för hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för hållbar utveckling"

Transkript

1 Planetary Boundaries: Scenarier för hållbar utveckling Kevin Noone Applied Environmental Science & Stockholm Resilience Centre Stockholm University Global l Environmental lchange Secretariat, t Royal lswedish hacademy of Sciences KSLA 12 February 2010 Global Environmental Change Secretariat

2 Outline Our new epoch: theantropocene Consequences of global environmental change It s all connected Beyond climate change & Copenhagen planetary boundaries Transformations on the global scale Global Environmental Change Secretariat

3 Main points We humans can cause the global environment to move into a state with which we have no historical experience We have identified a number of non negotiable natural boundaries that we should not exceed Development and wellbeing can be created if these boundaries are respected Global Environmental Change Secretariat

4 Our new epoch: The Antropocene Global Environmental Change Secretariat

5 A long look in the rear view mirror CO 2 (p ppmv) Years before present Lüthi, D., et al EPICA Dome C Ice Core 800KYr Carbon Dioxide Data. IGBP PAGES/World Data Center for Paleoclimatology Data Contribution Series #

6 Our species history First migration of fully modern humans out of Africa Aborigines arrive in Australia Migrations of fully modern humans from South Asia to Europe Beginning of agriculture Great European civilisations: Greek, Roman Source: GRIP ice core data (Greenland) and S. Oppenheimer, Out of Eden, 2004

7 The global nitrogen cycle Galloway & Cowling, Ambio 31 (2), 2002

8 Global agricultural land use Source: Foley et al., Science, 2005, Ramankutty & Foley, 1999

9 We can be seen from space

10 Consequences of change Global Environmental Change Secretariat

11 Impacts Smith, J. B., et al., 2009: PNAS, 106,

12 The steamy summer of 2003 Casualties Economic effects

13 Unusual or normal? ly ( C) Anomal ature A empera Te

14 Where are we heading? Raupach et al. 2007, PNAS, updated; Le Quéré et al. 2009, Nature Geoscience; International Monetary Fund 2009

15 Where are we heading?

16 It s all connected Global Environmental Change Secretariat

17 Tipping points J. Schellnhuber, in Steffen, et al., Challenges of a Changing Earth, 2002

18 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)

19 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)

20 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)

21 Amazonian land use change Rondonia (central Amazon basin)

22 A biological feedback loop Illustration: Paulo Artaxo, Univ. São Paulo

23 Planetary teleconnections... Rockström et al., Nature 461, , 2009;see also Snyder, et al., Clima

24 Beyond climate change: Planetary Boundaries Global Environmental Change Secretariat

25 Some properties of PBs Associated with a large-scale change in how planetary systems function (often a threshold or tipping point ); these are non-negotiable Have some control variable Include normative aspects of defining i preferred states t - holocene stability Operate on time scales over which ethics and political action are relevant A safe operating space can be created within the boundaries

26 Planetary Boundaries Boundary Safe operating space Zone of uncertainty

27 Rockström, et al., Nature, 2009 Planetary Boundaries

28 Planetary Boundaries Climate 350 ppm CO 2 +1 W/m 2 Ozone depletion +1 W/m DU Freshwater use 4000 km 3 /yr Atmospheric aerosol loading Biodiversity TBD loss 10 E/MSY Ocean Agricultural land use 15% Rockström, et al., Nature, 2009 Chemical pollution TBD acidification Aragonite saturation rati > 2.75 Biogeochemical loading 35 MT N/yr 11 MT P/yr

29 Latest data 90-00?? Ocean acidity??? Pre- Ind. Nitrogen flow

30 Transitions to sustainability Global Environmental Change Secretariat

31 We re in the same boat Cassini spacecraft, Sept

32 A sustainable future What can we do to minimize our footprint? Which h activities iti most influence our environment? Energy production Agriculture Transportation

33 Where to put things? Polasky, S. et al., Biological Conservation, 141(6):

34 Optimist or pessimist? Frank Noone Alaska 30/ Frank & Co. s main method of transportation

35 Main points again We humans can cause the global environment to move into a state with which we have no historical experience We have identified a number of non negotiable natural boundaries that we should not exceed Development and wellbeing can be created if these boundaries are respected

36 Thanks for your attention!

37 Vägvisare för hållbar utveckling i produktionen - några erfarenheter från Odling i Balans pilotgårdar KSLA Agronom Lars Törner Odling i Balans, Ormastorp, Vallåkra info@odlingibalans.com 1

38 Mitt fotspår, en utgångspunkt för aktiviteter inom Odling i Balans 1961: 3 miljarder människor - Vi använde hälften av de resurser som vi på ett hållbart sätt kan ta ut från ekosystemet 1986: 5 miljarder människor Vår resursförbrukning motsvarade hela jordens prod. av förnybara resurser 2001: 6 miljarder människor 20% underskott i balansen 2050: Vi tror idag att befolkningsmängden stabiliseras runt 9 miljarder människor, de mänskliga behoven är då så stora att vi förbrukar 2 ggr så mycket resurser som jorden alstrar Koldioxidhalten har ökat från 300 ppm till 380 ppm, nu ökar den med 2 ppm per år, det går enligt många forskare en kritisk gräns vid 400 ppm Sven Norup, augusti

39 Växtskyddet en ibland ifrågasatt insats - en viktig / nödvändig åtgärd men förutsätter kunskap och ansvar vid all behandling!! Kan vi generellt säga nej till användning? 3

40 Viktigt med åtgärder för ökad biologisk mångfald - många grödor har karaktär av monokultur men 4 vi har inslag av biologisk mångfald på gården!!

41 Ett fördjupat och breddat dike är en effektiv fosforfälla. Lätt att kommunicera som åtgärd!! Koncentration av fosfor i vatten 0,6 05 0,5 mg / liter 0,4 0,3 0,2 0,1 inflöde utflöde Koncentration av fosfor i vatten 0,6 0 tidp. 1 tidp. 2 tidp. 3 tidp. 4 0,5 ter mg / lit 0,4 0,3 0,2 inflöde utflöde 0,1 0 tidp. 1 tidp. 2 tidp. 3 tidp. 4 5

42 Odling i Balans för en helhetssyn 6

43 Omfattande dokumentation på pilotgårdarna på fältnivå 7

44 Hållbart jordbruk En lönsam odling som samtidigt innebär: ren luft rent vatten (spår av kem. och läckage av växtn.) bibehållen, förbättrad markbördighet cirkulation växtnäring och energi... gården en helhet / biologisk mångfald Förutsättning för en hållbar produktion: tillgång på mark... tillgång på vatten tillgång på kapital och kunnande (utbildning) understöd från forskning och försök 8

45 Avkastning Höstvete Hacksta gård y = 67,052x ,9 R 2 = 0, Årlig skörd/ha Vägt 5-års medel Linjär (Årlig skörd/ha)

46 Produktion ja men... med fokus på: utnyttjande av insatta resurser möjlig cirkulation av växtnäring och energi att kontrollera påverkan i omgivningen långsiktighet för att tillämpa uthålliga odlingssystem 10

47 Skördeutveckling h.vete och korn, BROBY, E län kg / ha h.vete korn

48 Karaktär på nyckeltal Effektivitet: Uthållighet: Direkt påverkan: Växtnäringsbalansen som anger utbytet av växtnäring i skörden i förh. till insatsen Andelen växtnäring och drivmedel som är förnybara Ammoniakförlust vid spridning av stallgödsel och nitratratutlakning via dräneringsvattnet 12

49 Effektivitet för N gödsling till h.vete på en Skånegård Om skörden 9 ton bortförs N giva kg / ha kg N (prot.halt 12%) skörd 100 dt / ha 80 tillf. N 60 kg / ton

50 Några åtgärder för ökad hållbarhet Energi mindre direkt energi / bättre N hushållning / bunden energi till biogas / mindre fossil energi Växtnäring högt utnyttjande på alla delar av fältet / förutse Mark Vatten årsmån / effektivt utnyttjande av stallg. N och P / baljväxter som N källa / cirkulation växtn. fr. samh. fortsatt tt tillgång till mark / klara mullhalten lt / undvika risk för packning i övre alven fortsatt tillgång till vatten under odlingssäsongen / ökat fokus på dränering och bevattning 14

51 Förnybar andel av direkt energitillf. Andel förnybar energi, EGONSBORG drivmedel, olja MWh 300 olja torken 250 el tork verkstad 200 el bevattning 150 el till kylar 100 el djurstall (ej kyl) 50 olja uppvärmning 0 el till mjölkkyl nuläge tillf. MWh nuläge andel förnybart MWh framtid andel förnybart MWh 15

52 Med noggrann spårmarkering och planering av körmönster begränsas körsträckan bränsleinsatsen begränsas om 5-10% = 5-10 liter diesel = kwh 16

53 30 m 3 = kg amm. N Cirkulerad gödsel ger en uthållig växtnärings- och energiförsörjning 80% utnyttjande jämfört med 40% sparar 26 kg N = 312 kwh 17

54 Värna om den mark vi odlar!!! 18

55 Betydelsen av bra markvård!! Samma åtgärder för 3,0 som för 4,5 ton 19

56 Damm, volym m 3 anlagd Samla vatten och indirekt växtnäring som annars tillförs våra kustvatten Undvika konflikt med grannar och gällande miljölagstiftning Bidra till ökad biodiversitet i ett mycket utpräglat jordbrukslandskap 20

57 21

58 Visa, ta ansvar för att vi gör det som vi säger att vi gör! Kunskap finns om åtgärder i alla led! 22

59 Tio åtgärder för att minska läckaget av aktiv substans till vattenmiljön Inget kemisk ogräs- bek. på gårdsplanen Säker påfyllningsplats Säker rengöring Ingen sprutning över fältbrunnar Skyddszon, 6m mot vattenförande diken Mark- och vindanpassade skyddsavstånd Undvik sena höstsbeh. (okt. /nov.) Åtgärder för minskad jorderosion Prioritera prod. med låg läckageprofil Säker körning på väg 23

60 Jordbruket och framtiden... Vägvisare för en hållbar utveckling (utan prioritet): redovisning (dokumentation) o av klimatpåverkan a åtgärder för att i alla lägen tillämpa en kontrollerad insats av växtskyddsmedel (inte = nollnivå) fortsatt arbete med att visa på risken för skadlig packning i den övre alven / viktigt med åtgärder markvård, förutsättningar för att hålla mullhalten, en avgörande faktor för hög skörd höga jämna skördar i lägen med mer av extremväder - torrt under tillväxtperioden? begränsa växtnäringsförlusterna till luft och vatten visa på biologisk mångfald som tydlig del på gården insikt om tillräcklig vattenhushållning 24

61 Några reflektioner för en hållbar utveckling i produktionen. Tack för uppmärksamheten! 25

62 Ekologiskt kt lantbruk Inger Källander

63 Mer eko trots kärvare tider Stark tillväxt på marknaden (+18%) Ökad omläggning (+450 producenter) Brist på råvara Fortsatt bra lönsamhet i ekoproduktionen

64 Vem är ekobonden? 20 % av LRFs medlemmar Sö Större gårdar åd Fler kvinnor Yngre Utvecklingsinriktade Entreprenörskap och samverkan Omläggning: lönsamheten

65 Definierade tidigt hållbarhetsfrågorna * 4 principer ( * Odlingssystem, metoder, teknik * Regelverk Väl definierat - och analyserat!

66 Ekologiskt lantbruk ska baseras på, efterlikna och understödja levande ekosystem. Ekosystemens hälsa är också förutsättningen för hälsa och välfärd hos människor och djur. Naturlighet

67 Kretslopp Ekologiskt lantbruk ska passa in i naturens kretslopp och ekologiska balans och måste därför anpassas till lokala förhållanden, ekologi, skala och kultur.

68 Försiktighet Ekologiskt lantbruk ska bedrivas med försiktighet, i omsorg och ansvar för att skydda kdd miljön och säkra nuvarande och kommande generationers hälsa och välfärd.

69 Rättvisa Ekologiskt lantbruk ska grundas på relationer som försäkrar rättvisa i förhållande till gemensam miljö och livsmöjligheter, samt på förvaltande i förhållande till tidigare och kommande generationer.

70 Definierade tidigt hållbarhetsfrågorna * 4 principer ( org) * Odlingssystem, metoder, teknik * Regelverk - Gott om målkonflikter, kunskapsluckor, brister - Gott om idéer, lösningar, kunskaper och innovation

71 Utveckling och helhetssyn 60-talet Hälsa 70-talet Miljö 80-talet Djurhållning 90-talet Uthålligt Matsäkerhet 00-talet Eko för mig Klimat, resurs 10-talet Klimat, resurs

72 Modell för utveckling med marknadspotential

73 Komplexitet kräver samverkan Stort område - tvärvetenskap -samsyn och samverkan - deltagardriven forskning

74 Framtiden Stora utmaningar för lantbruket Många initiativ behövs Eko har tagit stora steg

75 TACK!

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer DISPOSITION FÖREDRAG Kvalitetskrav för Södervidinge gård, en av Odling i Balans pilotgårdar Hässleholm 1 oktober 2009 Inriktning för gården, uppbyggnad av företaget, Per Nordmark Kvalitetskrav på Södervidinge

Läs mer

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4 En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Världens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien

Världens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien Världens eko Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien Biosfär formad av människan Perspektivet Alltmer integrerade ekonomier och samhällen

Läs mer

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Varför sjunker spannmålsskördarna? Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com

Läs mer

Global Carbon Law Pathway to Paris

Global Carbon Law Pathway to Paris Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Energisituationen 2020. Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010

Energisituationen 2020. Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010 Energisituationen 2020 Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010 Climate Change Ozone depletion Biogeochemical loading: Global N & P Cycles Planetary Boundaries Atmospheric

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna E Fokusområde ENERGI Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna Energi och klimat måste lösas tillsammans Oljetoppen Planetary boundaries Kan vi förändra? Som man frågar får man svar Hur kommer det att se

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda

Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Kommunens utveckling hänger på lokala resurser lokalt engagemang omvärlden våra beslut Vad påverkar

Läs mer

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs

Läs mer

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,

Läs mer

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer

Läs mer

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills

Läs mer

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB. Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.

Läs mer

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de

Läs mer

Regional Carbon Budgets

Regional Carbon Budgets Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten:

3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF Vattnets hantering och kvalitet i framtiden Markus Hoffmann, LRF Vad ska man tro om vattnets kvalitet i framtiden? ( i odlingslandskapet) Den minst riskfyllda att säga är att det kommer fortsätta ungefär

Läs mer

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser

Läs mer

Stanna kvar efter föreläsningen och passa på att lära känna dina nya kurskamrater! barnbidraget!

Stanna kvar efter föreläsningen och passa på att lära känna dina nya kurskamrater! barnbidraget! Schema Världens Eko ges på tisdagar mellan kl. 18.00 och 21.00 i Kräftriket, Stockholms universitet. Varje tillfälle ser vanligtvis ut på följande sätt: föreläsning inkl. bensträckare 18.00-19.40, gruppdiskussioner

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär

Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär PPAM SOLKRAFT 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Solelpotential Linköpings Kommun 3 Kalkyl & Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Växtföljder för en uthållig växtodling

Växtföljder för en uthållig växtodling Växtföljder för en uthållig växtodling Sammanfattning Rubriken för dagen Har vi växtföljder för en uthållig växtodling? ger sken av osäkerhet inom ett för all växtodling grundläggande ämne. Samtidigt ger

Läs mer

Världens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien

Världens eko. Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien Världens eko Carl Folke Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Beijerinstitutet, Kungl. Vetenskapsakademien Biosfär formad av människan Welcome to the Anthropocene Humans have changed the

Läs mer

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ramprogram för forskning 2010-2012 Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober 2009 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ansvariga för framtagningen av ramprogrammet: Det nationella

Läs mer

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU. Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Affärsmodellernas förändring inom handeln Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Från skifte till skifte av Södergård Torsten Thuresson, Löderup

Från skifte till skifte av Södergård Torsten Thuresson, Löderup Från skifte till skifte av Södergård 1986-2018 Torsten Thuresson, Löderup Södergård 1977 https://www.youtube.com/watch?v=ekvkrrlkkok Lantmästare 1973 Ekon konsult 19 år Sambruk 1977 Skifte 1986 två systrar

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer