Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600)
|
|
- Karin Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE 1(1) 19 mars 2007 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Motion Öka subentionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland HS 2007/0016 (KS 2006/0600) Västerpartiet genom Brittis Benzler, Bodil Rosengren, Jennie Andersson, Carina Lindberg, Roland Norbeck föreslår kommunfullmäktige besluta: - Att öka subventionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland. Egenkostnaden för p-piller bör ligga på minst samma låga nivå som i näraliggande landsting på fastlandet Förvaltningen har beräknat att en utökad subvention till Stockholms nivå, både gällande åldersnivå såväl som egenavgift, skulle kosta cirka kronor. Rapporter visar att en ökning av p-pilleranvländning kan förväntas motsvarande procent Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår - att hälso- och sjukvårdsnämnden bifaller motionen under förutsättning att kommunfullmäktige utökar förvaltningens budgetram med kronor för de ökade kostnaderna. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Gotlands Kommun Tfn Fax sjukvarden@gotland.se n Org nr Gotlands Kommun g:\hs\ diarie\ \ \missiv.doc :32
2 Vänsterpartiet Gotland Motion till Gotlands kommunfullmäktige om att: Öka subventionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland, så att deras egenkostnader för p-piller sjunker. På Gotland ser vi nu en alamerande ökning av tonårsaborter. Inte sedan aborter blev legalt i Sverige har man på Gotland sett en sådan dramatisk ökning av tonårsaborter som under Rapporter och siffror från socialstyrelsen över antalet tonårsaborter i Sverige och på Gotland kommer att publiceras i januari Utöver det abortförebyggande arbetet är det otvetydigt så att det finns ett samband mellan antalet aborter och subventionerade p-piller. Även om det naturligtvis är mer komplext än så. Ungdomar på Gotland löser exempelvis inte ut sina förskrivna p-piller i tillräckligt hög grad. En anledning till detta är att de är för dyra. Det finns landsting på fastlandet med betydligt högre subventionering av p-piller än Gotland. På Gotland får en ung kvinna betala 300kr/år för sina p-piller. Bor hon däremot i Stockholms läns landsting är hennes kostnad för samma p-piller 60kr/år. Att öka subventionerna för p-piller, naturligtvis tillsammans med övriga abortförebyggande åtgärder, är inte enbart en humanitär åtgärd. Det är dessutom en synnerligen kostnadseffektiv åtgärd för Gotlands kommun. Med anledning av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: Att öka subventionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland. Egenkostnaden för p-piller bör ligga på minst samma låga nivå som i näraliggande landsting på fastlandet. Visby Brittis Benzler Bodil Rosengren Jennie Andersson Carina Lindberg Roland Norbeck
3 , ; Faktauppgifter underlag för reflektion relaterat till motion till KF: Öka subventionerna av p-piller till unga kvinnor på Gotland, så att deras egenkostnad för p-piller sjunker.
4 GOTLANDS 2(15) Inledning Det är i praktiken omöjligt att få veta hur många av kommun innevånarnas pågående tonårsgraviditeter som är (eller initialt har varit) oönskade. I och med det kan man inte heller mäta effekter av olika förebyggande insatser genom att jämföra antalet oönskade graviditeter. Om målet är att förebygga oönskade tonårsgraviditeter måste insatserna för att uppnå detta mål ske i riktade insatser som; subventionerade preventivmedel sociala stödåtgärder skolans sex- och samlevnadsundervisning ungdomsmottagningsverksamhet Org. nr Gotlands 2 Kommun
5 GOTLANDS 3(15) Innehåll 1. PREVENTION OCH OMHÄNDERTAGANDE 3 2. ETISKA ASPEKTER ABORTTAL, FÖDELSETAL OCH GRAVIDITETSTAL 5 4. PRISKÄNSLIGHET FÖR PREVENTIVMEDELS KOSTNADER 5 5. SUBVENTIONERING AV PREVENTIVMEDEL 6 6. GRAD AV SUBVENTIONERING 6 7. SUBVENTIONERING EKONOMISKA FAKTA 7 Summering 8 Schablon kostnad tonårsaborter 8 Schablonkostnad tonårsaborter NYTTA OCH RISKER 9 9. STRUKTUR OCH ORGANISATION SLUTSATS 9 REFERENSER 10 BILAGA 1 11 Stöd för reflektion angående abortstatistik 11 BILAGA P-piller subventioner Prevention och omhändertagande En tonårsabort kan vara en god lösning för ungdomar och unga vuxna kvinnor vid en oplanerad graviditet. En konsekvens av detta är att målsättningen för förebyggande av oönskade tonårsgraviditeter inte enbart är Org. nr Gotlands 3 Kommun
6 GOTLANDS 4(15) att sänka aborttalen. Målet är istället att begränsa andelen oönskade graviditeter samtidigt som man verkar för ett gott omhändertagande av de personer, ungdomar, unga vuxna kvinnor och män, som står inför ett abortbeslut eller valt att göra abort. Detta innebär i sin tur att det inte är möjligt att utgå enbart från kvantitativa, mängdmässiga, mått vid en uppföljning av det preventiva arbetets effekter. Ett preventivt arbete måste dels inriktas på att förebygga oönskade tonårsgraviditeter, dels utgå från att det inte är möjligt att förebygga alla oönskade tonårsgraviditeter. Insatser av mer teknisk natur som p-pillersubventionering, är ofta lättare att följa upp än upplysnings- och rådgivningsinsatser. Detta har också gjorts nationellt. Den kanske mest kända uppföljningen är Socialstyrelsens undersökning 1994, EpC-rapport 1994:2, om p-pillersubventionering påverkat frekvensen av tonårsaborter. Även i västra Götalands län gjordes en motsvarande undersökning år I sammanhanget är en resursmässig utbyggnad av ungdomsmottagningar en annan satsning som flertalet kliniskt verksamma inom området bedömer som mycket betydelsefull för att kunna uppnå en generellt hög preventivmedelsanvändning i ungdomsgrupperna. Det är sannolikt att det finns ett samband mellan ungdomars preventivmedelsanvändande och det faktum att ungdomar är den grupp i samhället som har tillgång till en direkt skräddarsydd, målgruppsinriktad; s.k. ungdomsmottagning att tillgå. 2. Etiska aspekter. Ett övergripande mål för samhället, och vår kommun, är att barn skall födas önskade och att människor skall ha möjlighet att fritt och ansvarsfullt planera sitt barnafödande. Subventionering av hormonella p-piller kan uppfattas som en signal som förstärker förväntningarna om att preventionsansvaret skall tas av den unga kvinnan. Det är av stor vikt att även unga män görs till målgrupp när det gäller att ta ansvar för sexualitet och reproduktion. Skulle subvention av hormonella p-medel leda till minskad användning av kondom finns ökar risk för överföring av sexuellt överförda sjukdomar (STD) såsom; HIV, klamydia och gonorée. Erfarenhet visar att vid införande av subventionering kan intensiv information om risk för STD behöva föras. Org. nr Gotlands 4 Kommun
7 GOTLANDS 5(15) Man kan reflektera över att det finns en jämställdhets aspekt i denna fråga kostnaden för p-medel faller till största delen på de unga kvinnorna. Enligt uppgift från Socialstyrelsen, epidemiologiskt center, pågår eller planeras ingen utredning för att påvisa om utökad subvention av p-medel påverkar antalet aborter eller överföring av STD. 3. Aborttal, födelsetal och graviditetstal Aborttalen, dvs. antalet aborter per 1000 kvinnor i åldersgruppen år, har sedan mitten av 1990-talet varit stigande. Orsaken är inte helt klarlagd. Födelsetalen bland tonåringar har varit sjunkande under hela 1990-talet. Det föddes, på Gotland 2006; 5 barn av kvinnor under 18 år: 0,9 % (2005; 8 barn: 1,5 %) Jämfört med riket; 2005: 1,7 %. Medianåldern för förstföderskor var 1975; 24,2 år, ,6 år, 1995; 27,1 år och ,1 år [2]. Att kvinnorna föredrar att senarelägga tidpunkten för det första barnet innebär ett ökat behov av säkra preventivmedel under längre tid. 4. Priskänslighet för preventivmedels kostnader En ung persons priskänslighet beror både på de egna ekonomiska resurserna och på föräldrarnas inkomster och förmögenheter, samt på samhällets transfereringar. Det finns studier som har undersökt sambandet mellan socioekonomiska faktorer och priskänslighet för läkemedel [4], med graden av p-piller subvention. Utnyttjandet av preventivmedel beror både på faktorer som har samband med typen av preventivmedel, t.ex. biverkningar och graviditetsrisker, och på olika sociala och kulturella faktorer. Preventivmedelsrådgivningen inom mödravården och vid ungdomsmottagningen, sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och skolhälsovården har därför stor betydelse. Det finns ingen total utvärdering av hur kostnadskänsliga preventivmedels sökande är. På många håll i landet har man emellertid infört subventioner av p-piller till de yngsta, eftersom man tyckte sig märka att unga flickor gjorde oavsiktliga avbrott i p-pilleranvändningen pga. att de inte hade pengar till nya piller. I våra möten med ungdomar, på Gotlands Ungdomsmottagning, har vi noterat att brist på pengar ofta anges som en orsak till att man valt att inte lösa ut sina Org. nr Gotlands 5 Kommun
8 GOTLANDS 6(15) p-piller. Unga kvinnors val av preventivmedel baseras dock inte enbart på priset. Metodens säkerhet när det gäller att förhindra graviditet, eventuella biverkningar, tillgänglighet och individuell motivation har också stor betydelse. 5. Subventionering av preventivmedel Uppföljning efter införande av p-medelsubvention i början av 1990-talet indikerar att det finns ett samband mellan avgift för och användning av p- medel och därmed antalet aborter. Det är rimligt att anta att detta samband är särskilt uttalat i unga år med vanligen sämre betalningsförmåga. Man har undersökt priskänsligheten hos olika grupper av p-pilleranvändare och resultatet visar att inkomst, etnisk bakgrund och utbildning har viss betydelse för p-piller utnyttjande. Historik Subventionering av p-piller till ungdomsgrupperna inleddes i vissa landsting 1989 och byggdes ut kraftigt under första hälften av 1990-talet genomförde Socialstyrelsen en uppföljning av dessa satsningar och redovisade resultatet i rapporten: Minskar tonårsaborter vid subventionering av p-piller? [2] Slutsatsen i denna rapport var att man generellt kunde se en tydligare minskning av antalet tonårsaborter i de subventionerade områdena än i de områden som inte infört subventioner. Man konstaterade också att subventionerna inte kunde ses som den enda anledningen till en minskning utan att den samverkade med andra förebyggande åtgärder. Även senare uppföljningar som gjorts bland annat i Stockholm och i Västra Götalands län i samband med införande av subventioner, har kommit till slutsatsen att subventioner av p-piller leder till sänkta aborttal. Några enhetliga nationella riktlinjer för egenavgifter och subventionering av p-medel finns inte. Socialstyrelsen (SoS) gjorde en utredning avseende ett enhetligt nationellt subventioneringssystem för p-medel. I sitt yttrande över denna utredning förordade Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) s arbets- och referensgrupp för familjeplaneringsfrågor (FARG) en full subventionering tom 24 år mot bakgrund i aborttalen i denna åldersgrupp. Frågan har därefter dock ej drivits vidare av SoS som inte heller har några planer på att göra detta. 6. Grad av subventionering Inom Gotlands Kommun lämnas, i nuläget, subvention för vissa p-piller för kostnad utöver 300 kr/årsrecept, för personer upp till 20 års ålder. Nyförskrivningar och förskrivning för tre månader omfattas ej av subvention. Org. nr Gotlands 6 Kommun
9 GOTLANDS 7(15) Subventionerna är olika utformade i olika landsting. Vissa landsting subventionerar med en viss procentsats och kostnaden för p-piller för den enskilda blir beroende av vilken typ av p-piller som används. Andra landsting har valt att sätta en max-avgift som den enskilda ska betala och därefter står landstinget för mellanskillnaden, se bilaga 2. Även åldersgränsen för vilken grupp subventioner riktar sig till varierar mellan de olika landstingen. En subvention upptill 19 år är dock den vanligaste, med en spridning vad gäller högsta ålder mellan 18 och 24 år. Stockholms Läns Landsting subventionerar sedan år 2002 preventivmedel för ungdomar upp till 23 års ålder. Akut p-piller och kondomer är helt gratis. För p-piller, p-stavar och p-spruta betalar ungdomen 60 kr/år. Trots fortsatta respektive utökade subventioner av preventivmedel har en liten men stadig årlig ökning av antalet aborter i tonårsgrupperna kunnat konstateras sedan mitten av 1990-talet. Mot bakgrund av stabila satsningar på såväl ungdomsmottagningar som subventioner av preventivmedel är det svårt att analysera vad denna ökning beror på. Som möjliga orsaker har bl.a. följande faktorer diskuterats: Massmedierapporter som leder till att flickor/unga kvinnor slutar använda p-piller av rädsla för biverkningar Eventuell försvagning av skolans sex- och samlevnadsundervisning Eventuell försvagning av ungdomsmottagningsverksamhet En generell försämring av barns och ungdomars psykiska hälsa under 1990-talet, en ökning av aborttalen skulle kunna vara en del Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen har i en studie som publicerades 1994 utvärderat erfarenheterna av subventionering av p-piller. Man konstaterade att minskningen av tonårsaborterna var större i subventionerade områden än i icke subventionerade områden. Variationerna mellan olika subventionerade områden talade dock för att också andra förebyggande åtgärder hade betydelse för minskningen [1]. 7. Subventionering Ekonomiska fakta På Gotland är den totala kostnaden för p-piller i gruppen ungdomar upp till 19 år och de som är mellan 20 och 23 år; kronor. Kostnaden fördelar sig nästan jämt mellan grupperna. Org. nr Gotlands 7 Kommun
10 GOTLANDS 8(15) För gruppen år var det 1246 inköp, det går ej att säkerställa om dessa var årsinköp eller 3 månaders osv., men om vårt antagande är att det var årsrecept, vilket sannolikt merparten är, så talar vi om 1246 årsinköp. Kostnaden för p-piller i gruppen under 20 år var i princip identisk, dessa uppgifter har dock ej kommit oss tillhanda. Vi har då 2492 inköp och räknar med 2400 årsinköp. För varje årsinköp skall ungdomarna/ de unga vuxna själva betala 60 kr, om vi håller oss i fas till Stockholms subvention. Detta ger en egenavgift på kronor och resten skulle, enligt denna subventionsgrad, Gotlands Kommun stå för. Kostnaden för Gotlands Kommun skulle då bli; kronor. År 2006 betalade vi för ungdomar till och med 19 år; kronor och ca kronor för kvinnor över 19 år, den sistnämnda gruppen har inte någon förmån men siffran gäller kopparspiral, som subventioneras. Gotlands Kommun har betalat ca för p-pillersubvention under Summering En utökad subvention till Stockholms nivå, både gällande åldersnivå såväl som egenavgift, skulle kosta någonstans kring kronor. Det finns rapporter gällande regionala ökningar vid införande av ökade subventionsgrader för p-piller och dessa siffror talar för ökningsnivåer allt från %. I övrig bör det medtas i beräkningen att del av antal årsrecept har påverkansgrad. Schablon kostnad tonårsaborter För att ge en siffra på kostnader för aborter under ett år har en schablonmässig överslagsräkning gjorts på kostnader för själva abortingreppet, schablonkostnaden är baserad på 2006 års DRG 3810 samt DRG 381P med exkluderar administration, lokalhyra, utrustning, personalkostnad, avdelningen m.m. m.m. Abortmetod; läkemedel: 6000 kr - Abortmetod; kirurgisk: kr - Abortmetod; tvåstegs abort: Kr Schablonkostnad tonårsaborter Ungdomar genomgick abort med abortmetod; läkemedel: kr 28 Ungdomar genomgick abort med abortmetod; kirurgisk: kr 5 Ungdomar genomgick abort med abortmetod; tvåsteg: kr Org. nr Gotlands 8 Kommun
11 GOTLANDS 9(15) Schablonsumma; kr 8. Nytta och risker Om en åldersmässig utökning av subventionering av p-medel skulle leda till ett minskat antal oönskade tonårsgraviditeter torde nyttan såväl för samhället som för den enskilda individen vara uppenbar. Riskerna med en ev. ökad användning av hormonella p-medel sammanhänger med de biverkningar som dessa p-medel kan medföra. Få läkemedel är så väl undersökta vad gäller såväl akuta som mer långsiktiga biverkningar som konventionella, kombinerade p-piller. En ökad risk för blodpropp (2-4 ggr) finns, men eftersom risken för blodpropp för ungdomar unga kvinnor i fertil ålder utan p-piller är låg innebär det att den absoluta risken för den enskilda, tonåringen unga vuxna kvinnan, utan ärftlig belastning är låg även vid p-piller användning. Risken för blodpropp under graviditet är avsevärt större än för p-piller. De risker som finns vid användning av hormonella preventivmetoder bör med största sannolikhet vara likartade i tonåren som under de närmaste följande åren varför detta, utifrån vår synvinkel, inte bör påverka ställningstagandet till ev. subventionering av hormonella p-medel. Återigen är det i sammanhanget väsentligt att framhålla att de medicinska riskerna av graviditet och barnafödande är betydligt större än riskerna med hormonell antikonception. 9. Struktur och organisation Sjukvårdens struktur och organisation, som helhet, påverkas rimligen inte av en utökad subvention av p-medel. Om följden blir att antalet aborter minskar skulle detta möjliggöra en omfördelning som svarar mot ett ökat behov på ungdomsmottagningen. 10. Slutsats Det finns idag ej vetenskapliga studier utförda som visar hur patientavgiften för p-medel är relaterad till aborttalen eftersom sådana vetenskapliga studier ej utförts. Tidigare uppföljningar och rapporter tyder dock på ett samband mellan avgift och användning av p-medel, ungdomsmottagningsresurser och därigenom antal aborter. I en utredning vid Stockholms Läns Ländsting år 2001 framhålls att vilken preventivmetod som än används lönar det sig i ett individperspektiv med subventionering om man jämför med kostnaden för abort. Org. nr Gotlands 9 Kommun
12 GOTLANDS 10(15) Enligt SoS rapport 1994 kan man konstatera att suventionsgrad för p-piller inte kan ses som enskild anledning till en minskning av aborttal utan måste ses i ett sammanhang med andra förebyggande åtgärder. Vi, kan se vinster och hälsoeffekter genom ökade subventioner av p-piller till ungdomar och unga vuxna på Gotland, som en åtgärd i ett större sammanhang. Detta är en del i det gemensamma arbetet för att minska oönskade tonårsgraviditeter på Gotland. Visby genom Therese Ekman Avdelningschef Referenser 1. Minskar tonårsaborter vid subventionering av p-piller? EpC-rapport 1994:2, Socialstyrelsen 2. Sundström K, Centerwall E., Nilsson A., Nordenmark, L. Hur gör dom andra? Om sexualitet och samlevnad på 1990-talet. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, SuDarroch JE, Frost J.J., Singh S and the Study Team. Teenage Sexual and Reproductive Behaviour in Developed countries. Can More Progress Be Made? New York & Washington: The Allan Guttmacher Institute, Org. nr Gotlands 10 Kommun
13 GOTLANDS 11(15) 4. Lundberg L, Johannesson M, Isacson DGL, Borqvist L. Effects of user charges on the use of prescription medicines in different socioeconomic groups. Health Policy 1998; 44: Bilaga 1 Stöd för reflektion angående abortstatistik Abort- och klamydiastatistiken på Gotland har länge varit höga jämfört med övriga Sverige, se tabell. Att enbart definiera ett hälsoproblems omfattning utifrån direkta aborttal kan, utifrån vår syn, ifrågasättas. Hälsoproblemet är inte själva abortfrekvensen utan de bakomliggande faktorer som ligger till grund för de oönskade graviditeterna relaterade till aborterna. Detta bör beaktas. Ur samhällsperspektiv skiljer aborttalet kraftigt mellan de olika nordiska länderna och Sverige har det högsta talet av de fem nordiska länderna. Någon grundlig analys kring faktorer som bidrar till dessa skillnader har hittills inte varit möjlig. Org. nr Gotlands 11 Kommun
14 GOTLANDS 12(15) Flertal faktorer samverkar förstås och kräver djupanalys för att kunna klargöra. Man kan spekulera i de förändrade samhällsstrukturer som ges uttryck inom vår verksamhet kan indelas i aspekter såsom; ökad sexualisering i samhället och dess inverkan förändrade inställningar bland delar av våra ungdomar när det gäller inställning till preventivmedel; p-piller kontra abort, utsuddade gränser motivationsgrad hos unga vuxna och ungdomar när det gäller preventivmedel kontra akut p-piller ekonomi och moral aspekter gällande abort och graviditet; enskilt ansvar kontra samhällssyn ekonomiska aspekter när det gäller preventivmedel hos ungdomar medias påverkan och press etiska normer gällande publiceringar bla kring preventivmedels biverkningar, rapporter om risker och oro för biverkningar kan påverka valet av preventivmetod Subventionering av p-piller i kombination med lättillgänglig rådgivning och utåtriktade gruppaktiviteter har vetenskapligt bevisats ha positiva effekter med minskning av aborttal attityd frågor hos ungdomar när det gäller genus frågan kring att skydda sig ändrade attityder hos ungdomar neddragningar inom skolhälsovård, elevvård och ungdomsverksamhet kan ha medverkat till en ökning av ungdomsaborter ökad medvetenhet och upplysningsgrad bland vissa ungdomar med ökad efterfrågan efter moderna p-piller (dyra, ej subventionerade) barnafödandet bland tonåringar har under de senaste 30 åren sjunkit; aborttalen har under samma tid ökat vi vet, idag, att Gotlands ungdomar avstår från preventivmedel i högre grad än riksgenomsnittet RELEVANT STATISTIK Org. nr Gotlands 12 Kommun
15 GOTLANDS 13(15) UNGDOMSMOTTAGNINGEN Tonårsaborter Skrivna på Gotland Total ant. utförda års nationella statistik publiceras under april månad av Socialstyrelsen. Bilaga 2. P-piller subventioner Landsting P-piller subvention T.o.m; antal år Stockholm 3 månaders uttag kostar 30 kr och 12 månaders 60 kr 22 år Uppsala 100 kr per år 19 år Sörmland Kvinnan betalar själv första 3-månadersreceptet. Därefter 100 kr per år. 21 år Org. nr Gotlands 13 Kommun
16 GOTLANDS 14(15) Östergötland 60 kr för årsförbrukning 30 kr för deluttag 19 år Jönköping Kronoberg Kalmar Tonåring betalar själv för 3 månader provförpackning. Därefter betalar tonåringen: 40 kr för 3 mån förbrukning 80 kr för 6 mån förbrukning 130 kr för 12 mån förbrukning Kvinnan betalar första 3- månaders receptet. Därefter 170 kr/år 120 kr för en hel årsförbrukning. Vid deluttag 10 kr/mån. Endast preventivmedel som ingår i läkemedelssubventionen samt minipillret Cerazette, p-plåstret Evra, vaginalringen Nuvaring som inte omfattas av läkemedels subventionen 19 år 19 år 20 år Blekinge Gratis 19 år Skåne Gratis 20 år Halland Västra Götaland 3 mån = egenavgift 40 kr 6 mån = egenavgift 80 kr 12 mån = egenavgift 150 kr >12 mån = egenavgift 150 kr 100 % minus 25 kr per kvartal 19 år 19 år Värmland 170 kr per år. 20 år Örebro Västmanland 170 kr per år. Alt. max engångskostnaden (långtidsverkande). Subventionerar alla preventivmedel. 100 % minus 25 kr per kvartal 20 år 24 år Org. nr Gotlands 14 Kommun
17 GOTLANDS 15(15) Dalarna 100 kr per år 19 år Gävleborg 100 kr per år 23 år Västernorrland Betalar för 3 månaders förbrukning och fritt resten av året eller i 9 månader 23 år Jämtland Kvinnorna betalar 50 % 24 år Västerbotten Norrbotten Gotland Ingen subvention 50 % per recept subventioneras Max kostnad är 300 kr per år 21 år 19 år Org. nr Gotlands 15 Kommun
Subvention av avgift för preventivmedel
I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet BESLUT~~~fA~ If ~ Datum 2013-01-28 1 (5) Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes
Läs merSubvention av icke hormonella preventivmedel
I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet O O O O 5 9 Datum 2013-09-23 1 (5) LD13/01766 Dnr Uppdnr 504 2013-08-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-09-02 Landstingsstyrelsen 2013-09-23 Subvention
Läs merKommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**
Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merSubventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006
januari 2006 1 (10) Subventionering av hormonella preventivmedel till kvinnor i åldersgruppen 20-23 år januari 2006 Frågeställning Finns det vetenskapligt stöd för att subventionering av hormonella preventivmedel
Läs merLokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm
Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merSubvention av avgift för preventivmedel
Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår
Läs merEffekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:112 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:55 av Monica Karlsson (kd) om handlingsplan för förebyggande av oönskade tonårsgraviditeter Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs merMindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet
Socialstyrelsens slutsatser Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Läkemedelshantering läggs i
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merLandstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna
Läkemedelskommittén Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Landstingssubventionerade läkemedel 4.0 Rutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Landstingsdirektörens stab 2016-01-01 Utfärdande enhet:
Läs merMajoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar
Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0
Läs merMotion 2015:97 av Nasrin Sjögren, Svenska kyrkans syn på abort och oföddas människovärde
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:19 Abort och oföddas människovärde Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:97, Svenska kyrkans syn på abort och oföddas människovärde.
Läs merInförande av Nationell modell för Frisktandvård i Gotlands Kommun
1(3) HSN 2010/28 14 januari 2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av Nationell modell för Frisktandvård i Frisktandvård är regelbunden, hälsofrämjande och behovsbaserad tandvård till ett riskrelaterat
Läs merPatientlag. Patientmaktsutredningen. Ingångsvärden
Patientlag Ingångsvärden Hälso- och sjukvårdslagen (1982) Likvärdig vård Remissregler Nordisk lagstiftning Rättighetslagstiftning? Bo arbeta resa Barn som patienter Beslutsoförmögna Människans tre eviga
Läs merKlamydia på nätet införande av webbaserad tjänst
Ärendenr HSN 2011/262 Handlingstyp Beslutsärende 1 (7) Datum 27 september 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Klamydia på nätet införande av webbaserad tjänst Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta
Läs merInformationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)
PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merBlekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?
Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Läs merGotlands Ungdomsmottagning
Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en
Läs merUngdomars synpunkter på sexualundervisningen
2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merPrissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare
2008-12-17 Prissänkning på depressions berör många stockholmare Under 2007 tog drygt 134 000 stockholmare ut antidepressiva till ett värde av 187,1 miljoner, varav staten subventionerade 133,3 miljoner
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)
Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningen
1 (8) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-02-01 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 23 januari 2013, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga
Läs meretinylestradiol 0,02 mg / drospirenon 3 mg Frihet att välja själv upp till 120 dagar utan blödningar
etinylestradiol 0,02 mg / drospirenon 3 mg upp till 120 dagar utan blödningar Vad är Diza? Diza är ett kombinerat p-piller (receptbelagt) som innehåller östrogen (etinylestradiol) och gestagen (drospirenon).
Läs merKådiskollen 2010 RFSU Januari 2010
Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 YouGov Sweden AB Tina Fernandes 0709-957014 tina.fernandes@yougovsweden.se 1 RFSU SE2009-634 Kådiskollen januari 2010 Kådiskollen 2010 KAPITEL 1 Relationer, sexvanor
Läs merDöda och medellivslängd
Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften
Läs merSexuell hälsa i Stockholms län. Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson
Sexuell hälsa i Stockholms län Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merDiskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention?
2013-04-16 Sida 1 av 9 Avdelningen för Vård och Omsorg Bo Claesson Vårt dnr 12/7264 Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? Inledning Den 24 november 2011 fick sjukvårdsdelegationen
Läs merArbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs mer6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997
6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi
Läs merLegal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST
Legal abort LINDA IORIZZO SPECIALISTLÄKARE GYN/OBST Varje dag dör ca 270 kvinnor runt om i världen pga osäkra och illegalt utförda aborter Nu lite svensk historia Karolina Widerström, första kvinnliga
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Stockholms län
Stockholms län Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508
Läs merAborter i Sverige 2001 januari december
STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY
Läs merLäns-SLAKO Östergötland. Hemsjukvårdsreformen. Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell
Hemsjukvårdsreformen Konsert & Kongress 11-11-11 Sven-Inge Arnell Kommunaliserad hemsjukvård SOU 2011:55 Nationella samordnaren presenterade utredningen den 28 juni 2011 Vidgad befogenhet för kommuner
Läs merFakta om Hjärtstartarregistret per juni 2014.
Fakta om Hjärtstartarregistret per juni 2014. 1 Innehåll 1. Hjärtstopp i Sverige... 3 2. En hjärtstartare... 3 3. Vad är hjärtstartarregistret?... 4 4. Totalt antal hjärtstartare som är registrerade i
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merAbortverksamheten till och med graviditetsvecka 12
Abortverksamheten till och med graviditetsvecka 12 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys
Läs merFramtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?
Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar
Läs merÖkad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011
Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merBESLUT. Datum 2016-05-24
BESLUT 1 (5) Datum 2016-05-24 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 STOCKHOLM SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs mer23 Fosterdiagnostik RS160306
23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merLägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011
Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport
Läs merAndel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn
Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna
Läs merOmvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011
Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-04-04 1 (1) 53 KS/2016:9. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-04-04 1 (1) Sida 53 KS/2016:9 Svar på medborgarförslag om gratis broddar till personer äldre än 65 år Ett medborgarförslag har inkommit
Läs merRemissvar om förslag till folkhälsoprogram
Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar
Läs merAnvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad
Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas
Läs merPassiva bankkunder bolånemarknadens förlorare
Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio
Läs merTratten. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården
Tratten Informationstidning för personal inom mödrahälsovården I detta nummer: Preventivmedelsnyheter s 03 Ett nytt p-piller som ingår i läkemedelsförmånen s 05 Kursinbjudan s 06 Information om gravida
Läs merPressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård
8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merMotion - Information och uppföljning vid upprepade aborter
YTTRANDE 1(2) 2012-02-14 Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo YTTRANDE Motion - Information och uppföljning vid upprepade aborter Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Samuel
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merSynpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska
Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell
Läs merFlickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Läs merNationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898
STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell
Läs merUtveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna
Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merLandstingsstyrelsens beslut 101/07.
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-05-19 LS-LED08-353 70 Analys av Folktandvården Sörmlands prislista för tandvård samt dess styrprinciper, uppdrag enligt LF 101/07 Landstingsstyrelsens
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merSammanträdesprotokoll 1 (5)
1 (5) Plats och tid Landstingshuset, Frösön 2004-09-16 kl 9:15-16:00 Beslutande Eliasson Martin Olofsson Anders Lindman Björn Johansson David Oskarsson Olov Englund Runar Abramsson Mikael Norlander Göte
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som
Läs merNarkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012
Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497
Läs merHälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2009
Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7
Läs mer2009-09-15 HJ-HJM09-022
1 (3) Trehjuliga eldrivna rullstolar som samhällsbetalt hjälpmedel. Bakgrund I oktober 2008, 94 tog Landstingsfullmäktige beslut om Åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Berörda nämnder gavs i uppdrag att
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merHälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Läs merTitel Syfte Målgrupp
Titel Hälsocheckar. Syfte Ungdomar mår idag allt sämre. Genom goda matvanor och fysisk aktivitet kan man förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar
Läs merVarannan anställd i Blekinge tänker inte på jobbet under semestern
Pressmeddelande 10 juli Varannan anställd i Blekinge tänker inte på jobbet under semestern Drygt varannan anställd i Blekinge, 55 procent, tänker sällan eller aldrig på jobbet under semestern. Det visar
Läs mer- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.
ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010
Läs mer