för hållbar utveckling
|
|
- Ingvar Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planetary Boundaries: Scenarier för hållbar utveckling Kevin Noone Applied Environmental Science & Stockholm Resilience Centre Stockholm University Global l Environmental lchange Secretariat, t Royal lswedish hacademy of Sciences KSLA 12 February 2010 Global Environmental Change Secretariat
2 Outline Our new epoch: theantropocene Consequences of global environmental change It s all connected Beyond climate change & Copenhagen planetary boundaries Transformations on the global scale Global Environmental Change Secretariat
3 Main points We humans can cause the global environment to move into a state with which we have no historical experience We have identified a number of non negotiable natural boundaries that we should not exceed Development and wellbeing can be created if these boundaries are respected Global Environmental Change Secretariat
4 Our new epoch: The Antropocene Global Environmental Change Secretariat
5 A long look in the rear view mirror CO 2 (p ppmv) Years before present Lüthi, D., et al EPICA Dome C Ice Core 800KYr Carbon Dioxide Data. IGBP PAGES/World Data Center for Paleoclimatology Data Contribution Series #
6 Our species history First migration of fully modern humans out of Africa Aborigines arrive in Australia Migrations of fully modern humans from South Asia to Europe Beginning of agriculture Great European civilisations: Greek, Roman Source: GRIP ice core data (Greenland) and S. Oppenheimer, Out of Eden, 2004
7 The global nitrogen cycle Galloway & Cowling, Ambio 31 (2), 2002
8 Global agricultural land use Source: Foley et al., Science, 2005, Ramankutty & Foley, 1999
9 We can be seen from space
10 Consequences of change Global Environmental Change Secretariat
11 Impacts Smith, J. B., et al., 2009: PNAS, 106,
12 The steamy summer of 2003 Casualties Economic effects
13 Unusual or normal? ly ( C) Anomal ature A empera Te
14 Where are we heading? Raupach et al. 2007, PNAS, updated; Le Quéré et al. 2009, Nature Geoscience; International Monetary Fund 2009
15 Where are we heading?
16 It s all connected Global Environmental Change Secretariat
17 Tipping points J. Schellnhuber, in Steffen, et al., Challenges of a Changing Earth, 2002
18 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)
19 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)
20 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)
21 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)
22 A biological feedback loop Illustration: Paulo Artaxo, Univ. São Paulo
23 Planetary teleconnections... Rockström et al., Nature 461, , 2009;see also Snyder, et al., Clima
24 Beyond climate change: Planetary Boundaries Global Environmental Change Secretariat
25 Some properties of PBs Associated with a large-scale change in how planetary systems function (often a threshold or tipping point ); these are non-negotiable Have some control variable Include normative aspects of defining i preferred states t - holocene stability Operate on time scales over which ethics and political action are relevant A safe operating space can be created within the boundaries
26 Planetary Boundaries Boundary Safe operating space Zone of uncertainty
27 Rockström, et al., Nature, 2009 Planetary Boundaries
28 Planetary Boundaries Climate 350 ppm CO 2 +1 W/m 2 Ozone depletion +1 W/m DU Freshwater use 4000 km 3 /yr Atmospheric aerosol loading Biodiversity TBD loss 10 E/MSY Ocean Agricultural land use 15% Rockström, et al., Nature, 2009 Chemical pollution TBD acidification Aragonite saturation rati > 2.75 Biogeochemical loading 35 MT N/yr 11 MT P/yr
29 Latest data 90-00?? Ocean acidity??? Pre- Ind. Nitrogen flow
30 Transitions to sustainability Global Environmental Change Secretariat
31 We re in the same boat Cassini spacecraft, Sept
32 A sustainable future What can we do to minimize our footprint? Which h activities iti most influence our environment? Energy production Agriculture Transportation
33 Where to put things? Polasky, S. et al., Biological Conservation, 141(6):
34 Optimist or pessimist? Frank Noone Alaska 30/ Frank & Co. s main method of transportation
35 Main points again We humans can cause the global environment to move into a state with which we have no historical experience We have identified a number of non negotiable natural boundaries that we should not exceed Development and wellbeing can be created if these boundaries are respected
36 Thanks for your attention!
37 Vägvisare för hållbar utveckling i produktionen - några erfarenheter från Odling i Balans pilotgårdar KSLA Agronom Lars Törner Odling i Balans, Ormastorp, Vallåkra info@odlingibalans.com 1
38 Mitt fotspår, en utgångspunkt för aktiviteter inom Odling i Balans 1961: 3 miljarder människor - Vi använde hälften av de resurser som vi på ett hållbart sätt kan ta ut från ekosystemet 1986: 5 miljarder människor Vår resursförbrukning motsvarade hela jordens prod. av förnybara resurser 2001: 6 miljarder människor 20% underskott i balansen 2050: Vi tror idag att befolkningsmängden stabiliseras runt 9 miljarder människor, de mänskliga behoven är då så stora att vi förbrukar 2 ggr så mycket resurser som jorden alstrar Koldioxidhalten har ökat från 300 ppm till 380 ppm, nu ökar den med 2 ppm per år, det går enligt många forskare en kritisk gräns vid 400 ppm Sven Norup, augusti
39 Växtskyddet en ibland ifrågasatt insats - en viktig / nödvändig åtgärd men förutsätter kunskap och ansvar vid all behandling!! Kan vi generellt säga nej till användning? 3
40 Viktigt med åtgärder för ökad biologisk mångfald - många grödor har karaktär av monokultur men 4 vi har inslag av biologisk mångfald på gården!!
41 Ett fördjupat och breddat dike är en effektiv fosforfälla. Lätt att kommunicera som åtgärd!! Koncentration av fosfor i vatten 0,6 05 0,5 mg / liter 0,4 0,3 0,2 0,1 inflöde utflöde Koncentration av fosfor i vatten 0,6 0 tidp. 1 tidp. 2 tidp. 3 tidp. 4 0,5 ter mg / lit 0,4 0,3 0,2 inflöde utflöde 0,1 0 tidp. 1 tidp. 2 tidp. 3 tidp. 4 5
42 Odling i Balans för en helhetssyn 6
43 Omfattande dokumentation på pilotgårdarna på fältnivå 7
44 Hållbart jordbruk En lönsam odling som samtidigt innebär: ren luft rent vatten (spår av kem. och läckage av växtn.) bibehållen, förbättrad markbördighet cirkulation växtnäring och energi... gården en helhet / biologisk mångfald Förutsättning för en hållbar produktion: tillgång på mark... tillgång på vatten tillgång på kapital och kunnande (utbildning) understöd från forskning och försök 8
45 Avkastning Höstvete Hacksta gård y = 67,052x ,9 R 2 = 0, Årlig skörd/ha Vägt 5-års medel Linjär (Årlig skörd/ha)
46 Produktion ja men... med fokus på: utnyttjande av insatta resurser möjlig cirkulation av växtnäring och energi att kontrollera påverkan i omgivningen långsiktighet för att tillämpa uthålliga odlingssystem 10
47 Skördeutveckling h.vete och korn, BROBY, E län kg / ha h.vete korn
48 Karaktär på nyckeltal Effektivitet: Uthållighet: Direkt påverkan: Växtnäringsbalansen som anger utbytet av växtnäring i skörden i förh. till insatsen Andelen växtnäring och drivmedel som är förnybara Ammoniakförlust vid spridning av stallgödsel och nitratratutlakning via dräneringsvattnet 12
49 Effektivitet för N gödsling till h.vete på en Skånegård Om skörden 9 ton bortförs N giva kg / ha kg N (prot.halt 12%) skörd 100 dt / ha 80 tillf. N 60 kg / ton
50 Några åtgärder för ökad hållbarhet Energi mindre direkt energi / bättre N hushållning / bunden energi till biogas / mindre fossil energi Växtnäring högt utnyttjande på alla delar av fältet / förutse Mark Vatten årsmån / effektivt utnyttjande av stallg. N och P / baljväxter som N källa / cirkulation växtn. fr. samh. fortsatt tt tillgång till mark / klara mullhalten lt / undvika risk för packning i övre alven fortsatt tillgång till vatten under odlingssäsongen / ökat fokus på dränering och bevattning 14
51 Förnybar andel av direkt energitillf. Andel förnybar energi, EGONSBORG drivmedel, olja MWh 300 olja torken 250 el tork verkstad 200 el bevattning 150 el till kylar 100 el djurstall (ej kyl) 50 olja uppvärmning 0 el till mjölkkyl nuläge tillf. MWh nuläge andel förnybart MWh framtid andel förnybart MWh 15
52 Med noggrann spårmarkering och planering av körmönster begränsas körsträckan bränsleinsatsen begränsas om 5-10% = 5-10 liter diesel = kwh 16
53 30 m 3 = kg amm. N Cirkulerad gödsel ger en uthållig växtnärings- och energiförsörjning 80% utnyttjande jämfört med 40% sparar 26 kg N = 312 kwh 17
54 Värna om den mark vi odlar!!! 18
55 Betydelsen av bra markvård!! Samma åtgärder för 3,0 som för 4,5 ton 19
56 Damm, volym m 3 anlagd Samla vatten och indirekt växtnäring som annars tillförs våra kustvatten Undvika konflikt med grannar och gällande miljölagstiftning Bidra till ökad biodiversitet i ett mycket utpräglat jordbrukslandskap 20
57 21
58 Visa, ta ansvar för att vi gör det som vi säger att vi gör! Kunskap finns om åtgärder i alla led! 22
59 Tio åtgärder för att minska läckaget av aktiv substans till vattenmiljön Inget kemisk ogräs- bek. på gårdsplanen Säker påfyllningsplats Säker rengöring Ingen sprutning över fältbrunnar Skyddszon, 6m mot vattenförande diken Mark- och vindanpassade skyddsavstånd Undvik sena höstsbeh. (okt. /nov.) Åtgärder för minskad jorderosion Prioritera prod. med låg läckageprofil Säker körning på väg 23
60 Jordbruket och framtiden... Vägvisare för en hållbar utveckling (utan prioritet): redovisning (dokumentation) o av klimatpåverkan a åtgärder för att i alla lägen tillämpa en kontrollerad insats av växtskyddsmedel (inte = nollnivå) fortsatt arbete med att visa på risken för skadlig packning i den övre alven / viktigt med åtgärder markvård, förutsättningar för att hålla mullhalten, en avgörande faktor för hög skörd höga jämna skördar i lägen med mer av extremväder - torrt under tillväxtperioden? begränsa växtnäringsförlusterna till luft och vatten visa på biologisk mångfald som tydlig del på gården insikt om tillräcklig vattenhushållning 24
61 Några reflektioner för en hållbar utveckling i produktionen. Tack för uppmärksamheten! 25
62 Ekologiskt kt lantbruk Inger Källander
63 Mer eko trots kärvare tider Stark tillväxt på marknaden (+18%) Ökad omläggning (+450 producenter) Brist på råvara Fortsatt bra lönsamhet i ekoproduktionen
64 Vem är ekobonden? 20 % av LRFs medlemmar Sö Större gårdar åd Fler kvinnor Yngre Utvecklingsinriktade Entreprenörskap och samverkan Omläggning: lönsamheten
65 Definierade tidigt hållbarhetsfrågorna * 4 principer ( * Odlingssystem, metoder, teknik * Regelverk Väl definierat - och analyserat!
66 Ekologiskt lantbruk ska baseras på, efterlikna och understödja levande ekosystem. Ekosystemens hälsa är också förutsättningen för hälsa och välfärd hos människor och djur. Naturlighet
67 Kretslopp Ekologiskt lantbruk ska passa in i naturens kretslopp och ekologiska balans och måste därför anpassas till lokala förhållanden, ekologi, skala och kultur.
68 Försiktighet Ekologiskt lantbruk ska bedrivas med försiktighet, i omsorg och ansvar för att skydda kdd miljön och säkra nuvarande och kommande generationers hälsa och välfärd.
69 Rättvisa Ekologiskt lantbruk ska grundas på relationer som försäkrar rättvisa i förhållande till gemensam miljö och livsmöjligheter, samt på förvaltande i förhållande till tidigare och kommande generationer.
70 Definierade tidigt hållbarhetsfrågorna * 4 principer ( org) * Odlingssystem, metoder, teknik * Regelverk - Gott om målkonflikter, kunskapsluckor, brister - Gott om idéer, lösningar, kunskaper och innovation
71 Utveckling och helhetssyn 60-talet Hälsa 70-talet Miljö 80-talet Djurhållning 90-talet Uthålligt Matsäkerhet 00-talet Eko för mig Klimat, resurs 10-talet Klimat, resurs
72 Modell för utveckling med marknadspotential
73 Komplexitet kräver samverkan Stort område - tvärvetenskap -samsyn och samverkan - deltagardriven forskning
74 Framtiden Stora utmaningar för lantbruket Många initiativ behövs Eko har tagit stora steg
75 TACK!
DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer
DISPOSITION FÖREDRAG Kvalitetskrav för Södervidinge gård, en av Odling i Balans pilotgårdar Hässleholm 1 oktober 2009 Inriktning för gården, uppbyggnad av företaget, Per Nordmark Kvalitetskrav på Södervidinge
Läs merVälkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merVärldens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien
Världens eko Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien Biosfär formad av människan Perspektivet Alltmer integrerade ekonomier och samhällen
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs merGlobal Carbon Law Pathway to Paris
Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merNaturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Läs merEnergisituationen 2020. Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010
Energisituationen 2020 Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010 Climate Change Ozone depletion Biogeochemical loading: Global N & P Cycles Planetary Boundaries Atmospheric
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merÅr 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.
Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska
Läs merFokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna
E Fokusområde ENERGI Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna Energi och klimat måste lösas tillsammans Oljetoppen Planetary boundaries Kan vi förändra? Som man frågar får man svar Hur kommer det att se
Läs merBefolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merHållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?
Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling
Läs merTankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda
Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Kommunens utveckling hänger på lokala resurser lokalt engagemang omvärlden våra beslut Vad påverkar
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merTillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,
Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -
Läs merLösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs
Läs merVÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik
VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merRådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans
Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer
Läs merHär kan du checka in. Check in here with a good conscience
Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet
Läs merVad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?
Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merKlimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Läs merMullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.
Läs merSLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs mer3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten:
FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merUthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se
Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition
Läs merSystem och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009
System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden
Läs merHÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merVattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF
Vattnets hantering och kvalitet i framtiden Markus Hoffmann, LRF Vad ska man tro om vattnets kvalitet i framtiden? ( i odlingslandskapet) Den minst riskfyllda att säga är att det kommer fortsätta ungefär
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs merStanna kvar efter föreläsningen och passa på att lära känna dina nya kurskamrater! barnbidraget!
Schema Världens Eko ges på tisdagar mellan kl. 18.00 och 21.00 i Kräftriket, Stockholms universitet. Varje tillfälle ser vanligtvis ut på följande sätt: föreläsning inkl. bensträckare 18.00-19.40, gruppdiskussioner
Läs merHär kan du sova. Sleep here with a good conscience
Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort
Läs merBehov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merInternationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merBioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv
Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merBioteknikens roll i livsmedelsproduktionen
Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs merÄr Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult
Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merKunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merBra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merImplication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merLotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär
Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär PPAM SOLKRAFT 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Solelpotential Linköpings Kommun 3 Kalkyl & Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merVälkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert
Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av
Läs merRenare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Läs merVäxtföljder för en uthållig växtodling
Växtföljder för en uthållig växtodling Sammanfattning Rubriken för dagen Har vi växtföljder för en uthållig växtodling? ger sken av osäkerhet inom ett för all växtodling grundläggande ämne. Samtidigt ger
Läs merVärldens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien
Världens eko Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien Biosfär formad av människan Welcome to the Anthropocene Humans have changed the
Läs merRamprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Ramprogram för forskning 2010-2012 Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober 2009 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ansvariga för framtagningen av ramprogrammet: Det nationella
Läs merForskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merAffärsmodellernas förändring inom handeln
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet
Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd
Läs merFrån skifte till skifte av Södergård Torsten Thuresson, Löderup
Från skifte till skifte av Södergård 1986-2018 Torsten Thuresson, Löderup Södergård 1977 https://www.youtube.com/watch?v=ekvkrrlkkok Lantmästare 1973 Ekon konsult 19 år Sambruk 1977 Skifte 1986 två systrar
Läs merFöretagspresentation
Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna
Läs merVem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
Läs merLandsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
Läs mer