Utlandsfödda kvinnor i Sverige gör flera aborter än infödda svenskor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlandsfödda kvinnor i Sverige gör flera aborter än infödda svenskor"

Transkript

1 Lotti Helström, med dr, överläkare, SESAM, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Inducerad abort: Kvinnans fria val eller brist på valmöjlighet? Utlandsfödda kvinnor i Sverige gör flera aborter än infödda svenskor Den som arbetar kliniskt med abortsökande kvinnor märker ganska snart att andelen utlandsfödda utgör en stor del av patienterna. Det kan delvis förklaras med att migration och flyktingströmmar medfört att de utlandsfödda idag utgör minst en femtedel av befolkningen i fertil ålder i storstäderna. Vid en mycket enkel pilotstudie fann vi dock att kvinnor med invandrarbakgrund utgjorde en ännu större andel av våra abortsökande [1]. Tidigare svenska studier har också funnit tecken på att utlandsfödda kvinnor är överrepresenterade, men riktigt säkra data saknas [2]. Det svenska abortregistret tillhandahåller avpersonifierade data om abortsökande kvinnor, där kvinnans mantalsskrivningsort, ålder och paritet registreras men inte hennes födelseort. Man kan därför inte spåra kvinnor med utländsk härkomst i abortregistret, medan däremot födelseort finns angiven i befolkningsregistret. Dessa register går inte att samköra. Nedan presenteras resultat från en studie som genomfördes vid Karolinska sjukhuset och som publicerats i Scandinavian Journal of Public Health. Syftet med denna artikel är att med studieresultaten som bakgrund kommentera tänkbara orsaker till de skillnader som vi såg mellan svensk- och utlandsfödda kvinnor. Abort mer frekvent bland utlandsfödda För att undersöka om utlandsfödda var överrepresenterade bland abortsökande intervjuade vi under ett år alla kvinnor som begärde abort vid Karolinska sjukhuset [3]. De tillfrågades om sin födelseort, och förutom de data som rapporteras till Socialstyrelsen frågade vi om preventivmedelserfarenheter och sociala förhållanden. Vi jämförde sedan andelen utlandsfödda kvinnor i vårt material med andelen utlandsfödda i motsvarande församlingar. Genom abortregistret kunde vi förvissa oss om att kvinnorna från sjukhusets närområde hade valt Karolinska sjukhuset för sin abort. Av de kvinnor som vi intervjuade var 36 procent (468) födda utomlands. Inom de församlingar som motsvarar sjukhusets upptagningsområde var andelen utomlands födda kvinnor i motsvarande åldrar endast 29 procent. Av de aborter som samma år utförts på kvinnor inom samma församlingar hade 73 procent gjorts på vårt sjukhus, vilket fick oss att bedöma att den överrepresentation av utlandsfödda bland abortsökande som vi funnit var signifikant (P<0,001). Abortskälen skiljer sig inte mellan grupperna Vari består skillnaden mellan svenskfödda och utomlandsfödda kvinnor? Eftersom vi bara undersökt kvinnor som sökt abort kan vi inte uttala oss om skillnader mellan kvinnor som Sammanfattat Kvinnor födda utomlands gör förhållandevis oftare abort än kvinnor födda i Sverige, trots att invandrade kvinnor oftast kommer från länder med restriktiv syn på abort. Kvinnor väljer abort som utväg vid en oplanerad graviditet av samma skäl världen över. I denna studie hade kvinnorna som var födda utomlands mindre erfarenhet av att använda preventivmedel. Med bättre tillgång till anpassad preventivmedelsrådgivning och subventionerade preventivmedel borde antalet aborter kunna minskas. söker eller inte söker abort. Kvinnor väljer abort av ganska likartade skäl världen över, och kvinnor som är födda i Sverige eller utomlands hade ungefär samma skäl till sin önskan [4]. Abortskäl som relaterar till parrelationen (dålig relation, för kort relation, inget stöd från partnern) var vanligast i båda grupperna, men något vanligare bland invandrarkvinnor. Näst vanligast var ekonomiska skäl, som var lika vanliga i båda grupperna, följt av skäl som relaterar till den abortsökandes ålder (för ung/för gammal), som var vanligast bland infödda, samt studiesociala skäl, som var vanligast bland utlandsfödda (Tabell I). Nio kvinnor, varav fem födda utomlands, rapporterade spontant att våld från partnern var skäl för aborten. Val av preventivmetod är inte problemet Varför gör kvinnor abort när det finns så bra preventivmetoder? Som i alla abortmaterial hade majoriteten av kvinnorna (56 procent) inte använt något preventivmedel vid befruktningstillfället, och av dem som hade gjort det hade de flesta använt metoden på fel sätt (Tabell II). Okunskap är knappast någon förklaring, eftersom nästan alla någon gång hade använt någon preventivmetod. Här fanns dock en skillnad: 11 procent av de utlandsfödda kvinnorna jämfört med 3 procent av de infödda kvinnorna hade aldrig använt något preventivmedel. Biverkning av preventivmedel eller separation från stadigvarande partner var de vanligaste skälen till att man upphört med en tidigare använd metod. Rädsla för biverkningar och dålig ekonomi angavs också som skäl. Enstaka Läkartidningen Nr Volym

2 Tabell I. Angivna abortskäl, procent (mer än ett svar är möjligt). Född Ej född Alla i Sverige i Sverige P-värde (antal 1 289) (antal 821) (antal 468) χ 2 -test Partnerrelation 42,3 22,4 77,0 0,001 (dålig, för ny, ingen kontakt, partner vill inte ha barnet) Vill inte ha barnet/ 37,3 23,8 60,7 0,014 vill inte ha fler barn Pågående studier 18,9 13,1 29,1 0,005 Dålig ekonomi 17,2 9,7 30,3 NS För ung/för gammal 16,1 6,1 33,3 0,001 Yrke/karriär 15,0 7,5 28,2 NS Hälsoproblem 5,8 3,7 9,4 NS Problem med 2,3 1,6 3,6 NS redan födda barn Etniska/kulturella/ 1,9 2,2 1,5 NS religiösa skäl Inget svar NS Ett uppgivet skäl NS Två skäl NS Tre skäl NS Fler än tre skäl NS Tabell II. Vid tillfället använd preventivmetod. Född Född utom- P- Alla Procent i Sverige Procent lands Procent värde Ingen NS Kondom NS P-piller NS Säkra perioder NS Kopparspiral NS Pessar 3 0, NS Akutp-piller 2 0, NS Gestagen NS (p-spruta, hormonspiral, p-stavar) Inget svar NS Totalt , Tabell III. Demografiska data. P-värde Född i Sverige Född utomlands χ 2 -test Ålder Genomsnitt, år 27,6 28,5 NS Paritet Antal barn, medel 0, , ,001 Andel utan barn, procent / /468 0,001 Legal abort Minst en abort förut, procent / /468 0,003 Sysselsättning Anställd, procent / /465 0,001 Studerande, procent / /465 0,020 Arbetslös, procent / /465 NS Civilstånd Gift/samboende, procent / /468 0,003 Ensamstående, procent / /468 0,003 Figur 1. Födelseregion för abortsökande kvinnor födda utomlands. kvinnor hade någon gång använt akut-p-piller, och kunskapen om den metoden var bättre bland infödda kvinnor. Endast två kvinnor hade använt den metoden då de blev gravida. Riskfaktorer för upprepad abort De utomlands födda kvinnorna hade genomsnittligt fler födda barn och fler tidigare genomgångna aborter (Tabell III). Man kan säga att de var mer fruktsamma än de infödda kvinnorna. I en multivariatanalys kunde vi också se att immigrantstatus var en oberoende riskfaktor för att genomgå upprepad abort. Kortare utbildning och att aldrig ha använt preventivmedel var också oberoende riskfaktorer. Det är faktorer som är kända i annan abortforskning (Tabell IV). Har etnicitet och kulturell tillhörighet någon betydelse? Det har det kanske, men vi hittade inga tydliga mönster i den här studien. Kvinnorna kom från jordens alla hörn, de representerade 77 olika nationaliteter och säkert många flera kulturella grupper (Tabell V) (Figur 1). Hur vi än grupperade materialet fann vi inte någon nationalitet eller religion som utmärkte sig i invandrargruppen som helhet. De mest representerade nationerna var Irak, Iran och Eritrea, vilket motsvarar fördelningen av ursprungsländer bland invandrare i befolkningen. Sverige är ett av världens mest tillåtande länder för kvinnans rätt till abort. Nästan alla utlandsfödda kom från kulturer med en mera restriktiv lagstiftning och attityd till abort. Det är därför inte troligt, och vår kliniska erfarenhet ger heller inte intrycket av, att kvinnor som är födda utomlands begär abort med mindre vånda än kvinnor födda i Sverige. Kan aborter förebyggas? Abort är dyrt, såväl individuellt, psykologiskt som samhällsekonomiskt. Preventivmedel är ett billigare alternativ. En abort kostar lika mycket som kondomer, eller minst 20 årsförbrukningar av kombinerade p-piller. Samhället skulle säkert tjäna på att göra preventivmedel billigare, men även i länder med gratis p-piller är aborttalet högt. Problemet ligger antagligen i allmänhetens, mediernas och läkarkårens attityder till sexualiteten och till preventivmedel. I medierna och i den allmänna debatten framställs p-piller ofta som farliga. Man förutsätter då att alternativet till preventivmedel är att kvinnan avstår från att ha heterosexuella samlag, vilket sällan är fallet. En graviditet är långt farligare än p-piller, vare sig den avslutas med abort eller med förlossning, en sanning som ofta bemöts med skepsis. P-piller framställs ofta som riskfyllda från biverkningssynpunkt, trots att metoden är mycket säker och ger mycket få obehagliga bieffekter. Ofta framhålls biverkningar som inte påvisats med evidensbaserade metoder, exempelvis viktuppgång 4098 Läkartidningen Nr Volym 101

3 ANNONS

4 ANNONS

5 Tabell IV. Riskfaktorer för upprepad legal abort. Multivariat logistisk regression. 95 procents konfi- Oddskvot densintervall Immigrantstatus Född i Sverige 1,00 Referens Mindre än 10 år i Sverige 0,88 0,63 1,22 10 år eller mer i Sverige 2,16 1,56 2,99 Använt preventivmetod Någon gång 1,00 Referens Aldrig 1,66 1,04 2,66 Utbildning Universitet 1,00 Referens Sekundär 1,90 1,41 2,55 Primär 2,13 1,45 3,14 Sysselsättning Anställd 1,00 Referens Ej anställd 1,00 0,71 1,41 Studerande 0,75 0,54 1,05 Ålder, år 19 0,33 0,20 0, ,71 0,50 1, ,00 Referens ,69 1,20 2, ,25 1,51 3, ,24 1,28 3,94 eller humörpåverkan. Även barnmorskor och läkare kan ibland inta en osäker och avvaktande attityd till p-piller. Invandrarkvinnorna bär bördan av ojämlikheten I Sverige sker minst 3 miljoner samlag per år. En kvinna har statistiskt sett mer än samlag under sin fertila period. Det är inte konstigt om någon eller några oplanerade graviditeter inträffar med tanke på vilken komplicerad och känslig förhandlingssituation den sexuella samvaron är. Sexualiteten bekräftar kärlek och tvåsamhet. Ett visst risktagande kan ses som tecken på äkta kärlek och hängivenhet, mod och livsglädje. Att noggrant förbereda sig mot sexuellt överförda infektioner och graviditet kan ses som beräknande, alltför rutinerat eller ifrågasättande. En kvinna som alltid har en kondom i handväskan riskerar att anses som lite okvinnlig och lättsinnig. I Sverige görs ungefär 1 abort per 3 födda barn. Det kan tyckas vara för många aborter, men vårt aborttal kan också ses som resultatet av kvinnors fria val. Alltsedan Abortlagens införande 1975 har aborttalet legat relativt konstant med ganska små svängningar [5]. Födelsetalen sjunker i hela västvärlden. När kvinnor i tidigare generationer tillfrågades om sin reproduktion svarade de ofta att de hade önskat att första barnet inte kommit när de var så unga [5]. Numera senareläggs föräldraskapet, och antalet barn per familj har minskat. Invandrarna däremot bidrar till befolkningsutvecklingen med stora barnkullar. Invandringen sker främst från fattigare länder med traditionell familjebildning, ofta med patriarkala strukturer. I en traditionell familj ligger ansvaret för reproduktionen på mannen. Så var det också i Sverige för några generationer sedan. Mannen skulle ta ansvar genom att avstå, avbryta eller använda kondom. Om kvinnan ändå blir gravid skulle en hedervärd man ta sitt ansvar och gifta sig med kvinnan eller betala underhåll för barnet. Med tillgången till säkra preventivmetoder för kvinnor har mannen på sätt och vis gjorts ansvarslös. Hypotetiskt kan det vara så att när abort är laglig utnyttjar även par med traditionell syn på sexualitet och fruktsamhet den möjligheten vid oönskad och oplanerad graviditet. Säkra preventivmetoder för kvinnor kräver planering och kunskap som tar lång tid att tillägna sig. Kvinnor som är födda i och som har gått i skola i Sverige Tabell V. Födelseregion för abortsökande kvinnor födda utomlands. har haft tillgång till sexualundervisning i skolan och gratis och lättillgänglig rådgivning vid ungdomsmottagningar. De är också uppvuxna med en förhållandevis tillåtande attityd till kvinnors sexualitet. En särskild satsning på de unga gjordes i samband med Abortlagens införande. Samtidigt med att obligatorisk sexualundervisning i skolan tagits bort ökar aborttalet för tonåringar. För kvinnor från andra länder sker den första kontakten med kvinnosjukvården ofta på mödravården och i samband med en graviditet. Preventivmedelsrådgivning sker också inom mödravården, men med begränsade resurser prioriteras ofta vården av inskrivna gravida. Genom att satsa mera på anpassad rådgivning till kvinnor via mödravården skulle troligtvis fler invandrarkvinnor få tillgång till bättre familjeplaneringsmetoder. De högre aborttalen bland invandrare är ytterligare ett tecken på orättvisa förhållanden för dem. Invandrare har sämre tillgång till säkra preventivmetoder, och det är kvinnorna som får bära bördan av ojämlikheten. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Zätterström C, Johansson M. Fri abort, javisst. Jordemodern 1998;111: Söderberg H, Andersson C, Janzon L, Sjöberg N.O. Socio-demographic characteristics of women requesting induced abortion. Acta Obstet Gynecol Scand 1993; 72: Helström L, Odlind V, Zätterström C, Johansson M, Granath F, Correia N, Ekbom A. Abortion rate and contraceptive practices in immigrant and native women in Sweden. Scand J Public Health 2003;31: Bankole A, Singh S, Haas T. Reasons why women have induced abortions: Evidence from 27 countries. Int Fam Plan Perspect 1998;24: Liljeström R, Kollind AK. Kärleksliv och föräldraskap. Stockholm: Carlsson Bokförlag; = artikeln är referentgranskad SUMMARY Antal kvinnor Europa 115 Nordiska länderna 53 5 Övriga Europa Amerika 63 Sydamerika Nordamerika 1 1 Asien 189 Mellanöstern Östra Asien 23 6 Afrika 101 Östafrika 68 4 Övriga Afrika Totalt Antal länder During one year all women attending one of Sweden s largest clinics for induced abortion were interviewed. Out of 1,289 interviewed women 36 % (468) were born abroad, compared to 29% of women in corresponding ages in the local communities. The immigrant women had less experience of contraceptive methods, more born children and reported the partner relationship to be the reason for abortion more frequently than native Swedish women. Immigrant status was seen as independent risk factor for repeated induced abortion. In order to reduce the number of induced abortions it is necessary to increase family planning resources to immigrant women. Lotti Helström Correspondence: Lotti Helström, SESAM-mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, SE Stockholm, Sweden (lotti.helstrom@karolinska.se) Läkartidningen Nr Volym

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Dept Helena of Ob/Gyn Kopp Kallner Danderyds Bitr överläkare, Hospital med dr Stockholm, Danderyds Sweden Sjukhus helena.kopp-kallner@ki.se Unga kvinnor har fler

Läs mer

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Dept Helena of Ob/Gyn Kopp Kallner Danderyds Bitr överläkare, Hospital med dr Stockholm, Danderyds Sweden Sjukhus helena.kopp-kallner@ki.se Unga kvinnor har fler

Läs mer

Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006

Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006 januari 2006 1 (10) Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006 Frågeställning Finns det vetenskapligt stöd för att subventionering av hormonella preventivmedel

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Trots lättillgängliga akut-p-piller sjunker inte antalet aborter Studier av kvinnors kunskaper, attityder och erfarenheter av metoden

Trots lättillgängliga akut-p-piller sjunker inte antalet aborter Studier av kvinnors kunskaper, attityder och erfarenheter av metoden Klinik och vetenskap Tanja Tydén, docent, lektor, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, institutionen för kvinnors och barns hälsa (tanja.tyden@pubcare.uu.se) Gunilla Aneblom, doktorand, institutionen

Läs mer

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

Medför subventionering av p-piller till tonåringar lägre abortfrekvens?

Medför subventionering av p-piller till tonåringar lägre abortfrekvens? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-10-19. SBU:s Upplysningstjänsten svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av

Läs mer

Har du rätt preventivmedel?

Har du rätt preventivmedel? Ger dig koll på alla metoder! Har du rätt preventivmedel? Många olika alternativ! Varar i flera år? p-ring? p-stav? p-piller? spiral? Varje dag? minipiller? Passar preventivmedlet din livsstil? En gång

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola

Läs mer

Abortlagen och dess tillämpningar

Abortlagen och dess tillämpningar Abortlagen och dess tillämpningar Lena Marions Docent Överläkare KK Södersjukhuset Universitetslektor Karolinska Institutet (Ki-SöS) Ledamot av socialstyrelsens Rättsliga Råd Aborter och lagstiftning Ingen

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet BESLUT~~~fA~ If ~ Datum 2013-01-28 1 (5) Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes

Läs mer

Reproduktiv hälsa i Finland och Sverige

Reproduktiv hälsa i Finland och Sverige Reproduktiv hälsa i Finland och Sverige Dan Apter och Lena Marions Den sexuella och reproduktiva hälsan är relativt god i de nordiska länderna. Den grundar sig på respekt för de sexuella rättigheterna,

Läs mer

Myter och fakta om p-piller

Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge

Läs mer

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199

Läs mer

Aborter i Sverige 2009 januari juni

Aborter i Sverige 2009 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST 140214

Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST 140214 Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST 140214 Varje dag dör ca 270 kvinnor runt om i världen pga osäkra och illegalt utförda aborter Nu lite svensk historia Karolina Widerström, första kvinnliga

Läs mer

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) HSF Jönköping 2017-05-30 Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST

Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST Varje dag dör ca 270 kvinnor runt om i världen pga osäkra och illegalt utförda aborter Nu lite svensk historia Karolina Widerström, första kvinnliga

Läs mer

Patientvägledningtvägledning

Patientvägledningtvägledning Förebyggande av graviditet och exponering av foster Patientvägledningtvägledning (acitretin) 10 mg respektive 25 mg, hårda kapslar Syftet med broschyren Den här broschyren innehåller viktig information,

Läs mer

Faktablad Preventivmetoder

Faktablad Preventivmetoder Faktablad Preventivmetoder Visste du att? ungefär 85 av 100 sexuellt aktiva kvinnor som inte använder något preventivmedel blir gravida inom ett år. 1 globalt är det mer än 25 procent av alla kvinnor som

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600)

Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600) YTTRANDE 1(1) 19 mars 2007 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600) Västerpartiet genom Brittis Benzler, Bodil

Läs mer

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN 1. Berätta att ni nu ska prata om slidkransen och att ni ska börja med att titta på en film med information om det. Berätta att det förekommer teckningar

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo ABORT I NORDEN Oskari Heikinheimo 10.11.2017 OHeikinheimo conflicts of interest Employed by Hospital district of Helsinki and Uusimaa University of Helsinki Duodecim medical society Lectures, ad-board

Läs mer

Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård

Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård Möjligheter och dilemman SFOG 31 augusti 2017 Jonna Arousell Doktorand Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Handledare: Birgitta Essén,

Läs mer

Antikonception behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket

Antikonception behandlingsrekommendation. Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket Antikonception behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte 16 17 oktober 2013, anordnat av Läkemedelsverket Varför nya rekommendationer? Läkemedelsverket har publicerat rekommendationer

Läs mer

Invandringen och arbetsmarknaden. Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013

Invandringen och arbetsmarknaden. Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013 Invandringen och arbetsmarknaden Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013 1 Uppläggning Invandrades situation på arbetsmarknaden Mer eller mindre kända mönster Förklaringar och policyalternativ Diskriminering

Läs mer

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( ) Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 YouGov Sweden AB Tina Fernandes 0709-957014 tina.fernandes@yougovsweden.se 1 RFSU SE2009-634 Kådiskollen januari 2010 Kådiskollen 2010 KAPITEL 1 Relationer, sexvanor

Läs mer

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning

Läs mer

Abortturism och människovärde

Abortturism och människovärde Abortturism och människovärde Sveriges preventiva och abortförebyggande arbete har betydande brister. För många av oss känns det bekymmersamt både att verkligheten ser ut som den gör, att Sveriges abortsyn

Läs mer

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm Author's response to reviews Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm Authors: Karin Edgardh (karin.edgardh-stanggren@karolinska.se)

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom. Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring

Läs mer

Yttrande över motion 2013:10 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att tillgängliggöra rätten till abort för utländska kvinnor i Stockholms läns landsting

Yttrande över motion 2013:10 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att tillgängliggöra rätten till abort för utländska kvinnor i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Isis Amer Wåhlin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 6 1 (3) HSN 1405-0708 Yttrande över motion 2013:10 av Håkan Jörnehed

Läs mer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2014.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2014. Medicinska fakulteten SBMP17, Mödrahälsovård, komplicerad prenatal vård samt samlevnad och familjeplanering, fördjupning,verksamhetsförlagd utbildning, 9 högskolepoäng Maternal Care, Complicated Prenatal

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Medicinska fakulteten SBMP11, Kvinno- och mödrahälsovård samt familjeplanering, verksamhetsförlagd utbildning, 6 högskolepoäng Women's Health, Antenatal Care and Family Planning, Clinical Training, 6 credits

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Aborter i Sverige 2012 januari juni

Aborter i Sverige 2012 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Aborter i Sverige 2012 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2012 Januari juni Preliminär

Läs mer

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län En rapport från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman BAKGRUND OCH SYFTE... 2 METOD...

Läs mer

Sverige har Nordens högsta aborttal

Sverige har Nordens högsta aborttal Citera som: Läkartidningen 213;1:CEDC Sverige har Nordens högsta aborttal Oönskade graviditeter bör ses i helhetsperspektiv individer, vård, samhälle Marlene Makenzius, med dr, utredare, Statens folkhälsoinstitut,

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

Preventivmedel till dig som fött barn

Preventivmedel till dig som fött barn Preventivmedel till dig som fött barn Tiden efter förlossningen Tiden efter förlossningen kallas puerperiet och omfattar sex till åtta veckor. Under denna period sker hormonella förändringar som bland

Läs mer

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. 1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras

Läs mer

Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män.

Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män. Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män. Läs igenom texten och skriv en sammanfattning av varje preventivmedel.

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-09 Diarienummer N131-0080/15 Utvecklingsavdelningen Siv Andersson Telefon 031-365 11 02 E-post: siv.andersson@angered.goteborg.se Yttrande avseende motion av Mats Mattsson

Läs mer

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Här är 2011 års specialrapport om ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern (UB). Undersökningen är en självselekterad onlinestudie gjord 2010 med 5449

Läs mer

Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS

Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS En lägesbeskrivning Rapport nr 2007:5 SRH Skåne SOCIALMEDICINSKA ENHETEN Ett förändrat arbetssätt på Kvinnokliniken, UMAS En lägesbeskrivning Jakob Axelsson

Läs mer

HIV i Sverige alltmer en del av världsepidemin

HIV i Sverige alltmer en del av världsepidemin Anders Blaxhult, läkare, infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna (anders.blaxhult@kus.se) Malin Arneborn, epidemiolog, Smittskyddsinstitutet, Solna Torsten Berglund, epidemiolog, Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

Födelseland, kön och utbildning effekter på sysselsättningsgraden

Födelseland, kön och utbildning effekter på sysselsättningsgraden Födelseland, kön och utbildning effekter på sysselsättningsgraden Reglab 2016-09-01 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040 675 34 12 Svårmätt område Invandrarkvinnor är ingen homogen grupp. Olika

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Toctino (alitretinoin)

Toctino (alitretinoin) PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska

Organisation av abortvården vid medicinsk abort -handlagt av barnmorska Bakgrund Eftersom socialstyrelsen rekommenderar ett ökat deltagande av barnmorskor i denna vård ställs också krav på utbildning för att kunna följa riktlinjerna. 2007 fick FARG SFOG:s uppdrag att anordna

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Motion Information och uppföljning vid upprepade aborter

Motion Information och uppföljning vid upprepade aborter ÄRENDE 13 2012-03-07 Motion Information och uppföljning vid upprepade aborter Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Samuel Godrén, Sverigedemokraterna

Läs mer

Subvention av icke hormonella preventivmedel

Subvention av icke hormonella preventivmedel I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet O O O O 5 9 Datum 2013-09-23 1 (5) LD13/01766 Dnr Uppdnr 504 2013-08-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-09-02 Landstingsstyrelsen 2013-09-23 Subvention

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET SOM SKALL GENOMFÖRAS AV MEDLEMSSTATERNA

BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET SOM SKALL GENOMFÖRAS AV MEDLEMSSTATERNA BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET SOM SKALL GENOMFÖRAS AV MEDLEMSSTATERNA 1 Medlemsstaterna måste garantera att alla villkor eller begränsningar

Läs mer

Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning och gällde från och med

Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning och gällde från och med Medicinska fakulteten SBMP17, Mödrahälsovård, komplicerad prenatal vård samt samlevnad och familjeplanering, fördjupning,verksamhetsförlagd utbildning, 9,0 högskolepoäng Maternal Care, Complicated Prenatal

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och

Läs mer

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005

Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Sexualitet och migration

Sexualitet och migration Sexualitet och migration Karl Norwald Auktoriserad socionom och auktoriserad sexolog Enheten för sexuell hälsa och Akutmottagningen för våldtagna, Södersjukhuset Stockholm Utgångspunkt för dagens innehåll

Läs mer

Unga kvinnors preventivmedelsanvändning och riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter

Unga kvinnors preventivmedelsanvändning och riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Unga kvinnors preventivmedelsanvändning och riskbeteende vad gäller könssjukdomar och oönskade graviditeter Författare: Linnea Lönn Elin Norström

Läs mer

Nyckelord: argument, känslor, legal abort, omvårdnad, upplevelse

Nyckelord: argument, känslor, legal abort, omvårdnad, upplevelse Abstrakt Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte

Läs mer

GRAVIDITET, PREVENTIVMEDEL OCH ABORT

GRAVIDITET, PREVENTIVMEDEL OCH ABORT GRAVIDITET, PREVENTIVMEDEL OCH ABORT För att ha möjlighet att bestämma över sin reproduktion behöver man kunskap om sin kropp. Detta kapitel handlar om kroppen med utgångspunkt i reproduktion: de inre

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar Debatt Redaktör: Jan Lind, tel: 08-790 34 84, fax: 08-14 57 04, e-post: debatt@lakartidningen.se Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar»skulle det inte vara enklare, om regeringen

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer