Sammandrag. Teuvo Laitila. Tala med tigern. Perspektiv på människans och djurens boende-i-världen i ryska Fjärran östern
|
|
- Birgit Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ELORE (ISSN ), vol. 20 1/2013. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [ Sammandrag Teuvo Laitila Tala med tigern. Perspektiv på människans och djurens boende-i-världen i ryska Fjärran östern Att tala om djur, växter och naturfenomen som mänskliga aktörer har sedan E.B. Tylors verk Primitive Culture (1871) kallats för animism. Tylor ansåg att animism var ett primitivt sätt att förklara vad som hände i naturen. I den nyare forskningen, sedan A.I. Hallowells artikel Ojibwa Ontology, Behavior and World View (1960) har animism setts som människans sätt att gestalta världen och definiera varje aktörs plats i världen och handlande som passar för den. Detta har senare också kallats perspektivism (bland andra Eduardo Viveiros de Castro). Artikeln granskar utgående från den nyare synen ursprungsbefolkningens från den ryska Fjärran östern tradition som handlar om relationer mellan människa och tiger. I stället för perspektivism benämner jag mitt synsätt för boende-i-världen, eftersom jag inte anser att begreppet perspektivism är tillräckligt täckande för att beskriva den handling som finns i animism: animism handlar inte bara om att se eller om en viss synvinkel. Termen boende-i-världen baserar sig på Martin Heidegger och Tim Ingolds tänkande. I artikeln beskrivs hur personerna (människa och tiger) boende-i-världen delar på utrymmet och de konflikter som beror på detta. Min slutsats är att både delandet av utrymme och lösningen på konflikterna reglererar båda personernas handlingsmodeller, som antas vara allmänt bekanta, och som ursprungsbefolkningen i det ryska Fjärran östern kallar bland annat för taigans lag. Den allmänna känslan av principerna och möjligheten att förhandla om den baserar sig på en förenande samhörighet, trots personernas olika yttre. De olika personerna, är beroende av varandra, och påverkar varandra genom sina 23
2 handlingar. Därför är det också en etisk handling att vara en person, en handling (liksom personen) existerar endast genom en ömsesidig växelverkan. Översättning: Sofie Strandén-Backa Laura Hollsten Konsumerad och älskad till döds. Vilda och tama papegojor i den tidigmoderna atlantiska världen Artikeln studerar europeiska, i huvudsak franska, beskrivningar av karibiska papegojor på och 1700-talen ur ett miljöhistoriskt perspektiv. Genom att studera papegojans natural- och kulturhistoria under tidigmodern tid argumenterar artikeln för att skillnaden mellan kategorierna vild och tam var en viktig distinktion i relation till papegojornas värde och användningssätt som konsumtionsobjekt. Studien erbjuder dessutom möjligheten att utreda om papegojans röst kan höras i de undersökta skildringarna. Papegojans position i gränslandet mellan natur och kultur leder till att en uppdelning i dessa kategorier är komplicerad. Dels skulle papegojan representera den vilda tropiska naturen i kolonierna, dels skulle den vara ett roande sällskapsdjur som anpassade sig efter människans önskemål och krav genom att härma hennes språk. Papegojornas naturliga vildhet omnämns vid flera tillfällen som en oönskad egenskap. Då man tämjde papegojor försökte man få dem att glömma sin vildhet genom att föra bort dem från sina habitat och från sina artfränder, både geografiskt och symboliskt, för att socialiseras in i människornas sfär. Klyftan mellan människor och djur är betydligt smalare i skildringar av papegojor som sällskapsdjur än i framställningar av papegojor i det vilda. Papegojans egenskaper som gjorde den begärlig för människan, dess välsmakande kött, dess iögonenfallande skönhet och dess förmåga att tala människornas språk var en vinnande kombination på konsumtionsmarknaden. Papegojorna själva framstår däremot som förlorare i händelserna kring den europeiska koloniseringen av Karibien och det därpå följande utbytet av arter kontinenterna emellan och den ekologiska imperialismen. Andrea Petitt Cowboymaskuliniteter i människa-djur-relationer på en boskapsranch Epitetet cowboy brukas ofta för att beskriva en råbarkad, vårdslös, djärv och macho person, inte minst i relation till behandling av djur. Cowboyen har kommit att bli en symbol för det ultimata maskulina och bilden av honom används ofta för att beskriva Elore 1/
3 arketypen av heterosexuell machomaskulinitet. Likväl visar denna artikel hur samtida cowboys på en boskapsranch i västra Kanada uppvisar och värderar alternativa cowboymaskuliniteter karaktäriserade av ansvarskänsla, lugn, teknisk finess och känslighet. Samtliga av dessa egenskaper är av vikt för relationen mellan människa och djur på ranchen. Artikeln problematiserar människa-djur-relationer mellan cowboys, hästar och kor som möts dagligen på en boskapsranch. Fokus ligger på hur maskuliniteter är en central del i interaktionen mellan cowboy och hästar/kor i vardagslivet på ranchen, och hur djuren används i konstruktionen och uppvisandet av olika maskuliniteter. Utan att förneka vikten av traditionella associationer till cowboybeteende, utforskar denna artikel en mer nyanserad bild av förkroppsligade människa-djur-interaktioner i relation till cowboymaskuliniteter. Metoden för insamlandet av empiriskt material är deltagande observation av ett cowboy crew, och intervjuer av cowboys och annan personal på boskapsranchen. Även om traditionell, macho, heteronormativ maskulinitet är starkt närvarande i vardagsrelationerna mellan cowboys, kor och hästar, och ett aggressivt, våldsamt och dominerande beteende var vanligt förekommande, visar studien att det inte är allt som sker. Idealbilden av kommunikationen mellan cowboy och häst genom en nästintill enbart kroppslig process är ofta karaktäriserad av känslighet och lyhördhet där häst och cowboy så att säga smälter samman och tillsammans upplever kornas rörelser. Bemästrandet av denna kommunikation är en primär källa till stolthet och respekt bland cowboys. Studien tar fasta på posthumanistiska förståelser av kroppsliga upplevelser, icke-binära människa-djur-relationer och multipla maskuliniteter, och understryker en utvidgning av icke-binära analytiska ramverk. Artikeln drar slutsatsen att även om samma djurart kan erbjuda en rad relationer som leder till möjligheten att uppvisa olika maskuliniteter, så är olika kategorier av djur instrumentella på olika sätt, i konstruktionen av alternativa och additiva maskuliniteter bland ranchens cowboys. Ane Møller Gabrielsen Farlig hund som diskursiv konstruktion. Disciplinering av hundar och hundägare i Norge Under de senaste decennierna har flera länder förbjudit farliga hundraser, och i Norge är sex raser förbjudna då de anses som farliga. Förbud mot farliga hundar uttrycker en tanke om att farlighet kan förhindras, och omvandlar något som i princip är okontrollerbart och ohanterligt till identifierbara individer. Vad som gör en hund farlig är dock inte självklart, och farliga hundar är ett ämne fullt av paradoxer. År 1930 var det schäfer och dobermann som ansågs som farliga i Norge, medan det idag är kamphundar som utgör de farliga hundarna. Denna artikel tar sin utgångspunkt i norska lagberedningar som behandlar temat farliga hundar från 1930 till idag med utgångspunkt i en tanke om att farliga hundar inte existerar i sig själva, utan skapas genom att lagstiftningen kopplar Elore 1/
4 farlighet till andra element. Mot bakgrund av teori om styrningsmentalitet och Carol Bacchis vad är problemet representerat att vara -metod för policyanalys (wpr), identifieras de konceptuella premisserna som verkar innanför lagstiftningens definitioner av farliga hundar som farliga hundraser. Genom den tidsperiod som beskrivs i artikeln har farliga hundar i norsk lagstiftning inte bara ändrat rastillhörighet farlighet har också gått från en fråga om hundars beteende till att bli en fråga om stamtavlor, DNA, utseende och ägare. Detta är både en konsekvens och en bekräftelse av ett tänkesätt där hund i ökande grad tänks som ras, där negativa egenskaper förstås som medfödda, ärftliga och synliga, och där man förutsätter ett samband mellan vissa typer av hundar och vissa typer av människor. Trots att förbud mot farliga hundar definierar hundar som inte får existera har dessa åtgärder också påverkat kontrollen av vanliga hundar, och författaren argumenterar för att farliga hundar fungerar som en diskursiv knutpunkt som också möjliggör styrning och disciplinering av vanliga hundar och deras ägare genom interaktion mellan myndigheterna och Norsk Kennel Klub. Definitionerna av farliga hundar i lagar och förordningar har fått kennelklubben att ta ansvar för utbildning av hundägare, kennelklubben har varit en viktig faktor i att göra klubbens system för avel, märkning och registrering till politiska teknologier för kontroll av hundpopulationen, och den har varit ett viktigt element i skapandet av subjektspositionen den ansvarsfulla hundägaren, en ägare som själv tar ansvar för att kontrollera sina hundar genom registrering, koppel och dressyr. Sofie Strandén-Backa & Andreas Backa Nyckelpigan som nyckelsymbol. En kultursemiotisk analys av Svenska folkpartiets partisymbol I artikeln gör vi en kultursemiotisk analys av Svenska folkpartiets i Finland (SFP) logotyp nyckelpigan. Sommaren 2012 fick partiet en ny logo där nyckelpigan återigen intar en central position efter att den under några år inte varit lika framträdande. Vi frågar oss varför nyckelpigan verkar uppfattas som positiv och vad det är som gör att den kan fungera som symbol för ett politiskt parti. Med hjälp av ett kultursemiotiskt grepp studerar vi tecknet nyckelpiga som en del av ett teckensystem i syfte att synliggöra hur betydelse skapas och hur partiet, och därmed i vid bemärkelse det svenska i Finland representeras. Med hjälp av ett semiotiskt närmelsesätt synliggör vi nyckelpigans kulturella associationer, mönster som vi tror är mer eller mindre omedvetna och som därmed också påverkar oss. Vi tror att sättet som tecknet nyckelpiga används på har följder för hur svenskt i Finland framställs, levs och uppfattas. Nyckelpigans många positiva konnotationer från folktron ger vid handen att det finns en kod som ger en förbindelse mellan dessa folkliga föreställningar från bondesamhället och de många användningsområden nyckelpigan har i dag. Vi diskuterar analysresultaten Elore 1/
5 med hjälp av Sherry Ortners begrepp nyckelsymbol inför en fördjupning av analysen om eventuella följder av användningen av nyckelpigan som symbol för det svenska i Finland. Nyckelpigan har kommit att bli kulturellt viktig i en finlandssvensk kontext i dag, dels genom dess förekomst i folkliga föreställningar som ett gott till och med heligt djur, dels, och i synnerhet, genom SFP:s användning av nyckelpigan som partisymbol. På grund av den starka kopplingen mellan partiet SFP och de svenskspråkiga i Finland har nyckelpigan även kommit att konnotera det svenska i Finland. Nyckelpigan blir en extremt komprimerad bild, en metafor för den version av Svenskfinland som SFP verkar vilja värna. Liisa Kaski Om människans och djurets relation i tidigt grekiskt tänkande Ett tänkande som uppmärksammar alla levande djurarter och försvarar vegetarianism visar sig vara en särpräglad kontinuitet som sträcker sig från förklassisk tid till senantiken. I artikeln undersöker jag det här tänkandets relation till tidigare grekisk kulturtradition vars uttryck jag granskar i arkaisk diktning, mytologi och religiösa ritualer. Som exempel på djurinrikade filosofer har jag valt Empedokles (cirka f.kr.) och Plutarchos (cirka e.kr.). Plutarchos texter som mycket starkt motsätter sig dödandet av djur, i motsats till den allmänna uppfattningen om antikens världsbild som antropocentrisk, blev min utgångspunkt och inspiration. Vägledd av Plutarchos följer jag spåren bakåt i tiden till den försokratiske Empedokles. Från deras tänkande lyfter jag fram teman som kretsar kring rättvisetanken, relationen mellan människor och andra djur och den kosmiska ödesgemenskapen. I den senare delen studerar jag hur den kollektiva traditionen eventuellt har påverkat de djurinriktade filosoferna. Jag granskar användningen av djurfigurer och djurmetaforer i tidig diktning och jag använder utdrag ur Homeros och körlyrikern Alkman (600 talet f.kr.) som exempel. Vid sidan av diktningens bilder spårar jag den bild som grekisk mytologi ger av djur, särskilt relationen mellan djur och gudar. De exempel som utredningen baserar sig på kommer från Zeus djurhamnskifte och på den semantiska rymden av det grekiska ordet för djur ζῷον, som inkluderar både andra djurraser och människor och gudar. Slutligen granskar jag två religiösa ritualer en körritual för jungfrur i Sparta och den attiska Artemis Brauronias björnfest i vilka djurmetaforiken fördjupas mot metamorfos, en sammansmältning med djur av annat slag och till och med en förvandling till det andra under ritualen. Min slutsats är att den mimetiska tanken, som var central i både uppfostran och ritualer i det förklassiska Grekland, både förutsatte och närde en förmå- Elore 1/
6 ga att identifiera sig med en annan, också ett annat djur och att ekon från denna djupa känsla av samhörighet kan hittas exempelvis i Empedokles och Plutarchos tänkande. Översättning: Sofie Strandén-Backa Elore 1/
GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER
Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2014 2015 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2014:10
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs merLÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...
Läs merSvenska för dig Tala så att andra lyssnar
Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merBarn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT B
EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 Svenska resor österut i ny belysning Hanna Hodacs* University of Warwick, Storbritannien Maria Nyman, Resandets gränser: Svenska resenärers skildringar av Ryssland
Läs merKulturella skillnader
Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala
Läs merBerättandet genom olika gestaltande språk
Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16
tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension bengt brülde & joakim sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm:
Läs merSAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merLÄRA AV SVÅRA SITUATIONER
KONFLIKTHANTERING ATT LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER Agenda Inledning och incheckning Vad är en konflikt? Att lösa en konflikt vad kan vi lära? Att hantera och förhindra en konflikt Avslutning Incheckning Vad
Läs merRFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det
1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan
Läs merRECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM
ELORE (ISSN 1456-3010), vol. 14 1/2007. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_07/str1_07.pdf] RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM Kinnunen,
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merPÅ NATURHISTORISKA MUSEET I GÖTEBORG
[ Gapa med ögonen ] TECKNINGSPROJEKT AV EVA DAHLIN PÅ NATURHISTORISKA MUSEET I GÖTEBORG [Gapa med ögonen ] QUID OCULIS INHIAS TECKNINGSPROJEKT AV EVA DAHLIN PÅ NATURHISTORISKA MUSEET I GÖTEBORG Öga mot
Läs merTENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Tentamen D0017A, Produktdesign
Läs merTema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merMartin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.
Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merSammanfattning av enkätsvaren
Sammanfattning av enkätsvaren Den här är en sammanfattning av de svar vi fick in på enkäten som gjordes under arbetet med värdegrunden. Förutom publicering här på hemsidan och information vid årsmötet,
Läs merAlkohol och sexuellt risktagande
Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merNätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merHinduismens rötter. Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år.
Hinduismen Film Hinduismens rötter Ingen vet exakt när hinduismen kom till, men den anses vara mycket gammal ca 4000 år. Hinduismen har ingen grundare utan är istället resultatet av att många olika religioner
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merVåld mot djur och våld i nära relationer
Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa
Läs merRindö skolas förskoleklass Nyckelpigan
Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Gnistan
2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merUppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder
Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merInlämningsuppgift 2: DEL B
Inlämningsuppgift 2: DEL B I denna del av uppgiften är betoningen på samspelet mellan text och bild väsentligt för bästa möjliga valaffisch i kombination med den nya logotypen och partiernas sakfrågor
Läs mer1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merVi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merVILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation
VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merMei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson
Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...
Läs merLärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund
Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok
Läs merVälkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola
Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer
Läs merHundAkutens kurser, hösten 2016
HundAkutens kurser, hösten 2016 Anmäl dig till våra spännande kurser på: info@hundakuten.se eller 070-583 30 00 Valp- och unghundskurs Den här kursen vänder sig till dig som har en valp eller unghund,
Läs merESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
Läs merKvantitativ samhällsanalys med språkteknologiska metoder.
Kvantitativ samhällsanalys med språkteknologiska metoder Hillevi Hägglöf hillevi.hagglof@gmail.com Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Alla rapporter, utredningar, utvärderingar
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merNYCKELPIGAN SOM NYCKELSYMBOL
ELORE (ISSN 1456-3010), vol. 20 1/2013. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_13/stranden-backa_backa.pdf] Artikel NYCKELPIGAN SOM NYCKELSYMBOL En kultursemiotisk
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merTorgeir Alvestad Fil. Dr.
Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen
Läs merSpelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg
Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merJudendom - lektionsuppgift
GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.
Läs merOm vår logotyp och våra färger
Om vår logotyp och våra färger BERÄTTELSEN OM VÅR LOGOTYP Logotypen som symbol har vuxit fram ur ett behov att illustrera, befästa och identifiera IDCs verksamhet och själ. Resan startade i gemensam vilja
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVår vän hunden. Svenska Brukshundklubbens policy för hundhållning och vår relation till hunden vid uppfostran, utbildning och träning.
Vår vän hunden Svenska Brukshundklubbens policy för hundhållning och vår relation till hunden vid uppfostran, utbildning och träning. 2014-08-30 Svenska Brukshundklubbens (SBK) policy består av en grundläggande
Läs merOPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET
OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET Åsa Bengtsson Docent i Statskunskap vid Åbo Akademi Akademiforskare vid Finlands Akademi 08.04.2011 UNDERSÖKNINGSDESIGN Beställd av Magma,
Läs merDomesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution
Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Domesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution Mija Jansson Domesticering Processen där vilda djur anpassas till ett liv där
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merWORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?
WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merKonstruktiv feedback
Konstruktiv feedback Uppriktighet är inte att säga allt man tänker, men att mena allt man säger Hypolite de Livry Begreppet Återkoppling eller feedback? Föda åter bidra till utveckling Stefan Gunnarsson
Läs merHUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna
HURARBETAMEDKYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerialförförsamlingarna PubliceratavKyrkanscentralfördetsvenskaarbetet Helsingfors November2009 1 Introduktion På Bibelns första sidor får människan
Läs merReligionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a
konfirmationsarbete, 2a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Lee G. Bolman & Terrence E. Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap,
Läs merDet ansvarsfulla mötet En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan
2018-04-10 Det ansvarsfulla mötet En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan Mie Josefson (mie.josefson@buv.su.se) Förskollärare, fil. dr., universitetsadjunkt Avdelningen för förskollärarutbildning
Läs merKan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
Läs merCHARTER. Upphovsrätt 2017 The SOS. Alla rättigheter förbehålls.
CHARTER Innehållsförteckning FÖRORD... 2 ARTIKEL 1: OBSERVATIONER... 3 ARTIKEL 2: PRINCIPER... 3 ARTIKEL 3: RÄTTEN TILL INDIVIDUELL SUVERÄNITET... 3 ARTIKEL 4: SKYLDIGHETER RELATERADE TILL ANDRAS SUVERÄNITET...
Läs merPustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29
Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och
Läs mer5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.
b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.
Läs merGlobalisering. Ur olika olika perspektiv
Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om
Läs merURVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR
URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)
Läs merDenna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.
Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:
Läs merHemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist.
Hemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. En chef måste man följa, en ledare vill man följa. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist. De stora ledarna
Läs merRosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015
http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor
Läs merRasspecifik Avelsstrategi för Magyar Agar
Rasspecifik Avelsstrategi för Magyar Agar 1 Fastställd 2014-01-08 Sif Bredenfeldt Ordförande GRAINS Innehållsförteckning Inledning... 3 Rasens historia... 3 Population... 4 Hälsa/funktion... 4 Mentalitet...
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs mer