Er] Uppvidinge. Kallelse/underrättelse. Bilaga. Ärende A KSAU Datum: Tid: Upprop. 2.

Transkript

1 Er] Uppvidinge K O M M U N Kallelse/underrättelse Sammanträde med: Kommunstyrelsen Datum: Tid: Plats: Sal Våraskruv Ärende 1. Upprop Bilaga 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Dnr Information om Framtid Kronoberg Presenteras på sammanträdet 5. Förvaltningsavtal mellan AB Uppvidingehus och Uppvidinge kommun Dnr A KSAU NäringsKvsinformation Presenteras på sammanträdet 7. Regeringsuppdraget - Det nya Glasriket Dnr /. 8. Uppföljning av arbetet kring offentlighets- och sekretesslagstiftningen samt arkivlagen i de kommunala bolagen Dnr /. 9. Miljöskyddsärende, vindkraftspark vid Karskruv, 02 - Remiss A KSAU Uppdrag som ombud för dem som inte tillhör svenska kyrkan - Begravningsombud Dnr /. 11. Integration Kronoberg - vår gemensamma vision om integration./. KSAU 26

2 Uppvidinge Kallelse/underrättelse K O M M U N Ärende Dnr Bilaga 12. Förslag från UppCom om bredbandsutbyggnad Dnr / TU Pensionsregler för politiker Dnr / PU Årsredovisning 2012 Dnr / KSAU Ekonomisk rapport 2013 Dnr / 16. Meddelanden till kommunstyrelsen Dnr A 17. Redovisning av delegeringsbeslut Dnr /. Finns tillgängligt i akterna vid sammanträdet 18. Redovisning från externa organ Dnr Övriga frågor 2013 Dnr Åke Carlson ordförande Elin Beyersdorff sekreterare

3 Pfl Uppvidinge SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 14 (16) V^-^f K O M M U N Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr Förvaltningsavtal mellan AB Uppvidingehus och Uppvidinge kommun Sammanfattning Den 21 november 2012 beslutade AB Uppvidingehus att säga upp förvaltriingsavtalet med Uppvidinge kommun, daterat den 28 januari AB Uppvidingehus har meddelat att bakgrunden till beslutet är att nuvarande avtal inte är tids- och ändamålsenligt med gällande lagstiftning. Beslutsunderlag Skrivelse, AB Uppvidingehus, Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Bjuda in AB Uppvidingehus presidium till kommunstyrelsens sammanträde den 12 mars 2013 för dialog. Beslutsexpediering AB Uppvidingehus Justerare Utdragsbestyrkande

4 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen /Dlarlenr" IJ- U Uppvidinge kommun Att: PO Ekelund Styrelsen för AB Uppvidingehus beslutade den att säga upp förvaltningsavtalet med Uppvidinge kommun daterat den Bakgrunden till beslutet är att nuvarande avtal inte är tids- och ändamålsenligt med gällande lagstiftning (den nya allmännyttolagen som bolaget har att följa från den ). Enligt gällande regler har bolaget att följa strikta affärsmässiga principer och får inte tillhandahålla tjänster efter självkostnadsprincipen som nuvarande förvaltningsavtal anger. Vid styrelsemöte AB Uppvidingehus, Lenhovda Linda Arvidsson Ordförande Jan Wernström Loucie Lindborg-Månsson Rolf Gréen Yvonne Wilihelmsson

5 1 Bolagsordning för AB Uppvidingehus Orgnr: Godkänd av Kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun och fastställd av bolagsstämman Firma Bolagets firma är AB Uppvidingehus. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lenhovda, Uppvidinge kommun. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet, att inom Uppvidinge kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter och bygga bostäder, kommersiella lokaler samt kollektiva anordningar. Bolagets verksamhet kan även omfatta uppförande av småhus för försäljning. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att med iakttagande av kommunala självkostnads- och likställighetsprinciper främja bostadsförsörjningen i kommunen. Tillämpligheten av den kommunala självkostnadsprincipen utgör ej hinder för utdelning av vinst från bolaget så länge vinsten ej överstiger skälig förräntning på det av aktieägaren i bolaget tillskjutna kapital. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Uppvidinge kommun att användas till främjande av bostadsförsörjningen i kommunen. 5 Aktiekapital Aktiekapitalet skallvara lägst kronor och högst kronor.

6 Aktiebelopp Aktie skall lyda på kronor. Styrelse Styrelsen skall bestå av minst fem och högst nio ledamöter med lika antal suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma enligt 9 kap 7 1 st aktiebolagslagen som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun utse en lekmannarevisor med en suppleant. Ärende på ordinarie bolagsstämma På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad; 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelse samt lekmannarevisorns granskningsrapport; 7. Beslut om a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen,

7 b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och den verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter; 9. Val av revisor och lekmannarevisor med suppleanter; 10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Kallelse till bolagsstämman Kallelse till bolagsstämman skall ske genom brev med posten till aktieägarna, tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot och verkställande direktören att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i föreningen. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun.

8 1 Ägardirektiv för AB Uppvidingehus Org nr: Ägandedirektiv för verksamheten i AB Uppvidingehus, nedan kallat bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun Och fastställda i bolagsstämman 1. Bolag som organ för kommunal verksamhet Bolaget är organ för kommunens bostadsförsörjning och följaktligen en del av den kommunala verksamheten. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsiktsskyldighet och har att följa av kommunen utfärdade och på bolagsstämma fastställda direktiv. Direktiven omfattar även dotterbolag i tillämpliga delar. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom: a) gällande bolagsordning b) fastställda ägardirektiv c) kommunstyrelsens beslut vad avser tolknings- och tillämpningsfrågor rörande fastställd företagspol i cy och fastställda direktiv. d) Förekommande avtal mellan kommunen och bolaget 2. Kommunens direktiv Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv om de ej står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 3. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen och kommunstyrelsen utövar kommunens ägarfunktion över bolaget i de avseende som anges i kommunstyrelsereglementet och kommunens företagspolicy. Kommunstyrelsen skall ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Karaktären och omfattningen av den fortlöpande informationen skall fastställas efter samråd med bolagets styrelse. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag.

9 2 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningar för bolagets ändamål och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas professionellt och affärsmässigt under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 5. Likställighetsprincipen Bolaget skall i sin verksamhet tillämpa den kommunala likställighetsprincipen. 6. Underställningsplikt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Uppvidinge kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Fullmäktige skall även beredas möjlighet att ta ställning före beslut i ärenden som är av större ekonomisk betydelse. 7. Budget Bolagets budget och verksamhetsplan skall delges kommunstyrelsen. Under löpande år, vid tidpunkt som gäller för kommunens nämnder och styrelser, skall skriftlig information lämnas om verksamhetsutveckling, delårsrapport och ekonomisk prognos för det pågående verksamhetsåret. Om möjligt skall under december information lämnas om verksamhetsplan och budget för kommande år. Det ankommer på kommunstyrelsens ordförande att utfärda kallelse till dessa informationssammanträden. 8. Ekonomiska mål Styrelsen skall fastställa såväl kort- som långsiktiga ekonomiska mål för bolagets verksamhet. Dessa skall bl a avse konsolideringsnivå och avkastningskrav samt utdelning. I detta arbete bör samråd ske med kommunstyrelsen.

10 3 9. Kapitalförvaltning Bolagets löpande likviditet placeras på kommunkoncernens gemensamma konto. Långsiktiga placeringar av likvida medel placeras på så sätt, som i tillämpliga delar överensstämmer med placeringsregler antagna av kommunfullmäktige att gälla för Uppvidinge kommun och de kommunägda bolagen. 10. Underlag för kommunens bokslut Bolaget skall årligen tillhandahålla kommunstyrelsen det underlag styrelsen begär för upprättande av kommunens årsredovisning enl 8 kap 17 kommunallagen. 11. Informationsskyldighet Bolaget skall årligen tillhandahålla kommunstyrelsen det underlag styrelsen begär för upprättande av kommunens årsredovisning enl 8 kap 17 kommunallagen. Bolaget skall hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Det åligger bolaget att till kommunen snarast översända: a) bolagsstämmoprotokoll b) årsredovisning c) revisionsberättelse 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt 8 kap 6 aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar skall utformas skriftligt i instruktion för verkställande direktören. Styrelsen skall tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen skall anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således skall omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen skall anges i vilken omfattning verkställande direktören för styrelsen skall anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokoll.

11 4 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen skall utarbeta och anta arbetsordning för sitt eget arbete. 14. Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma.

12 FÖRVALTNINGSAVTAL Förvaltningsavtal mellan Uppvidinge kommuns kommunalstyrelse, nedan kallad beställaren och AB Uppvidingehus, nedan kallad utföraren, avseende samordning av fastighetsförvaltning. Förvaltningen sker i enlighet med Jordabalken och de gränsdragningar som överenskommits. Ägaransvaret kvarstår hos Uppvidinge kommun Avtalet omfattar lokaler enligt bilaga 1, som ägs av Uppvidinge kommun eller förhyrs externt, skall skötas av AB Uppvidingehus. Avtalet omfattar alla drift, skötsel, admistrations och underhållskostnader, ej lokalvård, på de fastigheter som anges i bilaga 1 med undantag av fastigheter i Fröseke där yttre och inre skötsel utföres av Samhällsutveckling i Frösekebygden ek.för. Verksamhetsservice kommer att debiteras enligt av personal rapporterad tid och kommer att faktureras månatligen i efterskott enligt självkostnad. Underhållskostnader sker med belopp som beställaren fastställt i budget. I utförarens uppdrag ingår även att företräda beställaren, innebärande både ansvar och befogenheter, såsom bl.a säkerhetsfrågor som omfattas av "lag (2003:778) om skydd mot olyckor" Alla kapitalkostnader liksom försäkringskostnader för fastigheterna ligger kvar hos Uppvidinge kommun. Ersättningen för förvaltningen uppgår till de belopp som beslutats i Uppvidinge kommuns budget med början år Vid stora kostnadsökningar, som under löpande år framkommit i förvaltningen, har utföraren rätt att erhålla "förskott", vilket avräknas vid den årliga genomgången, senast under mars månad året efter räkenskapsåret med början mars år 2005, så att själkostnadsprincipen erhålles. Ersättning kommer årligen att uppräknas enligt KPI med oktober 2003 som basår. Avsikten med förvaltning är att förvaltningskostnaderna ska baseras på självkostnader, enligt beslut i Uppvidinge kommuns fullmäktige , därför kommer beställaren och utföraren ha genomgång av förvaltningsnivåer och kostnader varje år, varefter justeringar kan komma att ske. Detta förutsätter att utföraren konterar varje objekt och de aktiviteter vilka ligger till underlagför nuvarande förvaltningsnivåer. Samtlig personal kommer att föra tid på såväl objekt som aktivitet. Då ersättning för det planerade underhållet är långt ifrån tillräckligt, kommer utföraren inför varje budgetår föreslå beställaren vilka underhållsåtgärder som bör vidtagas under budgetåret. Vid investeringar som framkommit vid besiktningar enligt lagar och förordningar, vilka ej ingår i budgeterat underhåll, ska dessa behandlas och beslutas av beställaren, vilken också ska tillställa erforderliga medelför genomförandet. I de fall beställaren önskar ytterligare underhållsåtgärder, måste beställaren tillse att medel för detta framtages. Årliga abonnemangskostnader, ex brandlarm, hisskontroller, elrevisioner, OVK m.m. (abonnemang/fast kostnad) ingår i förvaltningskostnaden, dock far beställaren svaraför samtliga löpande larm och övervakningskostnader liksom kostnader för telefon, datahantering och i förekommande fall el, va och renhållning Övriga löpande kostnader hänvisas till av Svenska kommun förbundet mf.l upprättad handledning om ansvarfördelning mellan förvaltare och nyttjare, enligt bilaga 2. I de fall utföraren önskar byggnadsteknisk hjälp av beställaren i samband med investeringar eller vid genomförandet av andra utredningar, eller omvända förhållandet. Kommer beställaren/utföraren att ersättas enligt självkostnadsprincipen. Vad gäller övertagandet av handverktyg, traktorer och övrig maskinell utrustning, övertar utföraren dessa till bokfört värde, det omvända förhållandet gäller vid avtalets upphörande. Den personal som omfattas av förvaltningsavtalet är dels personal vilka är sysselsatta med fastighetsförvaltning och verksamhetsservice på Uppvidinge kommuns tekn. förvaltning, fastighetsävdelning, dels de fastighetsskötare vilka har sin arbetsplats på Lenhovda Sjukhem, ska anställas av AB Uppvidingehus.

13 Personalfrågorna hanteras enligt arbetsrättsliga regler Eventuella kostnader för pension/livränta som kommer från anställningstid hos Uppvidinge kommun skall betalas av kommunen Förvaltningsavtalet börjar gälla och gäller t.o.m Sägs inte avtalet upp 9 månader före avtalstiden slut, förlängs avtalet med 2 år i taget. Kostnader som uppkommer i samband med övertagandet av förvaltningen ska i sin helhet betalas av beställaren. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav beställare och utförare tagit var sitt. Ort och datum > ~ 0t~Ji&

14 Glasrikeuppdraget tjänsteskrivelse UPPVIDINGE KOMMUN] Kommunledningsförvaltningen Diarienr Diarienr S ammanf attning: Länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län fick i slutet av mars 2012 i uppdrag från regeringen att för deras räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Länsstyrelsen i Kronobergs län utsågs till samordnare för Glasriket. Uppdraget dehedovisades för första gången till Näringsdepartementet den 31 augusti 2012 med en förstudie. Det är denna förstudie och dess fokusområde som nu ska hgga till grund för fortsatt arbete. Länsstyrelsen i Kronobergs län söker nu pengar för en gemensam budget för detta arbete. Bakgrund Glasriket är en betydande besöksdestination med ca 1,5 miljoner besökare varje år. Glasindustrin i regionen har på senare år drabbatas av ett antal varsel med uppsägningar som följd. GlastiUverkningen är en förutsättj-ung för besöksnäringen i Glasriket och insatser för att stärka den industriella utvecklingen liksom att arbeta med fortsatt destinationsutveckling inom besöksnäringen är viktiga delar för den lokala och regionala tillväxten i berörda kommuner och län. Ekonomiska konsekvenser Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län samt regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet södra Småland går in med kronor per år vardera under två år. Glasriketkommunerna går in med vardera kronor per år under två år. För Uppvidinge kommuns del handlar det således om kronor för år 2013 samt kronor för år 2014, totalt kr. Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Box 59, Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn: Fax: jimmi.olsson@uppvidinge.se

15 Beslutsunderlag Rapport, det nya glasriket - samverkan tradition innovation, Tjänsteskrivelse, Näringslivsutvecklare, Ansökan om medel för Glasrikeuppdraget - genomförande, Förslag till beslut 1. Bevilja ansökan med kronor under 2013 samt kr under Finansiering sker från kommunstyrelsens förfogandemedel. Beslutsexpediering Länsstyrelsen i Kronobergs län Näringslivsutvecklaren Ekonomichef Jimmi Olsson Näringslivsutvecklare Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Box 59, Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn: Fax: jimmi.olsson@uppvidinge.se

16 Hffl LÄNSSTYRELSEN I K R O N O B E R G S L Ä N Ansökan Datum (5) Are: iuptolnge KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dlarlenr Uppvidinge kommun Ansökan om medel för Glasrikeuppdraget - genomförande Översänder härmed ansökan om medel för Glasrikeuppdraget - genomförande. Från Uppvidinge kommun ansöker Länsstyrelsen i Kronobergs län om kr för 2013 och kronor för 2014, som ett bidrag till genomförande av regeringsuppdraget. Projektägare Länsstyrelsen i Kronobergs län Postadress Postnummer och ort Växjö Organisationsnummer CFAR-nummer* E-post Kristina.alser@lansstyrelsen.se Telefon Mobiltelefon Plusgiro/bankgiro Är sökande momsredovisningsskyldig för projektet? Gäller ansökan medfinansiering för EU-stöd? x Ja Nej Ja x Nej 'Arbetsställenummer enligt Statistiska centralbyrån (Tfn: ) Kontaktperson/projektledare Namn Kristina Asér E-post Kristina.alser@lansstyrelsen.se Telefon oio ooo Mobiltelefon Malin Bendz-Hellgren Pr oj ektutvecklare Bilaga: Projektansökan C:\USERS\JION\APPDATA\LOCAL\TEMF\XPGRPWISE\ANS0KAN_GLASRIKE_UPPVIDINGE_3.DOC Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webbplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Malin Bendz-Hellgren

17 LÄNSSTYRELSEN I K R O N O B E R G S L Ä N Ansökan Datum Ärendenummer 2(5) Projektbeskrivning "Genomförande av aktiviteter - Glasrikeuppdraget" Bakgrund Glasriket är en betydande besöksdestination med ca 1,5 miljoner besökare varje år. Området består av Ernmaboda och Nybro kommuner i Kalmar län samt Lessebo och Uppvidinge kommuner i Kronoberg. Glasindustrin i regionen har på senare år drabbatas av ett antal varsel med uppsägningar som följd. Glastillverkningen är en förutsättning för besöksnäringen i Glasriket och insatser för att stärka den industriella utvecklingen liksom att arbeta med fortsatt destinationsutveckling inom besöksnäringen är viktiga delar för den lokala och regionala tillväxten i berörda kommuner och län. Med anledning av detta tog regeringen i slutet av mars 2012 beslut om att utse Länsstyrelsen i Kronoberg till samordnare för Glasriket. Uppdraget gavs till länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län, att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Samverkansorganen i de båda länen ska också medverka. Utgångspunkten för uppdraget är befintliga resurser. Samverkan ska ske både med lokala och nationella aktörer. Uppdraget dehedovisades för första gången till Näringsdepartementet den 31 augusti 2012 med en förstudie. Delredovisning ska göras den 31 mars 2013 och den 31 mars 2014 Slutredovisning ska ske senast den 31 december För att skapa en grund inför de insatser som ska genomföras, togs en förstudie tas fram under uppdragets första månader. Denna har redovisats och bearbetats under Samtidigt med att förstudien var klar blev det nya varsel i glasrikeregionen, vilket har påverkat det fortsatta arbetet med aktiviteterna i förstudien. Syfte och mål Syftet med regeringens uppdrag är att stärka den industriella utvecklingen och besöksnäringen i Glasriket. Förstudien har skapat en gemensam grund för det fortsatta arbetet. Målet för det fortsatta projekt som denna ansökan gäller, är att analysera och genomföra de aktiviteter som beskrivs i förstudien, samt att ev. genomföra ytterligare aktiviteter för att stärka den industriella utvecklingen och arbetet med destinationsutveckling i glasrikeregionen. Allt med syfte att uppnå regeringens syfte med uppdraget.

18 LÄNSSTYRELSEN * - i K R O N O B E R G S L Ä N Datum Ärendenummer Målgrupp Målgrupp för projektet är de fyra kommuner som utgör glasriket, samt de företag och personer som finns inom näringsliv och destinationsutveckling, dvs i stort sett samtliga aktörer med koppling till Glasriket, både inom besöksnäring, glasindustri och det offentliga. Projektorganisation och samarbetspartners Regeringen har utsett Kronobergs läns landshövding Kristina AIsér som samordnare för uppdraget. Huvudmannagrupp för uppdraget består utöver AIsér av Kalmar läns landshövding Stefan Carlsson samt regionstyrelsernas ordföranden Roland Gustbée och Leif Larsson, En styrgrupp har tillsatts där förutom huvudmannagruppen också kommunstyrelsernas ordföranden i de fyra kommunerna: Åke Carlsson, Ann-Marie Fagerström, Markus Lund och Monica Widnemark ingår. Under 2012 har tre arbetsgrupper tillsatts, var och en med olika perspektiv, så att de lokala, regionala och nationella frågorna arbetas med på rätt nivå. Linnéuniversitetet (LNU) kommer att bidra med viss arbetstid som kommer att tillföras projektet av professorn i design Erika Lagerbielke. LNU:s insats ligger utanför projektets budget. Utöver processledning kommer både länsstyrelser och regionförbund avsätta resurser i form av stöd kring specifik sakkunskap, administration, projektutveckling, finansiering etc. Också AB Glasriket kommer att delta i arbetet. Arbetssätt/verksamhet Styrgruppen uppdrar åt landshövding Kristina AIsér att driva projektet, med fortlöpande rapportering till styrgruppen. Aktiviteterna i förstudien kommer att analyseras och en tids- och genomförandeplan tas fram samt ansvarig för genomförandet utses. Arbetsgrupperna ansvarar för genomförandet av aktiviteterna efter godkännande av styrgruppen. Länsstyrelsen i Kronobergs län samordnar utvecklingsarbetet samt kommunikationsinsatser. Kommunikationsinsatserna finansieras av projektet. Tids- och aktivitetsplan Projektet påbörjas den 1 november 2012 och avslutas den 31 december Regelbundna arbetsmöten för genomförande av aktiviteter kommer att hållas.

19 LANSSTYRELSEN I K R O N O B E R G S L Ä N Ansökan Datum Ärendenummer Kontinuerligt samarbete och kontakter med nationella myndigheter som SVID, Visit Sweden, Tillväxtverket, Vinnova samt regeringskansliet kommer att upprätthållas. Geografiskt område Projektet genomförs i Kalmar och Kronobergs län, primärt inom Glasrikets kommuner. Eventuell benchmarking kan komma att ske med aktörer utanför länen. Spridning av projektet Den redovisning som sker till regeringen samt förstudierapport och slutrapporter är offentliga och ska publiceras på länsstyrelsernas och regionförbundens webbsidor. Ett nyhetsbrev för glasrikeuppdraget har påbörjats sedan november 2012, och det kommer att ges ut fortlöpande under projektet. Glasrikeuppdraget finns på Twitter, i en blogg samt MyNewsDesk. Plan för uppföljning Rapportering till regeringen ska göras den 31/ och 2014 samt slutrapport den 31/ Ekonomisk rapport lämnas till finansiärerna årligen, senast den 31/ och 31/ Finansiering Länsstyrelsen Kronoberg kr* Länsstyrelsen Kalmar kr kr Regionförbundet södra Småland kr kr Regionförbundet Kalmar län kr kr Emmaboda kommun kr kr Lessebo kommun kr kr Nybro kommun kr kr Uppvidinge kommun kr kr SUMMA *Länsstyrelsen i Kronobergs län kompenserar att finansieringen av förstudien var något lägre än planerat, genom att bidra med kr extra under 2013.

20 LÄNSSTYRELSEN i K R O N O B E R G S L Ä N Datum Ärendenummer A Ä

21 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledningsförvalmingen Det nya Glasriket Samverkan Tradition innovation

22 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Bakgrund 7 Utmaningar och fokusområden 14 Lokal och regional ledning 16 Miljö och energi 20 Det levande kulturarvet Glasriket 21 Besöksnäring 24 Incitament för utveckling 30 Forskning, utveckling och utbildning 32 Förslag på åtgärder 36 Förutsättningar för "Glasrikets" framtid 42 Referenslista 43 2

23 Förord I och med denna rapport överlämnar vi första delrapporten inom regeringsuppdraget för glasrikeregionens utveckling. Ett gränsöverskridande samarbete har redan nu påbörjats mellan de två länen och fyra kommunerna i glasrikeregionen vilket föranleder att samtliga parter undertecknar rapporten. Nästa steg blir att tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer prioritera och finansiera förslagen i rapporten. Tillväxtverket har för avsikt att bistå parterna i uppdraget att utveckla näringslivet och besöksnäringen i Glasriket genom att tillsätta en arbetsgrupp internt på myndigheten och en särskild kontaktperson för den fortsatta dialogen. Syftet är att se hur Tillväxtverkets program och de verktyg myndigheten förfogar över, i form av kompetens, kunskapsöverföring och finansieringsmöjligheter, kan bidra till att förslagen i rapporten på kort och lång sikt kan realiseras och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Kristina AIsér Landshövding Kronobergs län Stefan Carlsson Landshövding Kalmar län Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet södra Småland Harald Hjalmarsson Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet i Kalmar län Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Lessebo kommun Ann-Marie Fagerström Kommunstyrelsens ordförande Emmaboda kommun Åke Carlson Kommunstyrelsens ordförande Uppvidinge kommun Markus Lund Kommunstyrelsens ordförande Nybro kommun 3

24 Sammanfattning Denna första delrapport till regeringen i samband med regeringsuppdraget kring Glasriket gör inte anspråk på att vara en fullständig djupanalys. Fler analyser kommer att vara nödvändiga under arbetets gång. Under uppdragets första månader har en förstudie genomförts, som belyser historik och nuläge. Förstudien konstaterar att de fokusområden som är nödvändiga att arbeta med för glasrikeregionens utveckling är: Lokal och regional ledning Miljö och energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveclding Forskning, utveckling och utbildning Inom vaije fokusområde presenteras ett antal förslag på åtgärder. Förslagen inom lokal och regional utveckling är direkt avgörande för genomförandet av övriga åtgärder, då det handlar om att skapa nya strukturer för samverkan och gemensamma mål. För att utveckla glasrikeregionen krävs också förbättrade fysiska och kulturella förutsättningar. Åtgärder såsom sanering av samtliga deponier i glasrikeregionen är förutsättning för att skapa möjlighet för kommande investeringar och en attraktivare besöksdestination. Energibesparande åtgärder kan förbättra lönsamheten och leda till återinvesteringar. Paradigmskiftet från industrisamhälle till kunskapssamhälle innebär att en ny identitet behöver utvecklas. Detta kan ske genom att tillvarata och utveckla "Det levande kulturarvet Glasriket". Detta kan i sin tur ge reellt nya och förbättrade förutsättningar för verksamhetsutveckling inom besöksnäring och upplevelseindustri. Här finns också förslag på åtgärder som leder till en radikalt förändrad syn på samordning av infrastrukturområdet för förbättrad tillgänglighet. För att kunna utveckla besöksnäringen krävs nya utvecklade företag och investeringar, som kan behöva samhällets stöd. Förslagen inom Forskning och utveclding leder till höjd kunskapsnivå, förstärkt identitet och möjligheter till kommersialisering av forskningsresultat. Sammantaget innebär åtgärdsförslagen stora förändringar som kräver nytänkande och leder till att Glasriket utvecklas som samhälle och näringsliv med glastraditionen som fundament. Utgångspunkten är att ett stort antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå kommer att involveras och bära delar av ansvaret för att helheten "Glasriket" ska utvecklas. Arbetet kommer i nästa steg att konkretiseras ytterligare och förankras hos samtliga aktörer. 4

25 Inledning Regeringen tog i mars 2012 beslut om ett särskilt uppdrag för Länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län gällande Glasriket, där även regionförbunden i de båda länen erbjöds att delta. Uppdraget innebär att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket till och med Länsstyrelsen i Kronoberg utsågs till samordnare. Uppdraget tar sin utgångspunkt i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå och ska ske i samverkan med berörda aktörer. Tillväxtverket ska bistå länen i deras arbete. VisitSweden AB ska ges möjlighet att delta i uppdraget. En första redovisning av uppdraget ska ske till regeringen senast den 31 augusti 2012 och slutredovisas senast den 31 december Detta utgör därmed den första rapporteringen enligt beslut. Definition Med Glasriket menas den region som består av kommunerna Nybro och Emmaboda, i Kalmar län och kommunerna Lessebo och Uppvidinge i Kronobergs län. I texten nedan används glasrikeregionen. Med AB Glasriket menas den samarbetsorganisation som består av de ovan nämnda kommunerna samt representanter från 14 glasföretag i dessa kommuner. Förstudiens genomförande Under uppdragets första månader har en förstudie genomförts, för att identifiera utmaningar och ge förslag till framtida insatser. Förstudien har genomförts genom sammanställning av tidigare rapporter och forskning, dokumentstudier, observationer och kulturanalys. Ett stort antal intervjuer har genomförts med representanter från industri, handel, akademi och besöksnäring samt med kommunala och regionala tjänstemän som på ett eller annat sätt har en relation till glasrikeregionen. Dessutom har samtliga politiska ledningar i berörda kommuner och regionförbund intervjuats. Kontakter har även tagits med andra regioner och branscher för att göra jämförelser. Därefter har analys, reflektion och idégenerering tagit vid. Uppdraget är unikt i den mening att samordningsuppdraget sträcker sig över två län och fyra kommuner, varför förankring och samverkan är avgörande. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Kronobergs läns landshövding Kristina AIsér, Kalmar läns landshövding Stefan Carlsson, regionstyrelsernas ordförande Roland Gustbée och Harald Hjalmarsson, regiondirektörerna Peter Hogla och Håkan Brynielsson samt länsantikvarie Heidi Vassi och planeringsdirektör Peter Ekholm från de båda länsstyrelserna. Arbetet har utförts av beteendevetarna Krister Jönsson (Ledning & Logistik) och Jessica Karlsson, (Fyrtornet Konsult och Utveckling AB), Erika Lagerbielke (adjungerad professor i glasdesign vid Linnéuniversitetet) samt Olle Fält (Stolleprover AB) som processledare. 5

26 De åtgärder som föreslås i rapporten, har p.g.a. tidsbegränsningen avseende rapportering, ännu inte förankrats hos samtliga organisationer. Medfinansiering av insatser och ansvar är frågor som behöver diskuteras ytterligare. Detta arbete kommer att ta vid efter rapportens insändande. Djupare och bredare analyser av relevanta frågor kommer också att ligga i det framtida arbetet. Glasriket-frågan kommer särskilt att lyftas på den planerade Innovationshelgen i Växjö 9 oktober, där delar av dagen samt kvällen kommer att vikas för presentation av och diskussion kring rapporten och nästa steg. Rapportens innehåll Detta är en första delrapport av uppdraget till regeringen, som samlar förstudiens slutsatser. Rapporten beskriver nuläget och ger förslag på åtgärder som kan stärka regionens utveckling, men har inte som ambition att vara en fullständig utredning. Avgränsningen har gjorts till att endast gälla glasindustrin i glasrikeregionen, och inte i Sverige i stort, vilket stämmer överens med regeringens uppdrag. Rapporten fokuserar på den generella näringslivsutvecklingen i regionen - analysen visar att glasindustrin består av få företag, varför generella insatser som kan komplettera befintlig industri och skapa nya arbetstillfällen har prioriterats. Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning av regionens förutsättningar samt glasbranschens utveckling och förändrade konsumtionsmönster. Därefter beskrivs utvalda fokusområden, inom vilka förstudien visat att insatser inom ramen för regeringsuppdraget bör ske. Rapporten fokuserar på att beskriva nuläget inom dessa områden samt de utvecklingsmöjligheter som finns. Avslutningsvis ges förslag på konkreta åtgärder, där ansvar för genomförandet fördelas på nationell, regional eller lokal nivå. 6

27 Bakgrund Regionala förutsättningar Glasriket består av de fyra kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge. Nedan följer några nyckeltal gällande i kommunerna: Kommun Invånarantal (2011) Arbetslöshet (2011) Antal nya företag per 1000 invånare (2011) Företag per 1000 invånare (2011) Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning Emmaboda ,10% 24,6 23,6 23 % (2008) Lessebo ,70% 20,1 21,4 23 % (2010) Nybro ,10% 20,7 24,7 24 %(2010) Uppvidinge ,20% 24, % (2011) Statistik från ekonomifakta.se, Arbetsförmedlingen samt SCB :s kommunfakta Som synes i tabellen är kommunerna små - tre av kommunerna har idag under invånare. Sedan 1990 har befolkningsstrukturen i de båda länen förändrats negativt. Detta är en trend som kommunerna delar med andra landsbygdsområden. 1 samtliga fyra kommuner har tillverkningsindustrin en dominerande ställning på arbetsmarknaden % av arbetstillfällena i kommunerna återfinns här - att jämföra med riksgenomsnittet på Som brukligt i regioner med hög andel tillverkningsindustri, ligger också utbildningsnivån under riksgenomsnittet. I samtliga kommuner har mindre än x k av befolkningen eftergymnasial utbildning, att jämföra med rikets c:a 35%. Den tysta kunskapen syns dock inte i statistiken. Specialiseringen inom den manuella glasindustrin bygger mer på erfarenhet och skicldighet än på eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten har ökat under senare år. Lessebo är den kommun som har de största utmaningarna. Under 2011 var arbetslösheten 9,7 % men i juli 2012 hade arbetslösheten ökat till 11,9% och ungdomsarbetslösheten var samtidigt 30 %. Orrefors Kosta Boda lade varsel i slutet av 2011 vilket förklarar åtminstone en del av siffrorna. Totalt har arbetstillfällena inom glasindustrin minskat med 85 % under de senare 35 åren. 7

28 Företagandet är också generellt lågt i tre av de fyra kommunerna. Gällande nyföretagandet, så ligger kommunerna spridda både under och över riksgenomsnittet på 23,5 nya företag per 1000 invånare. Tre av kommunerna i glasrikeregionen har anmärkningsvärt låga siffror i förhållande till landet (Sverigemedel 28,1) i övrigt då det gäller antal företag per capita. Uppvidinge kommun avviker från övriga kommuner genom att uppvisa ett högre antal än rikssnittet. Denna struktur tyder emellertid på att det privata näringslivet i de flesta kommuner behöver diversifieras, för att minska sårbarheten och skapa nya möjligheter för sysselsättning. Sammantaget ger nyckeltalen ovan förutsättningarna för regionens utveckling. Utmaningen ligger i att klara strukturomvandlingen, och skapa fler sysselsättningstillfällen inom fler branscher. New Wave Group med dess ägare Torsten Jansson, står, tillsammans med Lessebo kommun, för de senaste årens större investeringar i Glasriket. Det har byggts en större outlet samt Kosta Boda Art Hotel. Investeringarna uppgår till ca 350 MSEK. Det har funnits förhoppningar om att det skulle uppstå nya etableringar i regionen efter det att outlet och hotell byggts. De stora investeringarna har dock inte lett till att så många nya entreprenörer vågat satsa. Därmed har synergieffekterna av satsningarna uteblivit. Glasbranschens utveckling Paradigmskiftet Den svenska glasindustrins historia följer och påverkas av utvecklingen i industrin och i samhället i övrigt i västvärlden. Generellt har arbetsintensiv industriell produktion minskat drastiskt under sista delen av 1900-talet, samhället har utvecklats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Det påverkar människors liv och människors värderingar, vilket i sin tur påverkar konsumtionsmönster. De första svenska glasbruken eller hyttorna anlades i mitten av 1500-talet. Glasindustrins utveckling är svag fram till 1700-talets andra hälft då en viss stabilitet uppnås. Runt 1830 börjar den hittills enkla driften rationaliseras, ugnar utvecklas, nya dekortekniker tas upp och pressglaset utvecklas. Utvecklingen är en del av ett sammanhang med industrialismens n*amväxt och socioekonomisk och -kulturell utveckling. Under 1800-talet anlades 91 nya glasbruk, under samma period lades 34 glasbruk ned. "I motsats till 1800-tals-utvecklingen inom utländsk glasindustri undergick den svenska tillverkningen knappast någon företagskoncentration. I utlandet såg ju 1800-talet uppkomsten av ett fåtal stora glasföretag med arbetarantal upp till ett par tusen. I Sverige gick utvecklingen i stället mot en ökning av antalet relativt småföretag." (Steenberg och Simmingsköld 1958) 8

29 Glashantverkets roll Traditionellt är svensk konstglasindustri hantverksbaserad. De traditionella småhyttorna blev under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft till större glasbruk, men tillverkningen förändrade ändå inte karaktär speciellt mycket. Den hantverksmässiga produktionen har varit grund för det konstnärliga uttrycket och präglar bilden av glasbrukens verksamhet. Betydelsen av konst och design I början av nittonhundratalet knyter glasbruken konstnärer till sig för att arbeta med design. Formgivarna tillförde genomtänkt form och funktion och laddade artefakterna för hemmet med starka emotionella värden. Den konstnärliga utvecklingen inom glasindustrin byggde varumärkena och unika produkter skapades. Den ideologiskt drivna marknaden Konstglasindustrins utveckling i början av 1900-talet påverkades starkt av ideologier som drevs av medlemsföreningen Svenska Slöjdföreningen, vilken etablerade tanken att god form skulle göras tillgänglig för en bred allmänhet genom industriell tillverkning och god design. Man drev också en idé om smakfostran som en sorts medborgarutbildning. Ideologin om den demokratiska designen fanns även i andra länder, det var en internationell rörelse. Tanken fick tidigt genomslag i svensk konstindustri, vid tiden för sekelskiftet 1900 samarbetar Kosta glasbruk med konstnären Gunnar G:son Wennerberg och Reijmyre Glasbruk med arkitekten Ferdinand Boberg. De arbetar med utveckling av konstglas och inte med design av hushållsglas eller servisglas. Många modeller tas fortfarande från tyska mönsterböcker, stilen är traditionell, modellerna är överlastade med mycket dekorslipning eller är tillverkade i pressglasteknik. På den Baltiska utställningen i Malmö 1914 utsätts de traditionella glasföremålen för skarp kritik i bred press, föremålen ansågs som varken vackra eller funktionella. Debatten leder bland annat till att Svenska Slöjdföreningen inrättar sin Förmedlingsbyrå genom vilken Orrefors 1914 får kontakt med Simon Gate och snart därefter Edvard Hald. Ett flertal andra glasbruk följer så småningom efter. Glasbruken utvecklar nya uttryck och modeller vilka visas på utställningar och uppmärksammas i media. Den konstnärliga utvecklingen sker i tätt samarbete med hantverksutvecklingen. Konstnärerna utvecklar hushållsglaset estetiskt och funktionellt med fokus på enkla funktionella former och det munblåsta glasets möjligheter, men driver också en innovativ utveckling av konstglasets uttryck. Utvecklingen sker parallellt och kombinationen skapar en stark ställning för svenskt glas både nationellt och internationellt. På utställningar i Göteborg 1923 och i Paris 1925 firar Orrefors stora framgångar. Ledande kulturpersonligheter visar sitt intresse för svenskt glas och inspirerar en bred allmänhet till inköp. En marknad uppstår och utvecklas, glas designat i modern stil för olika ändamål i hemmet blir en åtråvärd produkt. "Slöjdföreningens initiativ fick i fortsättning en direkt eller indirekt betydelse för hela det svenska konsthantverkets förnyelse." (Steenberg och Simmingsköld 1958) Genom fascinerande hantverk och inspirerande design i förening skapas produkter som blir 9

30 viktiga för många svenska hushåll när man vill visa och bekräfta vem man är och vill vara i sin tids moderna samhälle. Förmodligen får glaset en stark ställning i det svenska medvetandet genom att det uppfattade behovet inte är endast funktionellt utan också starkt idébaserat och emotionellt. Självklart hade även generella faktorer som industriell logik, affärsmannaskap och marknadskunnande stor betydelse för såväl branschen som enskilda företag. Strukturomvandling i glasindustrin I slutet av 40-talet börjar behovet av glasföremål i hemmet minska, bland annat på grund av introduktionen av plast för produktion av bruksföremål, men också på grund av kontinuerliga sociala förändringar och värderingar. Glasproduktionen vid denna tidpunkt, mätt i antal producerade ton, börjar då gå tillbaka. Den goda utvecklingen i Sverige under åren efter andra världskriget, i kombination med en stark svensk designutveckling under samma period, ger positiva möjligheter men volymerna kommer inte tillbaka. Helsingborgsutställningen 1955, H55, är ur designsynpunkt en viktig händelse för konstindustrin då man åter manifesterar sig omfattar den svenska glasindustrin ungefär 40 glasbruk och anställda, fram till 1980 minskade antalet glasbruk med mer än hälften. I början av 1980 sysselsatte den manuella glasindustrin 2050 personer i Glasriket. Kosta Boda AB drev 5 glasbruk och AB Orrefors Glasbruk 3 glasbruk. Därutöver fanns 10 fristående glasbruk. Samtidshistoria är komplext att analysera och svårt att sammanfatta, en djupare och bredare analys skulle kunna göras. Under 80-talet genomförs en hel del strukturförändringar med nedläggning av ytterligare bruk och nya ägarkonstellationer. Exempelvis köper en grupp hantverkare gemensamt Målerås Glasbruk av Kosta Boda Orrefors börsintroduceras talets högkonjunktur och periodens stora designintresse förvaltas väl av glasindustrin. Ett synnerligen stort intresse för konstglas under 80-talets sista år drar med sig ett starkt intresse även för övriga produkter. Orrefors köper 1989 Kosta Boda. Kuwaitkrisen och den lågkonjunktur som följer skapar en svacka för konstglaset och helkristallen som man har svårt att ta sig ur även om försäljningen i övrigt repar sig i viss mån tack vare exempelvis satsningar på färgat glas. Orrefors Kosta Boda visar god omsättning och lönsamhet några år under 90-talets första hälft men efter 1996 försvåras läget och nya strukturförändringar initieras förändras huvudägarskapet för Orrefors Kosta Boda och efter en turbulent period köper så småningom Royal Copenhagen 1997 det totala aktieinnehavet i Orrefors Kosta Boda och den skandinaviska konstindustrikoncernen Royal Scandinavia bildas. Under 90- talet förändras också handelns strukturer med sammanslagningar och utveckling av egna varumärken, och en ny trend med minimalistisk design och fokus på pris uppstår, se vidare avsnittet Konsumtionsmönster. Alla dessa faktorer har stor betydelse för utvecklingen och för med sig en ny situation för glasindustrin, som man har svårt att anpassa sig till stängs Sandviks glasbruk. New Wave Group förvärvar 2005 Orrefors Kosta Boda. 10

31 Läget 2012 är att efter strukturförändringar och sammanslagningar så har konstglasindustrin i glasrikeregionen decimerats kraftigt. År 2010 sysselsattes 425 personer (inklusive studiohyttor, gravörer etc). Den dominerande arbetsgivaren är Orrefors Kosta Boda, som ägs av New Wave Group, vilken står för ca 85 % av branschens omsättning. Varsel lagda i slutet på 2011 har decimerat antalet sysselsatta ytterligare. Branschens lönsamhet har generellt varit låg vilket har inneburit att har få eller inga återinvesteringar har gjorts under årens lopp. Branschens företrädare ger en entydig bild av att den storskaliga produktion som tidigare funnits vid bruken inte kommer att återkomma inom överskådlig framtid. Snarare ser man att mindre hyttor med nischad produktion är framtiden. Några av de faktorer som lett till branschens tillbakagång definieras som att importen av billigare glas ökar och att ändrade konsumtionsvanor har lett till att efterfrågan på premiumprodukter har minskat. Men det finns också exempel på framgång. Företaget Mats Jonasson Målerås har, utöver den egendesignade produktionen, utvecklat konceptet "Designarenan Målerås" som möjliggör för egenföretagare att både "hyra" hytt tid och också få möjlighet att ställa ut och försälja produkter på plats. Ytterligare exempel på "crossover" samarbeten ligger också i sin linda. Denna rapport studerar glasbranschens omfattning i glasrikeregionen vilken som konstaterats ovan stadigt har minskat. Det finns glastillverkning i Sverige också utanför Glasriket, exempelvis förpackningsglasbruket i Limmared, konstglasbruket Reijmyre i Östergötland och ett stort antal fåpersonsföretag med studioglasprofil. I framtiden kan det vara en fördel för glasutvecklingen i Sverige att stärka samarbeten och kunskapsutbyten för att skapa en större kritisk massa. Sammantaget är det totala antalet verksamma glashantverkare och glaskonstnärer som arbetar i egen regi förmodligen upp mot ett hundratal personer och utgör en stor grupp verksamma i inom glasarbetet. Många av dem samlas inom organisationen Glasakademin. "It would seem naturalfor there to be more organized collaboration between industry and studio glass, considering the international glass art community has pioneered many scientific and aesthetic advances in glass creation over thepast half century (...) As the glass art community continues to grow and spread, and hand blownglass industries both worldwide and in Sweden specifically, continue to shrink, it becomes increasingly imperative for these two networks to crossfor the sake of the industry's survival." (Olidort 2012) 11

32 Konsumtionsmönster Vi upplever idag en förändring av konsumtionsmönster av glas för hemmet som har pågått länge och har komplexa orsaker. Värderingsförändringar hos konsumenterna, nya levnadsmönster, designtrender, introduktion av nya material för hemmets bruksföremål, globalisering av tillverkning och handel samt detaljhandelns förändrade struktur, glasindustrin påverkas av alla dessa och ytterligare faktorer. En undersökning som genomförts av Handelshögskolan i Stockholm 2010 beträffande porslinsbranschen visar på samma utveckling också inom den branschen. Liknande mönster kan ses också i andra länder med traditionellt glashantverk. Analys av konsumtionsmönster är som nämnts ovan komplext, en stor mängd faktorer har påverkan. När det gäller konsumtion av produkter från svensk glasindustri vid en given tidpunkt kan man reflektera över allmänna faktorer som konsumenternas vilja och förmåga till inköp, även i förhållande till andra utgifter och förvärv som konsumenten har att ta ställning till, liksom utbud och tillgänglighet. Köpmönster varierar i olika generationer. Vid varje enskild tidpunkt ser situationen olika ut, men över tid kan vissa strömningar skönjas. Flera aktörer vittnar om betydelsen av pris i förhållande till uppfattat och kommunicerat värde. Uppfattningen om vad som är en god och lämplig gåva förändras från en tid till en annan, vilket har stor betydelse för glasbranschen när (enligt branschen) en stor andel inköp är i gåvosyfte. Flera aktörer påvisar att det finns det en strömning mot lägre prispunkter när det gäller glasbranschens traditionella produkter samt en generell strömning från fysiska produkter mot upplevelsebaserad konsumtion. Industrins och handelns förmåga att möta förändringar har varierat från företag till företag och från tid till tid. Karin M Ekström, professor vid Handels- och IT högskolan, Högskolan Borås, bekräftar konsumtionens och konsumentvetenskapens komplexitet. Hon pekar på förflyttning från materiell konsumtion mot symbolisk konsumtion, att uttrycka identitet genom konsumtion, som en möjlig faktor att ta hänsyn till. Djupintervjuer med företrädare för detaljhandeln ger belägg för att marknaden har förändrats, idag prioriterar konsumenten inte glas och liknande vid gåvotillfällen. Gåvor som är upplevelsebaserade har tagit över, d.v.s. saker man gör/upplever tillsammans. Man samlar inte (vin)glas under lång tid för att få en komplett uppsättning till sig själv eller som gåva utan köper alla de glas man vill ha vid ett och samma tillfälle, vilket verkar påverka hur mycket man kan tänka sig att betala. Detaljhandelns företrädare menar också att trend och mode har haft stor betydelse för branschutvecklingen. På 80-talet och i början av 90-talet fanns det ett intresse för dekorer som följdes av en hantverksromantik. Detta innebar färger, hög bearbetningsgrad, dekorer och uttryck som gav högt förädlingsvärde och som man kunde ta betalt för. När trenden blev minimalistisk i slutet av 90-talet (släta 12