Behovs- och problemanalys avseende graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd
|
|
- Ola Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behovs- och problemanalys avseende graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Området kvinnohälsa inom Obstetrik och Gynekologi omfattar en rad situationer hos friska gravida kvinnor samt ett antal kvinnor med symtom och sjuklighet i genitalorganen, såsom t ex bäckenbottenproblem, hormonellt betingade blödningsrubbningar och infektionssjukdomar i genitalia. Detta dokument omfattar endast en mindre, men ur behovssynpunkt viktig del av hela panoramat Aborter särskilt ungdomsaborter Sexuellt överförda infektioner STI Sociala riskgraviditeter Kvinnor med besvär av urin- eller avföringsinkontinens Graviditetsavbrytande Förekomst Antalet aborter har ökat i hela landet, även så i Östergötland, för samtliga åldersgrupper, även ungdomar (-19 år)( tab 1). Siffror från första halvåret 2004 antyder ingen ytterligare ökning av ungdomsaborter (21,9/1000) under innevarande år. Tabell 1. Aborter i Östergötland Per 1000 kvinnor. Antalet medicinska aborter inom parentes Antal per 1000 Antal per 1000 Kvinnor -19 år 255 (121) 21,6 281 (113) 23,1 Samtliga kvinnor (618) 17, (685) 17,9 Den generella trenden är en måttlig ökning av antalet aborter i samtliga åldersgrupper. Ändrade sexuella beteenden torde vara en förklaring, minskad användning av preventivmedel en annan. Det är oklart vilken roll sexualupplysning i skolorna spelar, om dessa satsningar över huvud taget haft någon påverkan på beteenden hos gruppen tonåringar. Innebörd Oönskad graviditet och graviditetsavbrytande innebär alltid ett psykologiskt trauma för kvinnan (och mannen). Ju tidigare avbrytandet sker, desto skonsammare blir de somatiska och psykologiska konsekvenserna. Viktigast är dock det förebyggande åtgärderna, för att minimera risken för oönskad graviditet. Ett exempel på detta är arbetet på länets ungdomsmottagningar samt information om och förmedling av dagen efter-piller. Dessa kan dock inte ersätta en grundläggande preventivrådgivning och ett kontinuerligt användande av ett säkert preventivmedel.
2 Behovstäckning Sedan flera år tillbaka erhåller kvinnor upp till 20 års ålder subventionerade p-piller i Östergötland, en åtgärd som sannolikt har betydelse för att minska antalet tonårsaborter. Med tanke på att det störst antalet graviditetsavbrytanden sker i åldersgruppen år, bör man överväga om p-pillersubventionerna kan utsträckas till 25 års ålder. Frågan utreds fn av Metodrådet inom Landstinget. Tillgänglighet till preventivrådgivning, som i dag sker inom Kvinnohälsan/Mödravården, är god med endast korta väntetider. Dock föreligger en variation i tillgängligheten över länet, där det i glesbygd är mindre tillgänglighet. För tonåringarna torde tillgängligheten inom ungdomsmottagningarna synnerligen viktig. Inom dessa är en mycket god tillgänglighet av värde. Medicinsk utveckling Det sker kontinuerligt en utveckling av preventivmetoder för kvinnor. I dag finns såväl p-piller och p-plåster som inplantat, p-ring samt spiraler av olika modeller. Runt hörnet kommer även hormonella preventivmedel för män. Säkra, riskfria preventivmedel är avgörande för att få ner antalet oönskade graviditeter. Detta tillsammans med tillgänglig rådgivning hos barnmorska och läkare är en avgörande framgångsfaktor. Kostnader En utökning av åldersgränsen för subventionering ökar kostnaderna för varje ålderskohort som inkluderas. Om andra preventivmetoder omfattas av subventionerna ökar naturligtvis de direkta kostnaderna. Dessa aspekter utvärderas för närvarande av Metodrådet. Kostnaderna för ett graviditetsavbrytande kan delas upp i direkta kostnader för avbrytande av graviditeten och de indirekta kostnaderna i sjukskrivning och senkomplikationer. Det finns i dag inga siffror för de indirekta kostnaderna, men de kan antas vara betydligt högre än de direkta. Sexuellt överförda infektioner (STI) Förekomst Andelen kvinnor som drabbas av STI ökar för närvarande kraftig i hela samhället. Ökningen ses framför allt i gruppen kvinnor som är år och det är framför allt överföring av Klamydia.
3 Figur 1 Köns- och åldersfördelning bland anmälda klamydiainfektioner enligt Smittskyddsinstitutet. I Östergötland ser det ut som anges i tabell 2. Enligt den lokala statistiken stiger antalet klamydiafall kraftigt. Tabell 2 Antalet STI enligt smittskyddsläkaren i Östergötland Gonorré Klamydia Syfilis HIV Innebörd Den ökande frekvensen STI innebär en på sikt ökad risk för förekomst av smärttillstånd hos kvinnor samt, kanske framför allt, ökad förekomst av ofrivillig barnlöshet. Möjlighet finns att förebygga sexuellt överförda infektioner, vilket sågs i samband med den massiva informationskampanjen kring HIV-infektionsrisker under 1990-talet. En minskad oro kring HIV tros ha bidragit till att framför allt yngre människor skyddar sig sämre mot infektioner i dag, än för 10 år sedan. Användandet av kondom har gått ner, och till dels ersatts av dagen efter -piller. En mer aktiv information och ett mer generellt stöd till preventivmedel och kondom skulle kunna påverka den utveckling som nu sker.
4 I dag är p-piller subventionerat till 20 års ålder, medan övriga preventivmedel bekostas av individen själv. Ett ökat ekonomiskt stöd, kopplat med intensifierad information för användandet av kondom skulle kunna vända den infektionstrend som ses i dag. Behovstäckning I grunden gäller här samma resonemang som för att förebygga aborter, särskilt ungdomsaborter. Till detta kan läggas betydelsen av lättillgänglig och begriplig information samt tillgång till barriärskydd, utöver andra preventivmedel. Informationsarbete sker i dag via Länshälsolaget (se LISA), som ordnar informationsdagar för informatörer, lärare och vårdpersonal samt har riktad information till ungdomar. En annan viktig faktor är en snabb och säker smittspårning. Den sker i dag via hudkliniken i länet, där resurserna för denna verksamhet kan behöva ses över. Medicinsk utveckling Förbättrad laboratorieteknik har förenklat och snabbat på provhantering, så att svar på tagna prover erhålls inom något dygn. Detta har underlättat hantering, smittspårning och behandling av framför allt de bakteriella STI-sjukdomarna. Ett allvarligt hot är resistensutveckling mot de vanligaste antibiotikasorterna. Resistenta klamydiastammar har identifierats, vilket inger oro. Sociala riskgraviditeter Förekomst Någon säker siffra på prevalens av sociala riskgraviditeter finns ej, dels på grund av att definitionen varierar, dels för att de inte alltid presenterar sig för vårdpersonalen, så att de identifieras. De studier som gjorts indikerar en förekomst kring 3-5 % av den gravida populationen. Till gruppen räknas traditionellt följande; lågbegåvade, missbruk hos moder och barnafader, kriminalitet, psykisk sjukdom hos blivande moder samt extremt unga (< 16 år) barnaföderskor. I vissa studier inkluderas långtidsarbetslösa, mångföderskor med olika barnafäder, varför prevalensen blir svår att fastställa. I Östergötland räknas följande grupper till psykosociala riskgraviditeter; Ålder < 18 år Ensamstående kvinna utan socialt stöd Permanent sjukpensionerad kvinna Arbetslöshet/socialbidragsberoende > 1år Tidigare omhändertagna barn Missbruk, pågående eller nyligen avslutat Psykisk ohälsa/sjukdom
5 Mentalt handikapp/förståndshandikapp Nyanländ invandrare/flyktingskap Svåra relationsproblem Sorg/trauma som ej har bearbetats Missbruk eller psykisk sjukdom/handikapp hos barnafadern Innebörd Hanteringen av denna patientgrupp kräver kontinuitet och extra insatser från såväl mödravården som från socialförvaltning. För varje par, där någon av ovan nämnda riskfaktorer konstaterats, görs en plan för hanteringen under graviditet samt vilka externa kontakter som skall tas. Barnmorskan på mödravården är den person som har den direkta kontakten med paret och som organiserar de konferenser med de olika aktörerna, som kan bli nödvändiga. Fakta kring hanteringen finns i för kvinnosjukvården gemensamt PM. Behovstäckning Svårigheten att identifiera riskgraviditeterna gör att vi i dag är osäkra på om vi når alla. De vi identifierat kan erhålla omfattande stöd och hjälp via mödravården i samverkan med sociala myndigheter samt efter förlossningen i de enheter (Timjan, Hagadal) som byggts upp speciellt för att ge stöd till nyblivna föräldrar med olika sociala problem. Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav cirka i Sverige. Minst har eller önskar idag behandling för sin inkontinens. Behandlingsbehovet kan sannolikt förväntas öka med ökad kunskap om den hjälp som finns att få, minskad rädsla att söka för besvären och ökad observans på symtomen hos äldre, som själva har svårt att efterfråga hjälp. Urininkontinens är ett symtom med många orsaker. Följderna av urininkontinens är sannolikt mest uttalade hos de kvinnor som drabbas av ofrivilligt urinläckage på grund av fistelbildning mellan slidan och de nedre urinvägarna efter långvariga svåra förlossningar. Detta medför i utvecklingsländerna att många av de drabbade stöts bort från sina familjer. Även i andra delar av världen kan ofrivilligt urinläckage utgöra ett allvarligt medicinskt och socialt handikapp för den drabbade. Vård och behandling förorsakar också samhället stora kostnader. Standardisering av definitioner och nomenklatur som beskriver funktionen i de nedre urinvägarna och vid urininkontinens har utarbetats av The International Continence Society (ICS), Committee on Standardisation. Urininkontinens har definierats som ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt
6 problem för individen. I denna definition finns ingen uppgift om hur ofta läckaget skall uppstå. Detta förklarar delvis varför den rapporterade prevalensen av urininkontinens varierar i olika undersökningar. Läckagefrekvensen har varierat från dagligen till någon gång de senaste 12 månaderna i olika studier. Definition Objektivt mätbart läckage av urin i sådan omfattning att det utgör ett socialt och hygieniskt problem. Huvudtyper av inkontinens Ansträngningsinkontinens Läckage vid fysisk ansträngning, hosta, uppresning, från sittande eller liggande. Typiskt är att små skvättar avgår utan känsla av trängning. Trängningsinkontinens Läckage vid hastigt påkommande trängning, där man inte hinner eller kan bromsa urintömning. Läckaget kan variera från små skvättar till hela urinportionen. Täta trängningar, täta miktioner och eventuell inkontinens kännetecknar överaktiv blåsa. Blandinkontinens Inkontinens med läckage av båda typerna enligt ovan. Figur 2 Andel kvinnor som önskar behandling i relation till frekvens av ofrivilliga urinläckage
7 Behovstäckning Vi vet via anonyma enkäter att urin- och avföringsinkontinens är ett i många stycken dolt problem bland såväl män som framför allt kvinnor. En av orsakerna till att efterfrågan på vård är mindre än det skattade behovet torde vara att vården, i alla nivåer, ej alltid efterhör om patienten har inkontinensbesvär. En större medvetenhet hos vårdpersonal kan öka möjligheterna för de med besvär att få hjälp. En ökad tillgång på utbildad personal i primärvården samt i den kommunala servicen kan vara ett sätt att hjälpa denna grupp patienter. Förtroendemannagruppen om urininkontinens Behoven under detta (vård)förlopp kan tillgodoses på tre olika nivåer Samtalen med kvinnorna har därför delats in i deras behov i förhållande till hälso- och sjukvårdspersonalen; själva mötet deras behov i förhållande till hälso- och sjukvårdsorganisationen deras behov i förhållande till samhället i stort Behov i förhållande till hälso- och sjukvårdspersonalen Behov av förebyggande åtgärder Kvinnorna efterlyser att de behövt information om urininkontinens och att de fått den informationen vid olika tillfällen under livets gång, såsom under BB-vistelsen och vid andra kontroller, exempelvis gynhälsan och mammografin. Behov av att bli identifierade av vården Kvinnorna hade velat bli uppfångade. De har upplevt problemet som skämsigt och har inte på ett naturligt sätt själva kunnat ta upp det vid besök inom sjukvården. Behov av vissa egenskaper hos vårdgivare; som har goda kunskaper om sjukdomen, som kan skapa trygghet i vårdsituationen och som kan bevara kvinnans integritet Behov i förhållande till hälso- och sjukvårdsorganisationen Behov av tillgänglighet till operation Behov av spontana mötesplatser Behov av uppföljning/kontroller Att bli kallad till återbesök även om det är långa tidsperioder emellan eller att det sker en automatisk kontakt från vårdgivaren via telefon. Behov i förhållande till samhället i stort Kvinnor med urininkontinens behöver fler toaletter på allmänna platser och i offentliga byggnader. Dessa ska vara öppna och rena. Bra vore det om problemet var mer känt för allmänheten i stort, exempelvis information om urininkontinens i media. Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) har gjort en omfattande genomgång av urininkontinens hos kvinnor och män (2000). Skriften, som är upplagd på sed-
8 vanligt SBU-sätt, går igenom rådande evidens för olika behandlingar, samt gör även kostnadsberäkning för denna grupp patienter. Nedan sammanfattas de slutsatser genomgången givit. SBU:s slutsatser och förslag till åtgärder Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem. En halv miljon människor i Sverige har urininkontinens minst en gång per vecka, men endast drygt hälften önskar behandling. Det är väsentligt att kartlägga i vilken utsträckning allmänheten har kunskap om tillgängliga behandlingsmetoder och möjligheter att få hjälp. Det är också angeläget att utforma informationsmaterial om urininkontinens med allmänheten som målgrupp. Urininkontinens behandlas med en rad medicinska insatser, såsom olika träningsprogram, läkemedel och kirurgi samt dessutom med olika hjälpmedel, t ex blöjor. Många metoder uppvisar positiva resultat, men effekterna av olika behandlingar är dåligt studerade. Detsamma gäller förebyggande insatser i form av träning under och efter graviditet, samt gymnastik för äldre. Det finns få jämförande studier mellan olika behandlingsmetoder. En ökad satsning på forskning och utvärdering är önskvärd. Att kunna få hjälp eller behandling för urininkontinens har stor betydelse för livskvaliteten hos dem som drabbats. Patientens egen uppfattning om hur inkontinensen påverkar livskvaliteten bör uppmärksammas. Det är därför viktigt att utveckla frågeformulär för praktiskt, kliniskt bruk som kan mäta och värdera livskvaliteten. Urininkontinens är till en del ett dolt problem i svensk sjukvård och det är inte känt hur många som behandlas med olika medicinska åtgärder. Urininkontinens bör registreras som enskild diagnos i hälso- och sjukvårdsstatistiken så att problemets verkliga omfattning klargörs och så att utvecklingen kan följas. Primärvården har en central roll i inkontinensvården. Nya organisationsformer i form av speciella kontinensmottagningar har utvecklats och speciell vårdpersonal har avdelats. För att kunna erbjuda alla människor med inkontinens en god vård är det angeläget att identifiera vilka resurser som står till buds inom olika landstingsområden och vilka organisationsformer som tillämpas. Primärvården svarar för den basala behandlingen vid inkontinens. Det är väsentligt att evidensbaserade vårdprogram får en ökad spridning och tillämpning och att vårdresurserna anpassas till en ökad satsning på träningsmetoder och andra behandlingsformer som kan tillämpas i primärvården. Äldre med t ex demensproblem kan ofta inte själva bevaka att sjukvården tar hand om inkontinensproblemen på ett adekvat sätt. Det är viktigt att personalen uppmärksammar problemen och diskuterar möjligheter till behandling med patienter och anhöriga.
9 Det är angeläget att sjukvårdshuvudmännen utvecklar information och vidareutbildning om urininkontinens som ett komplement till industrins insatser på området. Den totala kostnaden för urininkontinens i Sverige beräknas till mellan 3 och 4 miljarder kronor per år. Kostnaderna för äldrevård och hjälpmedel utgör de största posterna. Det är väsentligt ur såväl humanitär som ekonomisk synpunkt att göra utvärderingsstudier, som kan klargöra huruvida aktiv behandling är bättre för patienten och mer kostnadseffektiv för sjukvården än passiva insatser, som exempelvis rutinmässig användning av blöjor. Kostnader Tabell 3 Kostnader för inkontinensvård i Sverige år 1999, miljoner kronor. Behandling Utredning och icke operativ behandling (teoretiskt beräknat) Läkemedel 100 Kirurgisk behandling 55 Summa behandling ( ) Vård och hjälpmedel Fortsatt rådgivning, utprovning och förskrivning 40 (teoretiskt beräknat) Hjälpmedel Extrakostnader inom äldrevården (teoretiskt beräknat) Summa vård och hjälpmedel ( ) Totalkostnad
Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merSvenskarna om inkontinens
Svenskarna om inkontinens Resultat från en SIFO-undersökning, september 2004 En pressrapport från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil: 0733-68
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs mer1. Inledning. Urininkontinens
1. Inledning Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav cirka 500 000 i Sverige. Minst 300 000 har eller önskar idag behandling
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merWorld congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson
World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merAtt leva med Inkontinens
Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merVad är värdig vård vid blåsdysfunktion?
Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merPropositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013
Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner är förslag från RFSU Stockholms styrelse. Alla medlemmar kan inför och under årsmötet lämna egna förslag. Det kan vara något helt nytt eller
Läs mer2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland
Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker
Läs merSubventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006
januari 2006 1 (10) Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006 Frågeställning Finns det vetenskapligt stöd för att subventionering av hormonella preventivmedel
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Läs merApotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor
Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs mer12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).
Läs merFör att identifiera urinläckage fråga
2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8
Läs merBlåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm
Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning
Läs merLokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm
Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs merUrininkontinens hos män och kvinnor
Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:
Läs merSubvention av icke hormonella preventivmedel
I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet O O O O 5 9 Datum 2013-09-23 1 (5) LD13/01766 Dnr Uppdnr 504 2013-08-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-09-02 Landstingsstyrelsen 2013-09-23 Subvention
Läs merFör dig som ofta får tillbaka bakteriell vaginos.
För dig som ofta får tillbaka bakteriell vaginos. För dig som ofta får tillbaka bakteriell vaginos. Vad innebär bakteriell vaginos? I slidan finns många olika typer av bakterier. Lactobaciller (mjölksyrabakterier)
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merVad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.
Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även
Läs merUROTERAPEUT
UROTERAPEUT www.utfnordic.org UROTERAPEUT - En viktig resurs i vården Uroterapeuten... har grundutbildning och legitimation som sjuksköterska/ barnmorska, sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare utreder
Läs merHar du rätt preventivmedel?
Ger dig koll på alla metoder! Har du rätt preventivmedel? Många olika alternativ! Varar i flera år? p-ring? p-stav? p-piller? spiral? Varje dag? minipiller? Passar preventivmedlet din livsstil? En gång
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merAtt förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt
Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på
Läs merSubventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder
Ledningsstaben Mikael Hoffman 2005-03-23 LiÖ 2005-171 Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder Bakgrund Ärende I dag finns inom
Läs merANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014
Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel
Läs merVÅRDPROGRAM URININKONTINENS
Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merVad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län
Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade
Läs merHandlingsplan inom folkhälsoområdet
Handlingsplan inom folkhälsoområdet SEXUELL HÄLSA 2012-2014 Målet med denna handlingsplan Det övergripande målet med handlingsplanen är att uppnå ett effektivt och verkningsfullt preventivt arbete som
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
Läs merHälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län
Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...
Läs merLandstings- politiskt program för RFSU Stockholm
1 Landstingspolitiskt program för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms län. Vi vill att Stockholms landsting satsar på det förebyggande arbetet och långsiktigt arbetar
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merVad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren
Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
JAYDESS 13,5 mg, intrauterint inlägg 5/2014, version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Jaydess
Läs merRiktlinjer urininkontinens
17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merNytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling
Läs mer6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral
1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen
Läs merFördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-18 1 (5) HSN 1512-1458 Handläggare: Anne Siltamäki Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, p 5 Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och
Läs merJämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.
1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras
Läs merHärligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län
Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län En rapport från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman BAKGRUND OCH SYFTE... 2 METOD...
Läs merVad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.
Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting (SLL) år 2015. Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med
Läs merRutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):
Läs merHepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark
Hepatit C Antalet hepatit C fall är i stigande sedan 2011 då endast 55 fall anmäldes. Under 2013 rapporterades 90 fall (åtta kliniska anmälningar saknas), en incidens på 22/100 000 invånare, vilket var
Läs merMän som har sex med män
Smittskydd Västra Götaland 2016-11-10 Män som har sex med män En stor del av den inhemska överföringen av hiv, gonorré och syfilis sker via sex mellan män. Män som har sex med män (MSM) är därför en prioriterad
Läs merSvar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN FÖR UTREDNING OCH PROJEKT SID 1 (5) 2008-08-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar
Läs merC apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155
47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merMyter och fakta om p-piller
Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge
Läs merAnvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012
Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merRegnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder
Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngnings- trängningsoch blandinkontinens, vuxna kvinnor Inledning Arbetsgruppens uppdrag har varit
Läs merVad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.
Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2011 Hiv statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade
Läs merLyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014
Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under
Läs merUngdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant
Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merKlamydia i Skåne 2018
Klamydia i Skåne 2018 Allmän information om klamydiainfektion finns att läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida. Under 2018 rapporterades 4 001 klamydiafall i Skåne. Det är en minskning med 4 % jämfört med
Läs merBillingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?
Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?
Läs merFörtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)
1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade
Läs merHANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Läs merVad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?
Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas
Läs merslutsatser Behandling av urininkontinens Sammanfattning och slutsatser av SBU:s Styrelse och Råd SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering
BU Sammanfattning och slutsatser Behandling av urininkontinens SBU:s rapporter bygger på den nationella och internationella vetenskapliga litteraturen. Denna skrift är ett särtryck av det inledande kapitlet
Läs merKönssjukdomar i Gävleborg SRHR dag
Könssjukdomar i Gävleborg SRHR dag Smittskydd Region Gävleborg Statistik 16 Anmälda nya klamydiafall i Gävleborg per månad Reviderad 218-1-22 14 12 1 8 6 4 2 jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merOBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM
VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merSubvention av avgift för preventivmedel
Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår
Läs merI nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län
Vad ingår i hiv-statistiken för SLL? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade fall menas personer
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merYttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin
Läs merVårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting
Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina
Läs merErbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Läs merInkontinens vid ansträngning
Inkontinens vid ansträngning fakta, råd och träning Fakta om inkontinens Urininkontinens är ett vanligt problem och var fjärde kvinna har besvär av läckage i någon form. Inkontinens kan vara allt från
Läs merUrininkontinens. du är inte ensam...
Urininkontinens du är inte ensam... Denna informationsfolder handlar om urinläckage och de problem som de olika typerna av inkontinens kan medföra. Den ger också vägledning i var den hjälp finns som så
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merKommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)
Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Här är 2011 års specialrapport om ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern (UB). Undersökningen är en självselekterad onlinestudie gjord 2010 med 5449
Läs merAtt fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global
Läs mer22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN
22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-09-06 Avdelningen
Läs mer15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län
Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där
Läs merMotion Information och uppföljning vid upprepade aborter
ÄRENDE 13 2012-03-07 Motion Information och uppföljning vid upprepade aborter Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Samuel Godrén, Sverigedemokraterna
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merHepatit C Statistik
Hepatit C 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2016-03-23, Eva Lundmark Antal fall och trend Under de senaste fem åren ses en ökning av antalet hepatit C-fall i länet jämfört med totala antalet fall i Sverige
Läs merAtt fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global
Läs merMöjliga indikatorer för Örebro län
Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs mer