Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen år januari 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006"

Transkript

1 januari (10) Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen år januari 2006 Frågeställning Finns det vetenskapligt stöd för att subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen år leder till minskat antal oönskade graviditeter/aborter? Metodrådets sammanfattande bedömning Subvention av hormonella preventivmedel (p-medel) ges idag inom (LiÖ) till kvinnor upp t.o.m. 19 års ålder. Det saknas evidens för att subvention av p- medel minskar antalet oönskade graviditeter/aborter, sådana studier har inte utförts. Uppföljning i skilda delar av landet efter införande av p-medelsubvention i början 1990-talet indikerar att det finns ett samband mellan avgift för och användning av p-medel och därmed antalet aborter. Det är rimligt att anta att detta samband är särskilt uttalat i unga år med vanligen sämre betalningsförmåga. Kvinnor i åldersgruppen år är högfertila och sexuellt aktiva samtidigt som de ofta ej fått stabil ekonomi. Aborttalen är dessutom högst i denna åldersgrupp. Det finns risker vid användning av p-piller (främst blodpropp). Emellertid skiljer sig inte riskerna åt mellan tonåren (med subventionerade p-medel) och åldersgruppen 20-23, och det skall framhållas att graviditet innebär en avsevärt större medicinsk risk än användning av p-piller. Det finns således iakttagelser som talar för att införa subvention av hormonella p-medel till kvinnor i åldersgruppen år i enlighet med den subvention som ges till tonåringar. Liksom för tonåringar bör subventionen omfatta alla hormonella p-medel men i första hand skall man använda de p-medel som finns upptagna i LiÖ:s rek-lista för läkemedel. Betydelsen av fortsatt god preventivrådgivning skall också framhållas, bl.a. för att ej riskera ökning av antalet sexuellt överförda sjukdomar genom minskad användning av kondom. Den ekonomiska beräkningen visar att kostnaden för en åldersmässigt utökad p-medelsubvention knappast torde kunna motsvaras av minskade kostnader för abort. Det skall dock framhållas att förhindrande av varje oönskad graviditet/abort medför såväl mänsklig som medicinsk vinst för den enskilda kvinnan. För att kunna utröna om subvention av p-medel till kvinnor i åldersgruppen år leder till minskat antal aborter föreslår metodrådet att man vid ev. utökad subventionering följer upp utfallet. Lämpligen kan man som kontrollgrupp använda ett annat län där man har oförändrad subventionering och likartad preventivrådgivning.

2 januari (10) Bakgrundsbeskrivning Några enhetliga nationella riktlinjer för egenavgifter och subventionering av p-medel finns inte. Socialstyrelsen gjorde en utredning avseende ett enhetligt nationellt subventioneringssystem för p-medel. I sitt yttrande över denna utredning förordade Svensk Förenings för Obstetrik och Gynekologi arbets- och referensgrupp för familjeplaneringsfrågor (FARG) en full subventionering t.o.m. 24 år mot bakgrund i aborttalen i denna åldersgrupp (1). Frågan har därefter dock ej drivits vidare av Socialstyrelsen som inte heller har några planer på att göra detta (2). Enligt aktuella uppgifter subventioneras p-medel för vissa åldersgrupper inom landets samtliga landstingsområden utom Västerbotten (där man år 2004 hade aborttal för tonåringar och kvinnor år i nivå med riksgenomsnittet men högre tal än Östergötland). Graden av subventionering liksom vilka åldersgrupper som omfattas varierar mellan landstingen. Inom enstaka landsting är p-piller gratis för viss åldersgrupp, inom andra landsting tar man ut en högsta avgift per år medan andra landsting subventionerar med viss procentsats. Även åldersgruppen som kommer i åtnjutande av subventionering varierar med en spridning för högsta ålder mellan 18 och 24 år, den vanligaste högsta åldern är t.o.m. 19 år. Inom LiÖ subventioneras sedan 1997 p-piller till unga kvinnor t.o.m. 19 års ålder. Från maj 2005 har subventionen utökats att gälla för samtliga läkemedel för födelsekontroll som omfattas av läkemedelsförmånen. Bakgrunden till subventionering av p-medel är att man önskar minska antalet oönskade graviditeter. Begreppet oönskad graviditet är dock svårfångat. Det är i praktiken omöjligt att veta hur många av pågående graviditeter som är (eller initialt varit) oönskade. Därigenom kan man inte heller mäta effekter av förebyggande eller preventiva insatser genom att jämföra antalet oönskade resp. önskade graviditeter. Ofta används antalet genomförda aborter som ett mått på oönskad graviditet. Subventionering av p-piller genomfördes först i Gävle med närliggande kommuner 1989 vilket ledde till positiva rapporter om lyckat resultat med avseende på abortutvecklingen. Detta ledde till att subventionering infördes på flera håll inom landet i början av 1990-talet. Socialstyrelsen publicerade 1994 rapporten Minskar tonårsaborter vid subventionering av p- piller? (3) där man påvisar att man sett en minskning av tonårsaborter inom subventionerande områden. Man påpekar dock att den positiva utvecklingen sannolikt inte enbart beror på subventioneringen som sådan utan att denna också kombinerats med andra förebyggande åtgärder främst i form av ökad rådgivning. P-medelrådgivning till unga individer ges upp till vanligen 23 års ålder vid ungdomsmottagningar och därefter vid mödravårdens preventivmottagningar, privatmottagningar, gynekologiska kliniker, vårdcentraler och ex. studenthälsan. Även senare uppföljningar i bl.a. Stockholm och i Västra Götalands län har visat att subvention av p-piller sannolikt leder till sänkta aborttal (4). Det kan också nämnas att man under den undersökta tidsperioden (början 1990-talet) iakttog sjunkande antal fall av klamydia, i motsats till vad somliga befarat vid införande av p-piller subvention. Det minskande antalet klamydiafall gällde riket i sin helhet, således i såväl subventionerande som icke-subventionerande områden.

3 januari (10) Den mest frekvent använda hormonella antikonceptionsmetoden är konventionella s.k. kombinerade p-piller vilka innehåller såväl östrogen som gestagen. Under senare år har tillkommit ett flertal andra alternativ av hormonella antikonceptionspreparat som enbart innehåller gestagen såsom minipiller, p-spruta, p-stavar, hormonspiral och vaginalring. Dessa medel kan innebära minskade biverkningar, bl.a. minskad risk för blodpropp. Ytterligare en alternativ metod för att undvika graviditet är s.k. dagenefter-piller (PCA = Post Coital Antikonception). Kostnaderna för de olika preventivmetoderna varierar mycket vilket utretts i en rapport till regeringen år 2001 (5). Den nuvarande svenska abortlagen trädde i kraft Antalet aborter efter detta år har varierat mellan och År 2004 utfördes aborter, väsentligen oförändrat jämfört med året innan. Åldersfördelningen bland kvinnor som genomgår abort har dock förändrats genom åren. Antalet tonårsaborter var 1975 ca. 30 per 1000 kvinnor resp. 27 för åldersgruppen år. Sedan 1977 har förhållandet varit omvänt, d.v.s. antalet aborter per 1000 kvinnor har varit fler för åldersgruppen år än för tonåringar. Antalet tonårsaborter var lägst 1995 (17 per 1000 kvinnor) men ökade därefter till 25,5 per 1000 tonåriga kvinnor år 2002 varefter det åter skett viss minskning (24,4 per 1000 kvinnor år 2004). Det högsta antalet aborter sker i åldersgruppen år (30,6 per 1000 kvinnor år 2004). Det totala antalet aborter (alla åldrar) var 20,0 per 1000 kvinnor år 2004 (6; tabell 1). Tabell 1. Aborttal i Sverige (per 1000 kvinnor) år 2004 uppdelat efter ålder. Ålder Aborttal , , , , ,9 40-7,6 De geografiska skillnaderna i aborttalen är stora och den högsta frekvensen tonårsaborter hade år 2004 Gotland samt storstadsregionerna Malmö och Göteborg. Det totala antalet aborter i Östergötland har sedan abortstatistiken infördes år 1975 legat under riksgenomsnittet, siffran för år 2004 var 17,9 per 1000 kvinnor (riket 20,0/1000). Även vad gäller aborter i tonåren och i åldersgruppen år är siffrorna i Östergötland lägre än riksgenomsnittet (tabell 2) men ökningstakten de senaste åren har varit något högre än riksgenomsnittet. Tabell 2. Aborttal i Sverige och Östergötland (per 1000 kvinnor) år Hela riket Östergötland Hela riket Östergötland Hela riket Östergötland Totalt Totalt - 19 år - 19 år år år

4 januari (10) 20,0 17,9 24,4 23,5 30,6 23,3 En sannolik orsak till det höga aborttalet i åldersgruppen år torde vara att kvinnor i denna åldersgrupp är både högfertila och sexuellt aktiva samtidigt som många väljer att senarelägga barnafödandet idag jämfört med tidigare (kvinnans ålder vid födandet av första barnet har i Sverige ökat från 23,8 år 1973 till 30 år 2002). Detta tyder på att kvinnor i denna åldersgrupp vid graviditet oftare väljer abort.

5 januari (10) Nytta och risker Om en åldersmässig utökning av subventionering av p-medel skulle leda till ett minskat antal oönskade graviditeter torde nyttan såväl för samhället som för den enskilda individen vara uppenbar. Riskerna med en ev. ökad användning av hormonella p-medel sammanhänger med de biverkningar som dessa p-medel kan medföra. Under senare år har förutom de konventionella, kombinerade p-pillren ett flertal nya hormonella preventivmetoder introducerats såsom minipiller, p-spruta, p-stavar, p-plåster, vaginal p- ring och hormonspiral. Samtliga medel har en hög antikonceptionell säkerhet. P-piller har kort verkningstid och fordrar konsekvent användning medan andra medel (p-spruta, p-stavar, hormonspiral) har lång verkningstid (månader-år). Få läkemedel är så väl undersökta vad gäller såväl akuta som mer långsiktiga biverkningar som konventionella, kombinerade p-piller. En ökad risk för blodpropp (2-4 ggr) finns men eftersom risken för blodpropp för kvinnor i fertil ålder utan p-piller är låg innebär det att den absoluta risken för den enskilda kvinnan utan ärftlig belastning är låg även vid p-piller användning. Risken för blodpropp under graviditet är avsevärt större än för p-piller. En ökad risk för hjärt-kärlsjukdom har påvisats hos rökande kvinnor över 35 år. Även humörsvängningar och viktökning kan förekomma. Risken för blodpropp är främst kopplad till den östrogena komponenten i p-piller varför övriga hormonella p-metoder med enbart gestagen används till kvinnor med ökad risk för proppbildning. Nya studier har visat att p-spruta sänker bentätheten och ger ökad risk för framtida osteoporos genom hämning av östrogenets positiva effekter på skelettet (7,8). Läkemedelsverket kommer därför att avråda från användning av p-spruta till yngre kvinnor annan än efter speciella överväganden (9). De risker som finns vid användning av hormonella preventivmetoder torde vara likartade i tonåren som under de närmaste följande åren varför detta inte bör påverka ställningstagandet till ev. subventionering av hormonella p-medel även till åldersgruppen år. Det är också väsentligt att framhålla att de medicinska riskerna av graviditet och barnafödande är betydligt större än riskerna med hormonell antikonception. Konsekvensanalys Ekonomiska konsekvenser Den totala kostnaden för hormonella antikonceptionsmedel i Sverige år 1999 var 242,8 miljoner kronor (3). Egenavgifterna utgjorde 166,8 miljoner kronor och läkemedelsförmånen 46 miljoner kronor. Den tillkommande samhällskostnaden om alla unga kvinnor upp till 24 års ålder skulle få hormonella p-medel utan egenavgift har beräknats till 41,8 miljoner kronor.

6 januari (10) Ovanstående siffror är från 1999 och har beräknats nästan uteslutande på konventionella, kombinerade p-piller. P.g.a. medicinska risker/biverkningar bör en del kvinnor få de nya hormonella p-medlen (hormonspiral, p-ring, p-plåster) som är dyrare än kombinerade p-piller. Den ekonomiska följden av detta är dock begränsad eftersom endast en liten andel av yngre kvinnor förväntas välja/bli ordinerade de nya p-medlen. I en utredning vid Stockholms Läns Landsting år 2001 (10) framhålles att vilken preventivmetod som än används lönar det sig i ett individperspektiv med subventionering om

7 januari (10) man jämför med kostnaden för abort. I utredningen påpekas det att det räcker med att var 15:e abort förebyggs för att det skall vara ekonomiskt lönsamt för landstinget med subventionering, detta förutom den mänskliga och medicinska vinst som den enskilda kvinnan gör. Några data som visar att detta uppnås redovisas dock inte och överensstämmer ej heller med nedanstående ekonomiska beräkning. Enligt senaste folkbokföring år 2004 kan man räkna fram att det i Östergötland bor ca kvinnor i åldersgruppen år. Enligt uppgift från sakkunniga torde ca 50% av dessa kvinnor använda p-piller, om man räknar in p-medel in sin helhet torde andelen utgöra >60%. Detta skulle medföra att i storleksordningen 6000 kvinnor i Östergötland i åldersgruppen år skulle kunna utnyttja en åldersmässigt utökad p-medelssubvention. Idag subventionerar LiÖ p-medel t.o.m. 19 års ålder genom att patientavgiften för 3 månaders förbrukning är 25 kronor, upp till 12 månaders förbrukning 100 kronor och avgiften för implantat/motsvarande med verkningstid upp till 3 år är 300 kronor; förenklat kan således patientavgiften per år sättas till 100 kronor. Den egentliga årskostnaden för billigaste p-piller enligt LiÖ:s rek-lista för läkemedel är ca. 300 kronor, för dyraste p-piller i förmånen är den egentliga årskostnaden ca. 750 kronor. Detta innebär att den årliga subventionskostnaden (egentlig kostnad minus vad kvinnan betalar) är kronor/kvinna. Fördelningen mellan billiga och dyra p-piller i denna åldersgrupp är ej känd men medelsubventionskostnaden har uppskattats till 350 kronor per år. Förutsatt att 6000 kvinnor skulle utnyttja den utökade subventioneringen blir således totalkostnaden ca tkr. I denna uträkning har hänsyn inte tagits till användning av dyrare p-metoder (som dock beräknas utgöra en liten andel), ej heller till utnyttjande av den generella läkemedelsförmånen (men i denna åldersgrupp med väsentligen friska kvinnor torde endast ett fåtal komma upp i så höga årliga läkemedelskostnader). Abort inom LiÖ kostar kronor beroende på metod, s.k. medicinsk abort är dyrast och är den vanligaste metoden. Medelkostnaden för abort har mot denna bakgrund satts till 7000 kronor. För att ekonomiskt uppväga den beräknade totalkostnaden för utökad p- medelssubventionering (2100 tkr) behöver man således förhindra 300 aborter. Enligt senaste abortstatistik (år 2004) var aborttalet Östergötland i åldersgruppen år 23,3 per 1000 kvinnor (se tabell 2). Om man förutsätter ett likartat aborttal i åldersgruppen år medför det med tanke på antalet östgötakvinnor i denna åldersgrupp (ca , se ovan) att antalet östgötaaborter i åldersgruppen var ca Sjukvårdens struktur och organisation Sjukvårdens struktur och organisation påverkas rimligen inte av en åldersmässigt utökad subvention av p-medel. Om följden blir att antalet aborter minskar skulle detta kunna frigöra sjukvårdsresurser för andra åtgärder.

8 januari (10) Etiska aspekter Ett övergripande mål för samhället är att barn skall födas önskade och att människor skall ha möjlighet att fritt och ansvarsfullt planera sitt barnafödande (4). En oönskad graviditet och en abort kan innebära en livskris. Subventionering av hormonella p-piller kan uppfattas som en signal som förstärker förväntningarna om att preventionsansvaret skall tas av kvinnan. En studie bland par involverade i abort visade att kvinnan föredrog kondom i större utsträckning än sin partner (11). Det är av stor vikt att även män görs till målgrupp när det gäller att ta ansvar för sexualitet och reproduktion. Om subvention av hormonella p-medel skulle leda till minskad användning av kondom finns också ökad risk för överföring av sexuellt överförda sjukdomar (STD) såsom HIV, klamydia och gonorré. Då subventioner infördes i början av1990-talet minskade dock antal fall av klamydia men det skall noteras att det skedde i en tid med intensiv information om risken för HIV. Under de senaste åren har antalet fall av klamydia ökat påtagligt i Sverige (knappt fall år 2000 till ca fall år 2004). Man har även noterat en viss ökning av antalet fall med gonorré medan antalet fall av HIV och syfilis har minskat under senaste året (12). Kvinnor i åldersgruppen år är såväl högfertila som sexuellt aktiva samtidigt som många ännu ej har en stabil ekonomi. Någon betalningsviljestudie har inte gjorts vad gäller vuxna p-medelsanvändare. Socialstyrelsen framhåller i en rapport (5) att yngre personer med dåligt hälsotillstånd, låg utbildning och låg inkomst tenderar att dra in på konsumtion av receptbelagda läkemedel när egenavgifterna höjs. Vad gäller p-medel gjorde man för vuxna bedömningen att tillgången på bra och lättillgänglig p-medelsrådgivning sannolikt betyder mer för att minska antalet oönskade graviditeter än kostnaden för p-medel. I vad mån detta gäller även för kvinnor i åldern år är oklart. Det kan dock ifrågasättas varför kvinnor i denna åldersgrupp inte kommer i åtnjutande av subventionerade p-medel trots att betalningsförmågan under ex. studietid ej är väsentligt bättre än under den senare delen av tonårsperioden. Man kan också lägga en jämställdhetsaspekt på frågan kostnaderna för p-medel faller till största del på kvinnan. I en studie utförd vid KS visades att kvinnor födda utomlands gör förhållandevis oftare abort än kvinnor födda i Sverige trots att invandrade kvinnor ofta kommer från kulturer med restriktiv syn på abort. Invandrade kvinnor hade mindre erfarenhet av att använda p-medel. Författarna drar slutsatsen att med bättre tillgång till anpassad p-medelsrådgivning och subventionerade p-medel borde antalet aborter i denna grupp kunna minskas (13). Pågående relevanta utredningar

9 januari (10) Enligt muntlig uppgift från Socialstyrelsen (2) pågår eller planeras ingen utredning för att påvisa om utökad subvention av p-medel påverkar antalet aborter eller överföringen av STD. Referenser 1. Personligt meddelande verksamhetschef Ann Josefsson, KK Östergötland/Linköping 2. Personligt meddelande Måns Rosén, chef för epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 3. Minskar tonårsaborter vid subventionering av p-piller? Socialstyrelsen EpC-rapport 1994:2 4. Förslag till handlingsplan för prevention av oönskade graviditeter för tidsperioden Folkhälsoinstitutet 5. Prisskillnader mellan olika typer av preventivmedel. Rapport till regeringen, artikelnummer Aborter Statistik Hälsa och sjukdomar 2005:3. Socialstyrelsen, epidemiologiskt centrum. 7. Cromer BA, Stager M, Bonny A, Lazebrik R et al. Depot metoxyprogesterone acetate, oral contraceptives and bone mineral density in a cohort of adolescent girls. J Adolsc Health 2004;6: Clark MK, Sowers MR, Nichols S, Levy B. Bone mineral density changes over two years in first-time users of depot metoxyprogesterone acetate. Fertil Steril 2004;6: Personlig meddelande prof. Viveca Odlind, Läkemedelsverket 10. Förslag till subventionering av preventivmedel. Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms Läns Landsting, Kero A, Högberg U, Lalos A. Contraceptive risk-taking in women and men facing legal abortion. Eur J Contracept Reprod Health Care 2001;4: HIV-aktuellt Hellström L, Odlind V, Zätterström C, Johansson M, Granath F, Correia N, Ekbom A. Abortion rate and contraceptive practices in immigrant and native women in Sweden. Scand J of Public Health 2003;31:

10 januari (10) Utlåtanden från sakkunniga Synpunkter på anmälan till metodrådet om åldersmässig utökning av subventionering av p-medel inom LiÖ har inhämtats från prof. Viveca Odlind vid Läkemedelsverket samt av verksamhetschef Ann Josefsson och överläkare Jan Brynhildsen vid KK Östergötland/ Linköping. De uppger att det inte finns vetenskapliga studier som visar hur patientavgiften för p- medel är relaterad till aborttalen eftersom sådana studier ej utförts. Tidigare uppföljningar tyder dock på ett samband mellan avgift och användning av p-medel (och därigenom antalet aborter). Samtliga förordar att subvention av p-medel bör införas för kvinnor i åldersgruppen år i enlighet med den subvention som finnes idag upp t.o.m. 19 år, d.v.s. subventionen bör inkludera alla hormonella metoder för att den skall bli tillgänglig för flertalet kvinnor i åldersgruppen.

Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600)

Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600) YTTRANDE 1(1) 19 mars 2007 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600) Västerpartiet genom Brittis Benzler, Bodil

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet BESLUT~~~fA~ If ~ Datum 2013-01-28 1 (5) Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes

Läs mer

Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder

Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder Ledningsstaben Mikael Hoffman 2005-03-23 LiÖ 2005-171 Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder Bakgrund Ärende I dag finns inom

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Aborter i Sverige 2009 januari juni

Aborter i Sverige 2009 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Medför subventionering av p-piller till tonåringar lägre abortfrekvens?

Medför subventionering av p-piller till tonåringar lägre abortfrekvens? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-10-19. SBU:s Upplysningstjänsten svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av

Läs mer

Myter och fakta om p-piller

Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention?

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? 2013-04-16 Sida 1 av 9 Avdelningen för Vård och Omsorg Bo Claesson Vårt dnr 12/7264 Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? Inledning Den 24 november 2011 fick sjukvårdsdelegationen

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Aborter i Sverige 2012 januari juni

Aborter i Sverige 2012 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Aborter i Sverige 2012 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2012 Januari juni Preliminär

Läs mer

Motion 6/2015 om gratis preventivmedel för unga

Motion 6/2015 om gratis preventivmedel för unga TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten 2015-11-04 Referens 150387 Landstingsfullmäktige Motion 6/2015 om gratis preventivmedel för unga Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

Har du rätt preventivmedel?

Har du rätt preventivmedel? Ger dig koll på alla metoder! Har du rätt preventivmedel? Många olika alternativ! Varar i flera år? p-ring? p-stav? p-piller? spiral? Varje dag? minipiller? Passar preventivmedlet din livsstil? En gång

Läs mer

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010 Män och abort Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet SFPOG symposium 24 april 2010 Artiklar Kero A, Lalos A, Wulff M. Home abortion - male involvement - antagen för publicering mars 2010

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd

Behovs- och problemanalys avseende graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Området kvinnohälsa inom Obstetrik och Gynekologi omfattar en rad situationer hos friska gravida kvinnor samt

Läs mer

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner är förslag från RFSU Stockholms styrelse. Alla medlemmar kan inför och under årsmötet lämna egna förslag. Det kan vara något helt nytt eller

Läs mer

Subvention av icke hormonella preventivmedel

Subvention av icke hormonella preventivmedel I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet O O O O 5 9 Datum 2013-09-23 1 (5) LD13/01766 Dnr Uppdnr 504 2013-08-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-09-02 Landstingsstyrelsen 2013-09-23 Subvention

Läs mer

Utlandsfödda kvinnor i Sverige gör flera aborter än infödda svenskor

Utlandsfödda kvinnor i Sverige gör flera aborter än infödda svenskor Lotti Helström, med dr, överläkare, SESAM, Karolinska Universitetssjukhuset Solna (lotti.helstrom@karolinska.se) Inducerad abort: Kvinnans fria val eller brist på valmöjlighet? Utlandsfödda kvinnor i Sverige

Läs mer

Subvention av hormonella preventivmedel

Subvention av hormonella preventivmedel 01054 1(1) Datum Diarienummer 2013-11-06 RS130411, HSS130093 Regionfullmäktige Subvention av hormonella preventivmedel Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att Region

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-20 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Dept Helena of Ob/Gyn Kopp Kallner Danderyds Bitr överläkare, Hospital med dr Stockholm, Danderyds Sweden Sjukhus helena.kopp-kallner@ki.se Unga kvinnor har fler

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde

Läs mer

Antikonception behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket

Antikonception behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket Antikonception behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket Varför nya rekommendationer? Läkemedelsverket har publicerat rekommendationer

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Dept Helena of Ob/Gyn Kopp Kallner Danderyds Bitr överläkare, Hospital med dr Stockholm, Danderyds Sweden Sjukhus helena.kopp-kallner@ki.se Unga kvinnor har fler

Läs mer

Abortlagen och dess tillämpningar

Abortlagen och dess tillämpningar Abortlagen och dess tillämpningar Lena Marions Docent Överläkare KK Södersjukhuset Universitetslektor Karolinska Institutet (Ki-SöS) Ledamot av socialstyrelsens Rättsliga Råd Aborter och lagstiftning Ingen

Läs mer

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo ABORT I NORDEN Oskari Heikinheimo 10.11.2017 OHeikinheimo conflicts of interest Employed by Hospital district of Helsinki and Uusimaa University of Helsinki Duodecim medical society Lectures, ad-board

Läs mer

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker** Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under

Läs mer

Till dig som ska börja med Zoely

Till dig som ska börja med Zoely Till dig som ska börja med Zoely nomegestrolacetat/estradiol Innehållsförteckning Introduktion till Zoely 3 Så förhindrar Zoely graviditet 4 Så använder du Zoely 5 Så startar du med Zoely 6 Om du glömt

Läs mer

Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män.

Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män. Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män. Läs igenom texten och skriv en sammanfattning av varje preventivmedel.

Läs mer

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm Author's response to reviews Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm Authors: Karin Edgardh (karin.edgardh-stanggren@karolinska.se)

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-05-24

BESLUT. Datum 2016-05-24 BESLUT 1 (5) Datum 2016-05-24 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 STOCKHOLM SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län En rapport från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman BAKGRUND OCH SYFTE... 2 METOD...

Läs mer

Motion Information och uppföljning vid upprepade aborter

Motion Information och uppföljning vid upprepade aborter ÄRENDE 13 2012-03-07 Motion Information och uppföljning vid upprepade aborter Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Samuel Godrén, Sverigedemokraterna

Läs mer

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror)

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2012 (preliminära siffror) Enheten för sexualitet och hälsa KOMMENTARER Under första halvåret 2012 var antalet förlossningar 14 392, vilket är 178

Läs mer

P-piller. levonorgestrel 0,1 mg/etinylestradiol 0,02 mg

P-piller. levonorgestrel 0,1 mg/etinylestradiol 0,02 mg P-piller levonorgestrel 0,1 mg/etinylestradiol 0,02 mg Du har fått förskrivet Levesia, som är ett kombinerat p-piller. Det innebär att det innehåller två typer av hormon; östrogen (etinylestradiol) och

Läs mer

RMP section VI.2 Elements for Public Summary

RMP section VI.2 Elements for Public Summary RMP section VI.2 Elements for Public Summary Product: Zarelle 75 microgram filmcoated tablet RMP: Version 1.0 DLP: 28-02-2013 MAH: Stragen Nordic A/S 32 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS

Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS En lägesbeskrivning Rapport nr 2007:5 SRH Skåne SOCIALMEDICINSKA ENHETEN Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS En lägesbeskrivning Jakob Axelsson

Läs mer

Män som har sex med män

Män som har sex med män Smittskydd Västra Götaland 2016-11-10 Män som har sex med män En stor del av den inhemska överföringen av hiv, gonorré och syfilis sker via sex mellan män. Män som har sex med män (MSM) är därför en prioriterad

Läs mer

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) HSF Jönköping 2017-05-30 Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Anti-konception. 22 maj 2018 Lisa Arnetz

Anti-konception. 22 maj 2018 Lisa Arnetz Anti-konception 22 maj 2018 Lisa Arnetz GnRH l Gonadotropin releasing hormone GnRH Gonadotropiner: l Luteiniserande hormon (LH) l Follikelstimulerande hormon (FSH) = gulkroppshormon l Båda frisätts när

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

P-piller. dienogest 2 mg/etinylestradiol 0,03 mg

P-piller. dienogest 2 mg/etinylestradiol 0,03 mg P-piller dienogest 2 mg/etinylestradiol 0,03 mg Du har fått förskrivet Dienorette, som är ett kombinerat p-piller. Det innebär att det innehåller två typer av hormon; östrogen (etinylestradiol) och gestagen

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

RFSU:S SVERIGE- BAROMETER 2013

RFSU:S SVERIGE- BAROMETER 2013 RFSU:S SVERIGE- BAROMETER 2013 HUR BRA ÄR DITT LÄN PÅ SEXUALPOLITIK, VÅRD OCH HÄLSA? SEX ÄR POLITIK RFSU:S SVERIGEBAROMETER 2013 2 INNEHÅLL FÖRORD 3 PREVENTIVMEDEL 5 STERILISERING 9 ASSISTERAD BEFRUKTNING

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Reproduktiv hälsa i Finland och Sverige

Reproduktiv hälsa i Finland och Sverige Reproduktiv hälsa i Finland och Sverige Dan Apter och Lena Marions Den sexuella och reproduktiva hälsan är relativt god i de nordiska länderna. Den grundar sig på respekt för de sexuella rättigheterna,

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Subventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning.

Subventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning. 1(12) v3/3 Subventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning. April 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Subvention av preventivmedel och hälsoekonomi....2 1 Bakgrund...2

Läs mer

Aborter i Stockholms län 2011

Aborter i Stockholms län 2011 Aborter i Stockholms län 2011 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att förebygga sexuellt

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

PREVENTIVMEDEL 2016 EN DEL AV RFSUs SVERIGEBAROMETER

PREVENTIVMEDEL 2016 EN DEL AV RFSUs SVERIGEBAROMETER PREVENTIVMEDEL 2016 EN DEL AV RFSUs SVERIGEBAROMETER 1 RFSU 2016 Rapporten är framtagen av RFSU Sammanställning Annika Dalén Korrektur och form Studio Marna September 2016 2 Förord Om Sverigebarometern

Läs mer

Faktura: Kostnadsfrihet för patienter vid behandling av allmänfarlig

Faktura: Kostnadsfrihet för patienter vid behandling av allmänfarlig Faktura: Kostnadsfrihet för patienter vid behandling av allmänfarlig sjukdom (SML) Kostnadsfritt enligt SML :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Aborter HS0102

Aborter HS0102 Epidemiologiskt centrum, Registerenheten 2009-04-28 1(6) Aborter 2008 1975-2008 HS0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Hur skyddar Estrelen, Estron och Rosal 28 mot oönskad graviditet? Kombinerade p-piller. Har Estrelen, Estron och Rosal 28 några biverkningar?

Hur skyddar Estrelen, Estron och Rosal 28 mot oönskad graviditet? Kombinerade p-piller. Har Estrelen, Estron och Rosal 28 några biverkningar? P-piller Denna information handlar om ditt nya p-piller Estron, Estrelen eller Rosal 28. Det är viktigt att du läser den innan du startar med din första p-pillerkarta. Mer finns att läsa i bipacksedeln

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Landstingsbeslutade subventioner 2016 2016 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år Spolvätskor

Läs mer

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska Bakgrund Eftersom socialstyrelsen rekommenderar ett ökat deltagande av barnmorskor i denna vård ställs också krav på utbildning för att kunna följa riktlinjerna. 2007 fick FARG SFOG:s uppdrag att anordna

Läs mer

Patientvägledningtvägledning

Patientvägledningtvägledning Förebyggande av graviditet och exponering av foster Patientvägledningtvägledning (acitretin) 10 mg respektive 25 mg, hårda kapslar Syftet med broschyren Den här broschyren innehåller viktig information,

Läs mer

Koncernkontoret Läkemedelsenheten

Koncernkontoret Läkemedelsenheten Läkemedelsenheten Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2013-06-17 1 (6) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 LF 59/2009 Inger Paris 2009-06-16 02.00 1 (11) Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 1 Inledning Detta program utgör det övergripande styrdokumentet i landstinget inom folkhälsoområdet

Läs mer

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN FÖR UTREDNING OCH PROJEKT SID 1 (5) 2008-08-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Läs mer

Faktablad Preventivmetoder

Faktablad Preventivmetoder Faktablad Preventivmetoder Visste du att? ungefär 85 av 100 sexuellt aktiva kvinnor som inte använder något preventivmedel blir gravida inom ett år. 1 globalt är det mer än 25 procent av alla kvinnor som

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

etinylestradiol 0,02 mg / drospirenon 3 mg Frihet att välja själv upp till 120 dagar utan blödningar

etinylestradiol 0,02 mg / drospirenon 3 mg Frihet att välja själv upp till 120 dagar utan blödningar etinylestradiol 0,02 mg / drospirenon 3 mg upp till 120 dagar utan blödningar Vad är Diza? Diza är ett kombinerat p-piller (receptbelagt) som innehåller östrogen (etinylestradiol) och gestagen (drospirenon).

Läs mer

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna Läkemedelskommittén Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Landstingssubventionerade läkemedel 2.0 Rutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Landstingsdirektörens stab 2015-04-01 Utfärdande enhet:

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Förslag till fördelning av statsbidrag avseende HIV/Aidsinsatser för 2006 i Stockholms stad

Förslag till fördelning av statsbidrag avseende HIV/Aidsinsatser för 2006 i Stockholms stad PM 2006 RVII (Dnr 325-1603/2006) Förslag till fördelning av statsbidrag avseende HIV/Aidsinsatser för 2006 i Stockholms stad Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Fördelningen

Läs mer

Sexuell hälsa i Stockholms län. Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson

Sexuell hälsa i Stockholms län. Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson Sexuell hälsa i Stockholms län Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA Gällande fr o m 2004-01-01 1(6) STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA UPPGIFT Området skall bedriva verksamhet inom Barn- och ungdomssjukvård, Kvinnosjukvård, Barn- och ungdomspsykiatri, Barn-

Läs mer

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Therese Rostedt Folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län December 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten LÄNSSTYRGRUPPEN Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten Analys och handlingsplan 216-9-14 Inriktning Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser verka för att ungdomar och unga vuxna har

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror)

Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror) Aborter och förlossningar i Stockholms län, januari-juni 2011 (preliminära siffror) Enheten för sexualitet och hälsa KOMMENTARER Antalet förlossningar i Stockholms län under första halvåret 2011 uppgick

Läs mer

får förändrad subvention Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

får förändrad subvention Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Triptanläkemedel mot migrän får förändrad subvention Presenterades 6 juli 2010 Presenterades 6 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Dessa läkemedel har TLV granskat Triptanläkemedel har

Läs mer

VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTINGS HANDLINGSPLAN FÖR STI/HIV-PREVENTION OCH FÖR PREVENTION AV OÖNSKADE GRAVIDITETER FÖR PERIODEN 2013 2017 I VÄSTERBOTTEN.

VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTINGS HANDLINGSPLAN FÖR STI/HIV-PREVENTION OCH FÖR PREVENTION AV OÖNSKADE GRAVIDITETER FÖR PERIODEN 2013 2017 I VÄSTERBOTTEN. VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTINGS HANDLINGSPLAN FÖR STI/HIV-PREVENTION OCH FÖR PREVENTION AV OÖNSKADE GRAVIDITETER FÖR PERIODEN 2013 2017 I VÄSTERBOTTEN. INLEDNING Västerbottens läns landsting upprättade ett

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 01/

Ekonomi Nytt. Nr 01/ Ekonomi Nytt Nr 01/2018 2018-01-26 Dnr SKL 18/00576 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer

Läs mer