Det nya. Glasriket. Samverkan Tradition innovation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det nya. Glasriket. Samverkan Tradition innovation"

Transkript

1 Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 7 Utmaningar och fokusområden Lokal och regional ledning...16 Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Forskning, utveckling och utbildning Förslag på åtgärder Förutsättningar för Glasrikets framtid Referenslista

3 Förord I och med denna rapport överlämnar vi första delrapporten inom regeringsuppdraget för glasrikeregionens utveckling. Ett gränsöverskridande samarbete har redan nu påbörjats mellan de två länen och fyra kommunerna i glasrikeregionen vilket föranleder att samtliga parter undertecknar rapporten. Nästa steg blir att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer prioritera och finansiera förslagen i rapporten. Tillväxtverket har för avsikt att bistå parterna i uppdraget att utveckla näringslivet och besöksnäringen i Glasriket genom att tillsätta en arbetsgrupp internt på myndigheten och en särskild kontaktperson för den fortsatta dialogen. Syftet är att se hur Tillväxtverkets program och de verktyg myndigheten förfogar över, i form av kompetens, kunskapsöverföring och finansieringsmöjligheter, kan bidra till att förslagen i rapporten på kort och lång sikt kan realiseras och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Kristina Alsér Landshövding Kronobergs län Stefan Carlsson Landshövding Kalmar län Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet södra Småland Harald Hjalmarsson Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet i Kalmar län Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Lessebo kommun Ann-Marie Fagerström Kommunstyrelsens ordförande Emmaboda kommun Åke Carlson Kommunstyrelsens ordförande Uppvidinge kommun Markus Lund Kommunstyrelsens ordförande Nybro kommun 3

4 Sammanfattning Denna första delrapport till regeringen i samband med regeringsuppdraget kring Glasriket gör inte anspråk på att vara en fullständig djupanalys. Fler analyser kommer att vara nödvändiga under arbetets gång. Under uppdragets första månader har en förstudie genomförts, som belyser historik och nuläge. Förstudien konstaterar att de fokusområden som är nödvändiga att arbeta med för glasrikeregionens utveckling är: Lokal och regional ledning Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Forskning, utveckling och utbildning Inom varje fokusområde presenteras ett antal förslag på åtgärder. Förslagen inom lokal och regional utveckling är direkt avgörande för genomförandet av övriga åtgärder, då det handlar om att skapa nya strukturer för samverkan och gemensamma mål. För att utveckla glasrikeregionen krävs också förbättrade fysiska och kulturella förutsättningar. Åtgärder såsom sanering av samtliga deponier i glasrikeregionen är förutsättning för att skapa möjlighet för kommande investeringar och en attraktivare besöksdestination. Energibesparande åtgärder kan förbättra lönsamheten och leda till återinvesteringar. Paradigmskiftet från industrisamhälle till kunskapssamhälle innebär att en ny identitet behöver utvecklas. Detta kan ske genom att tillvarata och utveckla Det levande kulturarvet Glasriket. Detta kan i sin tur ge reellt nya och förbättrade förutsättningar för verksamhetsutveckling inom besöksnäring och upplevelseindustri. Här finns också förslag på åtgärder som leder till en radikalt förändrad syn på samordning av infrastrukturområdet för förbättrad tillgänglighet. För att kunna utveckla besöksnäringen krävs nya utvecklade företag och investeringar, som kan behöva samhällets stöd. Förslagen inom Forskning och utveckling leder till höjd kunskapsnivå, förstärkt identitet och möjligheter till kommersialisering av forskningsresultat. Sammantaget innebär åtgärdsförslagen stora förändringar som kräver nytänkande och leder till att Glasriket utvecklas som samhälle och näringsliv med glastraditionen som fundament. Utgångspunkten är att ett stort antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå kommer att involveras och bära delar av ansvaret för att helheten Glasriket ska utvecklas. Arbetet kommer i nästa steg att konkretiseras ytterligare och förankras hos samtliga aktörer. 4

5 Inledning Regeringen tog i mars 2012 beslut om ett särskilt uppdrag för Länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län gällande Glasriket, där även regionförbunden i de båda länen erbjöds att delta. Uppdraget innebär att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket till och med Länsstyrelsen i Kronoberg utsågs till samordnare. Uppdraget tar sin utgångspunkt i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå och ska ske i samverkan med berörda aktörer. Tillväxtverket ska bistå länen i deras arbete. VisitSweden AB ska ges möjlighet att delta i uppdraget. En första redovisning av uppdraget ska ske till regeringen senast den 31 augusti 2012 och slutredovisas senast den 31 december Detta utgör därmed den första rapporteringen enligt beslut. Definition Med Glasriket menas den region som består av kommunerna Nybro och Emmaboda, i Kalmar län och kommunerna Lessebo och Uppvidinge i Kronobergs län. I texten nedan används glasrikeregionen. Med AB Glasriket menas den samarbetsorganisation som består av de ovan nämnda kommunerna samt representanter från 14 glasföretag i dessa kommuner. Förstudiens genomförande Under uppdragets första månader har en förstudie genomförts, för att identifiera utmaningar och ge förslag till framtida insatser. Förstudien har genomförts genom sammanställning av tidigare rapporter och forskning, dokumentstudier, observationer och kulturanalys. Ett stort antal intervjuer har genomförts med representanter från industri, handel, akademi och besöksnäring samt med kommunala och regionala tjänstemän som på ett eller annat sätt har en relation till glasrikeregionen. Dessutom har samtliga politiska ledningar i berörda kommuner och regionförbund intervjuats. Kontakter har även tagits med andra regioner och branscher för att göra jämförelser. Därefter har analys, reflektion och idégenerering tagit vid. Uppdraget är unikt i den mening att samordningsuppdraget sträcker sig över två län och fyra kommuner, varför förankring och samverkan är avgörande. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Kronobergs läns landshövding Kristina Alsér, Kalmar läns landshövding Stefan Carlsson, regionstyrelsernas ordförande Roland Gustbée och Harald Hjalmarsson, regiondirektörerna Peter Hogla och Håkan Brynielsson samt länsantikvarie Heidi Vassi och planeringsdirektör Peter Ekholm från de båda länsstyrelserna. Arbetet har utförts av beteendevetarna Krister Jönsson (Ledning & Logistik) och Jessica Karlsson, (Fyrtornet Konsult och Utveckling AB), Erika Lagerbielke (adjungerad professor i glasdesign vid Linnéuniversitetet) samt Olle Fält (Stolleprover AB) som processledare. 5

6 De åtgärder som föreslås i rapporten, har p.g.a. tidsbegränsningen avseende rapportering, ännu inte förankrats hos samtliga organisationer. Medfinansiering av insatser och ansvar är frågor som behöver diskuteras ytterligare. Detta arbete kommer att ta vid efter rapportens insändande. Djupare och bredare analyser av relevanta frågor kommer också att ligga i det framtida arbetet. Glasriket-frågan kommer särskilt att lyftas på den planerade Innovationshelgen i Växjö 9 oktober, där delar av dagen samt kvällen kommer att vikas för presentation av och diskussion kring rapporten och nästa steg. Rapportens innehåll Detta är en första delrapport av uppdraget till regeringen, som samlar förstudiens slutsatser. Rapporten beskriver nuläget och ger förslag på åtgärder som kan stärka regionens utveckling, men har inte som ambition att vara en fullständig utredning. Avgränsningen har gjorts till att endast gälla glasindustrin i glasrikeregionen, och inte i Sverige i stort, vilket stämmer överens med regeringens uppdrag. Rapporten fokuserar på den generella näringslivsutvecklingen i regionen analysen visar att glasindustrin består av få företag, varför generella insatser som kan komplettera befintlig industri och skapa nya arbetstillfällen har prioriterats. Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning av regionens förutsättningar samt glasbranschens utveckling och förändrade konsumtionsmönster. Därefter beskrivs utvalda fokusområden, inom vilka förstudien visat att insatser inom ramen för regeringsuppdraget bör ske. Rapporten fokuserar på att beskriva nuläget inom dessa områden samt de utvecklingsmöjligheter som finns. Avslutningsvis ges förslag på konkreta åtgärder, där ansvar för genomförandet fördelas på nationell, regional eller lokal nivå. 6

7 Bakgrund Regionala förutsättningar Glasriket består av de fyra kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge. Nedan följer några nyckeltal gällande i kommunerna: Kommun Invånarantal (2011) Arbetslöshet (2011) Antal nya företag per 1000 invånare (2011) Företag per 1000 invånare (2011) Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning Emmaboda ,10% 24,6 23,6 23 % (2008) Lessebo ,70% 20,1 21,4 23 % (2010) Nybro ,10% 20,7 24,7 24 % (2010) Uppvidinge ,20% 24,9 35,2 21 % (2011) Statistik från ekonomifakta.se, Arbetsförmedlingen samt SCB:s kommunfakta Som synes i tabellen är kommunerna små - tre av kommunerna har idag under invånare. Sedan 1990 har befolkningsstrukturen i de båda länen förändrats negativt. Detta är en trend som kommunerna delar med andra landsbygdsområden. I samtliga fyra kommuner har tillverkningsindustrin en dominerande ställning på arbetsmarknaden % av arbetstillfällena i kommunerna återfinns här att jämföra med riksgenomsnittet på 14 %. Som brukligt i regioner med hög andel tillverkningsindustri, ligger också utbildningsnivån under riksgenomsnittet. I samtliga kommuner har mindre än ¼ av befolkningen eftergymnasial utbildning, att jämföra med rikets c:a 35%. Den tysta kunskapen syns dock inte i statistiken. Specialiseringen inom den manuella glasindustrin bygger mer på erfarenhet och skicklighet än på eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten har ökat under senare år. Lessebo är den kommun som har de största utmaningarna. Under 2011 var arbetslösheten 9,7 % men i juli 2012 hade arbetslösheten ökat till 11,9% och ungdomsarbetslösheten var samtidigt 30 %. Orrefors Kosta Boda lade varsel i slutet av 2011 vilket förklarar åtminstone en del av siffrorna. Totalt har arbetstillfällena inom glasindustrin minskat med 85 % under de senare 35 åren. 7

8 Företagandet är också generellt lågt i tre av de fyra kommunerna. Gällande nyföretagandet, så ligger kommunerna spridda både under och över riksgenomsnittet på 23,5 nya företag per 1000 invånare. Tre av kommunerna i glasrikeregionen har anmärkningsvärt låga siffror i förhållande till landet (Sverigemedel 28,1) i övrigt då det gäller antal företag per capita. Uppvidinge kommun avviker från övriga kommuner genom att uppvisa ett högre antal än rikssnittet. Denna struktur tyder emellertid på att det privata näringslivet i de flesta kommuner behöver diversifieras, för att minska sårbarheten och skapa nya möjligheter för sysselsättning. Sammantaget ger nyckeltalen ovan förutsättningarna för regionens utveckling. Utmaningen ligger i att klara strukturomvandlingen, och skapa fler sysselsättningstillfällen inom fler branscher. New Wave Group med dess ägare Torsten Jansson, står, tillsammans med Lessebo kommun, för de senaste årens större investeringar i Glasriket. Det har byggts en större outlet samt Kosta Boda Art Hotel. Investeringarna uppgår till ca 350 MSEK. Det har funnits förhoppningar om att det skulle uppstå nya etableringar i regionen efter det att outlet och hotell byggts. De stora investeringarna har dock inte lett till att så många nya entreprenörer vågat satsa. Därmed har synergieffekterna av satsningarna uteblivit. Glasbranschens utveckling Paradigmskiftet Den svenska glasindustrins historia följer och påverkas av utvecklingen i industrin och i samhället i övrigt i västvärlden. Generellt har arbetsintensiv industriell produktion minskat drastiskt under sista delen av 1900-talet, samhället har utvecklats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Det påverkar människors liv och människors värderingar, vilket i sin tur påverkar konsumtionsmönster. De första svenska glasbruken eller hyttorna anlades i mitten av 1500-talet. Glasindustrins utveckling är svag fram till 1700-talets andra hälft då en viss stabilitet uppnås. Runt 1830 börjar den hittills enkla driften rationaliseras, ugnar utvecklas, nya dekortekniker tas upp och pressglaset utvecklas. Utvecklingen är en del av ett sammanhang med industrialismens framväxt och socioekonomisk och -kulturell utveckling. Under 1800-talet anlades 91 nya glasbruk, under samma period lades 34 glasbruk ned. I motsats till 1800-tals-utvecklingen inom utländsk glasindustri undergick den svenska tillverkningen knappast någon företagskoncentration. I utlandet såg ju 1800-talet uppkomsten av ett fåtal stora glasföretag med arbetarantal upp till ett par tusen. I Sverige gick utvecklingen i stället mot en ökning av antalet relativt små företag. (Steenberg och Simmingsköld 1958) 8

9 Glashantverkets roll Traditionellt är svensk konstglasindustri hantverksbaserad. De traditionella småhyttorna blev under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft till större glasbruk, men tillverkningen förändrade ändå inte karaktär speciellt mycket. Den hantverksmässiga produktionen har varit grund för det konstnärliga uttrycket och präglar bilden av glasbrukens verksamhet. Betydelsen av konst och design I början av nittonhundratalet knyter glasbruken konstnärer till sig för att arbeta med design. Formgivarna tillförde genomtänkt form och funktion och laddade artefakterna för hemmet med starka emotionella värden. Den konstnärliga utvecklingen inom glasindustrin byggde varumärkena och unika produkter skapades. Den ideologiskt drivna marknaden Konstglasindustrins utveckling i början av 1900-talet påverkades starkt av ideologier som drevs av medlemsföreningen Svenska Slöjdföreningen, vilken etablerade tanken att god form skulle göras tillgänglig för en bred allmänhet genom industriell tillverkning och god design. Man drev också en idé om smakfostran som en sorts medborgarutbildning. Ideologin om den demokratiska designen fanns även i andra länder, det var en internationell rörelse. Tanken fick tidigt genomslag i svensk konstindustri, vid tiden för sekelskiftet 1900 samarbetar Kosta glasbruk med konstnären Gunnar G:son Wennerberg och Reijmyre Glasbruk med arkitekten Ferdinand Boberg. De arbetar med utveckling av konstglas och inte med design av hushållsglas eller servisglas. Många modeller tas fortfarande från tyska mönsterböcker, stilen är traditionell, modellerna är överlastade med mycket dekorslipning eller är tillverkade i pressglasteknik. På den Baltiska utställningen i Malmö 1914 utsätts de traditionella glasföremålen för skarp kritik i bred press, föremålen ansågs som varken vackra eller funktionella. Debatten leder bland annat till att Svenska Slöjdföreningen inrättar sin Förmedlingsbyrå genom vilken Orrefors 1914 får kontakt med Simon Gate och snart därefter Edvard Hald. Ett flertal andra glasbruk följer så småningom efter. Glasbruken utvecklar nya uttryck och modeller vilka visas på utställningar och uppmärksammas i media. Den konstnärliga utvecklingen sker i tätt samarbete med hantverksutvecklingen. Konstnärerna utvecklar hushållsglaset estetiskt och funktionellt med fokus på enkla funktionella former och det munblåsta glasets möjligheter, men driver också en innovativ utveckling av konstglasets uttryck. Utvecklingen sker parallellt och kombinationen skapar en stark ställning för svenskt glas både nationellt och internationellt. På utställningar i Göteborg 1923 och i Paris 1925 firar Orrefors stora framgångar. Ledande kulturpersonligheter visar sitt intresse för svenskt glas och inspirerar en bred allmänhet till inköp. En marknad uppstår och utvecklas, glas designat i modern stil för olika ändamål i hemmet blir en åtråvärd produkt. Slöjdföreningens initiativ fick i fortsättningen direkt eller indirekt betydelse för hela det svenska konsthantverkets förnyelse. (Steenberg och Simmingsköld 1958) Genom fascinerande hantverk och inspirerande design i förening skapas produkter som blir 9

10 viktiga för många svenska hushåll när man vill visa och bekräfta vem man är och vill vara i sin tids moderna samhälle. Förmodligen får glaset en stark ställning i det svenska medvetandet genom att det uppfattade behovet inte är endast funktionellt utan också starkt idébaserat och emotionellt. Självklart hade även generella faktorer som industriell logik, affärsmannaskap och marknadskunnande stor betydelse för såväl branschen som enskilda företag. Strukturomvandling i glasindustrin I slutet av 40-talet börjar behovet av glasföremål i hemmet minska, bland annat på grund av introduktionen av plast för produktion av bruksföremål, men också på grund av kontinuerliga sociala förändringar och värderingar. Glasproduktionen vid denna tidpunkt, mätt i antal producerade ton, börjar då gå tillbaka. Den goda utvecklingen i Sverige under åren efter andra världskriget, i kombination med en stark svensk designutveckling under samma period, ger positiva möjligheter men volymerna kommer inte tillbaka. Helsingborgsutställningen 1955, H55, är ur designsynpunkt en viktig händelse för konstindustrin då man åter manifesterar sig omfattar den svenska glasindustrin ungefär 40 glasbruk och anställda, fram till 1980 minskade antalet glasbruk med mer än hälften. I början av 1980 sysselsatte den manuella glasindustrin 2050 personer i Glasriket. Kosta Boda AB drev 5 glasbruk och AB Orrefors Glasbruk 3 glasbruk. Därutöver fanns 10 fristående glasbruk. Samtidshistoria är komplext att analysera och svårt att sammanfatta, en djupare och bredare analys skulle kunna göras. Under 80-talet genomförs en hel del strukturförändringar med nedläggning av ytterligare bruk och nya ägarkonstellationer. Exempelvis köper en grupp hantverkare gemensamt Målerås Glasbruk av Kosta Boda Orrefors börsintroduceras talets högkonjunktur och periodens stora designintresse förvaltas väl av glasindustrin. Ett synnerligen stort intresse för konstglas under 80-talets sista år drar med sig ett starkt intresse även för övriga produkter. Orrefors köper 1989 Kosta Boda. Kuwaitkrisen och den lågkonjunktur som följer skapar en svacka för konstglaset och helkristallen som man har svårt att ta sig ur även om försäljningen i övrigt repar sig i viss mån tack vare exempelvis satsningar på färgat glas. Orrefors Kosta Boda visar god omsättning och lönsamhet några år under 90-talets första hälft men efter 1996 försvåras läget och nya strukturförändringar initieras förändras huvudägarskapet för Orrefors Kosta Boda och efter en turbulent period köper så småningom Royal Copenhagen 1997 det totala aktieinnehavet i Orrefors Kosta Boda och den skandinaviska konstindustrikoncernen Royal Scandinavia bildas. Under 90- talet förändras också handelns strukturer med sammanslagningar och utveckling av egna varumärken, och en ny trend med minimalistisk design och fokus på pris uppstår, se vidare avsnittet Konsumtionsmönster. Alla dessa faktorer har stor betydelse för utvecklingen och för med sig en ny situation för glasindustrin, som man har svårt att anpassa sig till stängs Sandviks glasbruk. New Wave Group förvärvar 2005 Orrefors Kosta Boda. 10

11 Läget 2012 är att efter strukturförändringar och sammanslagningar så har konstglasindustrin i glasrikeregionen decimerats kraftigt. År 2010 sysselsattes 425 personer (inklusive studiohyttor, gravörer etc.). Den dominerande arbetsgivaren är Orrefors Kosta Boda, som ägs av New Wave Group, vilken står för ca 85 % av branschens omsättning. Varsel lagda i slutet på 2011 har decimerat antalet sysselsatta ytterligare. Branschens lönsamhet har generellt varit låg vilket har inneburit att har få eller inga återinvesteringar har gjorts under årens lopp. Branschens företrädare ger en entydig bild av att den storskaliga produktion som tidigare funnits vid bruken inte kommer att återkomma inom överskådlig framtid. Snarare ser man att mindre hyttor med nischad produktion är framtiden. Några av de faktorer som lett till branschens tillbakagång definieras som att importen av billigare glas ökar och att ändrade konsumtionsvanor har lett till att efterfrågan på premiumprodukter har minskat. Men det finns också exempel på framgång. Företaget Mats Jonasson Målerås har, utöver den egendesignade produktionen, utvecklat konceptet "Designarenan Målerås" som möjliggör för egenföretagare att både "hyra" hytt tid och också få möjlighet att ställa ut och försälja produkter på plats. Ytterligare exempel på crossover samarbeten ligger också i sin linda. Denna rapport studerar glasbranschens omfattning i glasrikeregionen vilken som konstaterats ovan stadigt har minskat. Det finns glastillverkning i Sverige också utanför Glasriket, exempelvis förpackningsglasbruket i Limmared, konstglasbruket Reijmyre i Östergötland och ett stort antal fåpersonsföretag med studioglasprofil. I framtiden kan det vara en fördel för glasutvecklingen i Sverige att stärka samarbeten och kunskapsutbyten för att skapa en större kritisk massa. Sammantaget är det totala antalet verksamma glashantverkare och glaskonstnärer som arbetar i egen regi förmodligen upp mot ett hundratal personer och utgör en stor grupp verksamma i inom glasarbetet. Många av dem samlas inom organisationen Glasakademin. It would seem natural for there to be more organized collaboration between industry and studio glass, considering the international glass art community has pioneered many scientific and aesthetic advances in glass creation over the past half century (. ) As the glass art community continues to grow and spread, and hand blownglass industries both worldwide and in Sweden specifically, continue to shrink, it becomes increasingly imperative for these two networks to cross for the sake of the industry s survival. (Olidort 2012 ) 11

12 Konsumtionsmönster Vi upplever idag en förändring av konsumtionsmönster av glas för hemmet som har pågått länge och har komplexa orsaker. Värderingsförändringar hos konsumenterna, nya levnadsmönster, designtrender, introduktion av nya material för hemmets bruksföremål, globalisering av tillverkning och handel samt detaljhandelns förändrade struktur, glasindustrin påverkas av alla dessa och ytterligare faktorer. En undersökning som genomförts av Handelshögskolan i Stockholm 2010 beträffande porslinsbranschen visar på samma utveckling också inom den branschen. Liknande mönster kan ses också i andra länder med traditionellt glashantverk. Analys av konsumtionsmönster är som nämnts ovan komplext, en stor mängd faktorer har påverkan. När det gäller konsumtion av produkter från svensk glasindustri vid en given tidpunkt kan man reflektera över allmänna faktorer som konsumenternas vilja och förmåga till inköp, även i förhållande till andra utgifter och förvärv som konsumenten har att ta ställning till, liksom utbud och tillgänglighet. Köpmönster varierar i olika generationer. Vid varje enskild tidpunkt ser situationen olika ut, men över tid kan vissa strömningar skönjas. Flera aktörer vittnar om betydelsen av pris i förhållande till uppfattat och kommunicerat värde. Uppfattningen om vad som är en god och lämplig gåva förändras från en tid till en annan, vilket har stor betydelse för glasbranschen när (enligt branschen) en stor andel inköp är i gåvosyfte. Flera aktörer påvisar att det finns det en strömning mot lägre prispunkter när det gäller glasbranschens traditionella produkter samt en generell strömning från fysiska produkter mot upplevelsebaserad konsumtion. Industrins och handelns förmåga att möta förändringar har varierat från företag till företag och från tid till tid. Karin M Ekström, professor vid Handels- och IT högskolan, Högskolan Borås, bekräftar konsumtionens och konsumentvetenskapens komplexitet. Hon pekar på förflyttning från materiell konsumtion mot symbolisk konsumtion, att uttrycka identitet genom konsumtion, som en möjlig faktor att ta hänsyn till. Djupintervjuer med företrädare för detaljhandeln ger belägg för att marknaden har förändrats, idag prioriterar konsumenten inte glas och liknande vid gåvotillfällen. Gåvor som är upplevelsebaserade har tagit över, d.v.s. saker man gör/upplever tillsammans. Man samlar inte (vin)glas under lång tid för att få en komplett uppsättning till sig själv eller som gåva utan köper alla de glas man vill ha vid ett och samma tillfälle, vilket verkar påverka hur mycket man kan tänka sig att betala. Detaljhandelns företrädare menar också att trend och mode har haft stor betydelse för branschutvecklingen. På 80-talet och i början av 90-talet fanns det ett intresse för dekorer som följdes av en hantverksromantik. Detta innebar färger, hög bearbetningsgrad, dekorer och uttryck som gav högt förädlingsvärde och som man kunde ta betalt för. När trenden blev minimalistisk i slutet av 90-talet (släta 12

13 odekorerade glas och vitt porslin utan dekorer) så blev det svårt att motivera dyrt hantverk, eftersom det inte fanns några synliga faktorer som motiverade ett högt pris. Stora förändringar har skett i detaljhandeln med kedjor som bytt ägare och aktörer som har börjat arbeta med egna varumärken. Detta skapar svår konkurrens för svensk glas- och porslinsindustri. Det blir allt enklare med global handel med hjälp av digital kommunikation och resor, liksom en ökad aktivitet från exporterande länder. Ett flertal faktorer samverkar således och skapar en svår situation. Vissa varumärken har kunnat ta marknadsandelar, framför allt de som är duktiga på story telling, d.v.s. de som kan tillföra tydliga fysiska eller immateriella värden som konsumenten värderar högt och som man kan ta bra betalt för. Vilka produkter som kan bli populära i framtiden kan svårligen förutspås. Enskilda företag definierar själva bäst sina affärsidéer. För glasrikeregionen bör trenden med upplevelsebaserad konsumtion dock kunna innebära stora möjligheter till verksamhet och etablering av nya företag. 13

14 Utmaningar och fokusområden Förstudien har tagit sin utgångspunkt i de slutsatser som OECD:s rapport Territorial review för Småland och Blekinge, genomförd 2011, lyfter fram. Den belyser näringslivsutvecklingen inom regionen som helhet, den socioekonomiska nivån och demografins förutsättningar. Med regeringsuppdragets fokus på näringsliv och besöksnäring framtonar ett antal områden från OECD-rapporten som centrala - näringsliv, kommunernas och länens möjligheter, utbildning och kompetensnivåer. Näringslivet karakteriseras av många små och medelstora företag. Rapporten visar på de möjligheter det medför som hög grad av förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar och att det är en styrka som kan underlätta omställningen av näringslivet. Samtidigt visar det sig att glasnäringen har svårt för att följa konjunktursvängningar och att besöksnäringen inom glasrikeregionen hittills inte utvecklats som den omställare tjänstenäringen i andra delar av landet utgjort. OECD-rapporten belyser sårbarheten i näringslivet inom länen, som grundar sig i ett relativt lågt kunskapsinnehåll i varor och processer. Behovet är tydligt - näringslivet måste förflytta sig i den s.k. värdekedjan för att bibehålla sin konkurrenskraft. En sådan förflyttning ger en bredare och närmare bas till kunden och därmed möjligheter till en följsamhet emot kundbehov och betalningsvillighet för de varor och tjänster som produceras i Glasriket. Andelen nyföretagsamma per invånare i glasrikeregionen ligger i de flesta kommuner lägre än snittet i landets kommuner i övrigt. Andelen nyetablering av företag i glasrikeregionen ligger i paritet med snittet för kommuner i landet. Ser man till företagandet som Svenskt Näringsliv mäter i antalet företag per invånare ligger enbart Uppvidinge kommun över rikssnittet. I jämförelse med Åre som en inlandskommun med ca invånare bär glasrikeregionen låga jämförelsetal inom samtliga områden. Summeras jämförelsetalen och analysen från OECD framtonar att utvecklingspotentialen för glasrikeregionen som småföretagarsamhälle med ett varierat näringsliv är stor. Betydelsen av att öka kunskapsinnehållet i befintliga företag och utveckla nyföretagande är stort och tjänsteleveransen måste utvecklas för att skapa unikitet. På så sätt skulle glasrikeregionen kunna förflyttas i värdekedjan för en förbättrad konkurrenssituation. OECD-rapporten tydliggör ökade behov i ett modernt samhälle av kommunöverskridande samarbeten samt att förbättrade regionala samverkansformer ger effektivare hantering och utveckling av regionala utvecklingsstrategier. Häri 14

15 ligger också behovet av mer utvecklade strategier i sig som ger initiativ till lokalsamhällena och regionen som sådan. Det berör fyra kommuner och två län, där ingen har fullt mandat att besluta om regionala utvecklingsinsatser. Den begränsade samordningen gör insatserna fragmenterade och mer enskilda. I Kalmar och Kronobergs län finns Linnéuniversitetet med campus i Kalmar och Växjö. OECD-rapporten lyfter de möjligheter som finns för forskning- och kunskapsutveckling i samverkan med lokalt näringsliv, men där metoder och miljöer för samverkan behöver stimuleras. Vidare behöver banden mellan utbildningssystemen och näringslivet stärkas, för att därmed utveckla tillgängligheten till kunskapsutveckling för näringslivet. Det finns också behov av att utveckla en matchning mellan utbildningssystemet och lokalt näringsliv. Baserat på OECD:s resultat och för att kunna ta vara på faktorer som driver på en regional värdeutveckling och effektiv resurshantering mellan kommunerna och länen, har följande fokusområden valts ut för förstudien: Lokal och regional ledning Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Forskning, utveckling och utbildning 15

16 Lokal och regional ledning Glasrikeregionen har en gränsöverskridande karaktär som ger en utmaning när det gäller ledning och utveckling. Gränssnitten mellan fyra kommuner och två län ger upphov till spänningar när en gemensam samverkan och samordning ska utvecklas. Avgörande för glasrikeregionens utveckling är den lokala ledningen, som har och har haft en stor betydelse för hur regionen som företeelse har utvecklats i varje kommun och på varje ort. Den lokala och regionala ledningen står inför tydliga behov av samordning och samverkan kring glasrikeregionen som företeelse, bas för näringslivsutveckling och varumärke. Det finns värden, kulturella, näringslivsmässiga och varumärkesmässiga, som kan utvecklas mer positivt om lokal och regional ledning arbetar utifrån en gemensam bas för samverkan. Näringslivsfrågor lokalt Konkret vilar det övergripande ansvaret för näringslivsfrågor i Glasriketkommunerna genomgående på kommunalråden. De har samtliga en mycket central roll för dessa frågors hantering. Det är också kommunalråden som driver näringslivsfrågorna inom respektive kommun, med stöd av tjänstemannaorganisationen. Den lokala politiska styrningen av näringslivsfrågorna kan betecknas personbunden, även om den utgår från lokala strategiska dokument tagna i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Därmed har näringslivsfrågorna en mer lokal- och personbunden funktion idag, än som ett systematiskt regionalt och kommunövergripande intresse. För en effektiv samverkan över formella gränser finns i landet exempel som knyter ihop kommuner kring arbete med utveckling av attraktiv region och tillväxt. Därmed får näringslivsfrågorna en annan bas och dessa olika typer av samverkansformer samordnar resurser och skapar gemensamma strategier och insatser för tillväxt. Samverkansformerna initieras av de lokala politiska organisationerna och kan vara mer eller mindre långsiktiga, men med fokus på att skapa handling och effektiv resurshantering. Gränsernas påverkan på näringslivet I glasrikeregionen uppstår ett flertal gränssnitt mellan alla de lokala och regionala ledningarna och deras sätt att hantera näringslivsfrågor. Dessa gränssnitt påverkar utveckling och tillväxt inom regionen. Det faktum att man är flera organisationer inom olika gränssnitt tenderar att leda till olika tolkningar, i viss mån olika myndighetsutövning, olika speglingar och perspektiv på tillväxtfrämjande och utvecklingsbehov. De olika organisationerna har också olika praktiska förutsättningar gällande att stötta utvecklingen i regionen. Som exempel kan nämnas fördelningen mellan befogenheter och statliga medel mellan länsstyrelse och regionförbund, som skiljer sig åt mellan de 16

17 båda länen. Det föreligger också en stor skillnad när det gäller tillgång till statliga utvecklingsmedel mellan länen. Denna situation ger olika förutsättningar för de enskilda företagen och näringslivet som helhet, beroende på inom och mellan vilka gränser de verkar. Denna form av multimyndighetsutövning påverkar också näringslivets tillväxtbeslut och ambitioner. I den spretighet som uppstår med starka lokalsamhällen, lokala mandat och lokala/regionala tolkningar finns ett i nuläget stort behov av samordning över kommun- och länsgränser för att utveckla glasrikeregionen. Strukturer för samverkan lokalt/regionalt Det föreligger en låg grad av tradition för samverkan och samarbete såväl interkommunalt som regionalt inom glasrikeregionen. Interkommunal samverkan är visserligen utvecklat i viss utsträckning, då mellan vissa av områdets kommuner, eller riktat emot andra kommuner utanför Glasriket, t ex gällande räddningstjänst. Det saknas ett tydligt ramverk för samarbete och samverkan. Ett stabiliserande ramverk med formaliserade arbetsområden, ansvarsfördelning och gränsöverskridande organisationsformer skulle kunna ge den politiska ledningen bättre strukturer för samverkan, utveckling och gemensamma beslut. Bristen på en regional övergripande resurshantering och målfokusering kring glasrikeregionen leder till lokala tolkningar och förhandlingar mellan aktörerna istället för samarbete och beslutsfattande under processernas gång. Konsekvensen av detta blir en otydlighet i de politiska organisationernas ambitioner kring näringslivs- och destinationsfrågor för företag, näringsidkare, besökare, medarbetare och medborgare. Det leder till mindre samverkan mellan kommunerna och ett mer introvert fokus på de egna för tillfället uppnådda vinsterna i den kontinuerligt pågående förhandlingen mellan kommunerna. Dilemmat i samverkan ligger i valet mellan att agera utifrån glasrikeregionen som helhet, eller att agera utifrån den egna kommunen/regionens perspektiv. För att utveckla gemensamma värden inom glasrikeregionen knutet till näringsliv - och destinationsutveckling behövs nya strukturer, där glasrikeregionen som helhet står i fokus. De olika politiska ledningarna, lokalt och regionalt, tillsammans med länsstyrelserna behöver identifiera en gemensam plattform för ledningsarbetet inom glasrikeregionen. Samordnad handling kan skapas genom gemensam vision och målbild. Strukturer för samverkan nationellt Som konstaterats är den nuvarande regionala indelningen inte uppbyggd för att möta de behov av samverkan som glasrikeregionen står inför. Det är dessutom så, att samverkan över länsgränser kan vara problematiskt att hantera av staten, som är van 17

18 vid att koppla insatser mot enskilda kommuner eller län. Uppdraget kring glasrikeregionen skulle därmed kunna användas som ett sätt att utveckla metoder för samverkan också med staten. Det krävs en effektivare resurshantering framöver för att optimera effekterna av de insatser som görs. De åtgärder som behövs, berör flera olika departement och myndigheter. Samordning måste ske mot en gemensam målbild, så att insatser kan koncentreras till de områden där de behövs mest. Idag upplevs ofta statliga satsningar som splittrade, vilket kan skapa kontra-produktiva åtgärder. Det är därför viktigt att skapa en förenklad kommunikation, både mellan regeringen, dess departement och myndigheter samt mellan den statliga nivån och glasrikeregionen. Det finns ett behov av en specifik dedikerad kontaktpunkt på nationell nivå, som kan agera samordnare i de insatser som görs inom regeringsuppdraget för Glasriket. Det är också av högsta vikt att glasrikeregionens kommunikation sker på samma tydliga sätt, genom en samordnande organisation. Detta ger glasrikeregionens företrädare en möjlighet att göra sig hörda på ett enkelt sätt, och ger en bättre möjlighet att hålla fast vid en gemensam målbild. På så sätt kan medel kanaliseras så att de överensstämmer med de regionala behoven, och solitära insatser kan undvikas. Enskilda insatser De båda länsstyrelserna och regionförbunden i Kronoberg och Kalmar har under perioden betalat ut 43 MSEK i 166 stödinsatser riktade till aktörer i Glasriket. Summan är endast baserad på medel utbetalade av regionförbund och länsstyrelse och omfattar således inte eventuell medfinansiering från kommun, EU eller andra aktörer, som oftast förekommer. I den redovisade summan ingår inte heller de kommunala medel som delvis finansierar basverksamheten i AB Glasriket. Summan bör därmed totalt vara flera gånger större än angivet ovan. Stödinsatser har framförallt bestått av olika utvecklingsprojekt, inom bl.a. besöksnäring och kultur. I somliga projekt kan det upptäckas såväl samsyn mellan länen, som långsiktighet. Aktiviteter som t.ex. Musik i Glasriket har stöttas gemensamt och under en längre tid. Det projektet kan anses vara framgångsrikt och har inneburit att glasrikeregionen nått ut till en ny målgrupp av besökare. Dock kan det konstateras att projektet troligen inte lyckats att uppnå (eller haft krav på att uppnå) en egen ekonomisk bärighet då arrangemanget reducerats rejält när projektmedlen inte längre delats ut. Många av stöden framstår dock som enskilda insatser, där resultat och effekter är svårbedömda. I de resultatuppföljningar som genomförts för en del stödprojekt uttrycks emellanåt en osäkerhet om de målsättningar som satts upp har varit antingen realistiska eller mätbara. 18

19 Bland de stöd som utbetalats ingår också arbetet med att kartlägga och bevara kulturhistoriska miljöer. De investeringarna kommer att kunna visa sig bli speciellt lönsamma då Det levande kulturarvet Glasriket blir ett av de fundament som kan bära en produktutveckling inom såväl upplevelseindustri och kunskapscentrum. Sammantaget uppskattas stödåtgärder för glasindustrin och besöksnäringen uppgå till 100 MSEK. under perioden Under samma period har industrin haft en nedgång. Besöksnäringen noterar dock ökande besökssiffror. Det kan dock inte bortses från att Kosta Boda Art Hotell uppfördes under perioden vilket, i sig, bör ha bidragit till att öka besöksantalet. En utmaning då det gäller framtida stödinsatser är, som konstaterats ovan, att de båda länen hanterar olika stora medel och därför kan göra olika prioriteringar. Ytterligare en utmaning är att skapa nya rutiner för gemensamma kvalitetsutvärderingar och målbildsjämförelse samt effektiva resultatuppföljningar. En enhetlig hantering mellan länen behöver också utvecklas, så att insatser av solitär karaktär kan undvikas och gemensamma strategiska satsningar göras. Det finns anledning att vidare studera om en koncentration av stödmedlen till ett fåtal större och mer långsiktiga projekt kan ge ett bättre resultat i förhållande till fler mindre insatser. 19

20 Miljö och energi Förorenad miljö och hög energiförbrukning skapar utmaningar för Glasriket. Nyetableringar omöjliggörs inom såväl traditionell som ny tillverkningsindustri. Attraktiviteten för besöksnäringen hotas och produktutveckling inom besöksnäringen i historiska miljöer försvåras. Sammantaget är det avgörande utmaningar som bör hanteras för att ge goda förutsättningar för näringslivet. Sanering av glasbruksområden Kartläggning av föroreningar vid 22 glasbruk har genomförts av de bägge länsstyrelserna och redovisas i rapporten Slutrapport-Glasbruksprojektet Den sammanlagda mängden deponerat glas vid de undersökta glasbruken har uppskattats till c:a m³, innehållande 310 ton arsenik, 19 ton kadmium och 1600 ton bly. Motsvarande uppskattning av mängden förorenade jordmassor på bruksmark uppgår till m³ innehållande 112 ton arsenik, 8 ton kadmium, 1500 ton bly. Samtliga bruk utom Boda anses vara i riskklass 1 enligt Naturvårdsverkets metod Mifo fas 2. En uppskattning har gjorts för kostnaden att sanera hela glasrikeregionen (totalt 50 glasbruk), vilken hamnar på 890 MSEK. Det är emellertid problematiskt att genomföra den sanering som skulle behövas i glasrikeregionen p.g.a. resursbrist och ansvarsförhållanden för sanering. Ansvar för sanering utreds från fall till fall. Det faktum att saneringen uteblivit, har, förutom de negativa hälsoeffekter som föreningarna kan innebära, även konsekvenser för näringslivsutvecklingen i området. Nyinvesteringar eller nystart av glasbruk försvåras bland annat p.g.a. sanerings- och ansvarsfrågan. Att sanera de mest förorenade områdena skulle därför bidra positivt till miljön, samtidigt som näringslivet får bättre förutsättningar. En sanering skulle också kunna generera ökad sysselsättning, samt öka attraktionskraften för besökare. Energieneffektivisering Energi är en av de stora utgifterna för glasindustrin. C:a 10 % av produktionskostnaderna går till energiförbrukning. En lång tid med dålig lönsamhet inom branschen har inneburit att företagen inte haft möjlighet att investera i energieffektivisering. För nystartade, små företag innebär höga driftskostnader att stora investeringar måste göras redan vid starten för att verksamheten överhuvudtaget ska kunna starta. Genom att utveckla metoder för energieffektivisering, skulle kostnaderna både för befintliga och eventuella nya glasbruk kunna minska. Här kan också nya metoder för återanvändning av energi vara viktiga utvecklingsområden. 20

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II,

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II, Glasriketuppdraget 2012 regeringsuppdrag till länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Regionförbunden i Kalmar och

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Er] Uppvidinge. Kallelse/underrättelse. Bilaga. Ärende A KSAU 12 2013-03-05. Datum: 2013-03-12. Tid: 13.00. 1. Upprop. 2.

Er] Uppvidinge. Kallelse/underrättelse. Bilaga. Ärende A KSAU 12 2013-03-05. Datum: 2013-03-12. Tid: 13.00. 1. Upprop. 2. Er] Uppvidinge K O M M U N Kallelse/underrättelse 2013-03-05 Sammanträde med: Kommunstyrelsen Datum: 2013-03-12 Tid: 13.00 Plats: Sal Våraskruv Ärende 1. Upprop Bilaga 2. Val av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

REGERINGEN N2016/03446/KSR

REGERINGEN N2016/03446/KSR pypii Regeringsbeslut I 2 IP? REGERINGEN 2016-05-12 N2016/03446/KSR Näringsdepartementet Konkurrensverket 103 85 Stockholm KONKURRENSVERKET Avd,*V A nr jt fj 2 ^ ^ ^ r Dnr 3ti/c?Ml> KSnr/,/, / AktfaH /

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING

WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING VIT 1 Marknadsföring och kommunikation, skapa delaktighet med intresserade samt föra ut information i nya kanaler och till nya målgrupper. Avsaknad av en modern

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län Regionala handlingsplaner Färdig RUS Länsuppdraget Löpande utvärdering OECD-rapport

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Lägesrapport. 23 maj 2013. Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader.

Lägesrapport. 23 maj 2013. Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader. Regionala Skärgårdsrådet Lägesrapport Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader 23 maj 2013 Erika Rosander projektledare Stockholm Visitors Board SKÄRGÅRDSSTRATEGIN Destinationssamverkan

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

RAPPORT FRÅN GLASRIKEUPPDRAGET N2012/1667/RT. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:30

RAPPORT FRÅN GLASRIKEUPPDRAGET N2012/1667/RT. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:30 RAPPORT FRÅN GLASRIKEUPPDRAGET N2012/1667/RT LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:30 Text: Per-Olof Remmare, Länsstyrelsen i Kronobergs län, på uppdrag av glasrikeuppdragets styrgrupp.

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4

Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4 1 Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4 regioner. En av dessa kommuner är (här kan du nämna din

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Projektrapport Kritisk design

Projektrapport Kritisk design Projektrapport Kritisk design 1. Projektidé Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm.

Läs mer

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot Kraftsamling 2.0 Kraftsamling 2.0 2011 tog Partnerskapet fram en vision under namnet Kraftsamling Ängelholm vision 2020. Kraftsamling Ängelholm skall genom gemensamma insikter göra gemensam nytta. Visionen

Läs mer