Alla vägar bär till Navet Malenagymnasiet blir kommunlägt PRIO: Skola i förändring

Transkript

1 Information från Sjöbo kommun # I detta nummer: Alla vägar bär till Navet Malenagymnasiet blir kommunlägt PRIO: Skola i förändring Sjöbo - en plats för tillväxt.

2 Varsågod! Sjöbomagasinet delas ut till alla hushåll i Sjöbo kommun. Här hittar du information om aktuella händelser i kommune n, öppettider, sevärdheter med mera. Trevlig läsning! Redaktionen, Sjöbo kommun 2 SJÖBOMAGASINET

3 Ledare 2011 startade LIFEscape, ett EU-projekt vars syfte var att diskutera landskap på ett, för oss, nytt sätt. Samma år trädde den europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Sanna Lynghed, planingenjör Samverkan vidgar våra vyer Där startade den 2,5 år långa resa vi befunnit oss på och nu är det dags att avsluta den. Från början visste vi inget om slutmålet, men vi visste vad som skulle diskuteras: Vårt vardagslandskap. Vardagslandskapet är det du ser och befinner dig i varje dag. Det är kanske centrala Sjöbo, det öppna landskapet vid Bjärsjölagård eller skogen vid Hemmestorpsmölla. Området vi hade som pilotområde var ett välbesökt naturområde med höga natur- och kulturvärden, som sträcker sig från Sövdesjön i söder till Krankesjön i norr. Det är ett område med många intressenter och många som tycker och tänker kring hur området ska utvecklas och bevaras. Tyvärr har dessa inte, under ordnade former, diskuterat området på ett förutsättningslöst sätt tidigare. Det ville vi ändra på nu! Vi ville vinna förtroende och detta för att verkligen få reda på vad det är som är viktigt i området för just dem som bor, besöker och har sina verksamheter där. Att fatta bra beslut i planeringen för framtiden i ett område kräver att beslutet är bra underbyggt - vi behövde alltså bredda vår syn på området. Landskapskonventionen, som vi i Sverige nu förbundit oss att jobba efter, betonar vikten av att vara med och påverka sitt vardagslandskap och detta i ett tidigt skede i planeringsprocessen. Det står ingenting om HUR det är tänkt att processen, med en ökad delaktighet, ska se ut. I LIFEscape bestämde vi, Sjöbo kommun i samarbete med Lunds kommun, att vi skulle ha två parallella processer. En där vi skulle belysa de redan definierade värdena i området genom att erbjuda föreläsningar med experter i ämnet. Vi har sett storkar, hört kronhjortar, håvat i Klingavälsån och pratat om historiken bakom varför Klingavälsåns dalgång ser ut och brukas som den gör idag. Den andra processen gick ut på att tillsammans med boende och verksamma i området sitta ner och diskutera vilka värden som finns idag och vilka värden man vill ska finnas i framtiden. Det var en process med två workshoptillfällen, en återkoppling (för att se att vi verkligen tagit till oss de fakta och de diskussioner som fördes på de tidigare tillfällena) samt en presentation av resultatet landskapsanalysen. Presentationen av resultatet var också en sammanfattande dag för hela projektet. Det var öppet-tält i Silvåkra där vi bjöd öreläsarna och välkomnade alla som var intresserade av att prata med experter på plats. Det var en mycket fin dag och, som en mycket exalterad pojke uttryckte med glädje, vi såg havsörnar, storkar och gripen, ja flygplanet då alltså. En dag som bjöd på det mesta, precis som LIFEscape har gjort. Nu har slutkonferensen i LIFEscape precis ägt rum. Våra projektpartners från Polen, Litauen och Danmark har besökt oss för att sammanfatta projektet. Det allra bästa, förutom den färdiga landskapsanalysen såklart, är erfarenheterna vi får med oss. Vi har haft turen att få jobba med delaktighet på ett mycket ingående sätt. EU har gett oss möjligheten att prova nya, något mer osäkra metoder. Det har gett oss konkreta argument för att delaktigheten i den fysiska planeringen bör öka. För nu har vi bevis på att samverkan vidgar våra vyer så att vi kan ta ett nyanserat grepp i den fysiska planeringen och naturvården. Jag hoppas att kommuninvånarna i Sjöbo ska märka av det, särskilt i arbetsprocessen med ändringen av översiktsplanen rörande landsbygdens utveckling som startar i höst, och ett kommande arbete med ett eventuellt biosfärområde i kommunen. Det blir bättre om vi tillsammans hjälps åt att ta fram alla fakta! SJÖBOMAGASINET 3

4 PÅ OMSLAGET: My Jönsson har tagit bilderna på Nya Torgs hästskulpturer. Läs och se mer på sidan 16. # Lågt grundvatten även i Sjöbo...6 Vi jobbar i Sjöbo kommun Folkhälsa: psykiskt, fysiskt och socialt Malenagymnasiet blir kommunägt PRIO: skola i förändring Näringslivsnytt Ungdomsrådet vill att du ska bli sedd Köp inte skräp Kultur Första modulerna på plats Det är klimatsmart att vara sopsmart Miljöinformation Stipendie- och kulturpristagare SJÖBOMAGASINET

5 En samlingspunkt för alla ungdomar mellan 13 och 20, där alla besökarna både kan se, uppleva, skapa och arrangera olika kulturevent. Det är målet med Ungdoms- och kulturhuset Navet. Alla vägar bär till NAVET Tävlingen för att namnge Sjöbos nya Ungdoms- och kulturhus är nu avgjord, och det vinnande förslaget blev Navet. Juryn gillade namnförslaget bland annat på grund av symboliken. -Navet är något som ligger i centrum samtidigt som många saker kan utgå från ett nav, och det är mycket som kan röra sig och snurra kring det. Det har också en bra anknytning genom att kommunens profil och logga, i mitt tycke, påminner om ett nav, säger Paula Brante, ungdomskulturutvecklare. alla intresserade under dagen och sedan med en sluten ungdomsfest på kvällen. Under dagen deltar bland annat elever från Kulturskolan och Sjöbos Ungdomsråd. Det kommer att bli både uppträdanden och prova på-aktiviteter. Kvällen arrangeras av Sjöbos Ungdomsråd och bjuder på konserter samt en hemlig gästartist. Allt är naturligtvis gratis! Planen för Navet är att det ska fungera som en knutpunkt och mötesplats för alla ungdomar mellan i kommunen, med kreativitet, fantasi och inspiration som ledord. Målet är en verksamhet där besökarna både kan se, uppleva, skapa och arrangera olika kulturevent. Den 25 januari invigs Navet, först med öppet hus för SJÖBOMAGASINET 5

6 Så funkar det Vatten. Något som vi tar för självklart men som faktiskt är en bristvara i stora delar av världen. Nu är grundvattennivån lägre än på 20 år. Lågt grundvattenstånd även i Sjöbo kommun Det har regnat väldigt lite under sommaren, därför är grundvattnet så lågt, säger Peter Hellichius, tillförordnad VA-chef. Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten. Under våren och sommaren är växterna aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas därför sammanlagt större vattenmängder upp av växterna och minskar därmed grundvattenbildningen. Detta i kombination med låg nederbörd ger en mindre grundvattenbildning. För att kunna hämta grundvattnet behövs en brunn. Brunnen borras om det är i den nedre zonen grundvattnet finns, annars grävs en brunn. I brunnen pumpas vattnet upp till till exempel vattenverket eller, om det är en enskild fastighetsägare, till en hydrofor. Sjöbo kommun har generellt god tillgång på grundvatten, abonnenter som är anslutna till kommunalt vatten löper sällan risk att bli utan vatten. Det låga grundvattnet påverkar främst de som har vatten från egen grävd brunn. Vissa av våra grundvattenborror kan påverkas men det är ingen fara för brist på vatten, säger Peter Hellichius. Men bör vi spara på vattnet? Absolut. Man bör undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen och att använda vattenslukande apparater i hushållet, som till exempel pool och badkar. Även Sverige löper risk att få brist på rent vatten, så vi måste hushålla. Det finns all anledning att fortsätta arbeta för rent vatten med hjälp av kväve och fosforfällor och genom att använda mindre bekämpningsmedel, säger Eva Osterman, hållbarhetsstrateg. Det låga grundvattnet får konsekvenser för miljön: Det påverkar ekosystemet i vattendragen. Det är Länsstyrelsens uppgift reglera vattenuttag. Länsstyrelsen ger bevattningstillstånd och bevattningsförbud, berättar Eva Osteman. Fiskdöd i Vomb trolig syrebist En fråga som engagerar många, inte minst på Sjöbo kommuns Facebooksida, är fiskdöden i Vomb. Fenomenet med fiskdöden uppstår i stort sett varje år - ibland vid mer än ett tillfälle. Sjöbo kommuns miljöenhet har kontaktat experter efter att ha uteslutit misstänkta incidenter eller utsläpp. Orsaken har inte gått att förklara med annat än syrebrist eller omrörning av vattnet som också kan innebära döden för de känsliga gärsynglen. Fiskdöden har aldrig kunnat kopplas till utsläpp eller liknande, utan det har förklarats med naturliga fenomen som väder och vind. Länsstyrelsen och Sydvatten är informerade och engagerade i ärendet. 6 SJÖBOMAGASINET

7 Vet du att Sjöbo kommun är kommunens största arbetsplats? att det finns 1100 anställda? att det finns 127 olika yrkesgrupper? att de största kategorierna är lärare och undersköterskor? I slutet av oktober anordnade Sjöbo kommen en arbetsmarknadsmässa samtidigt som den årliga gymnasiemässan hölls. Flera sjöboföretag fanns på plats, liksom Arbetsförmedlingen, Sjöbo elnät och Sjöbo kommun. Arbetsmarknadsmässa Vi vill visa Sjöbo kommun som en arbetsplats att räkna med. Allt fler väljer att söka sig till de så kallade välfärdsyrkena och vi vill vara förstahandsvalet för alla de här studenterna när det är dags att komma ut i arbetslivet, säger HR-chef Monica Håkansson. Ungefär 800 besökare kom till Färsingahallen för att besöka mässan. Mässan riktade sig till blivande gymnasieelever och arbetssökande. Sjöbo kommun hade representanter från alla förvaltningarna på plats, så att besökarna kunde få svar på sina frågor direkt. Dessutom erbjöds besökarna att låna en anställd. Sälis var också med på mässan. Sälis är en robot som används som terapeutiskt hjälpmedel inom vård och omsorg. Laila Oberlies och Eva Frej demonstrerade Sälis - som ger en väldigt verklig känsla! En arbetsplats att räkna med både yrket och hur det är att jobba i Sjöbo kommun, säger Monica Håkansson, som fick ta emot 49 stycken förfrågningar. Inarbetad gymnasiemässa Sjöbo kommun arrangerar sedan fyra år tillbaka en gymnasiemässa. 47 gymnasieskolor från hela Skåne deltog i år för att värva elever till sina program. Elever från Sjöbo, Tomelilla och Hörby besöker mässan. Vi har förmodlingen den största gymnasiemässan i Skåne. säger skolledare Cecilia Björklund. Är man intresserad av ett visst yrke kan man få träffa en person som har det yrket. Då får man en inblick i Läs om fyra av medarbetarna i Sjöbo kommun på nästa uppslag. Europa Direkt fanns på plats. I montern fanns Mattias Andersson, bibliotekarie och medarbetare på Europa Direkt. Fritidsvaktmästarna, här Mia Persson, linjerar bland annat fotbollsplaner med en sådan här apparat. Sjöbo kommuns monter stod på konstgräs! Matematiska övningar med tändstickor och geléhallon. Skolans anställda är en stor del av kommunens anställda. SJÖBOMAGASINET 7

8 Peter Hellichius, VAingenjör, tillförordnad VA-chef Peter har sett Sjöbo kommun från flera olika sidor: han började som undersköterska men nu är han tillförordnad chef för enheten vatten och avlopp. ersom kommunen är ganska liten är jag med hela vägen: från att ta fram underlag till politiskt beslut som leder till själva utförandet. Nu har det skett ännu en förändring i Peters arbetsliv: han är utsedd till tillförordnad VA-chef. Det är väldigt roligt att bli sedd och få på prova på något nytt. Det är inte helt ovanligt att anställda i Sjöbo kommun får utvecklingsmöjligheter i karriären. Som tillförordnad chef får Peter personalansvar och budgetansvar. Åtta anställda finns i enheten som består av driftsledare och VA-tekniker. Jag ger vardagen en mening. Jag tänkte bli läkare eller ambulansförare och läste vård på gymnasiet. Sen jobbade jag åtta år som undersköterska i Sjöbo kommun. Peter valde att läsa vidare på Komvux för att få behörighet att läsa till naturvårdsingenjör. Efter högskolestudierna fick han jobb som miljöinspektör i Sjöbo kommun och stannade i fem år. Då fick han möjlighet att arbeta i en annan kommun, men efter ett par år där blev tjänsten som VA-ingenjör ledig i Sjöbo. Peter sökte och fick jobbet. Jag har alltid trivts med att jobba i Sjöbo kommun. Eft- Vi jobbar i Sjöbo kommun Benny Björngaard, undersköterska Benny arbetar i poolen. Det innebär att han har en fast tjänst på Sjöbo kommuns vård- och omsorgsförvaltning men arbetar på olika arbetsplatser i kommunen efter ett schema som han själv är med och lägger. Jag tycker det är roligt att arbetet varierar. Ibland där jag inne på vårdboende och ibland åker jag ut till vårdtagare som bor kvar hemma i sina egna hus eller lägenheter. säger Benny. Benny, 32 år, gick omvårdnadsprogrammet på gymnasiet och började jobba i äldreomsorgen på sommarlov och helger innan han var färdigutbildad. Han tränar kickboxning på fritiden, renoverar huset och har tre skivomslag av Iron Maiden tatuerade på armarna. Jag kollade med min chef om det var ok att vara tatuerad, och det var det, berättar han. En av fördelarna i mitt jobb Det här är ett miljöarbete. Att Peter trivs i sitt yrke och i Sjöbo kommun beror på mer än att arbetsuppgifterna är roliga: Att jag valt Sjöbo två gånger i mitt yrkesliv beror också på naturen. Det är väldigt vackert här och i mitt jobb är vi mycket utomhus. Jag bor i ett samhälle nära Sjöbo och för mig är det viktigt att slippa långa pendlingstider. Det tar bara 15 minuter med buss. En annan tillgång är sjöboborna: Här möter vi många jordnära, trevlig människor som är intresserade av naturen. Det här är ett miljöarbete och det är extra roligt med medborgarnas engagemang. är att man kan vara precis som man är. Vi jobbar i Sjöbo kommun Att vara flexibel och duktig på att bemöta människor är egenskaper som är viktiga i Bennys jobb. Det handlar mycket om att prata, att känna av sinnesstämningar och veta vad vårdtagaren vill ha ut av tiden. Ibland vill vårdtagaren vara ifred och då ska det respekteras. Mitt uppdrag är att se till att vardagen är meningsfull för vårdtagaren och att han eller hon får hjälp med det som behövs. Det kan var allt från medicinering till att prata bort en stund, innan det är dags att gå eller köra till nästa vårdtagare. Ibland är det svårt att hitta ute i byarna men man lär sig snabbt och vi har bra bilar med GPS. IT används mer och mer av både medarbetare och vårdtagare. Nu är det mobiltelefoner och internet. Några skypar med anhöriga utomlands och så vidare. Ibland får man rycka in och hjälp till med det också. Vi dokumenterar allt på datorn och när vi ska ansöka om semester, lägga scheman och allt annat så är det genom ett program på datorn. Att vara man i vården är en fördel, tycker Benny. Det är så klart en hel del lyft i mitt yrke och då är jag stark nog att klara av det utan att det sliter för mycket på kroppen. Allt fler inser också att de tjänar på att vara i bra fysisk form. Jag har stor nytta av att träna kickboxning. Dessutom har jag världens bästa chef. Jag känner att jag får respons och att jag alltid får svar när jag undrar något kring jobbet eller min anställning. Det är ett stort plus. 8 SJÖBOMAGASINET

9 Elin Andersson, lönehandläggare Elin avslutade det treåriga PA-programmet och fick nästan genast jobb som lönehandläggare i Sjöbo kommun. Men det är ingen vanlig anställning: hon ska bli lönechef hösten Jag lockades av att söka jobbet eftersom möjligheten att utvecklas är så stor, säger Elin, 27 år. När den nuvarande lönechefen går i pension ska Elin vara upplärd och beredd att ta över ansvaret för 1300 anställdas löner. Vi som jobbar med lönerna ska vara ett stöd till all personal, speciellt till cheferna. Vi måste följa de lagar som finns och hållser oss uppdaterade om förändringar i lagstiftningen och avtal. Elin har arbetsrätt som inriktning. Allt kring lönehanteringen är nämligen lagbundet. Arbetsrätten, problemlösningen och att få arbeta med människor är det som fick Elin att välja bana: I arbetet är det mycket problemlösning, säger Elin. Det kan handla om en nyanställning, ersättning, avtalsfrågor och mycket annat. Det är sällan raka svar. Ofta måste man undersöka, tolka lagen och sedan återkomma med besked. Anna Strand, lärare Jag älskar att vara lärare. Det är det bästa jag vet, säger hon. Att det är så roligt beror på barnen som, enligt Anna, är sprudlande glada till 98 procent av tiden. De är spontana och ger omedelbar feedback, tycker Anna som är lärare i svenska och so i tvåan på Sandbäcksskolan i Sjöbo. Jag vill att alla barn ska ha en fristad här, jag ska stå fast och vara en trygghet för alla. Som lärare är jag en viktig person i barnens liv, säger Anna. Anna läste på lärarhögskolan i Kristianstad. Praktik fanns med under alla teminerna. Det är bra för du måste ha fallenhet för att jobba som lärare. Viktiga egenskaper för att bli en bra lärare tycker hon är att vara empatisk, ha lätt för att bygga relationer och att vara intresserad av människor. Dessutom måste man tycka I arbetet är det mycket problemlösning. Vi jobbar i Sjöbo kommun Kring den 22 i varje månad är det bråda tider för lönehandläggarna. Då ska alla löner vara inrapporterade och kontrollerade. Alla anställda använder ett program för att själva lägga in semester, annan frånvaro, byte av schema, olika ersättningar, till exempel traktamente och liknande. Närmaste chefen ska kontrollera och bevilja, annars blir det fel lön. Just de här dagarna ställer krav på hur stresstålig och flexibel man är. Det går inte att lägga något åt sidan för alla måste ha sin lön utbetalad den 27 i varje månad. Att löneenheten är ett sammansvetsat team som arbetar nära varandra och hjälps åt är ovärderligt, tycker Elin. Kollegorna betyder mycket, liksom att jag får möjligheten att utvecklas. Min plan var att arbeta i en liten kommun. Här finns alla funktioner men det är korta vägar mellan dem och det är lätt att få en överblick. om att det är ett omväxlande arbete som bygger på samarbete, lyhördhet och ömsesidig respekt. Det är fler än eleverna som Anna har kontakt med. Föräldrarna är också viktiga för en lärare. Jag skriver veckobrev till föräldrarna så de kan följa vad vi gör i skolan. Föräldrar är en resurs i arbetet. Om det inte fungerar för en elev i skolan måste vi hjälpas åt för att få det att fungera. Då måste föräldrarna vara med i det arbetet. Jag vill att alla barn ska ha en fristad här. Anna och hennes kollegor arbetar i team. Ensam är inte stark i läraryrket, menar hon. Vi samarbetar, diskuterar och finner lösningar tillsammans. Ibland möter lärarna barn som far illa på olika sätt. Att ha stöd i de situationerna är viktigt. Sjöbo kommun satsar på IT i skolan. Att använda bärbara datorer och plattor redan för de små är vanligt i undervisningen. Bland annat arbetar Anna med projektet Skriva sig till läsning. Det går ut på att barnen skriver korta texter om olika spännande ämnen direkt i datorn egentligen innan de kan läsa. Barnen är inte oskrivna blad när de kommer till skolan. De har redan snappat upp mycket. Att skriva på datorn och hitta tangenter som skapar text är stimulerande för barnen. Och att få jobba med sådana här projekt är mycket utvecklande för oss lärare. Vi jobbar i Sjöbo k SJÖBOMAGASINET 9

10 Folkhälsa: Att arbeta förebyggande för friska människor som trivs i sin miljö är viktigt. psykiskt, fysiskt och socialt Människors hälsa är viktigt - att må bra för sin egen skull och må bra för samhällets skull. Sjöbo kommun har anställt folkhälso- och föreningsstrategen Therese Nilsson. För två månader sedan tillträdde Therese Nilsson sin tjänst. Folkhälsa och föreningsliv hänger samman på många sätt, därför är det här ett spännande arbete. Folkhälsa innebär inte bara fysisk hälsa utan också att må bra och vistas i en miljö där man trivs och känna att man är delaktig i samhället; det psykiska, fysiska och sociala. Det sociala är oerhört viktigt. Sjöbo kommun är en kommun med många föreningar och många människor som är delaktiga i föreningslivet. Det handlar inte bara om fysiska aktiviteter det är delaktighet och engagemang i kulturlivet, ideella organisationer och så vidare, säger Therese Nilsson. Folkhälsa är ett brett område. Att göra sociala investeringar, det vill säga att arbeta förebyggande för att människor ska må bra och leva ett meningsfullt liv, är en stor del av vad en folkhälsostrateg gör. Vi arbetar varje dag för att människor ska må bra, till exempel när vi bygger säkrare vägar med cykelbanor där man kan ta sig till aktiviteter och service, arbeta med föräldrastöd, delta i projekt som Smart som motverkar tobak- och nikotinanvändningen bland unga, hur vi planerar bostadsområde så att vi lever upp till vad som sägs i europeiska barnkonventionen och så vidare. Det är en process som alltid ska vara igång, säger Therese Nilsson. Resultatet av arbetet ska vara mätbart så att Sjöbo kommun kan se förbättringar och jämföra med insatserna. Vart fjärde år görs en stor folkhälsoenkät av Folkhälsoinstitutet. Den innefattar frågor om levnadsvanor, fysisk respektive psykisk hälsa, läkemedelsanvändning, vårdkontakter, tandhälsa och sociala relationer. Enkäten omfattar åldersgrupperna 16 till 84 år. Dessutom gör Region Skåne en folkhälsoenkät innefattar åldersgrupperna åtta månader till fyra år, årskurserna sex, nio och elever som går första året på gymnasiet samt en vuxenenkät år. Under perioden fram till 2014 ska Sjöbo kommun arbeta extra intensivt med barn, ungdomar, unga kvinnor samt målgruppen år med lättare sjuklighet. Sjöbo kommuns invånare ska må bra, känna gemenskap och delaktighet och ha en aktiv fritid, har Sjöbo kommun slagit fast. Hälsa enligt Nationalencyklopedin: Ett tillstånd då en människa upplever att hon mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Det innebär alltså inte bara frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning utan att man är frisk och mår bra på alla sätt. Denna syn på hälsa, som bygger på Världshälsoorganisationens tolkning, tar hänsyn till hela människans situation. Ordet hälsa är bildat av ordet hel som betyder lycka. 10 SJÖBOMAGASINET

11 Från och med årsskiftet övergår Malenagymnasiet i kommunal regi. Alla lärararna stannar kvar på sina tjänster och så även övrig personal. Malenagymnasiet blir kommunägt vid årsskiftet. Malenagymnasiet blir kommunägt Malenagymnasiet är ett yrkesinriktat gymnasium med följande utbildningar: hotell- och turismprogrammet, fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, yrkeskopetensutbildning. Utbildningarna söks via sydgym.se. Här svarar kommundirektör Roger Larsson på tre frågor om övertagandet av Malenagymnasiet. Varför tar Sjöbo kommun över gymnasiet? -I Skåne finns sedan några år det så kallade fria söket som innebär att alla ungdomar i Skåne kan söka sin utbildning överallt i Skåne oavsett om den finns i hemkommunen eller ej. Utvecklingen hos oss har blivit att allt fler elever väljer gymnasieskola utanför det nuvarande Sydskånska gymnasieförbundet. Sjöbo kommun har därför tagit initiativ till en förändring av förbundets uppdrag. Från och med den 1 januari 2014 tar Sjöbo kommun över hela gymnasieansvaret för kommunens alla ungdomar. Det innebär att vi får ansvar för information, intagning och ekonomiska regleringar. Det nuvarande förbundet blir ett så kallat produktionsförbund med ansvar för de utbildningar som nu finns i Ystad. I det sammanhanget var det naturligt att Sjöbo kommun tar hand om den gymnasieskola som finns i Sjöbo och som vi gärna vill utveckla. Märker eleverna ägarskiftet? -Övergången kommer förhoppningsvis att löpa smidigt. Vi är väl förberedda! Eleverna kommer mest att märka en del praktiska förändringar som ommärkning av bilar, nya telefonnummer till lärarna och sådana saker. Sjöbo kommun öppnar också med en kraftig investering i IT-utrustning som ska vara på plats strax efter årsskiftet. Vad har du för förväntningar på Malenagymnasiet i kommunal regi? -Jag tror att Malenagymnasiet kan bli ett centrum för ungdomsgymnasiet, vuxenutbildning och uppdragsutbildning för näringslivet som blir väldigt positivt för Sjöbo kommun. SJÖBOMAGASINET 11

12 PRIO: Skola i förändring PRIO står för planering, resultat, initiativ och organisation och är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och Stockholms stad. Målet är att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. SKL beslutade sig för att låta fler kommuner få ingå i processen och Sjöbo kommun anmälde sig tidigt till detta utvecklingsarbete och är i dagsläget en av 18 svenska kommuner som deltar. Familjeförvaltningen i Sjöbo har valt att delta i PRIOarbetet för att målmedvetet och långsiktigt arbeta med att utveckla kommunens skolor. Måluppfyllelsen i Sjöbo kommun har under en längre period varierat mycket. Familjeförvaltningen önskar höja elevernas meritvärden generellt, men också förbättra arbetsmiljön för alla som är verksamma inom skolan. Sjöbo kommun har behov av att höja utbildningsnivån bland kommuninvånarna. En viktig faktor för att locka nya företag att etablera sig i området anser familjeförvaltningen vara en välfungerande utbildningssektor med välutbildad arbetskraft. I Sjöbo har två förändringsledare utsetts, Cecilia Bjuggren och Kicki Karlsson. Förändringsledarna har under våren 2013 genomgått en utbildning i SKL:s regi vilken fokuserat på en särskild kartläggning- och analysmetod som tagits fram internationellt och anpassats till det svenska skolsystemet. Kartläggningen spänner över sex olika huvudområden: Mål och prioriteringar Arbetssätt Kompetensförsörjning och utveckling Ledning Organisation och resursfördelning Kultur och attityd Emanuel och Lövestad först ut Verksamhetschef Cecilia Björklund och familjenämnden valde i samråd med kommunens rektorer att börja kartläggningen med Emanuelskolan och Lövestad/Vanstad skola. Skolorna valdes framför allt för att få en tätortsskola och en landsbygdsskola. I januari 2014 planerar familjeförvaltningen att kunna påbörja kartläggningen på ytterligare två skolor i kommunen. Målet är att alla skolor i kommunen ska kartläggas och arbeta enligt PRIO-processen. Via intervjuer, enkäter och tidsloggar har lärarna fått möjlighet att synliggöra sin arbetssituation för sig själva och för andra. Det samlade materialet bildar ett underlag för potentiella utvecklingsområden. I skrivande stund är kartläggningarna på Emanuelskolan och Lövestad/Vanstad Två förändringsledare driver PRIO: Cecilia Bjuggren och Kicki Karlsson. skola genomförda och respektive rektor har valt ett antal utvecklingsområden som nu lärarna på dessa skolor ska arbeta vidare med. Hit strävar Sjöbo kommun Familjeförvaltningens vision i Vision 2020 är att Sjöbo ska bli en framgångsrik skolkommun. SKL definierar utifrån ledande forskning framgångsrika skolkommuner enligt följande. Framgångsrika skolkommuner: 1. Har bra ledare aktiv förvaltningschef och rektorer som tar ett pedagogiskt ansvar. 2. Tar reda på hur det går följer upp både kunskapsresultat och värdegrundsuppdraget. 3. Lyfter fram kompetenta lärare. Erbjuder utvecklingsoch karriärmöjligheter. 4. Har höga förväntningar på alla. 5. Fångar upp barn med svårigheter. 6. Har tydlig ansvarsfördelning. 7. Har fungerande relationer. 8. Har samsyn om skolans mål. PRIO har utvecklats med stöd av konsultbolaget Mc- Kinsey & Company och bygger på slutsatserna från Mc- Kinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat (t ex Hattie, 2009, 2012). 12 SJÖBOMAGASINET

13 Näringslivsnytt Nu är det hög tid att planera 2014 års aktiviteter. Det händer massor inom näringslivet i Sjöbo kommun. Häng med på utbilningar, frukostar och lär dig allt om upphandling. Inspirationsseminarier för handeln 2014 I samarbete med Svensk Handel arrangerar vi fyra utbildningar under våren: Hörby 29 januari A. Den lilla ortens handel, Meta Troell B: Handeln en vinnande spelare - Trendrapport, Lisa Burden Sjöbo 25 februari på Biograf Flora Butiksexponering, Annica Bergman Höör 25 mars A. Koll på kunden, Lisa Burden B. Det grå guldet, Meta Troell Eslöv 23 april A. Sociala medier och affärsnytta för handeln B. Internet som arena, Hans Tjernström För ytterligare information och program. Se hemsidan: Anmälan till: lena.ytterberg-ohlsson@sjobo.se Hearing i samband med upphandlingar Charlotta Fröier upphandlare/inköpare, bjuder in marknadens aktörer/leverantörer till hearing inför kommande stora upphandlingar, i samråd med beställaren. Se hemsidan för vidare information! Vem vann upphandlingen? Från och med 1 oktober 2013 publiceras på vår hemsida alla upphandlingar som är avslutade och vem/vilket företag som tilldelats kontrakt. Vägledning för företagare som vill delta i upphandling Se hemsidan foretag-stod-och-radgivning/upphandling-och-inkop/ och externa länkar. Företagarfrukost 2014 Näringslivskontoret planerar för 10 företagarfrukostar under år Årets första företagarfrukost i januari fokuserar på besöksnäringen i kommunen. Hjälp oss med idéer/tips om vad en sådan företagarfrukost ska innehålla. Kl. 07:30-09:30 är tiden för samtliga frukostar. Notera datumen för det kommande året: Torsdag 23 januari Torsdag 20 februari Torsdag 20 mars Torsdag 24 april Torsdag 22 maj Torsdag 12 juni Torsdag 28 augusti Torsdag 25 september Torsdag 23 oktober Torsdag 20 november Vi planerar också för en work-shop för besöksnäringen i januari/februari Hjälp oss med idéer/tips om upplägget på detta seminarium. Kontakta: Magdalena Unosson och/eller Lena Ytterberg Språngbräda Sjöbo Innebär att företagare ges möjlighet att vid ett och samma tillfälle träffa olika förvaltningar för att diskutera till exempel nyetablering, bygglov, miljöärenden med mera. Kontakta; lena.ytterberg-ohlsson@sjobo.se eller för information om datum/tider. Nyföretagarcentrum Öresund i Sjöbo Funderar du på att starta eget till våren 2014? Ta kontakt med Nyföretagarcentrum Öresund i Sjöbo; Du erbjuds gratis rådgivning och hjälp av erfarna rådgivare med dina funderingar kring allt som rör din affärsidé, budget och marknadsföring. Europa Direkt sydöstra Skåne Europa Direkt är EU:s lokala mötesplatser för information om EU, dess organisation, prioriteringar, politik och finansieringsmöjligheter. Har du EU-relaterade frågor? Ställ frågor via e-post europadirekt@sjobo.se eller ring Du kan även kontakta verksamhetsledare Patrick Leijon. Företagsbesök Kommunstyrelsens ordförande Stefan Lundgren och näringslivsutvecklare Lena Ytterberg fortsätter under 2014 att besöka företagen i Sjöbo. Vill du att vi kommer till just dig? Kontakta lena.ytterberg-ohlsson@sjobo.se eller På hemsidan du vad som händer på näringslivskontoret. Följ också Sjöbo kommun på SJÖBOMAGASINET 13

14 Ungdomsrådet vill att DU ska bli sedd Sjöbos ungdomsråd vilar aldrig. Mitt i hektiska tider med förberedelser inför invigningen av ungdoms- och kulturhuset Navet pågår arbete med två projekt och en ytterst aktuell kampanj. Patrick Nielsen är ordförande i Ungdomsrådet. Mörkret faller tidigt på kvällarna och dagarna vill inte riktigt bli ljusa. Då startar Ungdomsrådet en kampanj för att få alla att bära reflex. Det ska inte behöva hända dödsolyckor för att man inte syns i trafiken, säger Patrick Nielsen, ordförande i Sjöbo ungdomsråd. Reflexkampanjen kan rädda liv Därför uppmanar han och övriga medlemar i Ungdomsrådet alla företagare att ställa upp på Reflexkampanjen. Se till att synas i mörkret. Använd reflex och placera den strategiskt. ska ett samarbete med Italien starta. Få upp ögonen för andra kulturer Ungdomsrådet söker EU-medel för ett kulturellt utbyte med Italien. I Sjöbo kommun ska LSS-verksamheten vara med. Hur lever människor med funktionshinder i Italien? Det vet vi inte men nu ska vi ta reda på det. Vi kan besöka dem och de kan besöka oss, säger Patrick Nielsen. Företagarna sponsrar reflexer som delas ut till alla ungdomar, och vuxna med för den delen. På ena sidan av reflexen finns företagarens logga, på den andra Ungdomsrådets. Vi hoppas på stor uppslutning så att vi kan dela ut reflexer tillsammans med företagarna, säger Patrick Nielsen. Rätt väg in i samhället Ett annat projekt Ungdomsrådet arbetar med just nu är mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Vi vill hjälpa dem att så snabbt som möjligt bli en del av samhället här. Vi vill också visa var vi står i frågan om främlingsfientlighet, säger Patrick Nielsen. Ungdomsrådet tror att det är viktigt med en dialog med de barn och ungdomar som kommer hit. Vad de behöver veta och vill göra ska komma i fokus. Att lära sig mer om kommunen och hitta viktiga platser, till exempel skolor och bibliotek. Vi tror på en interaktiv karta med bilder. De som kommer hit kan inte språket o kanske inte så mycket engelska heller. Då blir det visuella viktigt. Att mötas över geografiska och kulturella gränser är prioriterat i Ungdomsrådets verksamhet. Under nästa år Ungdomsrådet söker projektmedel via Europa Direkt för att genomföra projektet. Men först ska Navet invigas. 25 januari inviger vi med stor fest. En stor artist deltar, och flera lokala. Stort och pampigt ska det bli. Kontakta Ungdomsrådet Skicka e-post till ungdomsradet@sjobo.se Ungdomsrådet är till för dig mellan 12 och 20 år och som bor i Sjöbo kommun. I ungdomsrådet tas frågor upp som rör både skola, fritid och andra områden som påverkar ungdomar. Representanterna i ungdomsrådet får träffa politiker och tjänstemän i kommunen för att föra fram sina åsikter. Ungdomsrådet träffas ungefär en gång per månad under läsåret på skoltid, dessutom anordnas ett internat en gång per år. 14 SJÖBOMAGASINET

15 Köp inte skräp en kampanj från Sysav När du slänger en mobiltelefon är det ca 150 gram vi återvinner på hemmaplan. Det är ju försvinnande lite. Men det är inte det du håller i handen som har den stora miljöpåverkan. Det är den 75 kilo tunga skräphögen som skapats under tillverkningen av din mobiltelefon som är boven. Du får också veta att det går åt 2400 liter vatten för att tillverka en hamburgare och 2700 för att odla ett kilo ris. Att producera mat belastar både miljö och klimat. Och en svensk slänger en femtedel av maten hen köper! Det och mycket annat får du lära dig på Sysavs kampanjsite Köp inte skräp. Du får också veta vad du ska göra för att stoppa matsvinnet och bli en medveten konsument. Syftet med kampanjen är att minska avfallsmängderna i de sydskånska kommunerna. Gå gärna in på projektets hemsida och delta i deras tävling. Gör också testet Historien om ditt avfall. Köp inte skräp är en del av projektet Europa Minskar Avfallet. TÄVLA! om VIP-biljetter till MELODI- FESTIVALEN 2014! 2-30:e PRIS presentkort på MYRORNA (värde 100 kr) BASERAD PÅ DIG OCH DINA SANNA SOPOR MVH s m e e SJÖBOMAGASINET 15

16 Kultur Nya hästar på torget Till höstens Sjöbodagar invigdes de nya hästskulpturerna på Nya Torg. Hästarna är tillverkade i betong och väger 700 kg styck. Konstnären är Jackie Persson, som bland annat är specialiserad på häst- och djurskulpturer i naturlig storlek. Traditionell utställning i Sjöbo konsthall Sjöbo konstförenings julutställning varar traditionellt hela december, med vernissage den 1 december på skyltsöndagen, då konstföreningen bjuder besökarna på glögg och pepparkakor. Sex konstnärer samsas om utrymmet, Gunilla Widholm, Gunilla Sundström, Malin Schönbeck, Lena Pettersson, Ann Makander och Ia Karlsson. 16 SJÖBOMAGASINET

17 Rikt djurliv har vi i Sjöbo kommun men de här kreaturen får vi bara se på film. Walking with dinosaurs visas på Flora i jul. Bilden är en pressbild. Biografen Flora Stora djur och en försvunnen 100-åring Biografen Flora visar från i höst film lördag, söndag och onsdag. På lördag är tiderna kl och kl 21.00, söndag kl och och onsdagar kl Nytt från i höst är också att filmduken är framflyttad till scenens framkant och därför är bildkvaliteten ännu bättre. Detsamma gäller ljudet, som under sommaren förbättrats. Nya högtalare har installerats och hänger nu i taket i stället för att stå längst bak på scenen. lens film är Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann med Robert Gustafsson i huvudrollen. Julens familjefilm är Walking with dinosaurs är ett äventyr i forntiden som visas i 3 D. Svårt att hitta rätt julklapp? Biobiljetter är alltid populärt och presentkort finns att köpa på Turistbyrån, öppet mån-tors och fre Under jul- och nyårshelgen visar vi film som vanligt. Ju- Robert Gustafsson spelar huvudrollen i Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann. Bilden av vi fått låna av Disney. SJÖBOMAGASINET 17

18 Information & nyheter Planeringen att öppna ett gruppboende för ensamkommande flyktingungdomar i Sjöbo är i slutfasen, och en bit in i januari kommer de första ungdomarna att flytta in. Ensamkommande flyktingbarn: Verksamheten kommer som mest att ta emot 11 pojkar i åldrarna år, och målet är att ge ungdomarna en trygg och säker vardag samtidigt som de förbereds för ett självständigt liv i det svenska samhället. När den första modulen kom på plats igår var det en speciell känsla, berättar Annelie Rolfsdotter Lundblad som är föreståndare för gruppboendet. Det börjar även komma färg på väggarna i de lokaler som ska fungera som kök och samlingsrum, vilket känns bra. Annelie började sitt arbete i september, och hon är just nu inne i slutfasen av rekryteringen när det gäller personal som ska arbeta på boendet. Sällan har kommunen haft så många väl kvalificerade sökande till utannonserade tjänster som nu, berättar Annelie. Intresset har varit enormt efter att annonsen kom ut, och de vi nu kommer att anställa har alla en lång utbildning och mycket erfarenhet med sig från arbete med just unga flyktingar. Personalen börjar veckorna efter nyår, och sedan börjar vi ta emot ungdomarna. Centralt boende Kommunen bestämde tidigt i planeringen att boendet skulle vara inne i Sjöbo tätort, så att ungdomarna har nära till skola, vårdcentral och fritidsaktiviteter. Vi vill att ungdomarna ska komma in i vardagsrutiner så fort som möjligt, och de börjar också i skolan direkt när de flyttar hit, förklarar Annelie. Vi hoppas att vi tillsammans med föreningslivet snabbt ska kunna lotsa ung- Modulerna som boendet byggs upp av har upphandlats av Sjöbohem, och placeras vid Ängsgården i Sjöbo. Första modulerna på plats domarna in i fritidsaktiviteter. Det är ett bra sätt att komma in i samhället, och precis som alla andra ungdomar har de intressen som de vill fortsätta ägna sig åt. Det kan vara fotboll eller annan idrott, men det kan så klart vara helt andra saker. Faktaruta Den 17 mars 2010 beslutade riksdagen om en ny lag som ska påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Den nya lagen har inneburit förändrade ansvar för olika myndigheter, och huvudansvaret för flyktingmottagandet ligger numera hos arbetsförmedlingen. Kommunerna har en fortsatt central roll i ansvar för mottagande, bosättning och undervisning. Det är Migrationsverket som tecknar avtal med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn, och som också ersätter kommunerna fullt ut för de faktiska kostnaderna som uppstår i samband med barnens etablering i samhället. Med ensamkommande barn menas underåriga (enligt FN:s barnkonvention definieras alla som är under 18 år som barn) som kommer till Sverige utan förälder eller någon annan som är i föräldrars ställe. Vanligast är att de barn vi talar om är pojkar i tonåren, alltså snarare ungdomar än barn i vardagligt tal. 18 SJÖBOMAGASINET

19 Det är klimatsmart att vara sopsmart! Sjöbo kommuns invånare har anledning att vara extra stolta över avfallshantering. Sjöbo är en av föregångskommunerna, när det gäller så väl utsortering av matavfall som fastighetsnära insamling av förpackningsmaterial. Ökad utsortering av matavfall har lett till ökad framställning av både biogas och biogödsel. Fyrfackssystemet har i sin tur lett till en ökad utsortering av material som kan materialåtervinnas (exempelvis kartonger och plast). Det som är så smart med att sortera sitt avfall är att det inte enbart medför positiva effekter för miljön utan även för vår ekonomi. Exempelvis är kostnaden för att omhänderta matavfall cirka 25 procent lägre än kostnaden för restavfall. Det innebär att allt matavfall som sorteras rätt bidrar till lägre kostnader för kommunen. För returpapper, kartong, glas, plast och metall är vinsten ännu större. De sänkta utgifterna medför att avfallstaxorna kan hållas nere. Sedan införandet av det nya systemet har det inte skett någon höjning av avfallstaxorna, berättar Sjöbo kommuns avfallsingenjör Mathias Persson. Att sortera ut material för materialåtervinning ger mycket stora vinster för miljön. Här nedan följer några av de många positiva effekterna: att återanvända en aluminiumförpackning sparar 95 % av den energi som hade gått åt för att tillverka en ny. att återanvända en konservburk sparar 75 % av den energi som hade gått åt för att tillverka en ny. att återanvända 1 kg plast ger en sänkning av växthusgaser motsvarande upp till 2 kg koldioxid jämfört med att förbränna den gamla plasten och tillverka ny av råolja. Även omhändertagande av matavfall för framställande av biogas och biogödsel räknas som en form av materialåtervinning. Eftersom biogasen har framställts av matavfall så blir biogasen ett nästintill koldioxidneutralt drivmedel (ett drivmedel som inte tillför någon extra koldioxid). Varje påse matavfall som samlas in kan driva en personbil i cirka 2,5 km. Därutöver får vi stora mängder biogödsel som kan spridas på åkrarna, berättar Mathias Persson. Att vara sopsmart och ta hand om avfallet på ett hållbart vis är inte det enda sättet att agera klimatsmart. Den överlägset bästa metoden är att minska på det avfall man ger upphov till. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att handla begagnade varor istället för att köpa nya. Detta ger produkterna en längre livslängd samtidigt som det i många fall också är ekonomiskt lönsamt. Många föreningar tar emot loppisgrejer som de säljer. Om du handlar på loppis stöttar du både miljön och föreningarna, uppmanar Mathias Persson. I höst drar SYSAV igång en kampanj som heter Köp inte skräp! för att minska avfallsmängderna i de sydskånska kommunerna. Läs mer om projektet på sidan 15. Har du frågor eller idéer om kommunens sophantering? Kontakta i sådant fall Sjöbo kommuns avfallsingenjör Mathias Persson på mathias.persson@sjobo.se alternativt telefon SJÖBOMAGASINET 19

20 Miljöinformation Kemikalier i vår vardag De varor du köper hem och använder varje dag innehåller olika kemikalier. Det gäller inte bara hygienprodukter, rengöringsmedel och smink utan också leksaker, kläder och skor. Kemikalier finns också i varor du inte handlar lika ofta som byggmaterial, elektronik och vitvaror. Självklart är inte alla dessa kemikalier farliga. Men flera av de mest använda kemikalierna klassificeras av EU som särskilt farliga för hälsa och miljö, så kallade miljögifter. De är långlivade i miljön, kan lagras i kroppen och är giftiga. De kan orsaka cancer, skada arvsmassan eller fortplantningsförmågan samt påverka hormonsystemet. Hushållen har blivit en av de stora utsläppskällorna av miljögifter. Miljögifterna sprids till luften och samlas i damm. En del miljögifter vädras ut. Andra hamnar i avloppet när vi sköljer ur dammtrasor och spolar ut skurvatten, borstar tänderna, duschar och tvättar kläder. Vill du att det du konsumerar inte ska skada miljön? Vill du att det näringsrika slam som uppkommer i reningsverken ska kunna vara en del av kretsloppet? Då är det viktigt att tänka på vad du spolar ner i avloppet. Annars försämras reningen av vattnet och nerspolade saker orsakar stopp i ledningar. Eldar du med ved? Miljö- och byggnadsnämnden upplever att det kommer in fler och fler klagomål ang. olägenheter från omgivningens vedeldning. Spola på rätt sätt Det enda som ska spolas ner i avloppet är sådant som kommer ur oss människor, samt toalettpapper som är gjort för att brytas ner snabbt. Bomull, tops, tamponger, bindor, blöjor, kondomer, hår, snus och andra föremål ska slängas i en papperskorg och inte i toaletten. Matfett täpper till ledningarna. Stekpannor m.m. ska därför torkas ur med lite hushållspapper innan de diskas. Pappret slängs sen i soporna. Snåla med rengöringsmedel Vi skrubbar och skurar med mängder av diskmedel, tvättmedel, schampo, tvål, bilvårdsmedel, golvvårdsmedel, avfettningsmedel och industriella rengöringsmedel. Tyvärr är det så att ju renare vi blir, desto smutsigare blir miljön. Tvättvattnet efter en biltvätt innehåller exempelvis både skadliga tvättkemikalier, föroreningar i form av asfalt- och oljerester och flera typer av tungmetaller. Tvättar du bilen på gatan rinner tvättvattnet ner i dagvattenbrunnarna och hamnar orenat i närmaste vattendrag. Därför är det bäst att tvätta bilen på en automattvätt eller en gör-det-självtvätt. Alla dessa mängder av rengöringsmedel vi använder innehåller skadliga ämnen som naturen inte mår bra av. Rök från vedeldning är visserligen ett biobränsle, men innehåller samtidigt många ohälsosamma ämnen, däribland polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och små stoftpartiklar. PAH tillhör en grupp av ämnen som är bland de mest cancerframkallande ämnen man känner till. Många av ämnena i vedeldningsrök är noga kartlagda och kan ge upphov till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, luftrörsproblem, nedsatt lungfunktion och luftvägssjukdomar. Personer med astma, kol (lungsjukdom), allergier eller hjärt- kärlsjukdomar kan få ökade besvär. Varje år beräknas 100-tals personer dö i förtid p.g.a. utsläppen från vedeldning. Det är i huvudsak eldarna själva och personerna i den närmaste omgivningen som drabbas. Enligt undersökningar kan inomhusluften hos en eldare vara lika förorenad som luften på en central storstadsgata. Vid eldning bildas ett undertryck i huset då luft sugs ut genom skorstenen. Detta innebär att ny luft dras in genom ventiler och otätheter i byggnaden. Du som eldar får därför även själv in ämnena du släpper ut. Som vedeldare bär du enligt lagstiftningen (miljöbalken) ansvar för att ditt eldande inte medför olägenhet för människors hälsa i din omgivning. Detta innebär att du ansvarar för att din eldning inte sker på ett sätt så att röken skapar luktstörning eller annan störning för omgivningen. Läs mer om eldning på Intresserad av andra uppvärmningsalternativ? Hos kommunens energirådgivare Anna-karin Nilsgart går det att få kostnadsfri rådgivning ang. bland annat olika uppvärmningsalternativ. Mobiltelefon alla dagar är Vill du skicka en fråga via e-post går det också bra. Då är adressen anna-karin.nilsgart@sjobo.se. Välkommen med dina frågor! 20 SJÖBOMAGASINET