Det nya. Glasriket. Samverkan Tradition innovation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det nya. Glasriket. Samverkan Tradition innovation"

Transkript

1 Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 7 Utmaningar och fokusområden Lokal och regional ledning...16 Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Forskning, utveckling och utbildning Förslag på åtgärder Förutsättningar för Glasrikets framtid Referenslista

3 Förord I och med denna rapport överlämnar vi första delrapporten inom regeringsuppdraget för glasrikeregionens utveckling. Ett gränsöverskridande samarbete har redan nu påbörjats mellan de två länen och fyra kommunerna i glasrikeregionen vilket föranleder att samtliga parter undertecknar rapporten. Nästa steg blir att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer prioritera och finansiera förslagen i rapporten. Tillväxtverket har för avsikt att bistå parterna i uppdraget att utveckla näringslivet och besöksnäringen i Glasriket genom att tillsätta en arbetsgrupp internt på myndigheten och en särskild kontaktperson för den fortsatta dialogen. Syftet är att se hur Tillväxtverkets program och de verktyg myndigheten förfogar över, i form av kompetens, kunskapsöverföring och finansieringsmöjligheter, kan bidra till att förslagen i rapporten på kort och lång sikt kan realiseras och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Kristina Alsér Landshövding Kronobergs län Stefan Carlsson Landshövding Kalmar län Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet södra Småland Harald Hjalmarsson Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet i Kalmar län Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Lessebo kommun Ann-Marie Fagerström Kommunstyrelsens ordförande Emmaboda kommun Åke Carlson Kommunstyrelsens ordförande Uppvidinge kommun Markus Lund Kommunstyrelsens ordförande Nybro kommun 3

4 Sammanfattning Denna första delrapport till regeringen i samband med regeringsuppdraget kring Glasriket gör inte anspråk på att vara en fullständig djupanalys. Fler analyser kommer att vara nödvändiga under arbetets gång. Under uppdragets första månader har en förstudie genomförts, som belyser historik och nuläge. Förstudien konstaterar att de fokusområden som är nödvändiga att arbeta med för glasrikeregionens utveckling är: Lokal och regional ledning Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Forskning, utveckling och utbildning Inom varje fokusområde presenteras ett antal förslag på åtgärder. Förslagen inom lokal och regional utveckling är direkt avgörande för genomförandet av övriga åtgärder, då det handlar om att skapa nya strukturer för samverkan och gemensamma mål. För att utveckla glasrikeregionen krävs också förbättrade fysiska och kulturella förutsättningar. Åtgärder såsom sanering av samtliga deponier i glasrikeregionen är förutsättning för att skapa möjlighet för kommande investeringar och en attraktivare besöksdestination. Energibesparande åtgärder kan förbättra lönsamheten och leda till återinvesteringar. Paradigmskiftet från industrisamhälle till kunskapssamhälle innebär att en ny identitet behöver utvecklas. Detta kan ske genom att tillvarata och utveckla Det levande kulturarvet Glasriket. Detta kan i sin tur ge reellt nya och förbättrade förutsättningar för verksamhetsutveckling inom besöksnäring och upplevelseindustri. Här finns också förslag på åtgärder som leder till en radikalt förändrad syn på samordning av infrastrukturområdet för förbättrad tillgänglighet. För att kunna utveckla besöksnäringen krävs nya utvecklade företag och investeringar, som kan behöva samhällets stöd. Förslagen inom Forskning och utveckling leder till höjd kunskapsnivå, förstärkt identitet och möjligheter till kommersialisering av forskningsresultat. Sammantaget innebär åtgärdsförslagen stora förändringar som kräver nytänkande och leder till att Glasriket utvecklas som samhälle och näringsliv med glastraditionen som fundament. Utgångspunkten är att ett stort antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå kommer att involveras och bära delar av ansvaret för att helheten Glasriket ska utvecklas. Arbetet kommer i nästa steg att konkretiseras ytterligare och förankras hos samtliga aktörer. 4

5 Inledning Regeringen tog i mars 2012 beslut om ett särskilt uppdrag för Länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län gällande Glasriket, där även regionförbunden i de båda länen erbjöds att delta. Uppdraget innebär att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket till och med Länsstyrelsen i Kronoberg utsågs till samordnare. Uppdraget tar sin utgångspunkt i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå och ska ske i samverkan med berörda aktörer. Tillväxtverket ska bistå länen i deras arbete. VisitSweden AB ska ges möjlighet att delta i uppdraget. En första redovisning av uppdraget ska ske till regeringen senast den 31 augusti 2012 och slutredovisas senast den 31 december Detta utgör därmed den första rapporteringen enligt beslut. Definition Med Glasriket menas den region som består av kommunerna Nybro och Emmaboda, i Kalmar län och kommunerna Lessebo och Uppvidinge i Kronobergs län. I texten nedan används glasrikeregionen. Med AB Glasriket menas den samarbetsorganisation som består av de ovan nämnda kommunerna samt representanter från 14 glasföretag i dessa kommuner. Förstudiens genomförande Under uppdragets första månader har en förstudie genomförts, för att identifiera utmaningar och ge förslag till framtida insatser. Förstudien har genomförts genom sammanställning av tidigare rapporter och forskning, dokumentstudier, observationer och kulturanalys. Ett stort antal intervjuer har genomförts med representanter från industri, handel, akademi och besöksnäring samt med kommunala och regionala tjänstemän som på ett eller annat sätt har en relation till glasrikeregionen. Dessutom har samtliga politiska ledningar i berörda kommuner och regionförbund intervjuats. Kontakter har även tagits med andra regioner och branscher för att göra jämförelser. Därefter har analys, reflektion och idégenerering tagit vid. Uppdraget är unikt i den mening att samordningsuppdraget sträcker sig över två län och fyra kommuner, varför förankring och samverkan är avgörande. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Kronobergs läns landshövding Kristina Alsér, Kalmar läns landshövding Stefan Carlsson, regionstyrelsernas ordförande Roland Gustbée och Harald Hjalmarsson, regiondirektörerna Peter Hogla och Håkan Brynielsson samt länsantikvarie Heidi Vassi och planeringsdirektör Peter Ekholm från de båda länsstyrelserna. Arbetet har utförts av beteendevetarna Krister Jönsson (Ledning & Logistik) och Jessica Karlsson, (Fyrtornet Konsult och Utveckling AB), Erika Lagerbielke (adjungerad professor i glasdesign vid Linnéuniversitetet) samt Olle Fält (Stolleprover AB) som processledare. 5

6 De åtgärder som föreslås i rapporten, har p.g.a. tidsbegränsningen avseende rapportering, ännu inte förankrats hos samtliga organisationer. Medfinansiering av insatser och ansvar är frågor som behöver diskuteras ytterligare. Detta arbete kommer att ta vid efter rapportens insändande. Djupare och bredare analyser av relevanta frågor kommer också att ligga i det framtida arbetet. Glasriket-frågan kommer särskilt att lyftas på den planerade Innovationshelgen i Växjö 9 oktober, där delar av dagen samt kvällen kommer att vikas för presentation av och diskussion kring rapporten och nästa steg. Rapportens innehåll Detta är en första delrapport av uppdraget till regeringen, som samlar förstudiens slutsatser. Rapporten beskriver nuläget och ger förslag på åtgärder som kan stärka regionens utveckling, men har inte som ambition att vara en fullständig utredning. Avgränsningen har gjorts till att endast gälla glasindustrin i glasrikeregionen, och inte i Sverige i stort, vilket stämmer överens med regeringens uppdrag. Rapporten fokuserar på den generella näringslivsutvecklingen i regionen analysen visar att glasindustrin består av få företag, varför generella insatser som kan komplettera befintlig industri och skapa nya arbetstillfällen har prioriterats. Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning av regionens förutsättningar samt glasbranschens utveckling och förändrade konsumtionsmönster. Därefter beskrivs utvalda fokusområden, inom vilka förstudien visat att insatser inom ramen för regeringsuppdraget bör ske. Rapporten fokuserar på att beskriva nuläget inom dessa områden samt de utvecklingsmöjligheter som finns. Avslutningsvis ges förslag på konkreta åtgärder, där ansvar för genomförandet fördelas på nationell, regional eller lokal nivå. 6

7 Bakgrund Regionala förutsättningar Glasriket består av de fyra kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge. Nedan följer några nyckeltal gällande i kommunerna: Kommun Invånarantal (2011) Arbetslöshet (2011) Antal nya företag per 1000 invånare (2011) Företag per 1000 invånare (2011) Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning Emmaboda ,10% 24,6 23,6 23 % (2008) Lessebo ,70% 20,1 21,4 23 % (2010) Nybro ,10% 20,7 24,7 24 % (2010) Uppvidinge ,20% 24,9 35,2 21 % (2011) Statistik från ekonomifakta.se, Arbetsförmedlingen samt SCB:s kommunfakta Som synes i tabellen är kommunerna små - tre av kommunerna har idag under invånare. Sedan 1990 har befolkningsstrukturen i de båda länen förändrats negativt. Detta är en trend som kommunerna delar med andra landsbygdsområden. I samtliga fyra kommuner har tillverkningsindustrin en dominerande ställning på arbetsmarknaden % av arbetstillfällena i kommunerna återfinns här att jämföra med riksgenomsnittet på 14 %. Som brukligt i regioner med hög andel tillverkningsindustri, ligger också utbildningsnivån under riksgenomsnittet. I samtliga kommuner har mindre än ¼ av befolkningen eftergymnasial utbildning, att jämföra med rikets c:a 35%. Den tysta kunskapen syns dock inte i statistiken. Specialiseringen inom den manuella glasindustrin bygger mer på erfarenhet och skicklighet än på eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten har ökat under senare år. Lessebo är den kommun som har de största utmaningarna. Under 2011 var arbetslösheten 9,7 % men i juli 2012 hade arbetslösheten ökat till 11,9% och ungdomsarbetslösheten var samtidigt 30 %. Orrefors Kosta Boda lade varsel i slutet av 2011 vilket förklarar åtminstone en del av siffrorna. Totalt har arbetstillfällena inom glasindustrin minskat med 85 % under de senare 35 åren. 7

8 Företagandet är också generellt lågt i tre av de fyra kommunerna. Gällande nyföretagandet, så ligger kommunerna spridda både under och över riksgenomsnittet på 23,5 nya företag per 1000 invånare. Tre av kommunerna i glasrikeregionen har anmärkningsvärt låga siffror i förhållande till landet (Sverigemedel 28,1) i övrigt då det gäller antal företag per capita. Uppvidinge kommun avviker från övriga kommuner genom att uppvisa ett högre antal än rikssnittet. Denna struktur tyder emellertid på att det privata näringslivet i de flesta kommuner behöver diversifieras, för att minska sårbarheten och skapa nya möjligheter för sysselsättning. Sammantaget ger nyckeltalen ovan förutsättningarna för regionens utveckling. Utmaningen ligger i att klara strukturomvandlingen, och skapa fler sysselsättningstillfällen inom fler branscher. New Wave Group med dess ägare Torsten Jansson, står, tillsammans med Lessebo kommun, för de senaste årens större investeringar i Glasriket. Det har byggts en större outlet samt Kosta Boda Art Hotel. Investeringarna uppgår till ca 350 MSEK. Det har funnits förhoppningar om att det skulle uppstå nya etableringar i regionen efter det att outlet och hotell byggts. De stora investeringarna har dock inte lett till att så många nya entreprenörer vågat satsa. Därmed har synergieffekterna av satsningarna uteblivit. Glasbranschens utveckling Paradigmskiftet Den svenska glasindustrins historia följer och påverkas av utvecklingen i industrin och i samhället i övrigt i västvärlden. Generellt har arbetsintensiv industriell produktion minskat drastiskt under sista delen av 1900-talet, samhället har utvecklats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Det påverkar människors liv och människors värderingar, vilket i sin tur påverkar konsumtionsmönster. De första svenska glasbruken eller hyttorna anlades i mitten av 1500-talet. Glasindustrins utveckling är svag fram till 1700-talets andra hälft då en viss stabilitet uppnås. Runt 1830 börjar den hittills enkla driften rationaliseras, ugnar utvecklas, nya dekortekniker tas upp och pressglaset utvecklas. Utvecklingen är en del av ett sammanhang med industrialismens framväxt och socioekonomisk och -kulturell utveckling. Under 1800-talet anlades 91 nya glasbruk, under samma period lades 34 glasbruk ned. I motsats till 1800-tals-utvecklingen inom utländsk glasindustri undergick den svenska tillverkningen knappast någon företagskoncentration. I utlandet såg ju 1800-talet uppkomsten av ett fåtal stora glasföretag med arbetarantal upp till ett par tusen. I Sverige gick utvecklingen i stället mot en ökning av antalet relativt små företag. (Steenberg och Simmingsköld 1958) 8

9 Glashantverkets roll Traditionellt är svensk konstglasindustri hantverksbaserad. De traditionella småhyttorna blev under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft till större glasbruk, men tillverkningen förändrade ändå inte karaktär speciellt mycket. Den hantverksmässiga produktionen har varit grund för det konstnärliga uttrycket och präglar bilden av glasbrukens verksamhet. Betydelsen av konst och design I början av nittonhundratalet knyter glasbruken konstnärer till sig för att arbeta med design. Formgivarna tillförde genomtänkt form och funktion och laddade artefakterna för hemmet med starka emotionella värden. Den konstnärliga utvecklingen inom glasindustrin byggde varumärkena och unika produkter skapades. Den ideologiskt drivna marknaden Konstglasindustrins utveckling i början av 1900-talet påverkades starkt av ideologier som drevs av medlemsföreningen Svenska Slöjdföreningen, vilken etablerade tanken att god form skulle göras tillgänglig för en bred allmänhet genom industriell tillverkning och god design. Man drev också en idé om smakfostran som en sorts medborgarutbildning. Ideologin om den demokratiska designen fanns även i andra länder, det var en internationell rörelse. Tanken fick tidigt genomslag i svensk konstindustri, vid tiden för sekelskiftet 1900 samarbetar Kosta glasbruk med konstnären Gunnar G:son Wennerberg och Reijmyre Glasbruk med arkitekten Ferdinand Boberg. De arbetar med utveckling av konstglas och inte med design av hushållsglas eller servisglas. Många modeller tas fortfarande från tyska mönsterböcker, stilen är traditionell, modellerna är överlastade med mycket dekorslipning eller är tillverkade i pressglasteknik. På den Baltiska utställningen i Malmö 1914 utsätts de traditionella glasföremålen för skarp kritik i bred press, föremålen ansågs som varken vackra eller funktionella. Debatten leder bland annat till att Svenska Slöjdföreningen inrättar sin Förmedlingsbyrå genom vilken Orrefors 1914 får kontakt med Simon Gate och snart därefter Edvard Hald. Ett flertal andra glasbruk följer så småningom efter. Glasbruken utvecklar nya uttryck och modeller vilka visas på utställningar och uppmärksammas i media. Den konstnärliga utvecklingen sker i tätt samarbete med hantverksutvecklingen. Konstnärerna utvecklar hushållsglaset estetiskt och funktionellt med fokus på enkla funktionella former och det munblåsta glasets möjligheter, men driver också en innovativ utveckling av konstglasets uttryck. Utvecklingen sker parallellt och kombinationen skapar en stark ställning för svenskt glas både nationellt och internationellt. På utställningar i Göteborg 1923 och i Paris 1925 firar Orrefors stora framgångar. Ledande kulturpersonligheter visar sitt intresse för svenskt glas och inspirerar en bred allmänhet till inköp. En marknad uppstår och utvecklas, glas designat i modern stil för olika ändamål i hemmet blir en åtråvärd produkt. Slöjdföreningens initiativ fick i fortsättningen direkt eller indirekt betydelse för hela det svenska konsthantverkets förnyelse. (Steenberg och Simmingsköld 1958) Genom fascinerande hantverk och inspirerande design i förening skapas produkter som blir 9

10 viktiga för många svenska hushåll när man vill visa och bekräfta vem man är och vill vara i sin tids moderna samhälle. Förmodligen får glaset en stark ställning i det svenska medvetandet genom att det uppfattade behovet inte är endast funktionellt utan också starkt idébaserat och emotionellt. Självklart hade även generella faktorer som industriell logik, affärsmannaskap och marknadskunnande stor betydelse för såväl branschen som enskilda företag. Strukturomvandling i glasindustrin I slutet av 40-talet börjar behovet av glasföremål i hemmet minska, bland annat på grund av introduktionen av plast för produktion av bruksföremål, men också på grund av kontinuerliga sociala förändringar och värderingar. Glasproduktionen vid denna tidpunkt, mätt i antal producerade ton, börjar då gå tillbaka. Den goda utvecklingen i Sverige under åren efter andra världskriget, i kombination med en stark svensk designutveckling under samma period, ger positiva möjligheter men volymerna kommer inte tillbaka. Helsingborgsutställningen 1955, H55, är ur designsynpunkt en viktig händelse för konstindustrin då man åter manifesterar sig omfattar den svenska glasindustrin ungefär 40 glasbruk och anställda, fram till 1980 minskade antalet glasbruk med mer än hälften. I början av 1980 sysselsatte den manuella glasindustrin 2050 personer i Glasriket. Kosta Boda AB drev 5 glasbruk och AB Orrefors Glasbruk 3 glasbruk. Därutöver fanns 10 fristående glasbruk. Samtidshistoria är komplext att analysera och svårt att sammanfatta, en djupare och bredare analys skulle kunna göras. Under 80-talet genomförs en hel del strukturförändringar med nedläggning av ytterligare bruk och nya ägarkonstellationer. Exempelvis köper en grupp hantverkare gemensamt Målerås Glasbruk av Kosta Boda Orrefors börsintroduceras talets högkonjunktur och periodens stora designintresse förvaltas väl av glasindustrin. Ett synnerligen stort intresse för konstglas under 80-talets sista år drar med sig ett starkt intresse även för övriga produkter. Orrefors köper 1989 Kosta Boda. Kuwaitkrisen och den lågkonjunktur som följer skapar en svacka för konstglaset och helkristallen som man har svårt att ta sig ur även om försäljningen i övrigt repar sig i viss mån tack vare exempelvis satsningar på färgat glas. Orrefors Kosta Boda visar god omsättning och lönsamhet några år under 90-talets första hälft men efter 1996 försvåras läget och nya strukturförändringar initieras förändras huvudägarskapet för Orrefors Kosta Boda och efter en turbulent period köper så småningom Royal Copenhagen 1997 det totala aktieinnehavet i Orrefors Kosta Boda och den skandinaviska konstindustrikoncernen Royal Scandinavia bildas. Under 90- talet förändras också handelns strukturer med sammanslagningar och utveckling av egna varumärken, och en ny trend med minimalistisk design och fokus på pris uppstår, se vidare avsnittet Konsumtionsmönster. Alla dessa faktorer har stor betydelse för utvecklingen och för med sig en ny situation för glasindustrin, som man har svårt att anpassa sig till stängs Sandviks glasbruk. New Wave Group förvärvar 2005 Orrefors Kosta Boda. 10

11 Läget 2012 är att efter strukturförändringar och sammanslagningar så har konstglasindustrin i glasrikeregionen decimerats kraftigt. År 2010 sysselsattes 425 personer (inklusive studiohyttor, gravörer etc.). Den dominerande arbetsgivaren är Orrefors Kosta Boda, som ägs av New Wave Group, vilken står för ca 85 % av branschens omsättning. Varsel lagda i slutet på 2011 har decimerat antalet sysselsatta ytterligare. Branschens lönsamhet har generellt varit låg vilket har inneburit att har få eller inga återinvesteringar har gjorts under årens lopp. Branschens företrädare ger en entydig bild av att den storskaliga produktion som tidigare funnits vid bruken inte kommer att återkomma inom överskådlig framtid. Snarare ser man att mindre hyttor med nischad produktion är framtiden. Några av de faktorer som lett till branschens tillbakagång definieras som att importen av billigare glas ökar och att ändrade konsumtionsvanor har lett till att efterfrågan på premiumprodukter har minskat. Men det finns också exempel på framgång. Företaget Mats Jonasson Målerås har, utöver den egendesignade produktionen, utvecklat konceptet "Designarenan Målerås" som möjliggör för egenföretagare att både "hyra" hytt tid och också få möjlighet att ställa ut och försälja produkter på plats. Ytterligare exempel på crossover samarbeten ligger också i sin linda. Denna rapport studerar glasbranschens omfattning i glasrikeregionen vilken som konstaterats ovan stadigt har minskat. Det finns glastillverkning i Sverige också utanför Glasriket, exempelvis förpackningsglasbruket i Limmared, konstglasbruket Reijmyre i Östergötland och ett stort antal fåpersonsföretag med studioglasprofil. I framtiden kan det vara en fördel för glasutvecklingen i Sverige att stärka samarbeten och kunskapsutbyten för att skapa en större kritisk massa. Sammantaget är det totala antalet verksamma glashantverkare och glaskonstnärer som arbetar i egen regi förmodligen upp mot ett hundratal personer och utgör en stor grupp verksamma i inom glasarbetet. Många av dem samlas inom organisationen Glasakademin. It would seem natural for there to be more organized collaboration between industry and studio glass, considering the international glass art community has pioneered many scientific and aesthetic advances in glass creation over the past half century (. ) As the glass art community continues to grow and spread, and hand blownglass industries both worldwide and in Sweden specifically, continue to shrink, it becomes increasingly imperative for these two networks to cross for the sake of the industry s survival. (Olidort 2012 ) 11

12 Konsumtionsmönster Vi upplever idag en förändring av konsumtionsmönster av glas för hemmet som har pågått länge och har komplexa orsaker. Värderingsförändringar hos konsumenterna, nya levnadsmönster, designtrender, introduktion av nya material för hemmets bruksföremål, globalisering av tillverkning och handel samt detaljhandelns förändrade struktur, glasindustrin påverkas av alla dessa och ytterligare faktorer. En undersökning som genomförts av Handelshögskolan i Stockholm 2010 beträffande porslinsbranschen visar på samma utveckling också inom den branschen. Liknande mönster kan ses också i andra länder med traditionellt glashantverk. Analys av konsumtionsmönster är som nämnts ovan komplext, en stor mängd faktorer har påverkan. När det gäller konsumtion av produkter från svensk glasindustri vid en given tidpunkt kan man reflektera över allmänna faktorer som konsumenternas vilja och förmåga till inköp, även i förhållande till andra utgifter och förvärv som konsumenten har att ta ställning till, liksom utbud och tillgänglighet. Köpmönster varierar i olika generationer. Vid varje enskild tidpunkt ser situationen olika ut, men över tid kan vissa strömningar skönjas. Flera aktörer vittnar om betydelsen av pris i förhållande till uppfattat och kommunicerat värde. Uppfattningen om vad som är en god och lämplig gåva förändras från en tid till en annan, vilket har stor betydelse för glasbranschen när (enligt branschen) en stor andel inköp är i gåvosyfte. Flera aktörer påvisar att det finns det en strömning mot lägre prispunkter när det gäller glasbranschens traditionella produkter samt en generell strömning från fysiska produkter mot upplevelsebaserad konsumtion. Industrins och handelns förmåga att möta förändringar har varierat från företag till företag och från tid till tid. Karin M Ekström, professor vid Handels- och IT högskolan, Högskolan Borås, bekräftar konsumtionens och konsumentvetenskapens komplexitet. Hon pekar på förflyttning från materiell konsumtion mot symbolisk konsumtion, att uttrycka identitet genom konsumtion, som en möjlig faktor att ta hänsyn till. Djupintervjuer med företrädare för detaljhandeln ger belägg för att marknaden har förändrats, idag prioriterar konsumenten inte glas och liknande vid gåvotillfällen. Gåvor som är upplevelsebaserade har tagit över, d.v.s. saker man gör/upplever tillsammans. Man samlar inte (vin)glas under lång tid för att få en komplett uppsättning till sig själv eller som gåva utan köper alla de glas man vill ha vid ett och samma tillfälle, vilket verkar påverka hur mycket man kan tänka sig att betala. Detaljhandelns företrädare menar också att trend och mode har haft stor betydelse för branschutvecklingen. På 80-talet och i början av 90-talet fanns det ett intresse för dekorer som följdes av en hantverksromantik. Detta innebar färger, hög bearbetningsgrad, dekorer och uttryck som gav högt förädlingsvärde och som man kunde ta betalt för. När trenden blev minimalistisk i slutet av 90-talet (släta 12

13 odekorerade glas och vitt porslin utan dekorer) så blev det svårt att motivera dyrt hantverk, eftersom det inte fanns några synliga faktorer som motiverade ett högt pris. Stora förändringar har skett i detaljhandeln med kedjor som bytt ägare och aktörer som har börjat arbeta med egna varumärken. Detta skapar svår konkurrens för svensk glas- och porslinsindustri. Det blir allt enklare med global handel med hjälp av digital kommunikation och resor, liksom en ökad aktivitet från exporterande länder. Ett flertal faktorer samverkar således och skapar en svår situation. Vissa varumärken har kunnat ta marknadsandelar, framför allt de som är duktiga på story telling, d.v.s. de som kan tillföra tydliga fysiska eller immateriella värden som konsumenten värderar högt och som man kan ta bra betalt för. Vilka produkter som kan bli populära i framtiden kan svårligen förutspås. Enskilda företag definierar själva bäst sina affärsidéer. För glasrikeregionen bör trenden med upplevelsebaserad konsumtion dock kunna innebära stora möjligheter till verksamhet och etablering av nya företag. 13

14 Utmaningar och fokusområden Förstudien har tagit sin utgångspunkt i de slutsatser som OECD:s rapport Territorial review för Småland och Blekinge, genomförd 2011, lyfter fram. Den belyser näringslivsutvecklingen inom regionen som helhet, den socioekonomiska nivån och demografins förutsättningar. Med regeringsuppdragets fokus på näringsliv och besöksnäring framtonar ett antal områden från OECD-rapporten som centrala - näringsliv, kommunernas och länens möjligheter, utbildning och kompetensnivåer. Näringslivet karakteriseras av många små och medelstora företag. Rapporten visar på de möjligheter det medför som hög grad av förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar och att det är en styrka som kan underlätta omställningen av näringslivet. Samtidigt visar det sig att glasnäringen har svårt för att följa konjunktursvängningar och att besöksnäringen inom glasrikeregionen hittills inte utvecklats som den omställare tjänstenäringen i andra delar av landet utgjort. OECD-rapporten belyser sårbarheten i näringslivet inom länen, som grundar sig i ett relativt lågt kunskapsinnehåll i varor och processer. Behovet är tydligt - näringslivet måste förflytta sig i den s.k. värdekedjan för att bibehålla sin konkurrenskraft. En sådan förflyttning ger en bredare och närmare bas till kunden och därmed möjligheter till en följsamhet emot kundbehov och betalningsvillighet för de varor och tjänster som produceras i Glasriket. Andelen nyföretagsamma per invånare i glasrikeregionen ligger i de flesta kommuner lägre än snittet i landets kommuner i övrigt. Andelen nyetablering av företag i glasrikeregionen ligger i paritet med snittet för kommuner i landet. Ser man till företagandet som Svenskt Näringsliv mäter i antalet företag per invånare ligger enbart Uppvidinge kommun över rikssnittet. I jämförelse med Åre som en inlandskommun med ca invånare bär glasrikeregionen låga jämförelsetal inom samtliga områden. Summeras jämförelsetalen och analysen från OECD framtonar att utvecklingspotentialen för glasrikeregionen som småföretagarsamhälle med ett varierat näringsliv är stor. Betydelsen av att öka kunskapsinnehållet i befintliga företag och utveckla nyföretagande är stort och tjänsteleveransen måste utvecklas för att skapa unikitet. På så sätt skulle glasrikeregionen kunna förflyttas i värdekedjan för en förbättrad konkurrenssituation. OECD-rapporten tydliggör ökade behov i ett modernt samhälle av kommunöverskridande samarbeten samt att förbättrade regionala samverkansformer ger effektivare hantering och utveckling av regionala utvecklingsstrategier. Häri 14

15 ligger också behovet av mer utvecklade strategier i sig som ger initiativ till lokalsamhällena och regionen som sådan. Det berör fyra kommuner och två län, där ingen har fullt mandat att besluta om regionala utvecklingsinsatser. Den begränsade samordningen gör insatserna fragmenterade och mer enskilda. I Kalmar och Kronobergs län finns Linnéuniversitetet med campus i Kalmar och Växjö. OECD-rapporten lyfter de möjligheter som finns för forskning- och kunskapsutveckling i samverkan med lokalt näringsliv, men där metoder och miljöer för samverkan behöver stimuleras. Vidare behöver banden mellan utbildningssystemen och näringslivet stärkas, för att därmed utveckla tillgängligheten till kunskapsutveckling för näringslivet. Det finns också behov av att utveckla en matchning mellan utbildningssystemet och lokalt näringsliv. Baserat på OECD:s resultat och för att kunna ta vara på faktorer som driver på en regional värdeutveckling och effektiv resurshantering mellan kommunerna och länen, har följande fokusområden valts ut för förstudien: Lokal och regional ledning Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Forskning, utveckling och utbildning 15

16 Lokal och regional ledning Glasrikeregionen har en gränsöverskridande karaktär som ger en utmaning när det gäller ledning och utveckling. Gränssnitten mellan fyra kommuner och två län ger upphov till spänningar när en gemensam samverkan och samordning ska utvecklas. Avgörande för glasrikeregionens utveckling är den lokala ledningen, som har och har haft en stor betydelse för hur regionen som företeelse har utvecklats i varje kommun och på varje ort. Den lokala och regionala ledningen står inför tydliga behov av samordning och samverkan kring glasrikeregionen som företeelse, bas för näringslivsutveckling och varumärke. Det finns värden, kulturella, näringslivsmässiga och varumärkesmässiga, som kan utvecklas mer positivt om lokal och regional ledning arbetar utifrån en gemensam bas för samverkan. Näringslivsfrågor lokalt Konkret vilar det övergripande ansvaret för näringslivsfrågor i Glasriketkommunerna genomgående på kommunalråden. De har samtliga en mycket central roll för dessa frågors hantering. Det är också kommunalråden som driver näringslivsfrågorna inom respektive kommun, med stöd av tjänstemannaorganisationen. Den lokala politiska styrningen av näringslivsfrågorna kan betecknas personbunden, även om den utgår från lokala strategiska dokument tagna i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Därmed har näringslivsfrågorna en mer lokal- och personbunden funktion idag, än som ett systematiskt regionalt och kommunövergripande intresse. För en effektiv samverkan över formella gränser finns i landet exempel som knyter ihop kommuner kring arbete med utveckling av attraktiv region och tillväxt. Därmed får näringslivsfrågorna en annan bas och dessa olika typer av samverkansformer samordnar resurser och skapar gemensamma strategier och insatser för tillväxt. Samverkansformerna initieras av de lokala politiska organisationerna och kan vara mer eller mindre långsiktiga, men med fokus på att skapa handling och effektiv resurshantering. Gränsernas påverkan på näringslivet I glasrikeregionen uppstår ett flertal gränssnitt mellan alla de lokala och regionala ledningarna och deras sätt att hantera näringslivsfrågor. Dessa gränssnitt påverkar utveckling och tillväxt inom regionen. Det faktum att man är flera organisationer inom olika gränssnitt tenderar att leda till olika tolkningar, i viss mån olika myndighetsutövning, olika speglingar och perspektiv på tillväxtfrämjande och utvecklingsbehov. De olika organisationerna har också olika praktiska förutsättningar gällande att stötta utvecklingen i regionen. Som exempel kan nämnas fördelningen mellan befogenheter och statliga medel mellan länsstyrelse och regionförbund, som skiljer sig åt mellan de 16

17 båda länen. Det föreligger också en stor skillnad när det gäller tillgång till statliga utvecklingsmedel mellan länen. Denna situation ger olika förutsättningar för de enskilda företagen och näringslivet som helhet, beroende på inom och mellan vilka gränser de verkar. Denna form av multimyndighetsutövning påverkar också näringslivets tillväxtbeslut och ambitioner. I den spretighet som uppstår med starka lokalsamhällen, lokala mandat och lokala/regionala tolkningar finns ett i nuläget stort behov av samordning över kommun- och länsgränser för att utveckla glasrikeregionen. Strukturer för samverkan lokalt/regionalt Det föreligger en låg grad av tradition för samverkan och samarbete såväl interkommunalt som regionalt inom glasrikeregionen. Interkommunal samverkan är visserligen utvecklat i viss utsträckning, då mellan vissa av områdets kommuner, eller riktat emot andra kommuner utanför Glasriket, t ex gällande räddningstjänst. Det saknas ett tydligt ramverk för samarbete och samverkan. Ett stabiliserande ramverk med formaliserade arbetsområden, ansvarsfördelning och gränsöverskridande organisationsformer skulle kunna ge den politiska ledningen bättre strukturer för samverkan, utveckling och gemensamma beslut. Bristen på en regional övergripande resurshantering och målfokusering kring glasrikeregionen leder till lokala tolkningar och förhandlingar mellan aktörerna istället för samarbete och beslutsfattande under processernas gång. Konsekvensen av detta blir en otydlighet i de politiska organisationernas ambitioner kring näringslivs- och destinationsfrågor för företag, näringsidkare, besökare, medarbetare och medborgare. Det leder till mindre samverkan mellan kommunerna och ett mer introvert fokus på de egna för tillfället uppnådda vinsterna i den kontinuerligt pågående förhandlingen mellan kommunerna. Dilemmat i samverkan ligger i valet mellan att agera utifrån glasrikeregionen som helhet, eller att agera utifrån den egna kommunen/regionens perspektiv. För att utveckla gemensamma värden inom glasrikeregionen knutet till näringsliv - och destinationsutveckling behövs nya strukturer, där glasrikeregionen som helhet står i fokus. De olika politiska ledningarna, lokalt och regionalt, tillsammans med länsstyrelserna behöver identifiera en gemensam plattform för ledningsarbetet inom glasrikeregionen. Samordnad handling kan skapas genom gemensam vision och målbild. Strukturer för samverkan nationellt Som konstaterats är den nuvarande regionala indelningen inte uppbyggd för att möta de behov av samverkan som glasrikeregionen står inför. Det är dessutom så, att samverkan över länsgränser kan vara problematiskt att hantera av staten, som är van 17

18 vid att koppla insatser mot enskilda kommuner eller län. Uppdraget kring glasrikeregionen skulle därmed kunna användas som ett sätt att utveckla metoder för samverkan också med staten. Det krävs en effektivare resurshantering framöver för att optimera effekterna av de insatser som görs. De åtgärder som behövs, berör flera olika departement och myndigheter. Samordning måste ske mot en gemensam målbild, så att insatser kan koncentreras till de områden där de behövs mest. Idag upplevs ofta statliga satsningar som splittrade, vilket kan skapa kontra-produktiva åtgärder. Det är därför viktigt att skapa en förenklad kommunikation, både mellan regeringen, dess departement och myndigheter samt mellan den statliga nivån och glasrikeregionen. Det finns ett behov av en specifik dedikerad kontaktpunkt på nationell nivå, som kan agera samordnare i de insatser som görs inom regeringsuppdraget för Glasriket. Det är också av högsta vikt att glasrikeregionens kommunikation sker på samma tydliga sätt, genom en samordnande organisation. Detta ger glasrikeregionens företrädare en möjlighet att göra sig hörda på ett enkelt sätt, och ger en bättre möjlighet att hålla fast vid en gemensam målbild. På så sätt kan medel kanaliseras så att de överensstämmer med de regionala behoven, och solitära insatser kan undvikas. Enskilda insatser De båda länsstyrelserna och regionförbunden i Kronoberg och Kalmar har under perioden betalat ut 43 MSEK i 166 stödinsatser riktade till aktörer i Glasriket. Summan är endast baserad på medel utbetalade av regionförbund och länsstyrelse och omfattar således inte eventuell medfinansiering från kommun, EU eller andra aktörer, som oftast förekommer. I den redovisade summan ingår inte heller de kommunala medel som delvis finansierar basverksamheten i AB Glasriket. Summan bör därmed totalt vara flera gånger större än angivet ovan. Stödinsatser har framförallt bestått av olika utvecklingsprojekt, inom bl.a. besöksnäring och kultur. I somliga projekt kan det upptäckas såväl samsyn mellan länen, som långsiktighet. Aktiviteter som t.ex. Musik i Glasriket har stöttas gemensamt och under en längre tid. Det projektet kan anses vara framgångsrikt och har inneburit att glasrikeregionen nått ut till en ny målgrupp av besökare. Dock kan det konstateras att projektet troligen inte lyckats att uppnå (eller haft krav på att uppnå) en egen ekonomisk bärighet då arrangemanget reducerats rejält när projektmedlen inte längre delats ut. Många av stöden framstår dock som enskilda insatser, där resultat och effekter är svårbedömda. I de resultatuppföljningar som genomförts för en del stödprojekt uttrycks emellanåt en osäkerhet om de målsättningar som satts upp har varit antingen realistiska eller mätbara. 18

19 Bland de stöd som utbetalats ingår också arbetet med att kartlägga och bevara kulturhistoriska miljöer. De investeringarna kommer att kunna visa sig bli speciellt lönsamma då Det levande kulturarvet Glasriket blir ett av de fundament som kan bära en produktutveckling inom såväl upplevelseindustri och kunskapscentrum. Sammantaget uppskattas stödåtgärder för glasindustrin och besöksnäringen uppgå till 100 MSEK. under perioden Under samma period har industrin haft en nedgång. Besöksnäringen noterar dock ökande besökssiffror. Det kan dock inte bortses från att Kosta Boda Art Hotell uppfördes under perioden vilket, i sig, bör ha bidragit till att öka besöksantalet. En utmaning då det gäller framtida stödinsatser är, som konstaterats ovan, att de båda länen hanterar olika stora medel och därför kan göra olika prioriteringar. Ytterligare en utmaning är att skapa nya rutiner för gemensamma kvalitetsutvärderingar och målbildsjämförelse samt effektiva resultatuppföljningar. En enhetlig hantering mellan länen behöver också utvecklas, så att insatser av solitär karaktär kan undvikas och gemensamma strategiska satsningar göras. Det finns anledning att vidare studera om en koncentration av stödmedlen till ett fåtal större och mer långsiktiga projekt kan ge ett bättre resultat i förhållande till fler mindre insatser. 19

20 Miljö och energi Förorenad miljö och hög energiförbrukning skapar utmaningar för Glasriket. Nyetableringar omöjliggörs inom såväl traditionell som ny tillverkningsindustri. Attraktiviteten för besöksnäringen hotas och produktutveckling inom besöksnäringen i historiska miljöer försvåras. Sammantaget är det avgörande utmaningar som bör hanteras för att ge goda förutsättningar för näringslivet. Sanering av glasbruksområden Kartläggning av föroreningar vid 22 glasbruk har genomförts av de bägge länsstyrelserna och redovisas i rapporten Slutrapport-Glasbruksprojektet Den sammanlagda mängden deponerat glas vid de undersökta glasbruken har uppskattats till c:a m³, innehållande 310 ton arsenik, 19 ton kadmium och 1600 ton bly. Motsvarande uppskattning av mängden förorenade jordmassor på bruksmark uppgår till m³ innehållande 112 ton arsenik, 8 ton kadmium, 1500 ton bly. Samtliga bruk utom Boda anses vara i riskklass 1 enligt Naturvårdsverkets metod Mifo fas 2. En uppskattning har gjorts för kostnaden att sanera hela glasrikeregionen (totalt 50 glasbruk), vilken hamnar på 890 MSEK. Det är emellertid problematiskt att genomföra den sanering som skulle behövas i glasrikeregionen p.g.a. resursbrist och ansvarsförhållanden för sanering. Ansvar för sanering utreds från fall till fall. Det faktum att saneringen uteblivit, har, förutom de negativa hälsoeffekter som föreningarna kan innebära, även konsekvenser för näringslivsutvecklingen i området. Nyinvesteringar eller nystart av glasbruk försvåras bland annat p.g.a. sanerings- och ansvarsfrågan. Att sanera de mest förorenade områdena skulle därför bidra positivt till miljön, samtidigt som näringslivet får bättre förutsättningar. En sanering skulle också kunna generera ökad sysselsättning, samt öka attraktionskraften för besökare. Energieneffektivisering Energi är en av de stora utgifterna för glasindustrin. C:a 10 % av produktionskostnaderna går till energiförbrukning. En lång tid med dålig lönsamhet inom branschen har inneburit att företagen inte haft möjlighet att investera i energieffektivisering. För nystartade, små företag innebär höga driftskostnader att stora investeringar måste göras redan vid starten för att verksamheten överhuvudtaget ska kunna starta. Genom att utveckla metoder för energieffektivisering, skulle kostnaderna både för befintliga och eventuella nya glasbruk kunna minska. Här kan också nya metoder för återanvändning av energi vara viktiga utvecklingsområden. 20

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

RAPPORT FRÅN GLASRIKEUPPDRAGET N2012/1667/RT. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:30

RAPPORT FRÅN GLASRIKEUPPDRAGET N2012/1667/RT. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:30 RAPPORT FRÅN GLASRIKEUPPDRAGET N2012/1667/RT LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:30 Text: Per-Olof Remmare, Länsstyrelsen i Kronobergs län, på uppdrag av glasrikeuppdragets styrgrupp.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné)

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektplan Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektägare Älmhults Kommun Malin, Blom, Kommunikationsenheten

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING

WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING VIT 1 Marknadsföring och kommunikation, skapa delaktighet med intresserade samt föra ut information i nya kanaler och till nya målgrupper. Avsaknad av en modern

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Vi ses i Glasriket! Har du frågor eller funderingar kontakta oss! 0481 452 15 info@glasriket.se

Vi ses i Glasriket! Har du frågor eller funderingar kontakta oss! 0481 452 15 info@glasriket.se Vi ses i Glasriket! Glasriket är ett resmål som är öppen året runt och kan erbjuda spännande sevärdheter för såväl gammal som ung. Här finns många fina besöksmål från glaset och shopping, till utvandrarbygden

Läs mer

Vid dagens sammanträde föreligger förslag till Turismstrategi 2011 för. VTN i uppdrag att koppla in arbetet med Vimmerby kommuns turismstrategi

Vid dagens sammanträde föreligger förslag till Turismstrategi 2011 för. VTN i uppdrag att koppla in arbetet med Vimmerby kommuns turismstrategi Protokolljusterare Destinationsutvecklingsarbete - Turismstrategi 2011 för Vimmerby kommun - antagande Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar föreliggande

Läs mer

Framtidens innovativa Småland Blekinge

Framtidens innovativa Småland Blekinge Framtidens innovativa Småland Blekinge En sammanfattning av den regionala innovationsdialogen i Jönköping, 15 februari 2012 Den 15 februari arrangerade de fyra regionförbunden i Småland och Blekinge, i

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

MARKNADSPLAN 2010-2012

MARKNADSPLAN 2010-2012 MARKNADSPLAN 2010-2012 EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-02 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. EMMABODA KOMMUN... 1.1. EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN...3 1.2. VERKSAMHETSIDÉ OCH VISION...3 2.

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Plats och tid Ledamöter Övriga Regionförbundet södra Småland, Växjö 1 oktober 2014, kl 13.00-16.00 Lars Blomberg, ordförande

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014

VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014 VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014 BAKGRUND OCH NULÄGE Växjös evenemangs- och mötesstrategi tar sin utgångspunkt i ambitionen att skapa en god plattform för att utveckla Växjö som evenemangs- och

Läs mer

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland SPs Samhällsbyggnadsdag Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland FÖRSTA VINNXÄXT-MILJÖN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD! Vision: Smart Housing Småland

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin.

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin. Näringslivsstrategin beskriver på ett övergripande sätt arbetsinriktning för att förverkliga hur kommunen ska arbeta långsiktigt för att nå kommunfullmäktiges vision och mål. Näringslivsstrategin ska ange

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Detta är New Wave Group

Detta är New Wave Group Detta är New Wave Group New Wave Group är ett tillväxtbolag. Vi skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter för profil och detaljhandeln. Vi har tre affärsområden: Profil; profilkläder, yrkeskläder

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer