Rusupplevelser och beroendeutveckling Hur biologi, psykologi och social teori hänger samman
|
|
- Karl Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rusupplevelser och beroendeutveckling Hur biologi, psykologi och social teori hänger samman Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol och drogbehandlare
2 Känslor Hög, eufori, rus Tänk dig en känsloskala som går från starkt positiv euforisk till svårt depressiv Kan du föreställa dig livet som helt stabilt, dvs utan höjder och dalar? Skulle vi uppleva det som liv? Knappast. Snarare upplever vi väl livet som pulserande mellan högt och lågt. Nere, deprimerad Vissa är visserligen mer stabila än andra som pendlar mera. Men alla varierar på något sätt.
3 Eufori rusupplevelse Eufori kopplas till många olika upplevelser Mat, aktivitet, sexualitet, att lyckas med något, förälskelse, social gemenskap m.m. Ofta gäller det sådant som har överlevnadsvärde för oss som individer och som art Men också av alkohol och olika droger, vilka på kemisk väg kan påverka de delar av hjärnan som hanterar lustupplevelser
4 En euforisk upplevelse Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Föreställ dig en upplevelse som förhoppningsvis var mycket positiv och för tillfället tänker vi bort rusmedel Kanske första gången du som tonåring skulle gå på dans Ny spännande upplevelse väntar Planlägger med kompisar Förväntan ökar Ni träffas i förväg, stämningen stiger Kommer till lokalen Träffar andra som är inställda på fest Stiliga kläder och make up Musik på hög volym, ljussättning påverkar intrycken Hejar på kompisar Ser någon som intresserar dig Vågar dig upp på dansgolvet Klarar att röra dig till musiken utan att göra bort dig Ögonkontakt Himlen öppnar sig förälskelse
5 Eufori Rus Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Har man en gång varit där så vet man vad det är att leva Inget som säger att man måste betala känslomässigt pris med motsvarande deppighet efteråt Men euforin går över tillbaks till normaltillstånd även om relationen utvecklas. Den stora euforiska upplevelsen blir ett positivt minne Den som varit där vill gärna dit igen. Och det är normalt bra när det gäller mat, aktivitet, sex etc. Ofta stora likheter med upplevelser av alkohol och drogrus Många alkoholister och narkomaner har starka positiva minnen av sina tidiga rusupplevelser
6 Eufori Rus Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Styrkan i rusupplevelsen varierar mellan olika personer Vissa upplever rus mer positivt än andra som intagit samma rusmedel och samma mängd rusbegåvning De som har starkast positiva upplevelser löper större risk att utveckla beroende. En mängd olika faktorer spelar roll: Biologiska hur kroppen tar in och reagerar på rusmedlet Psykologiska personliga förutsättningar och inlärning Sociala sammanhang och gruppfaktorer Vi börjar med några sociala och socialpsykologiska faktorer
7 Sociala och socialpsykologiska faktorer Hög, eufori, rus Normal Nere, deprimerad Flera faktorer av social och psykologisk art påverkar styrkan i olika euforiupplevelser även rus Setting (ljus, ljud, inramning) Positiv förväntan Normer som bejakar lust Modellpersoner Social gemenskap grupptryck Ruspositiv kultur (påverkar förväntan, normer och grupptryck) För alkohol och drogrus är också tillgång till rusmedel givetvis viktig och beror bl a av Ekonomiska tillgångar Kontakter med dem som har rusmedlen Samhällets alkohol och drogpolitik
8 Förväntan på ruseffekt Positiv förväntan skapas av t.ex. grupptryck och av egna positiva upplevelser (minnen). Den som vet /tror/ sig få alkohol blir vanligen mer påverkad än den som inte tror sig få alkohol Alkoholister har större förväntan på effekt av alkohol än ickealkoholister Då effekten minskar (pga tolerans) kompenserar alkoholisten genom att öka dosen Alkoholister som tror sig få alkohol /men inte får det/ dricker mer för att höja effekt än den som inte tror sig få alkohol Efterhand som beroende utvecklas kommer positiv förväntan utvecklas till sug som känns alltmer svårt att motstå. (Sug har även biologiska komponenter.)
9 Det personliga nätverket: Personer som jag tillbringar min tid med eller som är viktiga för mig Stor betydelse både för att pröva på och för att utveckla konsumtionsmönster, attityder och värderingar till det. Centrala faktorer i processen in i missbruk (Och avgörande faktor senare ut ur missbruk/och beroende) Vi får viktiga rollmodeller och normer (både i stort och om alkohol och droger) från familjen och andra närstående. Skyddande faktorer: nära anknytning, trygghet, normbildning Sårbarhetsfaktorer: konflikter, föräldrars missbruk, övergrepp och försummelse, svårigheter att klara försörjning
10 I ungdomsåren spelar kamrater och partner allt viktigare roll. Gruppnormer allt viktigare. Dricker/drogar ungdomar som sina kamrater för att de övertar gruppens mönster eller för att man väljer kamrater som passar med ens eget mönster? Svar: Både och 1. Alkohol och ev drogdebut sker oftast med kamrater/partner, och vanor utvecklas tillsammans med dem. 2. Tendens att välja kamrater som passar de alkohol och drogvanor man har, och välja bort dem som antingen brukar mer än jag (stökiga), eller mindre än jag (de passar inte in i mitt mönster). 3. Utanförskap i relation till jämnåriga innebär också en sårbarhetsfaktor. a) Blir jag nekad intimitet så kan intensiva rus bli ersättning. b) Droger kan förena, jag får tillhöra en grupp
11 Kulturella faktorer Jämförelser mellan länder visar stora skillnader i alkohol och drogproblem (FHI 2009). Amerikanska studier visar att kulturmiljö efter flera generationer spelar stor roll. (Vaillant 1995) Samma fenomen finns i Sverige. Gamla frikyrkolän skiljer ut sig. Ungdomar i olika stadsdelar i Stockholm. Mer drickande i Kungsholmen och Norrmalm än i Tensta och Rinkeby. Kolonialt arv kan ha stört kulturella gruppers skydd mot missbruk, eller rent av påtvingat missbruk. Vissa kulturer är mer ruspositiva medan andra är mer återhållsamma gentemot rus eller t.o.m. helt avvisande till rus.
12 Bio psykologiska och biologiska faktorer Hög, eufori, rus Normal Nere, deprimerad Men även andra faktorer är viktiga, t.ex. Personlighet ex. Hög benägenhet till nyhetssökande, sensationssökande, ökar också intresse för rus och redan tidigt i livet Hög ängslighet, benägenhet att undvika risker, minskar intresse för rus åtminstone tidigt i livet. (Senare i livet kan rus erbjuda en flykt.) Biologi ex. Vissa tål alkohol mer än andra 1) Vissa har högre tolerans från början högre risk för missbruk/beroende 2) Skillnader i enzymer som bryter ned alkohol och acetaldehyd Inbyggt skydd. Förklaras i följande.
13 Personlighet Personligheten kombination av temperament och karaktär. Temperament i hög grad genetiskt, medan karaktären formas i relationer och av erfarenheter under livet. Både temperament och karaktär har betydelse för risken att utveckla missbruk och beroende. Temperament: Personer med sensationssökande, nyhetssökande läggning prövar alkohol och andra droger tidigare och mer än personer med mer försiktig, riskundvikande läggning. Karaktär: Personer med mognadsproblem löper större risk, särskilt i kombination med sensationssökande läggning, s.k. utagerande personlighet. Psykisk ohälsa: Personer med psykiska sjukdomar (oavsett personlighet i övrigt) löper större risk att utveckla beroende om de börjar missbruka alkohol eller droger.
14 Nedbrytning av alkohol i vår kropp 1. Alkohol: eufori, rus 2. Acetaldehyd: gift, ger starkt obehagliga reaktioner, med flushing, hjärtklappning, ångest m.m. 3. Ättika: sur i magen m.m. 4. Koldioxid och vatten: Lämnar kroppen med andning och urin Alkohol Koldioxid Vatten Enzym (ADH) Enzym Acetaldehyd Ättika Enzym (AHDH) Olika enzymer bidrar i tre led till nedbrytningen av alkohol Nedbrytning av acetaldehyd (led 2) kan hejdas genom Antabus (spärrmedicinering). Ger avsiktligt obehaglig effekt. Ordineras endast efter eget val, som hjälp till att hålla fast vid eget beslut att avstå. Men vissa människor särskilt i Japan, Korea och Kina har en variant av enzymet som fungerar sämre. Fungerar som ett inbyggt Antabus och minskar benägenhet att dricka då upplevelsen blir negativ.
15 Risk för vissa sjukdomar är större i en del släkter än i andra Ur Läkartidningen: Släktträd som visar släkt med hög risk för cancer I tredje generationen har de äldsta hunnit utveckla sjukdom, medan många barn ännu är friska. Bör förebyggande åtgärder inriktas på dessa? Vilka etiska dilemman finns? Intervju med drogberoende patient på Runnagården inventerade alkohol och drogproblem i släkten. Extremt stor andel hade problem. Farfar och farmor var godtemplare. Trots det blev många beroende. Hur kan det hänga ihop? Från Hasselgren m fl 1986
16 Djurförsök: Fritt val av vatten/alkohol Råttor fick möjlighet att fritt välja mellan vatten och alkohol. Forskarna noterade hur de valde under längre tid. Vissa råttor föredrar konsekvent rent vatten framför vatten med alkohol. Andra väljer tvärtom. Då försöket upprepas med avkomman utan möjlighet till social inlärning såväljer ungarna lika som föräldrarna.
17 Olika slags studier om arv och miljö Familjestudier (Boss 1929, Polish 1933, Dahlberg och Stenberg 1934, m fl): Alkoholism har stark tendens att gå i vissa släkter mer än i andra. Kan bero både på socialt och biologiskt arv. Tvillingstudier (Kaij 1960): Större likhet i beroende hos enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar. Påvisar biologiskt arv. Djurförsök (Eriksson 1971, Forsander 1974) med råttor och apor som föredrar vätska med hög grad av alkohol framför rent vatten får avkomma som gör samma val, utan inlärning. Bekräftar biologiskt arv. Adoptionsstudier (Shuckit 1972, Goodwin 1974, Sigvardsson m.fl. 1982) visar att barn som tidigt adopterats skiljer sig åt sinsemellan i beroendeutveckling beroende på de biologiska föräldrarna. Både socialt och biologiskt arv finns, men biologiskt arv är betydligt starkare. Prospektiva långtidsstudier (Öjesjö 1981, Vaillant 1983) som följer stora grupper människor över hela livet från barndomen och uppåt visar att både arv och kulturell bakgrund har stor betydelse. Epigenetiska studier visar att viss genetisk sårbarhet vid speciella sociala omständigheter (men inte annars) leder till negativ utveckling.
18 Summering om arv och miljö Av barn vars biologiska föräldrar inte har missbruksproblem utvecklar mycket få eget missbruk (mindre än 4 %) Om en biologisk förälder missbrukar så ökar risken att barnen också gör det (4 5 ggr så hög risk), trots att de inte levt med den missbrukande föräldern. Om båda biologiska föräldrarna missbrukar så ökar risken ytterligare (nästan ny dubblering) Alltså: En påtagligt ökad risk hänger samman med biologisk arv. Men även om båda biologiska föräldrarna missbrukat, så gäller detta inte majoriteten av barnen. De flesta av dessa (c:a 70 %) missbrukar inte. Man ärver varken missbruk eller beroende men man ärver en ökad sårbarhet. Både arv och miljö spelar stor roll.
19 Tillbaks till euforin: Vad händer i hjärnan? Lustcentrum upptäcktes i djurexperiment. Råtta med svagströmselektrod kopplat till detta fick själv administrera stimulering genom en pedal. Valde ständigt att göra detta gav sig själv lustupplevelser. Struntade i mat som sattes in valde hellre pedalen. Struntade även i sex, då dräktig hona sattes in i buren. Fortsatte beteendet till fullständig utmattning.
20 Hjärnans belöningssystem Positiv upplevelse medför Ventral Tegmental Area (VTA) sänder signaler som aktiverar systemet (startknapp) Dopamin frisätts i två små centra (Nucleus Accumbens) vilket ger stark lustupplevelse i Septum (Dessa tillsammans är lustcentrum) Upplevelsen lagras i lustminne (Amygdala) Värdering och ev. inhibering, dvs gränssättning, sker i pannloben (Prefrontala Cortex)
21 Beroende utvecklas Utifrån positiva upplevelser av rus: Ju mer positiva, desto starkare drivkraft I fortsättningen söker man upprepa dessa. Drogminnet viktigt. Lustupplevelsernas intensitet prioriteras och man offrar även andra intressen inklusive relationer. Intensitet går före intimitet Nedsatt förmåga till självvärdering innebär ökad risk. Förmåga till självvärdering minskar dessutom med missbruket pga hjärnpåverkan (prefrontala cortex). Försvarsmekanismer utvecklas man försvarar både rusupplevelserna och självkänslan.
22 Neuroner hjärnceller Neuroner består av cellkropp och olika utskott (dendriter) samt långa nervtrådar (axon). Inom cellerna skickas signaler på elektromagnetisk väg. Men mellan nervcellerna sker överföring av signaler på kemisk väg. Detta sker i synapserna. Synaps Axon Cellkropp Dendriter De kemiska budbärarna som verkar i synapserna kallas transmittorsubstanser. Vår förmåga att producera och hantera dessa substanser är avgörande för vår personlighet. Flera har stor betydelse i missbruk och beroende. De är genetiskt kodade men förändras också av t.ex. sjukdomar och drogbruk.
23 Synapser kopplingar mellan neuron I synapsen avger den sändande cellen transmittorsubstanser Dessa tas upp av receptorer på mottagande cell, som då skickar signal vidare. Varje transmittorsubstans har specifika receptorer till vilka de passar. Överblivna substanser som finns i den synaptiska klyftan tas åter upp av sändarcellen för att kunna skickas ut igen. Mediciner kan balansera svaga transmittorsystem utan rus eller beroende Men droger kan också störa och förstöra systemen
24 Olika transmittorsubstanser, exempel Dopamin: rörelser, belöning och eufori Endorfiner: dämpar smärta, ger eufori Serotonin: känsloregulator för t.ex. aggressivitet och depression Noradrenalin: stressrespons, flykt GABA (gamma aminobutyric acid): allmän bromseffekt Glutamat: allmän accelerator, gaspedal för hjärnan
25 Droger påverkar transmittorsystemen på flera sätt. Alkohol som exempel Akut Ökar frisättning av dopamin i lustcentrum, känns bra GABA frisätts mer och tränger lättare in i neuronen, dämpar hjärnan Glutamat dämpas av t.ex. alkohol Endorfiner frisätts, ger lugnande effekt, smärtlindring och eufori Serotonin frisätts, lugnande På lång sikt Dopaminsystemet störs, ger mer obehag Långsiktigt minskad aktivitet främst i frontallober och övriga cortex Förmågan att producera endorfiner och serotonin påverkas starkt negativt. Svårare att hantera ångest
26 Eufori av mat, sex och droger Normal = 100 Ökad frisättning av dopamin sker t.ex. när man äter god mat, när man älskar och när man drogar sig. Vid god mat ökar frisättningen av dopamin med ungefär 50 % jämfört med normalt. Vid sex ökar detta mer, ungefär 100 %. Vid injicering av amfetamin ökar det mycket mer, ungefär 1000 % Alla beroendeframkallande medel har egenskapen att öka frisättning av dopamin i lustcentrum om än i olika utsträckning. Tillslagshastighet spelar också roll för euforin. Och denna varierar bl a med administration. Snabbare med injicering och inhalering än oralt.
27 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Tolerans Gillar man det så vill man upprepa det. Men efterhand börjar effekten minska Normal Nere, deprimerad
28 Olika typer av tolerans För många droger uppstår tolerans pga förändringar i synapserna, t.ex. tillbakabildning av receptorer (ex. cannabis, ecstasy, opiater). Leder dels till att det krävs mer för effekt, men också till att specifika transmittorsystem försämras. Alkohol har mer ospecifik verkan (dirty drug) och är ett lösningsmedel som stör ordningen i neuronernas membran som består av fetter och protein. Leder akut till att GABA lättare tränger in sedering. För den som dricker ofta försvarar sig kroppen genom att bygga om cellmembranen (armerar dessa med mer protein) tål mer.
29 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Tolerans Ökad tolerans Gillar man effekten och den undflyr p g a ökad tolerans Så dricker man mer Men toleransen ökar Dessutom kommer surt efter Normal Abstinens Nere, deprimerad
30 Abstinensproblem En del i abstinensproblemen hänger samman med acetaldehydeffekt, Alkoholisten dricker nu så stora mängder att kroppen inte hinner bryta ner. Acetaldehyd ansamlas och ger obehagseffekt. Men främst handlar det om hur kroppen försvarar sig mot svår sedering. När sederingen är djup och hotar basala funktioner Retikulära Aktiveringssystemet drar igång. Glutamat aktiverar och försöker motverka koma. När sederingen viker undan (tillnyktrar) är aktiveringssystemet fortfarande i full gång och hjärnan blir överspänd. Vaknar tidigt, pirrig, orolig Svårare; skakningar, hallucinationer, delirium tremens. När detta viker kan EP anfall följa.
31 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Tolerans Ökad tolerans Normal Nere, deprimerad Abstinens Återställare Svårare abstinens Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt Onda cirklar
32 Även socialt dryckesmönster förändras Eufori, rus I glada vänners lag, markera fest, guldkant Mer vardag över drickandet Dricker ensam Normal Dricker för att nå medvetslöshet Självmedicinerar Nere, deprimerad Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt Onda cirklar
33 Att vara människa är att vara på väg genom tiden Att ha ett tidsmedvetande är utmärkande för människan som art Tidsmedvetandet sitter i frontal och tinningsloberna, de hjärnstrukturer som är mer utvecklade hos människan än hos andra arter. Tidsmedvetandet ger fantastiska fördelar Förmåga till planering, Målformulering, Analytisk förmåga, Kausaltänkande, Värdering och moral m.m. Förr Nu Sedan
34 Tidsmedvetandet en fundamental del i att vara människa Tidsmedvetandet har också problematiska sidor Skulden för det jag gjorde eller borde ha gjort Skammen för det jag är /en djupare känsla/ Ångesten för det som ska hända och för det jag månde bliva Vi kallar dessa för existentiella känslor eftersom de är kopplade till människans existens
35 Ruset och hjärnan Genom att sedera (dämpa) hjärnan slipper vi undan tiden Sederingens ordning: 1. Frontal och temporallober tid, planering, värdering, moral m.m. Sedering: dämpa spänning o ångest, skuld och skam 2. Övriga hjärnbarken (cortex) medvetna beslut, associativt tänkande Sedering: Sämre kognitiv förmåga 3. Limbiska systemet, känslohjärna Sedering: Sämre känslomässig nyansering, snabba känslomässiga kast 4. Lilla hjärnan, koordination, autopilot Sedering: Svårt koordinera rörelse och balans 5. Hjärnstam/reptilhjärnan: Basala livsfunktioner, vakenhet, attack, hunger Sedering: Koma Ju mer man dricker, desto mer reptil blir man Stimulerande droger ökar främst aktiviteten i reptilhjärnan och limbiska systemet: Samma obalans mellan högre mänskliga funktioner och mer primitiva reptilfunktioner.
36 Den stora sagan om människoblivandet Adam och Eva i paradiset berättar hur det hänger samman Lever i paradiset en tillvaro utan skuld, skam eller ångest Åt av kunskapens träd dvs erövrade mänskligt medvetande och såg att de var nakna. Skam! Det var ditt fel, Eva Nej det var ormens Skuld och skuldfördelning föddes (Som vi sett var ormen knappast skyldig, saknar förmåga till planering och manipulation) Fr o m nu måste de arbeta i sitt anletes svett för att säkra sin framtid. Ångest! Eva och hennes döttrar måste föda sina barn i smärta Frontal och tinninglober större skalle hos fostret ger modern smärta
37 Skuld, skam och ångest måste hanteras Men hur? Många möjligheter Genom olika aktiviteter kan vi öka vår känsla av närvaro i nuet och minskar då skuld, skam och ångest Måla och annan skapande aktivitet Motion Skogspromenader och svampplockning Trädgårdsskötsel Socialt umgänge Sexuell aktivitet Meditation eller bön Lyssna på eller utöva musik m.m., m.m. Eller också kan vi på kemisk väg minska tidsmedvetandet Genom att stimulera reptilhjärnan Och dämpa (sedera) frontal och tinningslober Enskilda rus ändrar sällan personligheten De är parenteser undan tiden och tillvaron..
38 Men att ofta, länge, återkommande och djupt berusa sig Leder till att man förlorar i tidsmedvetande och försämrar många högre kognitiva funktioner Tiden /och tillvaron/ sönderstyckas Planering, flexibelt tänkande, värdering av processer, självmedvetenhet Världen och horisonten krymper
39 Långtidseffekter Genom PET scanning och EEG kan man undersöka hur hjärnan påverkas av ständiga rus. 20% Kroniska alkoholister som varit helt nyktra ett par månader hade fortfarande dämpad aktivitet (blodgenomströmning och elektrisk kraft) 30% i frontalloberna med c:a 30 % i övriga Cortex med c:a 20 % Påverkar personligheten, förmåga till planering och flexibelt tänkande, värdering, inkänning och självinsikt. Även om tillfrisknande kan ske så är tar det lång tid och är en osäker process.
40 Två sätt att hantera oro och tristess utifrån Maslow s teori om tillväxt och motivation 1. Genom skapande aktivitet Hög, eufori Oro/tristess Handling: skapande aktivitet Personlig tillväxt Ny baslinje: rikare liv 2. Med droger Oro/tristess Handling: Droger Hög, eufori Tillbaks till samma oro/ tristess Patologisk utveckling Eller till tristare läge, mer oro
41 Inlärningsteoretisk modell Oro En alkoholist som varit nykter en tid vaknar upp med en känsla av oro. Dricker, och oron minskar. Slocknar och sover bort ruset. Vaknar upp med stigande oro t.o.m. mer än föregående dag alkoholens s.k. reboundeffekt. Får ny lindring med alkohol Men även nu ökar oron. Tills han dricker igen Detta upprepas under veckan, med allt värre resultat. Varför fortsätter han? När han tänker på detta kommer han ibland fram till att han inte borde dricka. Men många beslut att avstå faller. Hur skall vi förstå detta? Tid
42 Två typer av inlärning 1. Kognitiv (inkluderar tankar, värdering) och inbegriper cortex 2. Betingning (fungerar utan tankar) mer grundläggande form av inlärning Upprepad stimulus (drickande) med respons (lindring) ger stark betingning. Avsaknad av stimulus (ej druckit än) negativ effekt (ökande oro) stärker kopplingen ytterligare (operant betingning). Två olika jagtillstånd hos samma individ: Ett tänkande jag som ev. medvetet försöker välja bort drickande En autopilot som ofta tar över särskilt då han inte är i balans för att tänka efter. Bidrar till s.k. kontrollförluster
43 Summering Alla rusmedel medför frisättning av dopamin i lustcentrum Sociala och psykologiska faktorer medverkar och påverkar rusupplevelsen Omfattande och ständigt upprepade rus stör strukturen i hjärnan Högre funktioner försvagas och autopiloten tar över Även om alla kan utveckla beroende så skiljer riskerna stort Man ärver ökad sårbarhet för beroende men inte beroendet i sig Beroende utvecklas som ett biopsykosocialt syndrom. Biologiska, psykologiska och sociala faktorer är nära sammanflätade Hjärnan kidnappas med störda biologiska funktioner Kognitiva viljefunktioner och sociala funktioner i relationer till andra försvagas Förutsättningar för existentiell medveten närvaro försämras Ett livsproblem och en sjukdom där själva viljan är sjuk Det är därför man behöver hjälp inte moralisering
Rusupplevelser och beroendeutveckling
Rusupplevelser och beroendeutveckling Biologiska, psykologiska och sociala faktorer i samspel Arne Gerdner Professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet i Örebro och vid Hälsohögskolan i Jönköping Doktor
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merUNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merRörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.
Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre. 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! Det är bra för både hjärta och hjärna - ja, för hela kroppen och själen - att
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merNär jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Läs merNågra frågor om dina känslor nu och tidigare
Några frågor om dina känslor nu och tidigare Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild både av hur du i allmänhet brukar må och hur du mår för tillfället (de senaste -4 dagarna). Formuläret
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merKonsultation med skolan
Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Läs merGRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP
Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?
Läs merHälsoprojektet på Södermalm
Hälsoprojektet på Södermalm The Capital of Scandinavia Hälsoprojektet Hälsoperspektiv för anställda.(-10) Hälsoperspektiv för klienter.(-13/14) Hälsoprojektet. Undersöka Erbjuda insatser Utvärdera The
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merKvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher
Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Vid brott mot enskild person är män och kvinnor lika utsatta (Brå 2013) Män uppger oftast att de utsatts för misshandel och personrån Kvinnor rapporterar oftare att de
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merHÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merPredikan Lyssna! 1 maj 2016
Predikan Lyssna! 1 maj 2016 Idag är det bönsöndagen en söndag då vi påminns om den fantastiska möjlighet vi har att prata med Gud och att lyssna till honom!! Och det är just det som den tredje vanan i
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merKampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merOm chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?
Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merCellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Läs merUTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG VÄLKOMMEN TILL BERENDSEN Tack för att du vill lägga lite tid på att lära känna oss - det kan löna sig. För
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs mer1. Begreppen Samsara och Karma förekommer inom hinduismen och buddhismen, förklara dessa!
Instuderingsfrågor Hinduismen och buddismen, NV10A VT13 - Läs om hinduismen och buddismen i läroboken. - Läs stencilerna om de fem skandas och existensens hjul. - Frågorna hittar du också på religionskunskap.weebly.com
Läs merSjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek 100917
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd Bakgrund När en person blir sjuk eller drabbas av ohälsa påverkas de närstående på många olika sätt. I akuta situationer
Läs merLilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi
Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND 2012 Text & grafisk design Johanna Spetz Tryckt av Myrans Grafiska AB 11 nycklar till självhjälp vid fibromyalgi 1 ACCEPTANS Att acceptera
Läs merBra att veta om sexuella övergrepp. För barn
Bra att veta om sexuella övergrepp För barn Om sexuella övergrepp Sexuella övergrepp är fel och behöver stoppas. Vad ett övergrepp är och var man kan få hjälp borde alla få veta. Det kan göra det lättare
Läs merHej! Mitt namn är Agota, och jag ringer från Smittskyddsinstitutet angående en telefonintervju om ditt deltagande i Sjukrapport. Pratar jag med XX?
Intro: Hej! Mitt namn är Agota, och jag ringer från Smittskyddsinstitutet angående en telefonintervju om ditt deltagande i Sjukrapport. Pratar jag med XX? Jag skulle gärna tala med XX finns han/hon där?
Läs merSyfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Spice - Hur farligt är det?
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 15 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2015 STUDIEHANDLEDNING Inlärningsmål - Att ungdomarna
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion Göteborg, 2 november 2011 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com 070-5548568 1 Egencentrerat förhållningssätt
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merLikabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Läs merLÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)
LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996) Lärprocessen hur kan den beskrivas? ett komplicerat samspel mellan intellektuella, känslomässiga o. färdighetsmässiga processer inom individen ett samspel mellan
Läs merLPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3
LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3 Beskrivning av elevgrupp Fritidshemmet består av tre fritidslärare och 28 elever i åldrarna 7-10 år. Då behovet av att röra på sig är stort och fritidshemmets utrymmen
Läs merFritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Läs merPersonlig säljstil PERSONLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR
Personlig säljstil Det finns viktiga egenskaper och färdigheter som du måste utveckla för att bli bra på att skapa långsiktiga kundrelationer. Här ä några av de färdigheter du måste utveckla för att bli
Läs mer3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merAnna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Läs merGruppindelning JUNIOR
GRUNDKURS JUNIOR Grundkursen vänder sig till barn från 6 år och uppåt. Inga förkunskaper krävs. Lektionen är 60 min och består av en halvtimme ridning med vuxen som ledare och en halvtimme teori. Vart
Läs merStadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola
Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola Cecilia Överström, Eva Norman, Jaana Jelacic, Karolina Rosén, Mattias Nilsson, Max Andersson. Hur startade projektet?
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merC Du svarar utförligt på frågorna och skriver några välgrundande argument för dina tankar och funderingar.
Instuderingsfrågor hinduismen och buddismen NA11A VT13 - Prov datum onsdagen den 8/5 - Läs om hinduismen och buddismen i läroboken samt stencilerna om de fem skandas och existensens hjul. - Frågorna hittar
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merNedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.
Nedfrysning av spermier Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier. Innehållsförteckning Varför ska man frysa ner spermier? Hur går det till? Den här informationen riktar sig främst
Läs merAtt se med Guds ögon!
Att se med Guds ögon! Av: Johannes Djerf Vad är det första du ser när du går ut genom ytterdörren på morgonen? Vad skulle du säga om du gick ut genom dörren och möttes av människor som stod redo att döda
Läs merJämförelse länder - Seminarium
Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merFöräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen
Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen I denna serie har även utkommit: y Arv y Enklare redovisning y Sambor och deras gemensamma hem y Ägarlägenheter Gratis exemplar av broschyrerna kan beställas
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs merTunadalskyrkan 15 12 13 3 i advent Ep 2 Petr 1:19-21. Profetorden en lampa i mörkret
1 Tunadalskyrkan 15 12 13 3 i advent Ep 2 Petr 1:19-21 Profetorden en lampa i mörkret Advent och jul är den tid i kyrkoåret då gamla testamentets profetior sätts i fokus på ett speciellt sätt, och visar
Läs merVärldshandel och industrialisering
Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merUppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland Finlandssvenska vägledardagar i Helsingfors 29.10.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps barndom ångest rädslor hälsa hygien rusmedel egna barn arbete
Läs merDe två första korten Tidig position
De två första korten Tidig position Hold em är ett positionsspel, och förmodligen mer än någon annan form av poker. Det beror på att knappen anger spelarnas turordning under satsningsrundorna. (Enda undantaget
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs merHar vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Läs merKiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
Läs merTräningslära. Årskurs 8
Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merBARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION 1 ETT VARMT TACK TILL ALLA SOM BESVARADE ENKÄTEN. MED ER HJÄLP HAR VI FÅTT VÄRDEFULL KUNSKAP OM HUR BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN MÅR. VILL DU VETA MER OM RAPPORTEN
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merAktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Läs merSpelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4 spelare fokus Definition av mental tuffhet. Hur påverkar man mental tuffhet? Hur påverkar personlighet utveckling och prestation? Hur kan man arbeta med
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs mer7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor
Läs merAtt ge omsorg mitt i livet
Att ge omsorg mitt i livet Hur påverkar det arbete och försörjning? Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete De etablerade omsorgsfrågorna i svensk forskning, politik och praktik Jämställdhet: småbarns-
Läs merMotivation. Emotion och motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Motivation och kognition. Ebba Elwin.
Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se sätter igång, riktar och vidmakthåller målinriktat beteende handlar om skälen till att vi gör saker Ex. vad motiverar en person att göra övningar?
Läs merVerksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Läs merNO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål
NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merDetta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Läs merAvsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.
Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande
Läs merBÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC
VAD ÄR EN SKJUTPLAN?? En skjutplan kan både ses som en lista av moment som ska gås igenom eller som ett cykliskt beteende som ska upprepas vid varje skott oavsett vad som hänt tidigare. Själva momenten
Läs merDet är ni som läser detta.
Vem är Folkspel? Det är ni som läser detta. Folkspel ägs av 69 olika riksorganisationer Bl.a Riksidrottsförbundet (RF), där vi syns mest Hjärtebarnsföreningen, Friluftsfrämjandet, De synskadades riksförbund,
Läs merDenna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Läs mer