Rusupplevelser och beroendeutveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rusupplevelser och beroendeutveckling"

Transkript

1 Rusupplevelser och beroendeutveckling Biologiska, psykologiska och sociala faktorer i samspel Arne Gerdner Professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet i Örebro och vid Hälsohögskolan i Jönköping Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1

2 Känslor Hög, eufori, rus Tänk dig en känsloskala som går från starkt positiv euforisk till svårt depressiv Kan du föreställa dig livet som helt stabilt, dvs utan höjder och dalar? Skulle vi uppleva det som liv? Knappast. Snarare upplever vi väl livet som pulserande mellan högt och lågt. Nere, deprimerad Vissa är visserligen mer stabila än andra som pendlar mera. Men alla varierar på något sätt. 2

3 Eufori - rusupplevelse Eufori kopplas till många olika upplevelser Mat, aktivitet, sexualitet, att lyckas med något, förälskelse, social gemenskap m.m. Ofta gäller det sådant som har överlevnadsvärde för oss som individer och som art Men också av alkohol och olika droger, vilka på kemisk väg kan påverka de delar av hjärnan som hanterar lustupplevelser 3

4 En euforisk upplevelse Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Föreställ dig en mycket positiv upplevelse och för tillfället tänker vi bort rusmedel Kanske första gången du skulle gå på dans Ny spännande upplevelse väntar Planlägger med kompisar Förväntan ökar Ni träffas i förväg, stämningen stiger Kommer till lokalen Träffar andra som är inställda på fest Stiliga kläder och make up Musik på hög volym, ljussättning påverkar intrycken Hejar på kompisar Ser någon som intresserar dig Vågar dig upp på dansgolvet Klarar att röra dig till musiken utan att göra bort dig Ögonkontakt Himlen öppnar sig förälskelse 4

5 Eufori - Rus Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Har man en gång varit där så vet man vad det är att leva Inget som säger att man måste betala känslomässigt pris med motsvarande deppighet efteråt Men euforin går över tillbaks till normaltillstånd även om relationen utvecklas. Den stora euforiska upplevelsen blir ett positivt minne Den som varit där vill gärna dit igen. Och det är normalt bra när det gäller mat, aktivitet, sex etc. Ofta stora likheter med upplevelser av alkoholoch drogrus Många alkoholister och narkomaner har starka positiva minnen av sina tidiga rusupplevelser 5

6 Eufori - Rus Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Styrkan i rusupplevelsen varierar mellan olika personer Vissa upplever rus mer positivt än andra som intagit samma rusmedel och samma mängd rusbegåvning De som har starkast positiva upplevelser löper större risk att utveckla beroende. En mängd olika faktorer spelar roll: - Biologiska hur kroppen tar in och reagerar på rusmedlet - Psykologiska personliga förutsättningar och inlärning - Sociala sammanhang och gruppfaktorer Vi börjar med några sociala och socialpsykologiska faktorer 6

7 Sociala och socialpsykologiska faktorer Hög, eufori, rus Normal Flera sociala och psykologiska faktorer påverkar styrkan i eufori- och rusupplevelser, t.ex - Setting (ljus, ljud, inramning) - Positiv förväntan - Normer som bejakar lust - Modellpersoner - Social gemenskap - grupptryck - Ruspositiv kultur (påverkar förväntan, normer och grupptryck) Nere, deprimerad För alkohol- och drogrus är också tillgång till rusmedel givetvis viktig och beror bl a av - Ekonomiska tillgångar - Kontakter med dem som har rusmedlen - Samhällets alkohol- och drogpolitik 7

8 Förväntan på ruseffekt - Positiv förväntan skapas av t.ex. grupptryck och av egna positiva upplevelser (minnen). - Den som vet /tror/ sig få alkohol blir vanligen mer påverkad än den som inte tror sig få alkohol - Alkoholister har större förväntan på effekt av alkohol än ickealkoholister - Då effekten minskar (pga tolerans) kompenserar alkoholisten genom att öka dosen - Alkoholister som tror sig få alkohol /men inte får det/ dricker mer för att höja effekt än den som inte tror sig få alkohol - Efterhand som beroende utvecklas kommer positiv förväntan utvecklas till sug som känns alltmer svårt att motstå. (Sug har även biologiska komponenter.) 8

9 Det personliga nätverket: Personer som jag tillbringar min tid med eller som är viktiga för mig Stor betydelse både för att pröva på och för att utveckla konsumtionsmönster, samt attityder och värderingar till detta. Central faktor i processen in i missbruk (Och avgörande faktor senare ut ur missbruk och beroende) Vi får viktiga rollmodeller och normer (både i stort och om alkohol och droger) från familjen och andra närstående. Skyddande faktorer: nära anknytning, trygghet, normbildning Sårbarhetsfaktorer: konflikter, föräldrars missbruk, övergrepp och försummelse, svårigheter att klara försörjning 9 9

10 I ungdomsåren spelar kamrater och partner allt viktigare roll. Gruppnormer allt viktigare. Dricker/drogar ungdomar som sina kamrater för att de övertar gruppens mönster eller för att man väljer kamrater som passar med ens eget mönster? Svar: Både och Viktiga processer: 1. Alkohol/drogdebut sker oftast med kamrater/partner, och vanor utvecklas tillsammans med dem. 2. Tendens att välja kamrater som passar de alkohol- och drogvanor man har, och välja bort dem som antingen brukar mer än jag (stökiga), eller mindre än jag (de passar inte in i mitt mönster). 3. Utanförskap i relation till jämnåriga innebär också en sårbarhetsfaktor. a) Blir jag nekad intimitet så kan intensiva rus bli ersättning. b) Droger kan förena, jag får tillhöra en grupp 10 10

11 Nätverk och arbetsliv Alkohol har en stark ställning i vuxnas umgänge Ökar genom arbetslivets förändring med stark koppling mellan arbete och nätverk Ökning av antal situationer med arbetsrelaterat drickande, särskilt i gråzonen mellan arbete och fritid - Fredagen som ingång till helgen - After Work och teambuilding - I samband med resor och konferenser (gäller allt större grupper inom arbetslivet) - I representation Teambuilding Nesvåg

12 Kulturella faktorer - Jämförelser mellan länder visar stora skillnader i alkohol- och drogproblem (FHI 2009). - Amerikanska studier visar att kulturmiljö spelar stor roll efter flera generationer (Vaillant 1995). - Samma fenomen finns i Sverige. Gamla frikyrkolän skiljer ut sig. - Ungdomar i olika stadsdelar i Stockholm. Mer drickande i Kungsholmen och Norrmalm än i Tensta och Rinkeby. - Kolonialt arv kan ha stört kulturella gruppers skydd mot missbruk, eller rent av påtvingat missbruk. - Etnisk stolthet som del i motstånd mot kolonialt förtryck är däremot kopplat till mindre drickande och drogande Vissa kulturer (och subkulturer) är mer ruspositiva eller hedonistiska medan andra är mer återhållsamma eller restriktiva gentemot rus eller t.o.m. helt avvisande till rus. 12

13 Samhällets totalkonsumtion - När totalkonsumtionen av alkohol ökar i ett samhälle så ökar också skadorna totalt. Det gäller både beroendetillstånd och andra fysiska och psykiska skador samt trafikskador, kriminalitet och sociala problem. - Detta samband är exponentiellt, dvs ökningstakten ökar ju mer konsumtionen ökar. - Detta samband på samhällsnivå konstaterades av den finske forskaren Kettil Bruun och en arbetsgrupp inom WHO. - Modellen kallas Totalkonsumtionsmodellen och utifrån denna brukar slutsatsen dras att samhället bör satsa på att minska den totala konsumtionen av alkohol, inte bara inrikta sig på högkonsumenternas överkonsumtion. - Ju fler som dricker eller dricker mycket, vilket sker i ruspositiva kulturer, desto fler passerar sina egna individuella gränser till skadligt bruk eller blir beroende. 13

14 Missbruk och klass: Är det ett problem för underklassen? - Inget enkelt samband - Gamla tyska studier pekade tidigt på samband med samhällsekonomi. Stark ekonomi mer missbruk. Men mer missbruk försvagade också ekonomiska förutsättningar (Baer 1878). - Ekonomiska kriser (t.ex. depression och storstrejk) ledde till minskat missbruk - Svenska socioekonomiska studier anger U-kurva. Drickande större i grupper med stora tillgångar men också bland människor med stora ekonomiska problem. Mindre bland dem med medelinkomster (Hemmingsson 1999). - Ryska befolkningsstudier (Rojas m.fl. 2008) pekar på två motsatta tendenser vid fattigdom: Mycket berusningsdrickande eller att helt avstå. 14

15 Bio-psykologiska och biologiska faktorer Hög, eufori, rus Normal Nere, deprimerad Men även andra faktorer är viktiga, t.ex. Personlighet Hög benägenhet till nyhetssökande, sensationssökande, ökar intresse för rus redan tidigt i livet Hög ängslighet, benägenhet att undvika risker, minskar intresse för rus åtminstone tidigt i livet. (Senare i livet kan rus erbjuda en flykt.) Biologi Vissa tål alkohol mer än andra 1) Vissa har högre tolerans från början högre risk för missbruk/beroende 2) Skillnader i enzymer som bryter ned alkohol och acetaldehyd Inbyggt skydd. Förklaras strax. 15

16 Personlighet - En kombination av temperament och karaktär Temperament i hög grad genetiskt, medan karaktären formas i relationer och av erfarenheter under livet. Både temperament och karaktär har betydelse för risken att utveckla missbruk och beroende: - Temperament: Personer med sensationssökande, nyhetssökande läggning prövar alkohol och andra droger tidigare och mer än personer med mer försiktig, riskundvikande läggning. - Karaktär: Personer med mognadsproblem löper större risk, särskilt i kombination med sensationssökande läggning, s.k. utagerande personlighet. - Psykisk ohälsa: Personer med olika psykiska sjukdomar (oavsett personlighet i övrigt) löper större risk att utveckla beroende om de börjar missbruka alkohol eller droger. Riskbruk, missbruksoch 16

17 Nedbrytning (metabolisering) av alkohol i vår kropp 1. Alkohol: eufori, rus 2. Acetaldehyd: gift, ger starkt obehagliga reaktioner, med flushing, hjärtklappning, ångest m.m. 3. Ättika: sur i magen m.m. 4. Koldioxid och vatten: Lämnar kroppen med andning och urin Alkohol Koldioxid Vatten Enzym (ADH) Enzym Olika enzymer bidrar i tre led till nedbrytningen av alkohol Acetaldehyd Ättika Nedbrytning av acetaldehyd (led 2) kan hejdas genom Antabus (spärrmedicinering). Ger avsiktligt obehaglig effekt. Ordineras endast efter eget val, som hjälp till att hålla fast vid eget beslut att avstå. Vissa människor särskilt i Japan, Korea och Kina har en variant av enzymet som fungerar sämre. Fungerar som ett inbyggt Antabus och minskar benägenhet att dricka då upplevelsen blir negativ. Enzym (AHDH) Riskbruk, missbruksoch 17

18 Missbruk och kön Kvinnor tål alkohol mindre än män av flera biologiska skäl, bl a: - Kvinnor har i snitt mindre kroppsvikt - Män har högre andel vatten per kg. Mer utspädning. - Metabolisering av alkohol kompliceras hos kvinnor av att samma enzym (aldehyddehydrogenas) är aktivt i hanteringen av kvinnligt könhormon. Kvinnor som dricker lika mycket som män skadas därför mer (mer sårbara). Men män utvecklar flest alkoholskador, pga att män över hela världen dricker mer än kvinnor gör. I Sverige är andelen kvinnliga/manliga alkoholister ungefär 1/3. Denna andel har ökat under 1900-talet med emancipationen. Både biologiskt och socialt kön spelar alltså roll. 18

19 Risk för vissa sjukdomar är större i en del släkter än i andra Ur Läkartidningen: Släktträd som visar släkt med hög risk för cancer I tredje generationen har de äldsta hunnit utveckla sjukdom, medan många barn ännu är friska. Bör förebyggande åtgärder inriktas på dessa? Vilka etiska dilemman finns? Intervju med drogberoende patient på Runnagården inventerade alkohol- och drogproblem i släkten. Extremt stor andel hade eller hade haft problem. Farfar och farmor var godtemplare. Trots det blev många beroende. Hur kan det hänga ihop? Från Hasselgren m fl 1986 Riskbruk, missbruksoch 19

20 Djurförsök: Fritt val av vatten/alkohol Råttor fick möjlighet att fritt välja mellan vatten och alkohol. Forskarna noterade hur de valde under längre tid. Vissa råttor föredrar konsekvent rent vatten framför vatten med alkohol. Andra väljer tvärtom. Då försöket upprepas med avkomman utan möjlighet till social inlärning så väljer ungarna lika som föräldrarna. Riskbruk, missbruksoch 20

21 Olika slags studier om arv och miljö - Familjestudier (Boss 1929, Polish 1933, Dahlberg och Stenberg 1934, m fl): Alkoholism har stark tendens att gå i vissa släkter mer än i andra. Kan bero både på socialt och biologiskt arv. - Djurförsök (Eriksson 1971, Forsander 1974) med råttor och apor som föredrar alkoholblandning framför rent vatten får avkomma som gör samma val, utan inlärning. Bekräftar biologiskt arv. - Tvillingstudier (Kaij 1960): Större likhet i beroende hos enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar. Påvisar biologiskt arv. - Adoptionsstudier (Shuckit 1972, Goodwin 1974, Sigvardsson m.fl. 1982) visar att barn som tidigt adopterats skiljer sig i missbruksutveckling beroende på de biologiska föräldrarna. Både socialt och biologiskt arv finns, men biologiskt arv är betydligt starkare. - Prospektiva långtidsstudier (Öjesjö 1981, Vaillant 1983) som följer stora grupper människor över hela livet från barndomen och uppåt visar att både arv och kulturell bakgrund har stor betydelse. - Epigenetiska studier visar att viss genetisk sårbarhet vid speciella sociala omständigheter (men inte annars) leder till negativ utveckling. Alltså interaktion arv-miljö. Riskbruk, missbruksoch 21

22 Summering om arv och miljö Av barn vars biologiska föräldrar inte har missbruksproblem utvecklar mycket få eget missbruk (mindre än 4 %) Om en biologisk förälder missbrukar så ökar risken att barnen också gör det (4-5 ggr så hög risk), trots att de inte levt med den missbrukande föräldern. Om båda biologiska föräldrarna missbrukar så ökar risken ytterligare (nästan ny dubblering) Alltså: En påtagligt ökad risk hänger samman med biologisk arv. Men även om båda biologiska föräldrarna missbrukat, så gäller detta inte majoriteten av barnen. De flesta av dessa (c:a 70 %) missbrukar inte. Man ärver varken missbruk eller beroende men man ärver en ökad sårbarhet. Både arv och miljö spelar stor roll. 22

23 Stress-sårbarhetsmodellen Teoretisk modell inom psykiatrin för att förklara uppkomst av psykisk sjukdom. Beskriver förhållandet mellan en (i stor utsträckning) genetisk sårbarhet å ena sidan och besvärliga livssituationer å andra sidan. Människor med stor sårbarhet kan utveckla psykisk sjukdom efter relativt liten stress En person med låg sårbarhet kan tåla betydligt högre stress. Men riktigt stor stress kan medföra psykisk sjukdom även om sårbarheten är låg. Detta gäller många olika slag av psykisk ohälsa Beskriver också hur det är med skador och beroende av alkohol och droger Stress Hälsa Psykisk sjukdom Sårbarhet 23

24 Stress-sårbarhetsmodellen Kan appliceras även på alkohol- och drogberoende Både genetik och tidiga uppväxtproblem ger ökad sårbarhet även för alkohol- och drogberoende Högkonsumtion och missbruk är i en stressfaktor för beroende Men dessutom finns en länk mellan beroende och annan psykisk ohälsa - Missbruket i sig är en stressfaktor också för annan psykisk sjukdom - Missbruk försätter personer i riskabla situationer, som medför svår stress Stress-sårbarhetsmodellen förklarar på individnivå hur totalkonsumtionsmodellen fungerar på samhällsnivå Stress Hälsa Psykisk sjukdom Alkohol- och drogberoende Sårbarhet 24

25 Tillbaks till euforin: Vad händer i hjärnan? Lustcentrum upptäcktes i djurexperiment. Råtta med svagströmselektrod kopplat till detta fick själv administrera stimulering genom en pedal. Valde ständigt att göra detta gav sig själv lustupplevelser. Struntade i mat som sattes in valde hellre pedalen. Struntade även i sex, då löpande hona sattes in i buren. Fortsatte beteendet till fullständig utmattning. 25

26 Hjärnans belöningssystem Positiv upplevelse medför Ventral Tegmental Area (VTA) sänder signaler som aktiverar systemet (startknapp) Dopamin frisätts i två små centra (Nucleus Accumbens) vilket ger stark lustupplevelse i Septum (Dessa tillsammans är lustcentrum) Upplevelsen lagras i lustminne (Amygdala) Värdering och ev. inhibering, dvs gränssättning, sker i pannloben (Prefrontala Cortex) Detta kommer utvecklas mer av Jenny Häggkvist. Här pekar vi på hur nära euforisk upplevelse, lustminne och gränssättning hänger samman i belöningssystemet. Lustminnet är centralt för psykologisk förväntan och fungerande gränssättning är centralt för kontroll (och då det inte fungerar för kontrollförlust). Riskbruk, missbruksoch 26

27 Synapser kopplingar mellan hjärnans celler (neuroner) - I synapsen avger den sändande cellen transmittorsubstanser - Dessa tas upp av receptorer på mottagande cell, som då skickar signal vidare. - Varje transmittorsubstans har specifika receptorer till vilka de passar. - Överblivna substanser som finns i den synaptiska klyftan tas åter upp av sändarcellen för att kunna skickas ut igen. - Mediciner kan balansera svaga transmittorsystem utan rus eller beroende - Men droger kan också störa och förstöra systemen Riskbruk, missbruksoch 27

28 Olika transmittorsubstanser, exempel - Dopamin: rörelser, belöning och eufori - Endorfiner: dämpar smärta, ger eufori - Serotonin: känsloregulator för t.ex. aggressivitet och depression - GABA (gamma-aminobutyric acid): allmän bromseffekt - Glutamat: allmän accelerator, gaspedal för hjärnan Alla dessa och andra är involverade i rus, missbruk och beroende 28

29 Eufori av mat, sex och droger Ökad frisättning av dopamin sker t.ex. när man äter god mat, när man älskar och när man drogar sig. Vid god mat ökar frisättningen av dopamin med ungefär 50 % jämfört med normalt. Vid sex ökar detta mer, ungefär 100 %. Vid injicering av amfetamin ökar det mycket mer, ungefär 1000 % Alla beroendeframkallande medel ökar frisättning av dopamin i lustcentrum om än i olika utsträckning. Normal = 100 Tillslagshastighet spelar roll för euforin. Och den varierar med administration. Snabbare vid injicering och inhalering än oralt. 29

30 Droger påverkar transmittorsystemen på flera sätt. Alkohol som exempel: Akut - Ökar frisättning av dopamin i lustcentrum, känns bra - GABA frisätts mer och tränger lättare in i neuronen, dämpar hjärnan - Glutamat dämpas av alkohol - Endorfiner frisätts, ger lugnande effekt, smärtlindring och eufori - Serotonin frisätts, lugnande På lång sikt - Dopaminsystemet störs, ger mer obehag - Långsiktigt minskad aktivitet främst i frontallober och övriga cortex - Förmågan att producera endorfiner och serotonin påverkas starkt negativt. - Receptorer tillbakabildas - Svårare att hantera ångest Jenny Häggkvist kommer gå igenom detta noggrannare och för andra droger. Riskbruk, missbruksoch 30

31 Beroende utvecklas - Utifrån positiva upplevelser av rus: Ju mer positiva, desto starkare drivkraft - I fortsättningen söker man upprepa dessa. Drogminnet viktigt. - Lustupplevelsernas intensitet prioriteras och man offrar även andra intressen inklusive relationer. Intensitet går före intimitet - Nedsatt förmåga till självvärdering innebär ökad risk. - Förmåga till självvärdering och självgränssättning minskar också med missbruket pga hjärnpåverkan (av prefrontala cortex). - Försvarsmekanismer utvecklas man försvarar både rusupplevelserna och självkänslan. 31

32 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Tolerans Gillar man det så vill man upprepa det. Men efterhand börjar effekten minska Normal Nere, deprimerad 32

33 Olika typer av tolerans För många droger uppstår tolerans pga förändringar i synapserna, t.ex. tillbakabildning av receptorer (ex. cannabis, ecstasy, opiater). Leder till att det krävs mer för effekt, men också att specifika transmittorsystem försämras psykisk ohälsa. Alkohol har mer ospecifik verkan (dirty drug). Det är ett lösningsmedel som stör ordningen i neuronernas membran, vilka består av fetter och protein. Leder akut till att GABA lättare tränger in sedering (och kan innebära fara!) För den som dricker ofta försvarar sig kroppen bl a genom att bygga om cellmembranen (armerar dessa med mer protein) tål mer. 33

34 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Normal Tolerans Ökad tolerans Gillar man effekten och den undflyr p g a ökad tolerans Så dricker man mer Men toleransen ökar Dessutom kommer surt efter Abstinensproblem Nere, deprimerad 34

35 Abstinensproblem När sederingen är djup hotas basala funktioner Kroppen försvarar sig mot svår sedering. Retikulära aktiveringssystemet drar igång. Glutamat aktiverar och försöker motverka koma. När sederingen viker undan (tillnyktrar) är aktiveringssystemet fortfarande i full gång och hjärnan blir istället överspänd. Vaknar tidigt, pirrig, orolig Svårare: Skakningar, hallucinationer, delirium tremens, Samt epileptiska anfall. Dessutom: Problemen förvärras av acetaldehydeffekt. Alkoholisten dricker nu så stora mängder att kroppen inte hinner bryta ner. Acetaldehyd ansamlas och ger obehagseffekt. Livshotande tillstånd som kräver vård 35

36 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Tolerans Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt Ökad tolerans Normal Nere, deprimerad Abstinens Återställare Svårare abstinens Onda cirklar Riskbruk, missbruksoch 36

37 Även socialt dryckesmönster ändras Eufori, rus Normal I glada vänners lag, markera fest, guldkant Mer vardag över drickandet, som avslappning Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt Dricker ensam, som flykt Dricker för att nå medvetslöshet Självmedicinerar Nere, deprimerad Onda cirklar 37

38 Att vara människa är att vara på väg genom tiden Att ha ett tidsmedvetande är utmärkande för människan som art Förr Nu Sedan Tidsmedvetandet sitter i frontaloch tinningsloberna, de hjärnstrukturer som är mer utvecklade hos människan än hos andra arter. Tidsmedvetandet ger fantastiska fördelar Förmåga till planering Målformulering Flexibilitet Analytisk förmåga Kausaltänkande Värdering och moral m.m. 38

39 Tidsmedvetandet en fundamental del i att vara människa Tidsmedvetandet har också problematiska sidor Skulden för det jag gjorde eller borde ha gjort Skammen för det jag är /en djupare känsla/ Ångesten för det som ska hända och för det jag månde bliva Vi kallar dessa för existentiella känslor eftersom de är kopplade till människans existens Riskbruk, missbruksoch 39 39

40 Ruset och hjärnan Genom att sedera (dämpa) hjärnan slipper vi undan tiden Sederingens ordning: 1. Frontal- och temporallober tid, planering, värdering, moral m.m. Sedering: dämpa spänning o ångest, skuld och skam 2. Övriga hjärnbarken (cortex) medvetna beslut, associativt tänkande 2 Sedering: Sämre kognitiv förmåga 3. Limbiska systemet, känslohjärna Sedering: Sämre känslomässig nyansering, snabba känslomässiga kast 4 4. Lillhjärnan, koordination, autopilot 5 Sedering: Svårt koordinera rörelse och balans 5. Hjärnstam/reptilhjärnan: Basala livsfunktioner, vakenhet, attack, hunger Sedering: Koma Ju mer man dricker, desto mer ödla blir man dvs reptilhjärnan blir mer dominant 3 1 Riskbruk, missbruksoch 40 40

41 Centralstimulerande droger - Det är inte främst de högre mänskliga funktionerna i frontal- och tinninglober som stimuleras. - Främst ökar aktiviteten i reptilhjärnan med högre känsla av vakenhet, och delar av limbiska systemet (sex och aggression) - Samma obalans mellan högre mänskliga funktioner och mer primitiva reptilfunktioner. - Samma relativa dominans av reptilhjärnan 41

42 Den stora sagan om människoblivandet Adam och Eva i paradiset berättar hur det hänger samman Lever i paradiset en tillvaro utan skuld, skam eller ångest Åt av kunskapens träd dvs erövrade mänskligt medvetande och såg att de var nakna. Skam! Det var ditt fel, Eva Nej det var ormens Skuld och skuldfördelning föddes (Som vi sett var ormen/reptilen knappast skyldig, saknar förmåga till planering och manipulation) Fr o m nu måste de arbeta i sitt anletes svett för att säkra sin framtid. Ångest! Eva och hennes döttrar måste föda sina barn i smärta Frontal- och tinninglober större skalle hos fostret ger modern smärta Riskbruk, missbruksoch 42

43 Skuld, skam och ångest måste hanteras Men hur? Olika möjligheter Genom olika aktiviteter kan vi öka vår känsla av närvaro i nuet och minskar då skuld, skam och ångest - Skapande aktivitet - Motion - Skogspromenader och svampplockning - Trädgårdsskötsel - Socialt umgänge - Sexuell aktivitet - Meditation eller bön - Lyssna på eller utöva musik - m.m. m.m. Eller också kan vi på kemisk väg minska tidsmedvetandet Genom att stimulera reptilhjärnan Och dämpa (sedera) frontal- och tinningslober Enskilda rus ändrar sällan personligheten De är parenteser undan tiden och tillvaron.. 43

44 Men att ofta, länge, återkommande och djupt berusa sig leder till att man förlorar i tidsmedvetande och försämrar många högre kognitiva funktioner Tiden /och tillvaron/ sönderstyckas Planering, flexibelt tänkande, värdering av processer, självmedvetenhet Världen och horisonten krymper 44

45 Långtidseffekter Genom PET-scanning och EEG kan man undersöka hur hjärnan påverkas av ständiga rus. 20 % Kroniska alkoholister som varit helt nyktra ett par månader hade fortfarande dämpad aktivitet (blodgenomströmning och kraft) 30 % i frontalloberna (c:a 30 %) i övriga Cortex (c:a 20 %) Påverkar personligheten, förmåga till planering och flexibelt tänkande, värdering, inkänning och självinsikt. Även om tillfrisknande kan ske så tar det lång tid och är en osäker process. 45

46 Inlärningsteoretisk modell Oro En alkoholist som varit nykter en tid vaknar upp med en känsla av oro. Dricker, och oron minskar. Slocknar och sover bort ruset. Vaknar upp med stigande oro t.o.m. mer än föregående dag alkoholens s.k. reboundeffekt. Får ny lindring med alkohol Men även nu ökar oron. Tills han dricker igen Detta upprepas under veckan, med allt värre resultat. Varför fortsätter han? När han tänker på detta kommer han ibland fram till att han inte borde dricka. Men många beslut att avstå faller. Hur skall vi förstå detta? Tag med berusningen i beräkningen! De streckade partierna är borta. Varje gång han dricker lindring När han inte dricker ökad oro Tid 46 46

47 Två typer av inlärning 1. Kognitiv (inkluderar tankar, värdering) och inbegriper cortex 2. Betingning (fungerar utan tankar) mer grundläggande form av inlärning - Upprepad stimulus (drickande) följt av respons (lindring) ger stark betingning. - Avsaknad av stimulus (ej druckit än) negativ effekt (ökande oro) stärker kopplingen ytterligare (operant betingning). Två olika jagtillstånd hos samma individ: - Ett tänkande jag som ev. medvetet (ibland) försöker välja bort drickande - En autopilot som ofta tar över särskilt då personen inte är i balans för att tänka efter. - Bidrar till s.k. kontrollförluster 47

48 Kognitiva processer som påverkas vid svårare beroende och som starkt påverkar livet och sociala relationer - Tankar svårare för abstrakt tänkande - Minnesstörningar - Försämrad inlärning - Försämrad igenkänningsförmåga - Värdering svårt skilja viktigt från oviktigt, devalverade moraliska värden - Planeringförmågan sänks - Svårare att föreställa sig alternativ mer rigid Autopiloten får bestämma mer och mer!

49 Summering - Alla rusmedel medför frisättning av dopamin i lustcentrum - Sociala och psykologiska faktorer medverkar och påverkar rusupplevelsen - Omfattande och ständigt upprepade rus stör strukturen i hjärnan - Högre funktioner försvagas och autopiloten tar över - Även om alla kan utveckla beroende så skiljer riskerna stort - Man ärver ökad sårbarhet för beroende men inte beroendet i sig - Beroende utvecklas som ett biopsykosocialt syndrom. - Biologiska, psykologiska och sociala faktorer är nära sammanflätade - Hjärnan kidnappas med störda biologiska funktioner - Kognitiva viljefunktioner och sociala funktioner i relationer till andra försvagas - Förutsättningar för existentiell medveten närvaro försämras Ett livsproblem och en sjukdom där själva viljan är sjuk Det är därför man behöver hjälp inte moralisering 49

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Rusupplevelser och beroendeutveckling Hur biologi, psykologi och social teori hänger samman

Rusupplevelser och beroendeutveckling Hur biologi, psykologi och social teori hänger samman Rusupplevelser och beroendeutveckling Hur biologi, psykologi och social teori hänger samman Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol och drogbehandlare

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Motivation och bemötande

Motivation och bemötande Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jkpg Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, Fil.dr. i psykiatri, Professor i socialt arbete Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Återfallspreventiva samtal

Återfallspreventiva samtal Återfallspreventiva samtal en anpassad metod i missbruksbehandling Innehåll Vad är återfallprevention? Varför är det viktigt att arbeta med återfallsprevention och återhämtning? De anpassningar vi gjort

Läs mer

Motivation och bemötande

Motivation och bemötande Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Hjärnan måste få ha roligt också! Ann Sörbo FUB Vann Spa 22 oktober 2017

Hjärnan måste få ha roligt också! Ann Sörbo FUB Vann Spa 22 oktober 2017 Hjärnan måste få ha roligt också! Ann Sörbo FUB Vann Spa 22 oktober 2017 Hjärnan hur fungerar den? Nervceller Stödjeceller Neuronala nätverk 100 billioner nervceller 30 000 på ett knappnålshuvud Nervimpulser

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden. Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet 2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Konfidentiellt frågeformulär 2014

Konfidentiellt frågeformulär 2014 Konfidentiellt frågeformulär 2014 Hej! Du har fått detta formulär för du är intresserad av att gå i terapi hos mig. Inför det första besöket är det bra om du har hunnit fylla i formuläret och även returnerat

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet! Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen

Läs mer

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer