En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, :33:34

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2011-10-05 09:33:34"

Transkript

1 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, :33:34 Chatt om skuldkrisen Publicerad :52 Kommer eurosamarbetet stå pall för krisens påfrestningar? Hur ska Grekland räddas ur sin ekonomiska rävsax? Lars Calmfors, euroexpert och ekonomiprofessor, svarade på läsarnas frågor. moderator: Nu börjar chatten med Lars Calmfors, välkomna! Morgan Holmstrom: Vad hander for reserande av EU om Grekland gar i konkurs? Blir aven Euron i obalans da, dvs mer an nu? Som jag ser det kan euroländerna mycket väl fortsätta att ha samma valuta även om ett eller flera länder går "i konkurs" och skriver ner sina skulder. Det finns ingen koppling mellan att ha samma valuta och skuldnedskrivningar. Däremot finns risken att en dåligt skött skuldnedskrivning i Grekland kan utlösa en ny finanskris, men det är ett annat problem än frågan om man kan ha samma valuta. Peter Abelin: Lars Calmfors DN/Sthlms Univ Hej, Skulle inte en säg 50-procentig nedskrivning av respektive lands skulder(piigs) ge en betydligt bättre fart på den framtida tillväxten än att tvinga Europas skattebetalare att stå för notan för bankernas oansvariga utlåning? (Vart tog sedvanlig kreditprövning vägen?) Så skulle man dela på bördan. Alla tar ansvar och tilväxten kommer tillbaks fortare. Eller? Mvh Peter A Jo, historiskt har länder snabbare tagit sig ur statsskuldkriser när de kunnat skriva ner sina statsskulder. Det har minskat påfrestningarna på de skuldsatta länderna. Det har också haft den goda effekten på lång sikt att långivarna insett att de måste vara mer försiktiga med vilka de lånar ut till. Björn: När den ek krisen slår till, vad är då bäst? 1: Att ha 1 miljon på banken? 2: Att ha 1 miljon i madrassen? 3: Att ha en miljon i skulder? Frågan bottnar i undran vad som händer med penningvärdet då? Alternativ som jag kan se är: Hyperinflation. Deflation. Deppresion. Det finns säkert fler alternativ, vilka är troligast? ' Kommer världshandeln att stanna av? Kommer det att finnas pengar i bankautomaterna? Historiskt har många länder tagit sig ur skuldkriser genom inflation som sänkt det reala värdet på skulderna. Jag tror risken är liten för det i euroområdet men jag utesluter inte helt möjligheten. I

2 så fall är det bra att ha skulder. Men om det händer i euroområdet leder det inte till inflaltion i Sverige eftersom vi har vår egen valuta. Nejröstare: Såg du, under arbetet med utredning som skulle ge svenskarna vägledning inför folkomröstningen, risken för att en situation som dagens skulle kunna uppstå? Om inte, vad var det som "dålde sanningen"? Jag vill f.ö. passa på att tacka för det arbete du då lade ner och den integritet du visade under det arbete och i debatten inför omröstningen. Jag såg risken att länder skulle hamna i lägen då den gemensamma penningpolitiken inte skulle passa och de därför få stora problem. Det är vad som hänt i Irland och Spanien som inte kunde dämpa sina överhettningar i tid och därför fick kredit- och fastighetsbubblor som när de sprack kastade länderna in i kriser med stora budgetunderskott. Och jag såg risken att man som i PIIGSländerna nu skulle få svår attt sänka sina kostnader och därmed få fart på tillväxten. Däremot trodde jag att stabilitetspaktens regler skulle respekteras och böter utdömas till dem som följde reglerna. Därför trodde jag inte att en situation som den grekiska skulle kunna uppkomma. Mats: Greklands felaktiga siffror vid euroansökan. Medlemsländernas rättar sig inte efter budgetreglerna. Lantbruksstödet. Finns det något som talar för att våra europas politiker kan hantera det här? Varför kan man inte frysa EU på dagens nivå och fixa det som måste fixas först? varför denna brådska att gå vidare? Det känns som det är fel läga att argumentera för mer EU just nu. Ska man ge obegränsade stöd till krisländer så kräver det egentligen att man tar gemensamma beslut på EU-nivå om enskilda länders budgetunderskott. Men det är svårt att se att väljarna är med på det, särskilt i dagens läge. Så här finns verkligen ett dilemma. Mårtensson: Hur stor statsskuld & arbetslöshet har PIIGS-länderna i dagsläget? Hur stor är risken att andra länder än Grekland kommer att behöva ytterligare stödpaket/nödlån och bedömer du att man kommer att diskutera skuldavskrivning och ändrade lånevillkor även för dem? Hur akut är läget i övriga PIIGS-länder? Statsskuldernas storlek skiljer sig ganska mycket. Räknat i procent av landets BNP, alltså i förhållande till landets inkomster, är de cirka 160 % i Grekland, 120 % i Italien, 110 % i Irland, 100 % i Italien och 70 % i Spanien. Arbetslösheten är tvåsiffrig i alla PIIGS-länderna utom Italien där den är strax under 10 %. Högst är den i Spanien: runt 20 %. Irland och Grekland ligger runt 15 %. Den är lite lägre i Portugal. Anna: Om man har lån i grekisk bank, vad händer med räntorna/lånet om banken alt. Grekland går i konkurs? Om staten Grekland skulle gå "i konkurs" skulle också ett antal grekiska banker gå omkull (ifall

3 de inte får stöd). Det skulle förmodligen utlösa bankpanik när spararna försöker ta ut sina tillgångar. De som har skulder till grekiska banker blir inte av med dem utan de kvarstår. Tartarus: Ingen av de tidigare monetära unioner som bildats i europa har fungerat så varför lär man inte av historien? Ja, det kan man fråga sig. Men om man ska vara rättvis, så har man ändå försökt skapa system som skulle kunna få valutaunionen att fungera. Problemet är inte i första hand att det var fel på reglerna utan att man inte följde dem. I och för sig borde man nog bättre ha förutsett risken för att det skulle bli så. Fredde: Hur drabbas våra stora exportföretag om krisen blir mer utdragen än för tre år sedan. Går det att hålla ut, eller kommer vi se större nedskärningar och varsel? Även i bästa fall blir det nog en långvarig konjunkturnedgång som drabbar svensk export. Risken är att det blir större personalneddragningar nu än 2009 därför att företagen räknar med att krisen ska bli mer långvarig. göran: Hur många år tror du att det kommer att dröja innan ekonomin i Europa och Världen har stabiliserat sig? Tyvärr ganska lång tid: åtminstone tre-fyra år. Jag hoppas att jag är för pessimistisk. Alias: Eftrrsom det inte går att köra en ekonomi i ett idealt spår borde man väl kunna utbilda politiker att det inte går att handla för 2 kr när man tjänar 50 öre varför verkar det som att ju längre ut på vänsterkanten man finns ju mer pengar finns det att fördela i alla fall andras. I Greklands fall kan man nog inte bara skylla på politikerna utan ansvaret är ju i hög grad också de väljares som röstat fram politikerna och tagit emot de "förmåner" som de delat ut trots att resurserna inte funnits. Stig: Hej! Skulle eurosamarbetet överleva om en eller flera länder övergav det eller rentav uteslöts från det och skulle vi kunna hamna där? Jag tror att det skulle överleva om Grekland lämnade det eftersom den grekiska situationen är så speciell. Däremot skulle ett grekiskt beslut att lämna det utlösa spekulationer om att andra länder också skulle göra det och förvärra deras statsskuldproblem genom att driva upp räntorna för dem. Om Tyskland skulle överge euron skulle projektet knappast överleva. Det skulle kunna hända om fortsatta stora stöd betalas ut till krisländerna och de i slutändan kostar skattebetalarna stora pengar.

4 Salome: Min personliga uppfattning är att det går att rädda euron men endast till priset av ett europas förenta stater i ekonomisk mening, Delar du min uppfattning? Ja, det kan rädda euron och hindra krisländerna från att gå i konkurs. Men jag tror inte det är politiskt möjligt. Jörgen: Hej Lars. Borde inte börsen ha prisat in en grekisk default vid det här laget? Jo, och det har de väl också. Nora: Det spekuleras en hel del om att Tyskland kommer att bli det första landet som lämnar euron och går tillbaka till en "ny d-mark", alternativt att euron delas i nord och syd. Hur troligt är dessa scenarion? Jag har tidigare trott att det är otänkbart. Jag tror fortfarande inte att det kommer att hända, men jag utesluter det inte längre. Niclas: När Frankrike och Tyskland hotades av böter från Kommissionen då de bröt mot stabilitetspakten valde de att utnyttja sin rösträtt och luckra upp regelverket. En hand full år senare ligger snittskuldbördan i Eurozonen närmare 80 %. I många sammanhang tillämpar man principen om att den som skapar skadan även får betala, exempelvis miljöns "Poluters Pay Principle". Har någon fört fram åsikten att Frankrike och Tyskland borde betala kalaset då de underlättat för att situationen ska gå över styr? Du har rätt i att det ligger en viss logik i detta. Frankrikes och Tysklands beteende urholkade respekten för de finanspolitiska reglerna och det har i hög grad bidragit till dagens kris. Jonas Birgersson: Varför vågar ingen säga att Grekland måste ur Euron? Detta måste väl hända förr eller senare, och bättre förr. Förmodligen vore det bra för Grekland att lämna euron och återinföra en egen nationell valuta som får falla i värde. Då skulle de återfå konkurrenskraft och kunna få tillväxt igen ungefär som Sverige när vår valuta föll Däremot skulle det vara problematiskt för andra euroländer. Det skulle uppstå förväntningar om att de också skulle lämna euron och driva upp deras räntor, Det skulle förvärra deras statsskuldkriser. Gunnar: Hej! Eurozonen med sin frivilliga budgetdisciplin är ju felkonstruerad och i princip skapad av politiker och inte nationalekonomer. Hur kommer det sig att inte fler ekonomer varnat för den situation som vi befinner oss i nu? Även Sverige kommer ju att dras med i fallet då vi har överprisat våra fasta tillgångar och trott att det varit tillväxt. Har inte Europa egentligen varit i en 20 årig recession som Japan om man räknar bort värdestegringarna?

5 Jag tycker nog att nationalekonomer i hög grad varnat för att alltför svaga regler skulle kunna leda till en situation som den nuvarande. Jag tycker att vi ekonomer gjorde ett dåligt jobb när det gällde att varna för riskerna för en finanskris. Men däremot var vi bättre på att förutse att alltför slappa finanspolitiska regler skulle kunna leda till statsskuldkriser i en lågkonjunktur. Therese: Hur tror du att valutakursen SEK - EURO kommer att utvecklas framöver? Eftersom vi har vår ekonomi i god ordning borde kronan stärkas. Men tidigare erfarenheter tyder i stället på att kronan faller när det är kris i vår omvärld. Ännu ett exempel på att finansmarknaderna inte är särskilt rationella. Tartarus: Du skriver i ett tidigare svar "Däremot trodde jag att stabilitetspaktens regler skulle respekteras och böter utdömas till dem som följde reglerna. Därför trodde jag inte att en situation som den grekiska skulle kunna uppkomma." Du återkommer till detta i svaret på min första fråga.. En egen reflektion är i detta då att bygger alla "profs" ekonomers syn på EU på samma vaga grund? Inget personligt menat.. Jag tycker att vi var bra på att identifiera en del problem - det som ekonomer kallar för asymmetriska störningar, alltså att enskilda länder kan drabbas av så svåra problem att penningpolitiken måste kunna anpassas till det. Det ville många EMU-anhängare bara vifta bort. Däremot tror jag svenskar i gemen hade för stor tilltro till att andra EU-länder skulle följa reglerna. Det var nog inte bara ett misstag som ekonomer gjorde. Tobias: Hej! OM Grekland kraschar och går ur valutaunionen finns det då någon chans för resten av Eurosamarbetet eller är det kört? Kommer en eventuell eurokrash att dra med sig dollar eller har dom ingenting med varandra att göra? Om Grekland och/eller flera euroländer ställer in sina betalningar och skriver ner sina skulder så kommer långivarna att göra stora förluster. Det gäller framför allt många banker som regeringarna då måste ta över och ge nytt kapital. Gör man inte det på ett vettigt sätt kan det bli ett nytt tvärstopp på finansmarknaderna och en kris som sprider sig och leder till en kraftig konjunkturnedgång. Oro över statsskuldkriserna i Europa har hittills lett till en ökad efterfrågan på amerikanska statspapper och på dollar som drivit upp dollarkursen. Petter: Hej Lars Mitt intryck är att debatten nu präglas av krismedvetenhet, att vi ska förstå att risker är inbygda i systemet, att ingen vill ha den här negativa ordningen där pengar knappt går att spåra och man därigenom inte vet vem som ska förhindra kollapsen. Min fråga till dig är hur det känns att vara expertkunnig och företräda ett ekonomiskt system som inte klarar av att bära sin egen tyngd, som inte längre är relevant för oss människor annat än som orosämne? De flesta är väl överens nu om att det behövs mer reglering och kontroll av finansmarknaderna. Det kommer det också att bli. Ekonomiska kriser får vi nog alltid leva med eftersom det

6 uppkommer nya problem i nya situationer. En del skulle vi nog kunna undvika om vi títtade mer bakåt på den ekonomiska historien. Det är en viktig lärdom av krisen att vi bör göra. Berndt: Har Italien rimliga förutsättningar att komma på rätt köl utan skuldnedskrivningar? Tillväxten är låg och statsskuld och räntan på den är hög. Italien är svårt att bedöma. De har den näst högsta statsskulden i EU: 120 procent av BNP. Men de har ett lägre budgetunderskott - runt 4 procent av BNP - än genomnsnittet i euroområdet. Det betyder att statsskulden växer endast långsamt. Samtidigt har de länge haft låg tillväxt. Bedömningen av om Italien har möjlighet klara sig - och därför bör ges stöd - beror i hög grad på vad man tror om den politiska förmågan till budgetdisciplin och göra reformer som ökar tillväxten. Jag skulle säga att Italien är ett gränsfall där det är svårt att bedöma om de kan klara sig utan skuldnedskrivning. Berndt: Sett över lång tid, har skattebetalarna fått tillbaka de pengar som man pumpat in i banksystemet tex genom återbetalning eller ägarandelar eller handlar det om bidrag till bankerna? I Sverige kom nog pengarna tillbaka men i många fall i andra länder har det inte fvarit så. Tartarus: "Förmodligen vore det bra för Grekland att lämna euron och återinföra en egen nationell valuta som får falla i värde. Då skulle de återfå konkurrenskraft och kunna få tillväxt igen ungefär som Sverige när vår valuta föll 1992." Det är ju kärnpunkten i felet med EU! När Euron infördes i 16 länder så dog konkurrensen i dem.. Detta har ju inte varit någon hemlighet. Varför har man in påpekat detta långt tidigare?? Jo, detta är en uppenbar nackdel med att ha en gemensam valuta. Den ekonomiska fördelen är att en gemensam valuta underlättar handeln och ger lite högre tillväxt på sikt. Ska det fungera med en gemensam valuta måste man bättre undvika att hamna i sådana situationer som man gjort nu. Mario: Jag tycker att förslaget att ställa statlig ägt mark eller öar som garanti för de nedskrivna delerna av lånen kan dämpa kraschen och dessutom öka på utländska bygg investeringar som följer. Vad tycker du? Det skulle vara ett sätt att erbjuda bra säkerheter. Historiskt så har ju många länder löst statsskuldproblem genom att sälja av delar av landet (eller kolonier). Men det är lätt att se de politiska problemen om nordeuropéer skulle ta över delar av Grekland. Skulle knappast främja förståelsen mellan folken i Europa. Robban: Hej Varför tog den irländska staten på sig bankernas skulder? hade det inte varit bättre att staten garanterat spararnas pengar samt sett till banksystemet fungerade. Då hade de som lånat ut/spekulerat samt bankernas ägare tagit smällen istället för alla medborgare. kan inte förstå att man gjorde detta, varför?? Mvh Robert

7 Jo, det hade varit bättre. Jag vet inte varför man agerade som man gjorde. Kanske därför att man inte insåg omfattningen av problemen. Hans: Varför kan inte ECB trycka mer pengar och på så vis hjälpa Grekland med dess skulder? Borde inte det kunna lösa problemen, även om räntorna åker upp en bit (vilket väl bara vore nyttigt egentligen)? Jo, ECB har obegränsade resurser för att stödja krisländerna eftersom en centralbank kan "trycka" pengar. Men om man gör det i stor skala skapas det inflation. Ett avskräckande exempel är den tyska hyperinflationen på 1920-talet när Tyskland hade svårt betala sina krigsskadestånd och "löste" problemet genom att trycka pengar. TomasT: Hej Lars. Vad säger du till dom som, liksom jag, tror att det mest är en tidsfråga innan nuvaranda marknadscentrerade samhällssystem kollapsar. Som jag ser det så är det ett vansinnigt risktagande att vi inte har något alternativ till den eviga tillväxtens politik, och att kaos hotar den stund vi går in i en allvarlig recession. Samhälleligt kaos är ju inte speciellt fruktbart, så (den avsiktligt naiva) frågan är varför det inte finns några alternativ? Jag tror på marknadsekonomi och att den i längden levererar bra resultat. Men det krävs en balans mellan marknader och regleringar. Inte minst på finansmarknaderna. Men också regler som gör att regeringar sköter de offentliga finanserna. Berndt: Hur stor är greklands och Italiens stadsskuld per capita? Stämmer det att inget land har lyckats undkomma bankrutt el. nedskrivningar av statsskuld om den överstigit 150 procent av bnp? Nej, det stämmer inte. Efter till exempel andra världskriget hade många länder mycket större statsskulder än vad Grekland har nu. Det kunde man klara upp. Fast det var lättare därför att när kriget var slut och ekonomierna återgick till mera normala situationer så fick man automatisk tillväxt. Tillväxt minskar ju skulden i förhållande till produktionen. Japan har idag större statsskuld än Grekland. SoHo: Är inte expanderande krediter (FRB) och skuldpenningsystemet grundanledningen till att nästan alla länder etc är skuldsatta och att vissa läs Grekland är extremt skuldsatta. Det finns inget Grekland (rimligt) kan göra som gör att de kommer ut skuldspiralen, då de inte har tung exportindustri eller råvaror som de kan exportera. Eller? De finanspolitiska åtstramningar som görs i Grekland kommer att minska budgetunderskottet. Men eftersom de minskar tillväxten - den är nu negativ - går det oerhört långsamt. När deras löner faller i förhållande till andra länder, ökar deras konkurrenskraft. Det går dessvärre också mycket långsamt och, som du säger, har de förmodligen sämre förutsättningar än många andra

8 länder att öka sin export därför att de inte har några stora exportindustrier (förutom turismen). Men med tillräcklig konkurrenskraft kan sådan uppstå, även om det tar tid. Guran: Hur ser du på "risken" att kronan stärks väsentligt mot Euron? och isåfall vilka mekanismer ligger bakom det? Vi bör vara glada för att det inte skett, eftersom en lågt värderad krona håller exporten uppe. Men visst finns det en risk att kronan kan stärkas kraftigt ungefär som hänt med den schweiziska (stavade jag rätt?) valutan. Fast det vore bra för andra länder som befinner sig i värre kris än Sverige. Handelsman: Kan man säga att Euron är en framgång rent handelsmässigt? Har handeln ökat inom Euroområdet? Ja, det finns många studier som visar att euron bidragit till mer handel när man rensar bort inflytandet av andra faktorer. Dr Dengroth: Jag har två frågor. 1. Varför skall banker överhuvudtaget få bedriva verksamhet i privat regi? Risktagandet med andras pengar stjälper ju förr eller senare hela samhällen, samtidigt som medborgarna får betala notan. 2. Vad är din egen lösning på Greklandskrisen? Många ekonomer säger ju att de inte kan uppskatta omfattningen av krisen, och om ingen vet någonting, så kommer vi väl heller aldrig att lösa någonting utan bara prata...? 1. Jag tror att banker bör vara privata för att de blir mer effektiva då. Men samtidigt måste de regleras och stå under strikt tillsyn. 2. Jag tror att den grekiska statsskulden bör skrivas ner med minst hälften. Sedan bör den europeiska räddningsfonden gå in med stöd till de banker i Grekland och på andra håll som då kan gå omkull. 3. Länder som Tyskland - och Sverige - med bättre statsfinanser bör inte strama åt utan föra en förhållandevis expansiv finanspolitik. Peter: Vad gör egentligen privata banker för samhällsnytta? Som jag ser det spekulerar de vilt med lånade pengar, och går det åt skogen så slipper de betala. Verkar ju helgalet att överhuvudtaget tillåta banker hålla på som de gör. Behövs det inte betydligt hårdare regler och kontroll av deras affärer egentligen? Vad är din uppfattning? Jo, det behövs striktare regler och mer kontroll än nu. Samtidigt vill vi ju inte gå tillbaka till de kreditregleringar vi hade fortfarande på 1970-talet då det var närmast omöjligt för en privatperson utan goda bankkontakter att få lån. Niclas: Om du idag skulle stå i ett möte med regeringen och be dem förbereda vår nation inför de kommande åren. Vilka råd skulle du då ge dem?

9 Jag tycker regeringen gör rätt som för en försiktig finanspolitik för att spara ammunition ifall det blir en lång och djup nedgång. Fast de behöver inte vara så försiktiga att de för en åtstramande finanspolitik som nu är fallet. Om alla länder som har goda statsfinanser gör det, så förvärrar det den internationella krisen. JS: Euroområdet var aldrig ett optimalt valutaområde. Trots det har du själv vid flera tillfällen, det sista så sent som bara för något år sen, stött en svensk medverkan, just av politiska skäl. Nu heter det att det är ett val melan pest och kolera, och att det inte är ett ekonomisk problem utan ett politiskt. Så om det inte är ekonomiskt fördelaktigt och även inte politiskt, vad är ditt råd just nu? Jag kan inte se att en svensk medverkan är aktuell nu. Det finns all anledning att se hur valutaunionen utvecklas och vilken förmåga man har att hantera krisen. Och vilka de politiska konsekvenserna blir för det europeiska samarbetet. Sigvard Palmqvist: I Sverige gjordes på 1600-talet (tror jag) vad som kallades reduktionen. Staten drog helt enkelt in tillgångar från den välbeställda adeln. Vore inte motsvarande något för Grekland? Landet skulle då kunna betala sina skulder och börja om på ett förhoppningsfullt bättre sätt: Flera jobb (höjd produktion), höjd pensionsålder, bort med den svarta marknaden etc. Ja, i vart fall förefaller det finnas stora problem med skattefusk och skatteflykt i Grekland. Kan de hanteras bättre, ökar förstås villigheten att acceptera de uppoffringar som krävs. Freiburg: Bör riksbanken agera som den dess schweiziska motsvarighet om den svenska kronan plötsligt skulle anses vara en säker hamn och stiga kraftigt i värde? Det verkar trendigt att ta hänsyn till valutakursen inom penningpolitiken igen. Jag tycker det ska mycket till innan Riksbanken överger nuvarande politik med ett inflationsmål och börjar försöka styra valutakursen. Sedan är en annan fråga om inflationsmålet bör vara två procent som idag. Jag tycker det finns goda argument för att höja det något. Men få verkar intresserade av att diskutera denna fråga. Kerstin: Skulle du vilja att man inför en standardiserad resultat- och balansräkning med regler för Europeiska staters redovisning av statsbudgetar? Eller finns det redan nu? Bristen på sådana regler har varit ett problem. Men där har EU skärpt sig. peppe: Är det inte bättre att låta Grekland gå i konkurs och istället stödja bankerna? Jo!

10 Gustaf: hej! Är det troligt att det i framtiden blir så att även skattepolitiken blir gemensam i EU och att statsbudgetarna måste godkännas i Bryssel? Vore det bra? Ska det fungera med stora - nästan obegränsade - EU-stöd behöves gemensamma EU-beslut om enskilda länders budgetunderskott och statsupplåning. Däremot finns ingen anledning ha gemensamma beslut om skatter och offentliga utgfiter utan det är bara budgetsaldot det gäller. Men jag tror inte det finns väljarstöd för detta. Därför måste skuldnedskrivningar accepteras. håkan: "Lender of last resort",alltså ytterst ansvariga för de enorma fonder som skall användas för att "rädda" olika länder är väl skattebetalarna i EMU länderna eller hur?om "ja" är din uppfattning att skattebetalarna inser detta? Ja, det är skattebetalarna. Nej, många inser inte det. Och om man skulle låta ECB stå för stöden så blir det ännu svårare att se igenom för skattebetalarna, so även då skulle få stå för notan i slutändan. Dander: Varför kan inte en del av krisen lösas med lågräntelån från ECB? Det är OK om länderna i grunden är solventa. Om de inte är det kommer ECB att göra kreditföluster som i slutändan belastar skattebetalarna, David: Hej Lars, Jag har en fråga angående Grekland. Det verkar som att grekerna inte kommer att klara av att bära sin skuldbörda själva, trotts EU/EMU hjälp är närmare 200% skuld/bnp svårt att bära. Så varför inte skriva ned skulderna och tvinga grekerna rätta mun efter matsäck och att EU/EMU istället gör en fond för att "temporärt" rädda banker? Då hade inte grekerna blivit belastade med en ohållbar skuld och de som gjort dåliga investeringar får betala. Så som kapitalism skall fungera. Det är den modell jag också är inne på. Anders: Vad är det som säger att vi inte skulle hamna i ett tillstånd som vid kreugerkraschen? Felaktigt hanterade kan skuldnedskrivningar leda till en svår finanskris. Förhoppningsvis kan det undvikas genom stöd och att EU/regeringarna tar över banker i kris. Per Bengtsson: Är det inte så att det bästa vore om Grekland (och de övriga länderna som inte klarar konvergenskraven) lämnar Euron? Väl medveten om att detta inte heller är en enkel process- tror jag likväl att detta är den enda vägen. Detta då marknaden uppenbarligen inte accepterar Grekland som ett euroland. Det skulle leda till stabilitet för euron och samtidigt tydliggöra spelreglerna.

11 Det skulle kunna vara en fördel för Grekland, men driva upp räntorna för andra länder och därmed förvärra deras problem. Detta får bli mitt sista svar. Jag tycker att jag fått många bra frågor och kloka synpunkter. Hoppas att mina svar varit till någon nytta. moderator: Nu avslutar vi chatten. Tack alla som medverkat! Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Grödinge 2010-05-20 Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Europa befinner sig i den värsta situationen sedan andra världskriget, och kanske till och med sedan första

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 Skuldkrisen i Europa Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Det diskonterade nuvärdet av framtida primära budgetöverskott

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär

Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär Grödinge 2013-08-15 Valutaunionen EMU med interna devalveringar - ekonomisk tillbakagång, förmynderi och social misär 1. Pengar och banker Pengar består inte bara av sedlar och mynt, utan pengar skapas

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Finns det en grekisk åtramningsmyt? Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Euro. Ett monetärt system

Euro. Ett monetärt system Euro Ett monetärt system Daniel Asplund, Hannes Boodé, Josef Bravadish, Cecilia Brage Linköpings Universitet TGTU37 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv SL 1, HT 2009 Sammanfattning I texterna

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Grödinge 12-05-24. 1. Eurokrisen: åtstramningar, recession och social misär i Grekland och Spanien

Grödinge 12-05-24. 1. Eurokrisen: åtstramningar, recession och social misär i Grekland och Spanien Grödinge 12-05-24 EUROKRISEN: ÅTSTRAMNINGAR, RECESSION OCH SOCIAL MISÄR. DET MESTA ÅTERSTÅR ATT GÖRA FÖR ATT FÅ NED DE SVENSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER. VARMARE KLIMAT HOTAR SNÖINDUSTRIN I ALPERNA. 1.

Läs mer

HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS?

HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS? HUR SKA FRAMTIDA STATSFINANSIELLA KRISER I EUROPA UNDVIKAS? av professor Lars Calmfors 1 Thuréusföredrag hållet vid prisutdelningsceremonin i Gustavianum den 31 augusti 2010 Under året har den internationella

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Hur kommer eurokrisen att sluta? Lars Calmfors 21/11 12 Norrlandsfonden, Skellefteå

Hur kommer eurokrisen att sluta? Lars Calmfors 21/11 12 Norrlandsfonden, Skellefteå Hur kommer eurokrisen att sluta? Lars Calmfors 21/11 12 Norrlandsfonden, Skellefteå De offentliga finanserna 2012 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Momentplanering: Samhällsekonomi

Momentplanering: Samhällsekonomi Momentplanering: Samhällsekonomi Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur Mats Friberg Ekonomidirektör Ekonomin i omvärlden eller omvälvning i ekonomin? USA, Europa och Japan kom egentligen aldrig ur lågkonjunkturen Rekylen

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Eurokrisens nya offer : Cypern - Den fortsatta eurokrisen drabbar inte bara Europa utan också resten av världen

Eurokrisens nya offer : Cypern - Den fortsatta eurokrisen drabbar inte bara Europa utan också resten av världen Grödinge 2013-04-25 Eurokrisens nya offer : Cypern - Den fortsatta eurokrisen drabbar inte bara Europa utan också resten av världen 1. Eurokrisens nya offer : Cypern Cypernkrisen kom inte som en överraskning.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Strategi under juli. Månadsbrev Juli 2012 I korthet: Avkastning juli: MIDAS 0,68% STOXX600 4,00% SSVX90 0,08%

Strategi under juli. Månadsbrev Juli 2012 I korthet: Avkastning juli: MIDAS 0,68% STOXX600 4,00% SSVX90 0,08% Strategi under juli Vinsterna höll och så gjorde börsen Vi skrev i det förra månadsbrevet att värderingarna generellt sett var mycket attraktiva förutsatt att förväntningarna på halvårsvinsterna infriades.

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer