MOTIONER UNGDOMSTINGET 9-10 APRIL 2003

Transkript

1 MOTIONER UNGDOMSTINGET 9-10 APRIL 2003

2 Motioner 2 (34) FÖRTECKNING ÖVER UNGDOMSTINGETS MOTIONER 1 Trafikkameror Billigare bensin Bensinskatt/-priser Våra vägar, miljövänliga bilar och skatter Begränsade hemresor under värnplikten Bättre vägar till Jämtlands län Länstrafiken Tågförbindelserna i Härjedalen Rälsbuss mellan Mora och Östersund (via Sveg) Kortare avståndsgräns för gratis busskort Kollektivtrafikens jidder Busskort Indragna busskort hejdar länsutvecklingen Utöka bussarna till och från landsbygden Bättre kollektivtrafik i landsbygden Bättre kollektivtrafik i länet Bättre samordning på tågtrafik till och från Östersund Bussförbindelserna i Härjedalen Fler bussar mot Strömsund Bättre busstider till Frösöberget! Ökad tillgänglighet till busslinje :45 bussen Fler busstider och bättre bussförbindelser Glasögon/Linser Bidrag för stora skor Högre lön för undersköterskorna Höjd lön till undersköterskorna Friskvård istället för sjukvård Medicinkostnader Dyra staffetläkare löser ingen kris Fler korttidsplatser till länet Mer pengar till operationer Kortare vårdköer Vårdköerna Mindre vårdköer och fler öppna hälsocentraler Billigare tandvård för pensionärer Sänk tandvårdskostnaderna Fri tandvård upp till 25 år Billigare tandvård specialisttandläkare i Härjedalen Barnmisshandel Barnens rätt i samhället Högre straff vid misshandel Jämställdhet på krogen Åldersgränser Samma åldersgränser på krogen oavsett kön år på alla krogar Arton på det artonde året årsgräns på krogen från det år man är född Konserter på krogen! Folkomröstningar Att gå på Systembolaget när man är myndig Åldersgräns på systemet Avskaffa kraven på absolut drogfrihet vid ungdomsdiskon... 17

3 Motioner 3 (34) 55 Mer att göra på fritiden Ett kvällsöppet kafé för ungdomar Ingenting att föra för åringar Ökade resurser till polisen i Härjedalen Bättre utbildning för väktare Lumpen för alla Obligatorisk värnplikt för alla Försvar Se pappor som potentiella föräldrar i vårdnadstvister Bredband Lägre priser på skolmaterialet på högskolor och universitet Kraftigt rabatterade årsliftkort åt boende i Jämtlands län Trevligare stadsmiljö Konsthall för mer folklig innerstad Inga köpcentrum utanför vår stadskärna Veganiskt/vegetariskt alternativ på alla restauranger Hjälp de utrotningshotade djuren! Sommararbeten ska vara skattebefriade De som är under 18 år ska inte behöva betala skatt på sina korttids jobb Fler sommarjobb Lönerna på sommarjobben är dåliga Höjda löner för feriearbete Högre löner till sommarjobbarna Högre lön på kommunens sommarjobb Högre lön för sommarjobbare Härjedalen en suverän stat Ungdomsrabatt på lägenhetshyror Ungdomsrabatt på hyror Ungdomsrabatt upp till 25 år Studentbostäder Bonus för elever med full närvaro Sänk körkortspriserna! Körkort Körkort till omvårdnadselever Betald apu för omvårdnadseleverna Ändra betygssättningen från G-MVG till Bättre skolmiljö: bättre stolar, starkare ljus och bättre luftkonditionering Vara kontaktperson som individuellt val Inför jamskan i Jämtländska gymnasium Gratis arbets-/skyddskläder Gratis arbetskläder till skolungdomar Vi vill ha högre studiebidrag Vi vill ha ökat studiebidrag Högre studiebidrag/inackorderingstillägg Inackorderingsbidraget Höj inackorderingsbidragen Högre inackorderingsbidrag Höjt inackorderingsbidrag Inackorderingsbidrag till alla! Lägre hyra för studerande eller högre inackorderingstillägg Hyrorna ska sänkas Elevboende under praktik Elevhem i Östersund Gratis sjukanmälningsnummer i skolan! En obligatorisk må bra timme i veckan för alla gymnasieelever Bättre gymnastik Gratis träningskort till elever på omvårdnadsprogrammet Mer idrott till folket... 31

4 Motioner 4 (34) 113 Mer idrott i skolan för bättre studieresultat och ett friskare liv Frukostmöjligheter i skolan Gratis skollunch till 21 års ålder Alternativ skolmat Bättre mat på skolan Bättre skolmat Bättre skolmat Höj pengasumman per elev för skolmaten i Härjedalen Låt barn vara barn Inget dagis på Norra skolan Få fler att vilja gå gymnasium i Sveg OBS! Mindre justeringar har gjorts i vissa motioner: Yrkanden har lagts till om de saknats. Stavningskontroll på samtliga.

5 Motioner 5 (34) 1 TRAFIKKAMEROR Varje dag kör ett antal personer för fort eller kraftigt berusade på våra vägar. De utgör inte bara ett hot mot dem själva utan även mot andra trafikanter. Enligt statistik dör varje år, % av dem var alkoholpåverkade. Att sätta upp trafikkameror är bara ett sätt att försöka komma åt dessa chaufförer. - Jag yrkar att vägverket och polisen skall få utökade resurser för att bygga ut ett trafikkamera nätverk i länet. Lars-Olov Larsson, Datorprogrammet.nu. Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun 2 BILLIGARE BENSIN Bensinen är så dyr nu förtiden, och vi ungdomar som har en liten inkomst och så höga utgifter har inte råd att tanka t ex bilen. Och hur blir det nu för oss i glesbygden? Jo, vi tar oss ingenstans, för det går få eller inga bussar, så vi blir helt isolerade från omvärlden. - Vi yrkar att ungdomar skall ha nedsatt pris på bensin. Jim Norrman, Per Mårtensson m fl elever vid Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun. 3 BENSINSKATT/-PRISER Låt glesbygden leva. Alla kan inte bo i storstäderna. Är man beroende av bilen för att ta sig till jobbet skall det inte behöva kosta skjortan. Oftast i glesbygd har man inte så många andra möjligheter att ta sig till jobbet. Så därför är vi beroende av bilen. - Jag yrkar att bensinskatt och pris skall bli mycket lägre. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 4 VÅRA VÄGAR, MILJÖVÄNLIGA BILAR OCH SKATTER Vi tycker att man ska sänka skatterna på drivmedel, framförallt ute i glesbygden, p g a den dåliga kollektivtrafiken som råder. Detta bl a p g a förslag att man skall avskaffa den mesta privata trafiken genom att höja skatterna enormt, och på så vis överföra den privata till kollektiv. - Vi yrkar att a) skatterna sänks. b) satsning görs på vägarna istället. c) priserna på miljövänliga bilar subventioneras. Elever i Skog Åk 2 Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun 5 BEGRÄNSADE HEMRESOR UNDER VÄRNPLIKTEN Vi tycker att man måste börja spara in på hemresorna för de värnpliktiga. Som det fungerar nu har man möjlighet till betalda resor varje helg man har permission. Detta måste ju kosta enorma summor. Dessutom har man ju möjlighet att resa hem gratis varje kväll om man bor tillräckligt nära. Detta bekostas av allas skattepengar.

6 Motioner 6 (34) - Vi yrkar att de betalda hemresorna begränsas till en per månad. Patrik Johansson, Fredrik Sundman, André Simon, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 6 BÄTTRE VÄGAR TILL JÄMTLANDS LÄN Vi behöver bättre vägar till vårt län. Vi betalar lika mycket skatt här som i Stockholm, men där och i södra Sverige har dom bra vägar. På våra vägar går det dagligen mycket tunga transporter som sliter hårt på våra vägar. En stor del av dessa är på väg söderut! Många av oss har långt till jobbet och måste ta bil eller buss, likadant är det till affär, bank, hälsocentral mm. Våra vägar tar helt enkelt stryk och blir rent av trafikfarliga! Vid tjällossningen kommer vi många gånger inte fram då vägen ser ut som en potatisåker. - Vi yrkar att vi skall ha bättre vägar i Jämtland! Elever i Skog Åk 2 Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun 7 LÄNSTRAFIKEN Som ungdom vill man gärna åka buss efter skoltid, på helger och lov för att t ex gå på bio eller träffa kompisar. Men som busspriserna ser ut idag har många unga inte råd att åka buss. - Jag yrkar att busspriset skall bli billigare. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 8 TÅGFÖRBINDELSERNA I HÄRJEDALEN Det finns en helt fungerande järnväg i Härjedalen, Inlandsbanan. Men tyvärr så är inte den i bruk för passagerartrafik. Och detta ser vi som slöseri med en fullt fungerande resurs. - Vi yrkar att a) Inlandsbanan rustas upp, elektrifieras, och byggs ut för passagerartrafik. b) Jämtlands län skall verka för att hela inlandsbanan rustas upp, till fördel för miljö, turism, och näringslivet. Fredric Forsström, Daniel Hammarström, Therese Hansson, David Conradson SPSA3 Härjulfskolan, Härjedalens kommun 9 RÄLSBUSS MELLAN MORA OCH ÖSTERSUND (VIA SVEG) Det tar alldeles för lång tid att förflytta sig mellan Mora, Sveg och Östersund. En sådan lång resa bör ske via bekvämare ressätt än buss. Om man satte tåg i trafik så skulle resan bli säkrare, miljövänligare, bekvämare och snabbare. Samt att det skulle gå lättare att ta sig till de stora städerna i landet. Detta skulle gynna elever som väljer att gå i skola på annan ort än sin egen, samt elever som måste till tandläkaren.

7 Motioner 7 (34) - Vi yrkar att tåg sätts i trafik mellan städerna Mora och Östersund via Sveg. Mattias Vural, Johan Bromée, Johan Boqvist, David Eriksson Härjulfskolan, Härjedalens Kommun 10 KORTARE AVSTÅNDSGRÄNS FÖR GRATIS BUSSKORT Idag går gränsen för om man ska få gratis busskort av skolan på 6 km. Denna gräns mäts via fågelvägen och är alldeles för hög. Om man idag har t.ex. 5,7 km till skolan tvingas man betala ca: 200 kr/månad för busskort (ca: ¼ av studiebidraget) Detta är oacceptabelt. Det blir för dyrt för ungdomar att betala. - Vi yrkar att gränsen ändras till 2 km. 2 km är lämplig gångavstånd och är överkomligt även vid sträng kyla. Emma Renström, Jenny Carlsson, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 11 KOLLEKTIVTRAFIKENS JIDDER Vi vill ändra på det nya busskortssystemet. Dom som bor i lägenhet får bekosta sina egna bussturer men det har man inte råd med dom som bor hemma har gratis buss färder det borde vara tvärt om. Studiebidraget räcker knappt till mat så man har inte råd att fylla på busskortet. så gratis busskort till dom som inte bor hemma. - Vi yrkar att man dom som bor borta får gratis bussfärder. Daniel Seldahl, Daniel Gustavsson och Tobias Myhr, Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun. 12 BUSSKORT Jag tycker att det är fel att bara för att man har inackorderingsbidrag skall man inte kunna få gratis busskort. Om man bor borta från sin familj under veckorna så vill man säkert gärna åka hem och hälsa på de över helgerna och då skulle det även vara bra med gratis busskort för dem. - Jag yrkar att de som har inackorderingsbidrag även skall få busskort. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokom 13 I NDRAGNA BUSSKORT HEJDAR LÄNSUTVECKLINGEN Om bussturerna dras in kan inte folk som jobbar i Östersund ta sig till eller från arbetet. Gymnasieelever som slutar efter 16:30 tar sig hem om bussturer efteråt dras in. Detta tvingar dem att flytta in till stan, då det blir omöjligt att pendla mellan skolan och hemmet. Man strävar efter att glesbygden ska bevaras och utökas, men hur kan man då dra in bussturer, som är det enda färdmedlet för vissa? Man talar mycket om länsutvecklingen, men i själva verket så hindrar man den, när man inte lägra kan ta sig någonstans från glesbygden. Vissa bussar är överfull, och flera måste stå hela vägen till Östersund. Det äventyrar säkerheten, och ingen busschaufför borde utsättas för det. Turer som dras in på helger gör att man inte kan vara i stan överhuvudtaget, för vissa orter blir av med alla bussar. De busslinjer vi särskilt värnar om är 10, 11, 154 och Vi yrkar att inga fler bussturer ska dras in eftersom det hindrar utvecklingen i glesbygden. Erika Öhnstedt, Wargentinskolan, Krokoms kommun., Lars Olofsson, Wargentinskolan, Östersundskommun., Henrik Åhlund. Wargentinskolan, Bergs kommun

8 Motioner 8 (34) 14 UTÖKA BUSSARNA TILL OCH FRÅN LANDSBYGDEN Det går alldeles för få bussar i förhållande till hur många människor som åker buss. Ofta får det sättas in extrabussar för att bussarna inte rymmer de människor som har planerat att åka med bussen. Det vore även bra om det gick fler bussar lite senare på kvällen. Om man tar ett exempel: sista bussen från Östersund till Svenstavik går I och med detta finns det inte en enda möjlighet att vara med på någon kvällsaktivitet t.ex. bio. Tidigare gick det en buss kl , den var ypperligt bra för dem som vill gå på någon kvällsaktivitet. - Jag yrkar att a) Förbindelserna från och till landsbygd skall utökas. b) Det måste gå minst en senare kvällsbuss till de olika landsbygdsorterna. Rebecca Eklund, SpIT 2a, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun. 15 BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK I LANDSBYGDEN Länstrafiken drar in busstransporter till och från landsbygden. Bristen på kommunikationer leder till att små byar dör ut. Varför uppmana folk att flytta till landsbygden när man knappt kan ta sig dit utan egen bil? Minskas privatbilismen medverkar detta till en bättre miljö som i sin tur bidrar till en attraktiv landsbygd. - Vi yrkar att kollektivtrafiken återinsätts och utökas. Detta för en drägligare levnadssituation i länet. Sara Hamberg, Lina Livendahl, Helena Johnsén för esta/dn 3 Palmcrantzskolan Östersunds kommun 16 BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK I LÄNET De allmänna kommunikationerna är för dåliga, speciellt kvällstid. För att man (speciellt grundskoleelever som bor hemma) skall få en meningsfull fritid måste man kunna ta sig iväg och även hem på kvällarna! Önskemål om att återuppta terminskort systemet finns också, det skulle underlätta avsevärt för många studenter som åker i länet ofta. Vill vi att fler ska flytta till vårat län, eller att fler ska kunna stanna måste detta ordnas. För att komma till resp. Från arbete, kunna ta del av nöjesutbud, kultur och föreningsliv. Vilka framtidsvisioner finns inom landstinget? Detta är en del i framtidens utveckling! - Jag yrkar att a) kollektivtrafiken (busstrafiken) skall förbättras i länet. b) kvällsturerna speciellt förbättras på kvällstid. c) Se över turlistor. Malin Jonsson, Primrose Friskola, Östersunds Kommun 17 BÄTTRE SAMORDNING PÅ TÅGTRAFIK TILL OCH FRÅN ÖSTERSUND Idag finns det för stora brister i lokal trafiken till och från Östersund.

9 Motioner 9 (34) EX 1: Till Ås går det för många bussar i onödan när det går att dra in på dem för att sätta in fler bussar där det finns brister. EX 2: Det är dessutom önskvärt att sätta in en buss från Stugun till Östersund på lördagar vid eller EX 3: Fler bussar till Offerdal och alla andra ställen mot det hållet. Det går inga bussar på helgerna och endast 2 på vardagarna. - Jag yrkar att lokaltrafiken ska fungera bättre mot bakgrund av det jag skrivit ovan. Kristin Nilsson HRHL 2D, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 18 BUSSFÖRBINDELSERNA I HÄRJEDALEN Förbindelserna i Härjedalen är inte så bra. Man måste planera sina bussturer och elever boende i byarna kan inte utnyttja sovmornar. Om man vill åka någonstans och hälsa på kan man oftast inte göra det över en dag. - Vi yrkar att det ska gå fler bussar oftare i Härjedalen. Maria Östling, Martina Kojan, Härjulfskolan, Härjedalens kommun 19 FLER BUSSAR MOT STRÖMSUND Ungdomar och vuxna människor i Strömsund och Hammerdal tycker att det är hemskt lite bussar som far till och från Östersund. Dom flesta vill inte ta bilen till Östersund utan dom vill ta bussen, för både ekonomin och miljöns skull. Om man skulle kunna sätta in några bussar till på olika tider så skulle fler åka buss och miljön skulle må bättre. Man skulle slippa all väntan på att bussen ska gå också. Jag tycker att det ska gå fler bussar, och det finns fler som tycker det. För miljön mår bättre av det, ekonomin mår bättre av det, både eran och våran. Gamla människor skulle åka mera också. Jag tror att det inte är bara jag som blir glad om det är fler bussar som far mellan Strömsund och Östersund. - Jag yrkar att det ska gå flera bussar mellan Strömsund Östersund Östersund - Strömsund Andreas Nordén. Fordonsprogrammet 2A, Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun. 20 BÄTTRE BUSSTIDER TILL FRÖSÖBERGET! Dåliga busstider försvårar skolgång och fritid. Det finns endast en busslinje som går upp och runt Frösöberget och det är buss nr. 5 som har mycket dåliga busstider, trots att det finns ett stort behov av regelbunden trafik dit upp, och på bättre tider. För mig, som går på Torsta, har jag varje dag endast ett val bussen som går Tar jag nästa buss, som går 07.35, från centrum, och sen från Frösö Zoo är chansen mycket liten att jag hinner med bussen till Ås som går från Östersunds centrum. Detta innebär att jag kommer för sent till skolstarten 08.20, och med det får ½ poäng för sen ankomst. Vid fyra poäng under en månads tid dras obönhörligt studiebidraget in. För att inte riskera det måste jag i dagsläget ta bussen som går 06.00, vilket leder till att jag måste sitta på busstorget och vänta ca. en och en halv timma. Samma sak när skolan är slut för dagen. Det är många ungdomar som slutar efter och hinner inte då med bussen som går vid den tiden, utan måste vänta i Ösd. centrum till för att ta sig upp på berget. Detta inkluderar både oss som bor på berget och alla de ungdomar och vuxna som har hästar

10 Motioner 10 (34) uppstallade i Berge och Tanne, eller har ridtid på Tanne ridskola. Det innebär alltså att nästan två timmar går till spillo i staden. På kvällen finns bara tre bussar: 18.20, och Det vore mycket lämpligt med ännu en buss mellan och Många kvällsaktiviteter i Östersund, t.ex. danslektioner, träning m.m., börjar under den perioden. - Jag yrkar att a) 5: an fr. centrum ska gå 10 min. tidigare och sedan till Frösö Zoo, så b) även de som är bosatta på berget kan komma i tid till skolan. c) det ska finnas en buss som går fr. centrum t. Frösö Zoo. d) det ska finnas ännu en kvällsbuss som går fr. centrum till Frösö Zoo. Nina Falkdalen Lindahl, Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås, Krokoms kommun 21 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BUSSLINJE 164 Idag trafikerar busslinje nr 164 inte Hackås utan åker utanför, vid riksväg nr 45. Eftersom linjen utgörs av två (och i vissa fall tre) bussar skulle en av dessa kunna svänga in i Hackås och sedan vidare ut mot riksväg 45. Detta förslag gäller turen klockan söndagar från Näcksta vägskäl, beläget i närheten av Hackås. Turen ankommer till Östersund Det är inte alla som kan ordna skjuts men skulle ha nytta av resan eftersom det är skola påföljande dag - Jag yrkar att busslinje nr 164 skall med en de av två bussarna trafikera Hackås, vid turen klockan söndag. Daniel Jernlif, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 22 17:45 BUSSEN Nu går det en buss från Valsjöbyn till Östersund på söndagseftermiddagarna. Och den ska dom nu dra in!!! Om den dras in så tar sig inte skolungdomarna inte in till skolorna i Östersund. - Jag yrkar att Länstrafiken inte skall dra in den bussen Peter Nilsson, Transport tekniska, Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun 23 FLER BUSSTIDER OCH BÄTTRE BUSSFÖRBINDELSER Om man ska fortsätta från en slutstation är det svårt eller det tar lång tid att skaffa färdmedel. Om man missar en buss kan man ibland vara tvungen att vänta till nästa dag. - Vi yrkar att a) det skall bli fler busstider. b) det skall bli bättre bussförbindelser Sanna Westling, Therese Amundsson, Cecilia Wagenius och Maria Halvarsson, Härjulfskolan, Härjedalens kommun. 24 GLASÖGON/LINSER Varför skall det behöva vara så dyrt att köpa glasögon eller linser till barn och ungdomar? Om man har en familj med 2 barn och båda har synfel blir det väldigt dyrt. Alla barn och ungdomar bör väl ha lika stor rättighet att få bra hjälpmedel för att kunna se bra när man är i skolan, hemma och på fritiden.

11 Motioner 11 (34) - Jag yrkar att det skall vara subventionerade priser på glasögon och linser till barn och ungdomar. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 25 BIDRAG FÖR STORA SKOR I Stockholm kan man få intyg på att man har stora fötter och därmed få köpa vilka skor som helst för endast 400: -. Det kostar väldigt mycket pengar att specialbeställa skor, när vanliga affärer vanligtvis inte tar in större skor än storlek 48. Detta finns inte i vår kommun och det tycker jag är orättvist för vart man än bor i landet är så problemet detsamma. - Jag yrkar på att vi inför ett system för bidrag till dom som har problem att finna skor till rimliga priser. Mikael Gärdin, Spit2a, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 26 HÖGRE LÖN FÖR UNDERSKÖTERSKORNA Jobbet kommer att bli mer attraktivt. Undersköterskor tar hand om människor och har ett ansträngt jobb och förtjänar då högre lön. - Vi yrkar att undersköterskorna får högre lön. Jennie Ekman, Annie Ekström Andersson, Kristina Holmgren, Alexandra Göransson, Maria Olofsson, Emil Bäckvall, Helena Myrå, Mikaela Eriksson, Jennie Adolfsson, Nathalie Andersson, Oscar Bergvall, Desirée Sundström och Therese Möller. Omvårdnadsprogrammet åk 2, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun. 27 HÖJD LÖN TILL UNDERSKÖTERSKORNA Vi anser att undersköterskor har för dålig lön i förhållande till deras arbetsuppgifter. Dessutom kan höjda löner locka fler folk till arbete inom vården. - Vi yrkar att undersköterskornas löner höjs med minst 2000 kr. Oscar Bergvall, Therese Möller & Desirée Sundström, Omvårdnadsprogrammet, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun. 28 FRISKVÅRD ISTÄLLET FÖR SJUKVÅRD dag arbetar Landstinget mycket med sjukvård och de mesta resurserna går till att bota sjuka. Jag yrkar på att man borde byta fokus - från sjukvård till hälsovård. Detta stämmer även överens med Landstingets verksamhetsidé; God hälsa och positiv livsmiljö. Jag anser alltså att Landstinget bör arbeta mer för att hålla folk friska istället för att bota dem när de väl blivit sjuka. Självklart menar jag inte att om man brutit benet och åker in till akuten ska få rådet att göra yoga-övningar och dricka morotssaft. Jag avser alla de stressrelaterade sjukdomarna (ångest, depression, utbrändhet etc.) som till stor del kan undvikas genom förebyggande åtgärder. Enligt min åsikt kommer ett mer förebyggande arbete att hjälpa alla de människor som står och vacklar vid randen till utbrändhet. Som det är idag får allt för många den där sista knuffen och störtar ner i avgrunden. Du kanske tycker att min liknelse är lite väl drastisk, men det är den tyvärr inte. När du väl gått in i väggen kan det vara väldigt svårt att vända om till ett friskt liv igen.

12 Motioner 12 (34) Utbrändhet och sjukskrivningar är ett stort problem i Sverige idag. Drygt människor är långtidssjukskrivna (Stress på jobbet, 4/2002), vilket är en oerhörd siffra som bara växer. Här följer ett antal konkreta förslag som jag har på vad som kan, och bör, göras för att rätta till detta problem. - Jag yrkar att a) Tempot i skolan sänks (eftersom att många ungdomar är sönderstressade redan innan de hunnit ut i arbetslivet) genom att erbjuda möjlighet att välja fyra års gymnasietid men även flextid och frukost på skolan. b) Östersund görs till en Slow City, vilket innebär att man genom olika åtgärder gör staden dels vackrare men även till en mer miljöanpassad och rofylld plats. c) Obligatoriska stresshanteringskurser införs för såväl studerande som arbetare. d) Kultur- och upplevelseutbudet ökas (för själens välbefinnande). e) Arbetsdagen kortas så att man hinner leva. Genom kortare arbetsdag får folk dels tid att rå om sig själva och andra men även tid och ork att engagera sig i politiska såväl som opolitiska sällskap. Ett motargument till detta är att det kommer bli så mycket dyrare. Jag kan hålla med om att om man inte ser till helheten så ser det ut som en kostsam förändring. Men jag är dock säker på att antalet sjukskrivningar kommer att minska i och med denna förändring och därför menar jag att man tjänar på att korta arbetsdagen. Jag är övertygad om att dessa förslag leder till minskad stress vilket i sin tur gynnar människorna, framtiden och utvecklingen i hela världen. Victoria Malmquist, elev vid Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 29 MEDICINKOSTNADER Högkostnadsskyddet idag är på 1800 kr. Hur ska vi ungdomar som är i behov av daglig medicinering kunna klara av att betala denna summa med enbart 950 kr i månaden i inkomst? - Jag yrkar att medicinkostnaden för ungdomar skall sänkas. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 30 DYRA STAFFETLÄKARE LÖSER INGEN KRIS I Sverige finns idag mellan 600 och 700 stycken stafettläkare som bland landets 4300 distriktsläkare hyrs in av landstinget när det finns brist på personal. Årskostnaden för dessa läkare uppskattas vara en miljard kronor, alltså ungefär dubbelt så mycket som det hade kunnat kosta att ha fast anställda läkare. Jag påstår att ett fåtal stafettläkare inte är lösningen för sjukvården, utan att man istället ser fördelarna med att ha fler fast anställda läkare. - Jag yrkar att man lägger ner mer pengar på att anställa fler fast anställda läkare, eftersom ett fåtal dyra inhyrda läkare inte räcker eller överensstämmer med den ekonomi som Jämtlands läns landsting idag har. Håkan Holgersson, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun.

13 Motioner 13 (34) 31 FLER KORTTIDSPLATSER TILL LÄNET Man förlorar på att skära ner på korttidsplatserna eftersom det blir dyrare reskostnader för Landstinget när man måste skicka in patienterna till Östersund. Det blir dyrare att skicka patienterna till Östersund än att behålla korttidsplatserna och ha patienterna där. - Vi yrkar att man utökar antalet korttidsplatser i Landstingets regi. Martin Fladvad, Martin Eliasson, Aron Ohlsson, Härjulfskolan, Härjedalens kommun 32 MER PENGAR TILL OPERATIONER Att behöva stå i kö i flera år för att få den operation man behöver är idag inte alls så ovanligt. Att både äldre och yngre ska behöva ha ont en längre tid medan man väntar på sin tur att opereras anser jag att det är väldigt fel. Tyvärr blir vårdköerna både fler och längre. Jag tycker att något måste göras åt detta. - Jag yrkar på att man ska lägga mer pengar på att göra vårdköerna kortare. Anna Vykander, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun. 33 KORTARE VÅRDKÖER Idag kan vi få vänta i upp till två år på en akut operation - Jag yrkar att vårdköerna kortas Jessica Lubell, Åk 2 Ns, Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås, Krokoms kommun. 34 VÅRDKÖERNA Det är inte rätt att en person skall behöva ha ont och vänta i flera år på att bli opererad. - Jag yrkar att Vårdköerna måste minskas drastiskt. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 35 MINDRE VÅRDKÖER OCH FLER ÖPPNA HÄLSOCENTRALER När man behöver en läkare för tillexempel en operation kan det hända att man måste vänta ibland ett år eller mer. Ibland måste man åka väldigt långt för att få den hjälp som behövs. Trots att det finns en vårdcentral i orten men stängd. Föräldrar kan då bli tvingade att ta ledigt för att skjutsa barnet. De missar då en dags lön eller mer. - Vi yrkar att a) vårdköerna skall minskas b) fler hälsocentraler skall hållas öppna Sanna Westling, Therese Amundsson, Cecilia Wagenius och Maria Halvarsson, Härjulfskolan, Härjedalens kommun

14 Motioner 14 (34) 36 BILLIGARE TANDVÅRD FÖR PENSIONÄRER Eftersom att pensionärer inte får ut så mycket i månaden, och även dom har utgifter och kanske inte alltid så mycket pengar så behöver dom tandvård så att deras tänder inte går sönder, vilket de troligtvis redan har gjort, och då behövs ju lagningar, och det är många äldre som behöver löständer också, och dessa saker är ju inte det billigaste. Man behöver tänder för att kunna äta och leva ett fullvärdigt liv. - Jag yrkar på att pensionärer borde få minst 50 % rabatt på tandläkarbesök. På detta vis så tror jag att fler äldre människor kommer att gå till tandläkaren. Katrin Olofsson, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun. 37 SÄNK TANDVÅRDSKOSTNADERNA Det är i dessa dagar mycket dyrt att gå till tandläkaren. Många måste prioritera bort tandvården för att kunna klara alla nödvändiga utgifterna. Det ska inte behöva vara rimligt att betala mer för att gå till tandläkaren än att betala en månadshyra. - Vi yrkar att kostnaderna för tandvården ska sänkas. Ida Karlsson, Marie Rydberg, Sofia Nordvall, Härjulfskolan, Härjedalens kommun. 38 FRI TANDVÅRD UPP TILL 25 ÅR Det finns många unga som just tagit studenten och inte hunnit få någon fast inkomst till dess att dem måste börja betala tandvården. - Jag yrkar att det skall vara kostnadsfritt att gå till tandläkaren till det året man fyller 25. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokom 39 BILLIGARE TANDVÅRD Idag är tandvård så dyrt att många inte har råd att undersöka/åtgärda sina tänder regelbundet. I framtiden kommer det innebära att befolkningen får allt sämre tandhälsa. Då är det viktigt att tänderna får en bra start den första delen av livet så att de håller längre. Därför bör det vara rabatt på tandvårdskostnader för ungdomar upp till 25 år så det kan gå på regelbundna kontroller. - Jag yrkar att ungdomar upp till 25 år får rabatt på tandvårdskostnaderna. Martina Hagström, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun. 40 SPECIALISTTANDLÄKARE I HÄRJEDALEN I dag åker ungdomar dagligen med buss för att få sin tandställning justerad vilket på sin höjd tar högst 30 min och för detta måste de avstå från en hel skol- eller arbetsdag. Ofta måste barnen ha sällskap av en förälder och ta ledigt från sitt arbete. Det naturligaste vore att en tandläkare åkte till Sveg en dag eller två dagar i månaden.

15 Motioner 15 (34) - Jag yrkar att det ska finnas tillgång till specialisttandvård, tandreglering, i Sveg. AnnaMaria Molin, Härjulfskolan, Härjedalen 41 BARNMISSHANDEL Jag läser dagligen tidningar och ser på tv och hör på radio hur barn blir misshandlade runt om i Sverige bara. Där det är klart påvisat att det är vuxna som har misshandlat barnet och får alldeles för låga straff. - Jag yrkar att det skall bli strängare straff för barnmisshandel. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun. 42 BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET BRIS är ett utmärkt sätt för barn att få tillfälle att prata med någon vuxen när man har det svårt och jobbigt. Som exempel var BRIS nedringd under julhelgen av förtvivlade och ledsna barn och ungdomar. Det visade sig även att många inte hade kommit fram. Det måste regeringen göra någonting åt. BRIS kan vara den enda bra kontakten med vuxen världen som många barn och ungdomar har. Jag yrkar att regeringen går in med mera pengar så att BRIS kan utveckla sin verksamhet. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokom 43 HÖGRE STRAFF VID MISSHANDEL Vi tycker att det borde vara högre fängelsestraff vidd misshandel, speciellt barn- och hustrumisshandel. Förövarna slipper undan så lätt för ett så grovt brott, där de misshandlade skadas både fysiskt och psykiskt. Barn och hustrur har inte så lätt att säga ifrån och misshandeln upprepas ofta under flera år. Rättegången tar också lång tid, de innebär ofta att det är svårt för de utsatta att gå vidare i livet. - Vi yrkar att a) det skall bli hårdare straff vid främst barn/hustrumisshandel b) det även kall bli hårdare straff vid annan misshandel. Catrin Wiström, Malin Eriksdotter m fl. elever vid Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås, Krokoms kommun 44 JÄMSTÄLLDHET PÅ KROGEN Varför i detta så kallade jämställdhetslandet är det så att man släpper in killar vid 24 års ålder och tjejer vid 21. Beror detta på att killar är mer benägen att störa ordningen på krogen, eller beror detta på rent ekonomiska själ. Personligen kan jag förstå om det beror på det förstnämnda problemet. Dock dömer man alla andra killar som inte har åldern inne. Det finns killar som kan uppföra sig, meddans det finns tjejer som inte kan uppföra sig. Det har ingenting med åldern att göra utan med den personliga mognaden. - Jag yrkar att krogägarna skall tänka om och utrycka sina känslor i någon tidning, så vi vanliga medborgare kan få en insikt i vad de tänker. Lars-Olov Larsson Datorprogrammet.nu, Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun.

16 Motioner 16 (34) 45 ÅLDERSGRÄNSER Varför är det olika åldersgränser för killar och tjejer på en del krogar? Jag har sett att det är olika åldersgränser på många krogar för killar och tjejer. Vad är meningen med det? Är inte alla välkommen oavsett kön, för att kunna umgås med sina kamrater. - Jag yrkar att det skall vara samma åldersgräns på krogen för både killar och tjejer. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 46 SAMMA ÅLDERSGRÄNSER PÅ KROGEN OAVSETT KÖN Fler och fler krogar, pubar o.s.v. höjer åldersgränsen, speciellt för män. En vanlig åldersgräns är 18 för kvinnor medan män måste vara två år äldre, d.v.s Jag yrkar att samma åldersgräns bör gälla oavsett kön, samt att lägsta åldersgräns bör vara 18. Emma Kjellsson, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun ÅR PÅ ALLA KROGAR Vi tycker att det ska vara en 18 års gräns på alla krogar, för att det är ju samma servering på alla krogar. Varför göra en sådan skillnad? - Vi yrkar att det arbetas för en 18 års gräns på alla krogar, för krogarna är ju likadana. Stefan Andersson och Emanuel Persson, Åsbygdens naturbruksgymnasium Jord 2c. Krokoms kommun. 48 ARTON PÅ DET ARTONDE ÅRET Vi tycker att man borde få rösta det år man fyller arton år om EMU. Vi har inte en chans att yttra oss om det, men måste betala med Euro resten av vårat liv, bara för att röstningen är ett par månader innan man fyller 18 år. - Vi yrkar att man får rösta det året man fyller arton. Christian Nilsson, Bengt Larsson, Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun ÅRSGRÄNS PÅ KROGEN FRÅN DET KALENDERÅR MAN ÄR FÖDD Idag kommer man bara in på krogen från och med den dagen man fyllt 18 år. Man är inte mer mogen dagen man fyller 18 som dagen innan. Vad ska man göra när alla sina kompisar kommer in på krogen om inte en själv? Vi tycker att åldersgränsen skall gälla från och med det kalenderår man fyller 18 år och inte såsom det fungerar idag. Det ska gälla för att komma in på själva krogen, inte att få köpa alkohol inne på krogen. Denna ändring skulle göra att man kan gå ut med sina kompisar och inte känns sig utanför p.g.a. sin ålder. - Vi yrkar att åldersgränsen för inträde på krogen skall gälla från det kalenderår man fyller 18 år. Emma Renström, Jenny Carlsson, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun

17 Motioner 17 (34) 50 KONSERTER PÅ KROGEN! Ibland spelar din favorit artist/band på krogar där det är arton år eller äldre åldersgränser. Krogägare bör vara noggrannare med att kolla leg. i baren istället så har alla yngre en chans att se konserterna också. - Jag yrkar att de ungdomar som fyllt sexton ska få gå på krogar för att lyssna på sitt favoritband eller artist. Gro Hylén, Åsbygdens naturbruksgymnasium, Krokoms kommun. 51 FOLKOMRÖSTNINGAR I dagens samhälle får man rösta i folkomröstningar den dagen man fyller 18 år. - Vi yrkar att man ska få rösta i folkomröstningar det år man fyller 18. Elin Nestorsson, Catharina Nyh, Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås, Krokoms kommun. 52 ATT GÅ PÅ SYSTEMBOLAGET NÄR MAN ÄR MYNDIG När man är 18 år är man myndig. Man får ta körkort, köpa på avbetalning, köpa tobak och gå på krogen och dricka starksprit. MEN man får inte gå på systembolaget, varför? Man är ju myndig! Varför ska man vara 2 år äldre än myndig för att köpa starksprit på systembolaget, när man får gå på krogen och handla samma sprit. - Vi yrkar att man ska få gå på systembolaget när man är 18 år. Tomas Holmberg, Robin Mattsson, Krokoms gymnasieskola Transporttekniska, Krokoms kommun 53 ÅLDERSGRÄNS PÅ SYSTEMET Enligt en färsk undersökning visar att Svenskar dricker ännu mer. Fast det finns fortfarande folk som vill sänka åldersgränsen på systemet till 18: år. Detta kommer enbart leda till flera sociala problem, misshandel och ett antal fler som dör i trafiken eller skadas. De som drabbas är oskyldiga trafikanter, och gående. Visst handlar mycket om etik och moral, dock kan man strypa tillgången. Sedan har vi en annan aspekt, det är flera 14-16: åringar som känner 18: åringar, och då kommer tillgången av sprit till ungdomsfyllan öka. - Jag yrkar att kommunerna, Landstinget och Staten behåller sin alkohol politik. Lars-Olov Larsson Datorprogrammet.nu, Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun 54 AVSKAFFA KRAVEN PÅ ABSOLUT DROGFRIHET VID UNGDOMSDISKON Jag anhåller om att det inte skall vara så stränga regler med krav på absolut nykterhet vid ungdomsarrangemang. Den stränga kontrollen, med bland annat användande av alkomätare, får till följd att dubbelt så många fulla ungdomar står utanför lokalen, där de är utom all kontroll och därmed också all säkerhet.

18 Motioner 18 (34) - Jag yrkar på att ni avskaffar kravet på att alla tillställningar för ungdomar ska vara drogfria. Om det är omöjligt, kompromissa! AnnaMaria Molin, Härjulfskolan, Härjedalens kommun 55 MER ATT GÖRA PÅ FRITIDEN Vi kommer från andra kommuner i jämtlands län än i Krokom. Och vi tycker att det ska finnas mer att göra på kvällar efter skolan. Ex en ungdomsgård som man kan samlas i, och ta en fika med kompisar utan att de ska vara så dyrt. Och de ska finnas biljard bord och tv, video och stereo. Sen tycker vi att de ska vara mera musikarrangemang. - Vi yrkar att landstinget ska ta tag i de här och ordna mer att göra för ungdomarna på fritiden. Olle Halvarsson & Mikael Edholm Krokoms Gymnasieskola, Krokoms Kommun 56 ETT KVÄLLSÖPPET KAFÉ FÖR UNGDOMAR Motivering: ett ställe för ungdomar mellan behövs verkligen helgdagar kvällstid. Numera kan ungdomarna som är i mellan- åldern endast gå till McDonald s om de vill äta/fika på kvällstid och träffa folk. De är för gamla att gå på fritidsgård och för unga för krogen. Ungdomarna i denna ålder behöver verkligen någonstans att gå till och träffa folk. Annars blir det lätt fester som innehåller stora mängder alkohol, och för många är inte det ett alternativ att skaffa nya kontakter på. Jag vet att ungdomsrådet är på gång med förslag, men jag tror det skulle behövas mer uppbackning. - Jag yrkar att ett kafé för ungdomar i gymnasieåldern finns tillgängligt helgdagar på kvällstid. Elin Asplund, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 57 I NGENTING ATT FÖRA FÖR ÅRINGAR Jag är less på att det inte finns nog att göra för åringar, man kommer ju inte in på krogen om man inte är över 21 idag och jag menar det inte som att jag tycker att man ska ha större möjlighet att bli full... det blir man ju inte på krogen utan att plånboken bli VÄLDIGT tom... fasen 48 spänn för en ynka Cider. =( Om man inte får gå på krogen och träffa jämnåriga på grund utav ålder så kan det väl finnas något annat ställe då som typ Pool Corner där man kunde träffas, fika och spela biljard/dart. - Jag yrkar att det skall finnas fler ställen att träffas på för åringar. Fredrik Ejvegård, Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun 58 ÖKADE RESURSER TILL POLISEN I HÄRJEDALEN Folk känner sig otrygga i samhället på grund av att småbrotten ökar allt mer. Man ska inte behöva vänta på att en polis kommer från Hede om det har hänt någonting I Sveg och tvärt om. - Vi yrkar att polisen I Härjedalen får ökade resurser. Ida Karlsson, Marie Rydberg, Sofia Nordvall, Härjulfskolan, Härjedalens kommun

19 Motioner 19 (34) 59 BÄTTRE UTBILDNING FÖR VÄKTARE Våld är en vardag som alla väktare möter på jobbet. Många blir hotade till livet och måste stå under polisbeskydd, byta identitet eller bära skyddsväst både på jobbet som under fritiden. Utbildningen idag för att bli väktare är inte särskild lång och de får lära sig konflikthantering m.m. för att kunna avhysa stökiga gäster på ett bra sätt. Jag tycker att väktare ska få gå delar av polisens utbildning är träna inför krissituationer med dem för att kunna ta hand om kroggästerna på ett säkert sätt. De behöver kanske bara gå halva tiden som polisen. - Jag yrkar att väktarna ska få bättre/längre utbildning och även lite större befogenheter för att göra sitt jobb. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokom 60 LUMPEN FÖR ALLA I dagens läge så kallas bara killarna in till att mönstra, jag tycker att de ska vara obligatoriskt för tjejer/kvinnor också, för nästan alla i Sverige pratar om att vi ska ha ett jämställt land. Det står i tidningen om att killar får bättre löner än tjejer. Så det blir ju lite mer jämställdhet om de ska vara tvång för tjejer/kvinnor också. Tjejer får lite bättre kvalifikationer att skaffa jobb senare efter att man gjort lumpen. - Jag yrkar att tjejer ska bli inkallade att få mönstra. Anna Hallgren, Krokomstransporttekniska, Krokom kommun 61 OBLIGATORISK VÄRNPLIKT FÖR ALLA Precis som för killarna borde alla tjejer också göra lumpen. - Jag yrkar att lumpen ska bli obligatorisk för alla Monica Forsanker, Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås, Krokoms kommun. 62 FÖRSVAR Om man inte vill mönstra så ska man inte behöva det. För Sverige behöver ändå så lite försvar så att de flesta som vill göra lumpen inte får det, och dom som inte vill måste. Vi yrkar på att man ska få välja själv om man ska behöva göra lumpen eller inte. Daniel Nilsson, Jens Kristoffersson, David Wagenius, Magnus Dahlsten, Fordonsprogrammet Krokoms gymnasieskola, Krokoms kommun 63 SE PAPPOR SOM POTENTIELLA FÖRÄLDRAR I VÅRDNADSTVISTER I en vårdnadstvist där föräldrarna är jämställda är det oftast mammorna som får vårdnaden om barnet/barnen. Samhället borde se pappor som mer potentiella föräldrar än i nuläget. I många fall får mamman vårdnaden just pga. att samhället tror att de är bättre föräldrar.

20 Motioner 20 (34) - Vi yrkar att a) papporna ska ha samma chans som mammorna att få vårdnaden. b) om mammans ombud yrkar att man bör göra en utvärdering på pappan bör man även göra en utvärdering på mamman. Annika Amundson, Maria Svanborg, Julia Lundgren och Viktoria Axelsson Härjulfskolan Härjedalens kommun 64 BREDBAND Vad håller regeringen på med? De gick ut och lovade att inom några år skulle 80 % av befolkningen ha bredband och här sitter vi år 2003 på gamla skruttiga modem och har inte ens möjlighet att få ADSL. - Jag yrkar att det skall undsättas mer pengar till bredbandsutbyggnad. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokoms kommun 65 LÄGRE PRISER PÅ SKOLMATERIALET PÅ HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET En bok som man måste ha för en kurs på högskola eller universitet kan kosta över 600 kronor. Ex. En bok på 140 sidor kan kosta över 500 kr. - Jag yrkar att priserna på högskole- och universitetsböcker sänks. Jessica Lubell, Åk 2 Ns, Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås, Krokoms kommun. 66 KRAFTIGT RABATTERADE ÅRSLIFTKORT ÅT BOENDE I JÄMTLANDS LÄN Idag är det allt färre som är ute i det fria och rör på sig, samtidigt ökar antalet sjuka. Jämtlands befolkning minskar och främst är det yngre människor i arbetsför ålder som försvinner. De dyra liftkorts priserna påverkar främst oss i Jämtland som vill åka mycket. Om man ändå väljer att lägga några tusenlappar på ett årskort så är man låst till en skidort och kan inte välja och vraka som man vill mellan våra fina fjäll. - Jag yrkar att man ska erbjuda de boende i Jämtlands län ett kraftigt rabatterat liftkort som gäller över hela Jämtlandsfjällen. På så sätt skulle det vara en stor fördel att bo i Jämtlands län och vi skulle kunna locka hit mer folk, samtidigt som vi som bor här kan må och trivas ännu bättre. Viktor Vikman, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 67 TREVLIGARE STADSMILJÖ Vi tycker att det är så tråkigt i stan idag. Bara cement överallt, ingenting att fästa blicken på. Speciellt på somrarna då det egentligen ska vara grönt men det ända man ser är en stor betongklump till stortorg. Och gatorna, cement så långt ögat når. Tänk om man skulle kunna få lite grönska på torget, t ex träd, någon liten gräsplätt eller något liknande. På gatorna borde man kunna få till en trevligare miljö. Kanske skaffa någon sorts hängväxt som kan hänga över gator och skyltfönster. På torget skulle man kunna putsa upp lite och få till mera grönt, kanske fixa till fontänen.

21 Motioner 21 (34) - Vi yrkar på att man får en grönare och trevligare stad genom nyplantering av t ex träd, växter och liknande. Jesper Wahlström, Daniel Jäghall, Mp1b, Wargentinskolan, Östersunds kommun 68 KONSTHALL FÖR MER FOLKLIG INNERSTAD Det finns idag gallerier, caféer, museum och bibliotek. Men trots det saknas en plats där kända/okända konstnärer får chans att ställa ut. Ett galleri kombinerat med café samt en mysig plats att läsa olika tidskrifter och umgås på. För folk i alla åldrar en plats att trivas på, utan att nödvändigtvis behöva betala någonting (fri entré). - Jag yrkar att Östersund får en konsthall där aktuell konst i olika form visas. Detta kombinerat med en mysig plats att läsa olika tidskrifter samt ett litet café - en plats där människor i alla åldrar och av olika nationaliteter kan träffas och trivas. Åsa Landström, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun. 69 I NGA KÖPCENTRUM UTANFÖR VÅR STADSKÄRNA Om ett par år har kommunen planerat att bygga ett köpcentrum i Lillängen eller i Åskorset. Det vill inte vi eftersom att då kommer förmodligen vårt centrum att dö ut. Alla affärer kommer att flytta till köpcentrumet och inget mer än kanske några mataffärer kommer att bli kvar. Titta bara på Gävle där de har gjort så och det finns inget kvar i själva Gävles centrum utan allt är flyttat ett par mil utanför staden. Tänk på alla gamla tanter som måste åka flera mil för att kanske köpa en blomma eller en kjol. Vill vi verkligen ha det så? Som vårt centrum är idag är det lättillgängligt och tillräckligt stort. Om vi bygger ett köpcentrum i Lillängen eller Åskorset kommer alla affärer inte ha råd att vara kvar i stan utan måste också flytta till det nybyggda eftersom att de inte kommer att ha råd att ha sina affärer kvar i stan, hyrorna blir för höga och eftersom att alla andra affärer har flyttat ut till köpcentrumet så glömmer folk bort affären och ingen vill ta den där extra svängen bara för att gå på en affär. Om vi nu bygger ett köpcentrum kommer det att ta lång tid innan vi kan betala allt det har kostat att bygga det. Dessutom är vi övertygade att de små pittoreska affärerna och fiken kommer att försvinna. Tänk dig själv att inte kunna gå ner på stan en lörda eller fredagseftermiddag och inte kunna gå på ett fik utan man måste åka ett par mil för att bara få en kopp kaffe. - Vi yrkar att det inte skall byggas något köpcentrum. Det kommer att bli så tomt inne i själva stan. Om ni nu vill bygga i alla fall så bygg närmare stadskärnan för vi behöver inget jätteköpcentrum. Vi klarar oss med det vi har. Frida Kristoffersson, Sandra Svensson, Wargentinskolan, Östersunds kommun 70 VEGANISKT/ VEGETARISKT ALTERNATIV PÅ ALLA RESTAURANGER Vi tycker att det alltid ska finnas ett veganiskt/vegetariskt alternativ på samtliga restauranger i Östersunds kommun. För ett jämställt samhälle kräver vi, att vi som av hälso- eller etiska skäl valt att inte äta animaliska produkter, ska kunna gå ut att äta utan större omständigheter.

22 Motioner 22 (34) Vi månar även om folkets hälsa vilket är bevisat bättre om man äter mer grönt, och om det då inte finns några vegetariska alternativ på restauranger så finns det ingen möjlighet att äta mer grönt ute på olika restauranger. - Jag yrkar att alla restauranger skall ha ett veganiskt/vegetariskt alternativ. För Östersunds djurrättsgrupp Oscar Runudde, esbd Primrose, Östersunds kommun 71 HJÄLP DE UTROTNINGSHOTADE DJUREN! Jag anser att man spenderar alldeles för lite tid och pengar på utrotningshotade djur i vårt samhälle. Det är inte djurens fel att dom inte har mark att leva på eller föda att äta. Jag anser att det är vårat ansvar att skydda t.ex. fjällräven. - Jag yrkar att det spenderas mer tid och pengar på våra utrotningshotade djur. Jenny Boije, Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås, Krokoms kommun 72 SOMMARARBETEN SKA VARA SKATTEBEFRIADE Jag som sommararbetar blir tvungen att skatta stor del av min inkomst. Ni som politiker vill ju att vi ungdomar ska ha det bra och tjäna våra egna pengar. Med detta skulle även ungdomarna få en bra start i livet med god ekonomi, förutsatt att man kan ansvara för pengarna och spara dom. Om sommarjobb blir skattebefriade skulle ungdomarna jobba i stället för att gå hemma. Detta ska gälla alla former av sommarjobb, inte bara kommunens sommararbete. Och det ska gälla ungdomar från den tid dom börjar arbeta till den sista sommaren i gymnasiet. - Jag yrkar att sommararbeten ska bli skattebefriade till den sista sommaren i gymnasiet. Andreas Nyqvist, Fordonsprogrammet Krokoms gymnasieskola, Krokoms Kommun 73 DE SOM ÄR UNDER 18 ÅR SKA INTE BEHÖVA BETALA SKATT PÅ SINA KORTTIDS JOBB Det man tjänar behövs till hyror, mat och diverse. Om man har bara möjlighet att jobba mellan studierna tillexempel på sommaren. - Vi yrkar att man skall slippa betala skatt på korttidsjobben om man är under 18 år. Sanna Westling, Therese Amundsson, Cecilia Wagenius och Maria Halvarsson, Härjulfskolan, Härjedalens kommun. 74 FLER SOMMARJOBB Mera betalt, mera jobbtillfällen. Vi behöver erfarenhet för att komma ut i arbetslivet någon gång. Hur ska vi då få den erfarenhet vi behöver om det ändå inte finns jobb till alla. Det är ändå vi ungdomar som kommer att behövas ute i arbetslivet så småningom - Jag yrkar att det ska finnas fler sommarjobb. Andreas Hansson, Krokomsgymnasieskola, Krokom

23 Motioner 23 (34) 75 LÖNERNA PÅ SOMMARJOBBEN ÄR DÅLIGA Vi tycker att lönerna på sommarjobben är för låga, en del tycker att kommunen tar dom som billig arbetskraft och får ofta göra såkallat skitgöra. - Jag/vi yrkar att man ska höja lönerna och att man har kontroller vid jobben så att ungdomar inte gör något som inte ingår i jobbet. Zandra Svensson, Bräcke Gymnasieskola & Komvux, Bräcke kommun 76 HÖJDA LÖNER FÖR FERIEARBETE Östersunds kommuns feriejobb är uselt betalda. Ungdomar tjänar mellan 30 och 45 kr i timmen beroende på ålder och arbete. Arbetsuppgifterna varierar stort och jag tycker att lönen ska anpassas mer till de olika arbetsuppgifternas svårighetsgrad och tyngd. För att locka folk till oattraktiva och vakanta jobb bör lönerna för dessa höjas. Lönen inom barn- och äldreomsorg har redan höjts med fem kronor, det blir efter 100 timmars arbete 500 kr vilket är för lite för att skapa någon riktig motivation. Jag tycker att lönen borde höjas något generellt och i synnerhet inom barn- och äldreomsorg samt för park- och renhållningsarbeten. Idag får personer över 18 år fem kronor mer per timme, jag tycker att den gränsen ska sänkas till exempelvis 16 år. Ungdomar som avslutat gymnasiet ska inte ha möjlighet att söka de kommunala sommarjobben, de har en utbildning och möjlighet att ta andra arbeten. De kommunala sommarjobben ska reserveras åt ungdomar utan utbildning! - Jag yrkar att a) lönen för de kommunala sommarjobben höjs generellt och speciellt för oattraktiva arbetsuppgifter. b) de kommunala sommarjobben reserveras åt ungdomar utan gymnasieutbildning. Erik Edler, NVMV 1a Palmcrantzskolan, Östersunds kommun 77 HÖGRE LÖNER TILL SOMMARJOBBARNA Vi anser att dom som sommarjobbar utför i princip samma jobb som en anställd utanför. Vi tycke ratt det är konstigt att det är en så stor skillnad lönemässigt mellan sommarjobbare och dom som är fast anställda. - Vi yrkar att a) sommarjobbarnas lön ska bli lite mer lik en lön som hos en med fast anställning. b) sommarjobbarnas löner borde ligga runt 50 kronor per timme. Mattias Jonsson och Sebastian Lindholm Mp1b, Wargentinskolan, Östersunds kommun 78 HÖGRE LÖN PÅ KOMMUNENS SOMMARJOBB Minst 50 kr i timmen då man utför slitsamma jobb som en vuxen aldrig skulle göra för 35 kr i timmen. Lönen ska också vara lika för alla som utför samma jobb oavsett ålder. - Vi yrkar att de som sommarjobbar inom kommunen ska få minst 50 kr i timmen. Mikaela Eriksson, Jennie Adolfsson, Helena Myrå, OP2, Palmcrantzskolan, Östersunds kommun