Revisionsrapport Eftersatt underhåll av fastigheter inom Lunds kommun november

Transkript

1 Kommunstyrelsen Nämnden för Lundafastigheter/ Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Centrala skolnämnden Revisionsrapport Eftersatt underhåll av fastigheter inom Lunds kommun, november 2004 Kommunrevisionen har låtit granska hanteringen av eftersatt fastighetsunderhåll inom kommunen. Granskningen har inriktats mot de fastighetstyper som avser eftersatt underhåll inom kultur- och fritidsfastigheter samt skolgårdar. Revisionsrapport har upprättats i november 2004, bilaga. Revisionen har tidigare, 1996/97 genomfört motsvarande granskning och härefter noterat att särskilt projekt genom kommunledningens försorg igångsattes för att söka minska det eftersatt underhållet. Projektet pågick fram till 2000/2001. Vi kan nu, efter genomförd granskning konstatera, att kostnaderna för det eftersatta underhållet ånyo uppgår till betydande belopp, ca 100 mkr, varav ca 85 % avser kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar. Vi noterar i sammanhanget även Nämnden för Lundafastigheters initiativ till förslag om hur det samlade eftersatta underhållet kan åtgärdas. Revisionsrapporten överlämnas till Kommunstyrelsen för kännedom och åtgärder samt till Nämnden för Lundafastigheter/Servicenämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Centrala skolnämnden för kännedom. Kommunstyrelsens samlade återredovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att minska det totala eftersatta fastighetsunderhållet emotses före utgången av april månad FÖR LUNDS KOMMUNS REVISORER Per Olsson Anna-Klara Arvidsson Eva Ekelund Olsson Ordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande Bilaga Revisionsrapport Eftersatt underhåll av fastigheter inom Lunds kommun november 2004.

2 Revisionsrapport Granskning av eftersatt underhåll av fastigheter inom Lunds kommun Lena Salomon Peter Andersson

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och genomförande Granskningens resultat - iakttagelser Medel för eftersatt underhåll i EVP Projekt för eftersatt underhåll på fastigheter Eftersatt underhåll på kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar Kommunledningens styrning och samordning av eftersatt underhåll Kultur- och fritidsfastigheter Skolgårdar Internhyresprissättning Översyn av internhyresprissättning Kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar Uppföljning av underhållskostnader Våra bedömningar och rekommendationer Nytt projekt för eftersatt underhåll på kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar Medel för eftersatt underhåll Internhyresprissätning och uppföljningen av underhållskostnader Avslutning...12

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Lunds kommun är tillsammans med Region Skåne och Lunds universitet de största lokalanvändarna inom kommunens gränser. Lunds kommun förvaltar genom nämnden för Lundafastigheter en yta på ca kvm varav hyresgästen/kunden till 95 % är kommunens övriga nämnder. Systemet med internhyresprissättningen infördes 1993 samtidigt som delar av det tidigare fastighetskontoret ombildades till nämnden för Lundafastigheter. Ansvaret för det yttre och inre byggnadsunderhållet för flertalet fastigheter och lokaler i kommunen överfördes från facknämnderna till nämnden för Lundafastigheter. Särskilda internhyresavtal tecknades mellan hyresvärd och hyresgäst och s k marknadsliknande hyror infördes. I de fall ansvar för byggnadsunderhåll och konsumtionsavgifter överfördes från facknämnderna till nämnden för Lundafastigheter gjordes motsvarande reglering i ram för respektive facknämnd. För vissa av kultur- och fritidsnämndens fastigheter svarade nämnden för Lundafastigheter för underhållet av byggnaden, medan förhyrande nämnd svarade för underhåll och skötsel av markytor, uppvärmning, vatten och avlopp och städning. I hyresavtalen mellan nämnden för Lundafastigheter (hyresvärd) och utbildningsnämnden samt barn- och skolnämnderna (hyresgäster) är ansvarsfördelningen som regel den att hyresgästerna svarar för och bekostar skötsel och underhåll av mark och utemiljö (inkl skolgårdar). Kommunrevisionen genomförde i augusti 1995 en granskning av fastighetsunderhållet i Lunds kommun. I rapporten gavs en rad förslag på åtgärder som sammantaget syftade till att förbättra planeringen och uppföljningen av kommunens fastighetsunderhåll. Kostnader för underhåll och reparationer är poster som ibland på kort sikt använts som regleringsposter i budgetsammanhang. Mot bakgrund av att det finns risk för bl a försämrad funktionalitet och säkerhet är det viktigt att det finns tillräckligt kostnadsutrymme för det långsiktliga underhållet. Komrev inom ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun genomfört en granskning av det eftersatta underhållet. Granskningen har inriktats mot de fastighetstyper som enligt nämnden för Lundafastigheters bedömning har merparten av det eftersatta underhållet; nämligen kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar. 2

5 1.2 Syfte och genomförande Följande revisionsfrågor har ingått i granskningen: Är de medel som budgeterats i EVP:n för eftersatt underhåll tillräckliga? Hur styr och samordnar kommunledningen planeringen av det eftersatta underhållet? I vilken utsträckning kommer den genomförda översynen av internhyror att påverka omfattningen av det eftersatta underhållet? Vilken uppföljning görs av underhållskostnaderna under året? Granskningen har omfattat material från nämnden för Lundafastigheter, centrala skolnämnden, utbildningsnämnden, respektive barn- och skolnämnd, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden. Intervjuer har genomförts med företrädare för Lundafastigheter, kultur- och fritidsnämnden och centrala skolnämnden. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av berörda tjänstemän. 2. Granskningens resultat - iakttagelser 2.1 Medel för eftersatt underhåll i EVP Projekt för eftersatt underhåll på fastigheter Vid införandet av nytt internhyressystem i början av 1990-talet introducerades även ett särskilt projekt för att åtgärda det eftersatta underhållet. Genom att nämnden för Lundafastigheter, under denna period som projektet pågick, gavs möjlighet att ta ut marknadsliknande hyror som var högre än den egentliga självkostnaden av förhyrande nämnd, uppstod ett ekonomiskt utrymme att ta igen det eftersatta underhållet. Projekt eftersatt underhåll slutfördes vid årsskiftet 2000/2001. Enligt nämnden för Lundafastigheters bedömning fanns det fram till detta årsskifte tillräckligt utrymme för underhåll och reparationer mot bakgrund av hyreskonstruktionen. Från 2002 och under 2003 har det däremot inte funnits tillräckligt utrymme för det eftersatta underhållet eftersom en återgång skedde till självkostnadshyror. Det eftersatta underhållet bedöms i nämnden för Lundafastigheters årsredovisning för 2003 uppgå till ca mkr och växa med minst 10 mkr/år för de fastigheter som nämnden ansvarar för. I den bedömningen 3

6 ingår således inte kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar där facknämnderna haft ansvaret. Därutöver tillkommer kostnader som kommunen åläggs från t ex staten i form av elsäkerhetsåtgärder (Ellagen 1997:857), PCB-sanering, radonsanering, arbetsmiljökrav m m. Kostnaden för dessa extraordinära underhållsåtgärder bedöms av nämnden för Lundafastigheter år 2004 till 12,3 mkr och har inte kompenserats från statens sida Eftersatt underhåll på kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar I samband med upprättandet av årsredovisningen genomför Lundafastigheter årligen en genomgång av fastighetsbeståndet för att få en bild av beståndets ålder fördelat på olika fastighetsyper. Tabell 1: Fastighetsbeståndet 2003, M 2 BRA, Byggnadsår Verksamhetsområde Totalt Skolor och fritidshem Förvaltningsfastigheter Barnstugor Fritidsfastigheter Brandförsvar Pensionärslägenh o dc Ålderdomshem Sjukhem Övrig vård och omsorg Kommersiella lokaler Hyresfastigheter Bostadsrätter TOTALT Källa: Nämnden för Lundafastigheter Nämnden för Lundafastigheter bedömde i december 2003 att det sammanlagda eftersatta underhållet på kommunens fastigheter uppgår till ca mkr. Under hösten 2004 genomför nämnden de sista ombesiktningarna av de fastigheter som ingår inom nämndens ansvarområde varefter en totalbild kommer att kunna lämnas för det eftersatta underhållet. I nedanstående tabell har nämnden för Lundafastigheter gjort en bedömning och uppdelning av det eftersatta underhållet. 4

7 Tabell 2: Eftersatt underhåll, uppskattat av nämnden för Lundafastigheter 2003, mkr Fastighetstyp Eftersatt underhåll, mkr Lundafastigheter 15 Skolgårdar 50 Kultur- och fritidsfastigheter 35 SUMMA 100 Källa: Nämnden för Lundafastigheter Det eftersatta underhållet för skolgårdar är bedömt utifrån kvm yta och en genomsnittlig kostnadsberäkning. Den centrala skolnämnden har det kommunövergripande samordningsansvaret för lokalförsörjningen inom förskole- och skolområdet. Nämnden har inte gjort någon egen bedömning av det eftersatta underhållet på skolgårdarna utöver den som nämnden för Lundafastigheter redovisat. Ansvaret för att åtgärda det eftersatta underhållet inom skolgårdarna åvilar respektive barn- och skolnämnd och utbildningsnämnden. År 2000 lämnande kultur- och fritidsnämnden ett uppdrag till förvaltningen att utreda behovet av underhåll för de anläggningar som nämnden har fastighetsansvar för. En konsult anlitades för att göra en avstämning av nämndens investeringsbehov t ex avseende friluftsbad och idrottsplatser och behovet av resurser till det periodiska underhållet för åren Utredningen låg till grund för nämndens första underhållsplan på tio år. Kultur- och fritidsnämndens eftersatta underhåll bedömdes av konsulten uppgå till 23,2 mkr vid genomgången i december Enligt nämnden för Lundafastigheters bedömning är underhållsbehovet något högre och uppgår till ca 35 mkr år Enligt nämnden krävs betydande ekonomiska insatser för kommunalt ägda fritidsanläggningar då dessa är i stort behov av moderniseringar. Kultur- och fritidsnämnden erhöll därför särskilda investeringsmedel av kommunfullmäktige om 5,5 mkr för en upprustning av friluftsbaden i kommunen under en treårsperiod. Under 2005 planerar nämnden att slutföra denna satsning. 2.2 Kommunledningens styrning och samordning av eftersatt underhåll Enligt nämnden för Lundafastigheters bedömning styrde kommunledningen det eftersatta underhållet fram till år 2000/2001 i projektet för eftersatt underhåll. Utöver sedvanlig beredning i budgetarbetet har därefter inte någon egentlig styrning skett av det eftersatta underhållet som till följd av detta ökat för de fastigheter som ingått i nämndens ansvarsområde. 5

8 2.2.1 Kultur- och fritidsfastigheter Kultur- och fritidsnämndens ansvar för det fastighetsbestånd man nyttjar varierar betydligt. Nämnden hyr ett 50-tal anläggningar av nämnden för Lundafastigheter via internhyresavtal samt att nämnden själv förvaltar en mängd olika anläggningar inom främst idrottsområdet. Anläggningarnas ålder, storlek och standard är mycket skiftande. Vid dessa idrottsanläggningar har nämnden ett totalansvar för såväl drift som för byggnads- och anläggningsunderhåll. För vissa av de förhyrda anläggningarna har kultur- och fritidsnämnden ansvar för det inre byggnadsunderhållet. Detta gäller främst för idrottshallar och Högevallsbadet som hyrs via nämnden för Lundafastigheter. Därutöver hyrs även anläggningar från andra hyresvärdar. Efter den genomgång av fastighetsbeståndet som gjordes i december 2002 av anlitad konsult har inga ytterligare tillägg/justeringar gjorts i framtagna underhållsplaner. Detta har enligt kultur- och fritidsnämnden fått till följd att underhållsplanerna inte längre är aktuella. Kultur- och fritidsnämnden har upprättat en sammanställning och ekonomisk bedömning över vilka fastigheter som kommer att överföras till nämnden för Lundafastigheter den 1 januari I budgeten för 2005 ska 1 mkr (från den 1 juli) överflyttats från kultur- och fritidsnämndens budget till nämnden för Lundafastigheters budget som kompensation för överflyttningen av fastighetsbeståndet. I budgeten 2006 överförs 2 mkr avseende motsvarande ändamål. Det kommer också att krävas en genomgång av respektive hyreskontrakt tillsammans med nämnden för Lundafastigheter i syfte att hitta den ideala ansvarsfördelningen för respektive fastighet Skolgårdar På skolfastigheterna i Lunds kommun ingår inte något underhåll av utemiljön i hyran utan ansvaret vilar helt på respektive skola. På förskolefastigheterna ingår vissa åtgärder som införskaffande av nya lekredskap och underhåll av hårdgjorda ytor. Efter en inventering av ett flertal skolgårdar och förskoletomter, som förvaltas av nämnden för Lundafastigheter, har det konstaterats att bristerna är större på skolgårdarna än på förskolans markområden. Enligt nämndens bedömning uppgår det eftersatta underhållet i storleksordningen 50 mkr för skolgårdarna. En förklaring kan vara att det i hyran för förskolan ingår visst underhåll av utemiljön, medan skolorna själva ansvarar för underhållet. När systemet infördes kompenserades dock skolorna i viss mån ekonomiskt för att underhållsansvaret för skolgårdar låg kvar på respektive rektorsområde. Mot bakgrund av att de ekonomiska förutsättningarna har försämrats för skolorna, kan underhållet av skolornas utemiljöer ha kommit att nedprioriteras. 6

9 Park- och naturkontoret biträder sedan 2000 skolorna med upprättande av skötselplaner, entreprenadupphandlingar, kontroll och besiktning för skolgårdarna inom kommunen. Park- och naturkontoret har upprättat skötselplaner (specifikation över yta, inventarier, lekutrustning m m) för ca 50 skolor, vilket betyder att många skolgårdar fortfarande saknar skötselplaner. Naturskolan, inom centrala skolnämnden ska stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling vilket innebär b l a kompetensutveckling inom utepedagogik i närmiljö. Gröna skolgårdar är en långsiktlig skolutvecklingssatsning som initierats av naturskolan. Arbetet syftar till att åstadkomma förändringar i användningen och utseendet av skolgårdarna. Ansvaret för finansieringen ligger hos centrala skolnämnden och medel fördelas efter ett ansökningsförfarande till respektive barn- och skolnämnd vilka har genomförandeansvaret. Park- och naturkontoret inom tekniska nämnden har i sitt arbete konstaterat stora brister i det periodiska underhållet. Park- och naturkontoret har dock inte gjort någon bedömning av storleken på det eftersatta underhållet. I vissa fall är stora asfaltsytor i akut behov av omläggning. På flera skolgårdar är även planteringsytorna i dåligt skick. Det finns också lekredskap som inte lever upp till europanormerna vilket är allvarligt. Vidare konstateras att vissa skolgårdar och tomter är mycket små vilket medför ett högt tryck och ett stort slitage på varje kvadratmeter. I kommunen bildades år 2002 en informell samrådsgrupp för Lunds skol- och förskolegårdar bestående av tjänstemän från tekniska förvaltningen, utbildningsförvaltningen, Lundafastigheter och barn- och skolförvaltningarna. Arbetsgruppen överlämnade i december 2002 ett förslag till målbeskrivning för skolans och förskolans utemiljö. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i januari att överlämna arbetsgruppens förslag till berörda nämnder för beaktande vid upprättandet av planer för skolans och/eller förskolans utemiljö. Samrådsgruppens slutsatser och förslag ingår numera i kommunens förslag till grönstrukturoch naturvårdsprogram (samrådsförslag ) i förslag till handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 21 samt i förslaget till utbildningspolitiskt program med skolplan och lokalplan som är utsänd på remiss i november

10 2.3 Internhyresprissättning Översyn av internhyresprissättning Systemet med internhyror infördes samtidigt som nämnden för Lundafastigheter bildades Relationen till hyresgästerna regleras via upprättade hyresavtal. I nämnden för Lundafastigheters årsredovisning framgår ett antal fastighetsrelaterade nyckeltal bl a hyra/kvm. Tabell 3: Nyckeltal, nämnden för Lundafastigheter Nyckeltal Hyra kr/kvm Fastighetskostnad kr/kvm Källa: Nämnden för Lundafastigheters årsredovisning 2003 Hyresuttaget var högst år Till år 1999 genomfördes en hyresreduktion till följd av en räntesänkning på nämndens internt upptagna lån. Därefter har hyresintäkterna kontinuerligt ökat till följd av årliga indexuppräkningar och om-, till- och nybyggnationer. Även fastighetskostnaderna var högst år 1998 till följd av den höga räntenivån. År 2002 minskade kostnaderna beroende på att förvaltningen inte längre avsatte medel för det eftersatta underhållet. Under 2003 uppgick den genomsnittliga hyresnivån till 916 kr/kvm vilket i jämförelse med andra större fastighetsägare i Lund är något under genomsnittet. Nivån överensstämmer med kommunfullmäktiges intentioner att kommunen inte ska vara hyresledande. Under genomfördes en omfattande översyn av internhyressystemet avseende prissättning och relationer mellan nämnden för Lundafastigheter och hyresgästerna. Översynen resulterade i att nämnden i december beslutade att överlämna ett förslag med 10 punkter på förändringar i det interna hyressystemet till kommunstyrelsen. Mot bakgrund av att merparten av det eftersatta underhållet i huvudsak finns där de förhyrande nämnderna har ansvaret föreslog Lundafastigheter, som en av de tio punkterna, att s k totalhyror skulle införas. Begreppet totalhyra innebär att även vissa mediakostnader (t ex el, vatten/avlopp) samt underhåll av byggnader och markytor ingår i hyran. 8

11 Syftena med förslaget var enligt nämnden för Lundafastigheter att förenkla hanteringen administrativt, att göra pedagogiska förtydliganden och att; ge lokalhyrande nämnderna möjlighet att koncentrera sig på kärnverksamheten skapa en kommungemensam organisation för energihushållning och hantering av eftersatt och framtida fastighetsunderhåll. En gemensam energihushållning ses som särskilt angeläget mot bakgrund av ökande elkostnader och att Lunds kommuns årliga mediakostnader är ca 100 mkr. Energispararbetet kommer att kräva en aktiv samverkan mellan fastighetsägaren, hyresgästen och energileverantörerna. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet i januari 2004 och beslutade att remittera ärendet för yttrande till samtliga nämnder Kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar Av remissvaren på ovan nämnda utredning kan följande framhållas från de i granskningen utvalda nämnderna. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för mediakostnader vid de större idrottsanläggningarna som Högevallsbadet, idrottshallen och Ishallen. Nämnden har arbetat aktivt med resursbesparande åtgärder för att minska kostnaderna. Samtidigt har nämnden konstaterat en tilltagande teknisk komplexitet avseende sina fastigheter. Nämnden pekar särskilt på att vid en övergång till totalhyror förloras incitamentet till egna åtgärder inom den egna verksamheten. Samtidigt påtalas vikten av att det för kommunen som helhet ska kunna ge vinst krävs att nämnden för Lundafastigheter arbetar aktivt med energistudier och i nära samarbete med den som bedriver verksamheten i lokalerna. Även Centrala skolnämnden var positiv till införandet av totalhyror. Nämnden framhåller att särskilt skolgårdsunderhållet med åren har blivit en tung belastning för grundskolorna. Här nämns särskilt t ex asfaltbeläggning och utbyte av staket runt bollplaner. Den pedagogiska anpassningen bör enligt nämnden fortsättningsvis bekostas och hanteras av det s k skolplananslaget. Utbildningsnämnden var i sitt remissvar positiv till att totalhyror införs inom nämnden för Lundafastigheters ansvarsområde. Detta mot bakgrund av att den enskilda skolan ofta inte har en möjlighet att göra en sammanvägd bedömning av vad en investering innebär i energibesparing. Nämnden anger att det behöver göras stora satsningar i skolgårdsmiljön på bl a Katedralskolan och Polhemsskolan. 9

12 Samtliga Barn- och skolnämnder var positiva till att införa totalhyror. I december 2003 tecknade BSN-Öster avtal med nämnden för Lundafastigheter där nämnden för Lundafastigheter även övertar ansvaret för uppvärmning och energihushållning. Kommunfullmäktige beslutade om att godkänna nämnden för Lundafastigheters förslag till förändringar av den interna hyressättningen. Kommunkontoret inom kommunstyrelsen och nämnden för Lundafastigheter har också i uppdrag att lämna ett förslag till styrmedel, som i kombination med internhyrorna, ger hyresgästerna starkare incitament för effektivt lokalutnyttjande. Nämnden har för avsikt att under 2004 utarbeta ett förslag om hur kostnaderna för det eftersatta underhållet på skolgårdar och kultur- och fritidsanläggningar ska finansieras. 2.4 Uppföljning av underhållskostnader Lundafastigheter använder REPAB:s system för datorstödda underhållsplaner. Underhållsplanerna har en hög detaljeringsgrad och löper under en tioårsperiod för respektive fastighetsobjekt. I redovisningen görs en uppdelning på planerat, akut och löpande underhåll samt extraordinära åtgärder. Tabell 4: Underhållskostnader inom nämnden för Lundafastigheters ansvarsområde, Mkr. Underhåll Löpande 5,1 6,7 Akut 19,0 20,5 Planerat 23,8 23,3 Extraordinärt 1,1 0,7 Källa: Nämnden för Lundafastigheters årsredovisning 2003 Någon särskild uppdelning på eftersatt underhåll görs inte i redovisningen. 10

13 3. Våra bedömningar och rekommendationer 3.1 Nytt projekt för eftersatt underhåll på kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar Kommunens genomförda projekt kring eftersatt underhåll har inneburit att kommunen successivt under ett antal år fram till årsskiftet 2000/2001 systematiskt minskat det eftersatta underhållet för de fastigheter som nämnden för Lundafastigheter ansvarat för. För närvarande avser det eftersatta underhållet till största delen kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar. Inför övertagande av kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar krävs att nämnden för Lundafastigheter börjar med en besiktning av aktuella fastigheter. Utifrån denna besiktning bör det göras en prioriteringsordning av vilka åtgärder som har hög/låg prioritet. Beträffande kultur- och fritidsnämndens fastigheter krävs en överföring/uppdatering av genomförd konsultutredning kring eftersatt underhåll. 3.2 Medel för eftersatt underhåll Vi föreslår ett särskilt projekt införs för framtagning av åtgärder för upprustning av kulturoch fritidsnämndens fastigheter och skolgårdar. Här kan samma teknik användas med att ta ut överhyror (hyra plus extrahyra för eftersatt underhåll) för att ta igen det eftersatta underhållet på kultur- och fritidsfastigheter och skolgårdar. Beträffande skolgårdar är det särskilt viktigt att detta görs samordnat med eventuella planerade om eller utbyggnader av skolor och pågående projekt avseende gröna skolgårdar. Enligt vår bedömning kan det handla om minst en tioårsperiod innan det eftersatta underhållet på ca 100 mkr åtgärdats. 3.3 Internhyresprissättning och uppföljningen av underhållskostnader Nämnden för Lundafastigheter bör överväga någon form av incitamentshyresavtal gentemot hyresgästerna i syfte att främja en nämndsövergripande minskad energi- och uppvärmningskostnad. Nämnden för Lundafastigheters redovisade nyckeltal tyder på att en del av det eftersatta underhållet blir akut underhåll. På sikt borde även den redovisade kostnaden för det akuta underhållet kunna reduceras. I samband med införandet av totalhyror blir det enligt vår bedömning också lättare att arbeta med statistikuppföljning som visar på utvecklingen av t ex energiförbrukning kr/kvm och underhållskostnader kr/kvm för hela kommunen. 11

14 4. Avslutning Vår bedömning är att kommunen genom det förslag som initierats av nämnden för Lundfastigheter visar på en vilja att komma tillrätta med det eftersatta underhållet. Under 2004/2005 kommer även förslag att utarbetas för hur det uppkomna eftersatta underhållet skall åtgärdas. Samtliga redovisade förslag bör genomföras av Lundafastigheter i nära samarbete med ansvariga nämnder som kultur- och fritidsnämnden, centrala skolnämnden, respektive barn- och skolnämnd samt utbildningsnämnden Här bör också nämnden för Lundafastigheter ta tillvara den kunskap som finns på tekniska nämnden och den informella samrådsgruppen kring Lunds skol- och förskolegårdar. I och med bildandet av den nya servicenämnden i kommunen skapas också nya förutsättningar för att utnyttja den samlade fastighetskompetensen och jobba nämndsövergripande med dessa frågor. 12