Gutenberg och hans tryckpress

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Gutenberg och hans tryckpress En uppfinning som förändrade 10/2/2009 Grupp 4 Shaan Mya Embrey Sofie Falenius Robin Edberg

2 Innehållsförtäckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Metod Teori Gutenbergs liv Tryckpressen Samhället förändras Diskussion... 7 Referenser

3 1. Inledning Ett Amerikanskt forskarlag utsåg nyligen Johannes Gutenberg till årtusendets man. Detta utifrån att Gutenberg förändrat sättet att kommunicera och därmed lagt en grund för dagens informationssamhälle (Füssel, 2000, s.7). Uppsatsen är tänkt att vara en tillbakablick och ett fönster mot ett samhälle som för drygt 600 år sedan förändrades av boktryckarkonstens tillkomst. Gutenbergs tryckpress förändrade inte bara samhället den förändrade även vardagen för ett stort antal människor. Genom tiden har människor kommunicerat på en mängd olika sätt, genom bland annat språk och bilder. Tryckpressen lade en grund för vidare utveckling inom mänsklig kommunikation och informationsspridning. Uppsatsen är skriven av tre studenter, Shaan-Mya Embrey, Robin Edberg och Sofie Falenius, som studerar Samhällets logistik vid Lindköpings universitet i Norrköping. Vid tidpunkten för skrivandet läser vi kursen Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv och har utifrån kursen byggt upp ett intresse för systembyggare och dess påverkan på samhället, därav valet av Gutenberg och hans tryckpress. 2. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vem Johannes Gutenberg var och hur hans uppfinning påverkade samhället. Den primära anledningen är att få en förståelse för hur en uppfinning kan förändra förutsättningar för människor med olika bakgrund på en relativt kort tid. 3. Frågeställningar Vem var Gutenberg? Hur fungerade hans uppfinning? Hur har tryckpressen kommit att förändra samhället? Hur påverkades olika grupper i samhället av tryckpressen? 4. Metod Efter valet av ämne började vi leta relevant litteratur. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och vi har därmed varit kritiska till de källor vi valt. Informationen vi sökte hittade vi främst i böcker på olika bibliotek. Vi hävdar även att tryckta källor är mer tillförlitliga än de övriga. Gutenbergs historia har inte förändrats avsevärt med tiden, därmed fann vi det acceptabelt att använda oss av böcker som publicerats under de senaste åren. Två av böckerna vi valt är specificerade på Gutenberg samt tryckpressen och finner därmed att författarna måste vara insatta i ämnet. Detta gör böckerna i sig mer pålitliga. För att visa på tryckpressens inverkan på samhället använde vi oss av ett kapitel ur Per Gyberg och Jonas Hallströms bok Världens gång, teknikens utveckling. Kapitlet vi använde oss av är skrivet av en professor i pedagogik, Roger Säljö. Vi hävdar utifrån detta och hans flertal skrivna böcker att han är insatt i utvecklingen av skriftliga traditionen.

4 För att få fram ny statistik beträffande internetanvändningen i Sverige använde vi oss av en undersökning som Nordicom gjort På noricoms hemsida gick det att läsa att de varje år utför undersökningar genom telefonintervjuer. Tyvärr framgår det inte ett antal på de som är med i undersökning utan endast att det görs på ett slumpmässigt urval. Denna källa hävdar vi att inte är fullt tillitlig men att den ändå bör ge en generell bild då den utförs på i stort sätt alla åldrar. För att få insikt i ämnet började vi med att läsa litteraturen och se vad vi kunde ha användning av utifrån de olika böckerna. Uppsatsen har skrivits gemensamt och någon uppdelning av skrivandet har inte förekommit. 5. Teori 5.1 Gutenbergs liv Det finns inget säkert årtal då Johannes Gutenbergs föddes (Man, 2002). Enligt Füssel (2000) föddes Gutenberg mellan med motiveringen att det förekom en arvsuppgörelse utifrån Gutenbergs faders testamente som sade att Gutenberg var myndig Man (2002) påstår att det istället handlar om åren , däremot är förklaringen liknande den ovan nämnda. Füssel (2000) förklarar att det under denna tid var vanligt att föräldrar döpte sina barn efter helgon. Det är därför troligt att den 24 juni var dagen då Johannes Gutenberg föddes. Enligt Man (2002) finns det teorier om att han skall ha döpts i St Christophkyrkan, i hans födelseort Mainz. Om Gutenbergs ungdomsår kan vi bara spekulera (Füssel, 2000, s. 11). Gutenbergs uppväxt verkade säkrad med livsförsäkring och en far vars ställning i Mainz var god. Däremot skedde politiska förändringar i Mainz som gjorde att familjen förflyttade sig från staden till Eltville 1411 (Man, 2002). Att Gutenberg skall ha fått en bra utbildning i klosterskola är det flera som antagit då han hade goda kunskaper i både latin och teknik. Det finns även de som har spekulerat kring att Gutenberg bedrivit universitetsstudier (Füssel, 2000). Man (2002) baserar Gutenbergs goda utbildning på att hans föräldrar hade en inriktning på affärsverksamhet vilket ledde till att de kunde finansiera hans skolning. Man (2002) håller även med Füssel (2000) angående universitetsstudierna och förklarar att det finns trolig anledning att tro att Gutenberg studerade på universitetet i Erfurk mellan åren 1418 och Under denna tidsperiod tog Gutenberg sitt efternamn, blev myndig och flyttade åter till Mainz (Man 2002). Enligt Man (2002) lämnade Gutenberg Mainz efter en tvist med ärkebiskopen 1429 och Füssel (2000) hävdar att det den 16 januari 1430 finns tydliga bevis på att han inte längre uppehöll sig i Mainz. Var Gutenberg befann sig de kommande fyra åren är oklara (Füssel, 2000). Gutenberg dyker upp igen 1434 i Strassburg och bosätter sig sedan utanför i St Arbogast. Mellan 1434 och 1439 jobbade Gutenberg med det som idag kalla spegelprojektet tillsammans med tre kompanjoner han anknöt sig till Gutenberg stannade i Strassburg trakten tills 1444, varpå han försvann tills 1448 då Gutenberg dyker upp i Mainz och tar ett lån av sin kusin (Man 2002).

5 Man (2002) hävdar att Gutenberg jobbade med någon sorts press sedan 1434, däremot är det oklart ifall det var just boktryckpressen trycktes iallafall första boken vilket var en bok på 20 sidor om latinsk grammatik. Efter det tryckte Gutenberg avtalsbre 1452, kalendrar inför 1455 mellan åren 1453 och 1454, samt fler avtalsbrev. Det stora genombrottet kom 1545 när Gutenbergsbibeln blev klar. Under dessa senare åren hade Gutenberg en finansiär vid namnet Johann Fust. Vid det här laget var pengar det enda Gutenberg saknade. När bibeln väl var i produktion 1455 stämde Fust Gutenberg på en stor summa gulden som Fust visste att Gutenberg inte skulle kunna betala förrän produktionen var klar. Fust vann fallet och övertog Gutenbergs utrustning och uppdrag. Gutenberg fick behålla en press och lite utrustning och gjorde små affärer. Gutenberg lyckades genom politiska val leva ett tryggt liv fram tills sin död 1470 (Man, 2002). 5.2 Tryckpressen Gutenbergs uppfinning är lika enkel som genial (Füssel, 2000, s. 15). Han använde sig av det latinska alfabetet vilket består av 26 bokstäver. Före tryckpressens uppkomst skrevs texter av för hand när de skulle kopieras. Nu bestod endast proceduren av att skära och gjuta bokstäver. Metoden för att gjuta var väl känd då denne använts inom myntverk och klockgjuteri (Füssel, 2000). Det första som behövde göras för att tryck skulle bli möjligt var att slå eller stämpla in en bokstav i en metallbit. Metallplatten med sin intryckta bokstav kallades för matris. Problemet som Gutenberg skulle märka var att överföringen av bokstavsavtrycket till trycktypen inte var helt enkelt. (Man, 2002). Man (2002) anser att instrumentet som användes till gjutningen var uppbyggd av två delar. Dessa sammanfogades för att låsa fast matrisen där bokstavstryket var vänd inåt. För att matrisen skulle hållas på plats användes en fjäder. I toppen av gjutinstrumentet fanns en öppning där smällt metall hälldes i. Därefter avlägsnades fjädern och gjutformen separerades, vilket ledde till att ett block föll ut. Blocket, trycktypen, var silverfärgat och fyra centimeter långt. Denna procedur tog inte mer än 60 sekunder. Enligt ett flertal forskare var detta Gutenbergs kärna i arbetet (Man, 2002). Hårdvaran i tryckprocessen var gjutinstrumentet. Det blev senare möjligt för stilgjutare att tillverka fyra typer på mindre än en minut och upp till hundra per dag. Den stora fördelen var att livslängden av typen inte spelade stor roll. Detta eftersom metallen kunde återanvändas då typerna blev utslitna vid många tryck. Det var matriserna som var av betydelse, eftersom de återanvändes vid tillverkning av varje ny typ. Den första apparaten var alltså inte vidare invecklad. Grunden var stämpeln-matrisen-gjutinstrumentet-typen (Man, 2002).

6 Det fanns vissa problem med att göra en radsammansättning av typerna. Teoretiskt sätt är det inte några problem att göra en ram med fixerade rader och typer. Det är det praktiska som är problemet. Eftersom högerkant och vänsterkant skulle vara raka var typerna tvungna att placeras med olika mellanrum för att texten skulle se jämn ut (Man, 2002). Förutom detta förekom även andra problem. Djupen på avtrycken i matriserna var tvungna att vara identiska för att ett jämt tryck av bokstäver skulle uppstå. Höjden på typerna hade också betydelse, de måste vara lika höga för att varken för hårt eller för mjukt tryck skulle uppstå. Om höjderna skulle vara olika skulle en del bokstäver inte nå pappret medan andra skulle avge ett för hårt tryck. Att bokstäver hade olika bredd ledde även till problem. Detta då bokstäver som m och w tar större plats än exempelvis l och i. Gutenberg måste även ta hänsyn till att versaler tar större plats än gemener. Uppfinningen måste klara av variationer i storlek på typerna, men även typsnitt och skiljetecken. För att kunna framställa en text med en viss storlek och ett visst typsnitt krävdes ungefär 300 separata typer. För att kunna variera dessa krävdes alltså ett mycket stort antal matriser (Man, 2002) Man (2002) anser att det krävdes mer än bara lösningar till redan nämnda problem. Det krävdes även kunskap om andra tekniker. Gutenberg måste ta ställning till hur förvaringen av typerna skulle ske, placeringen av dem, samt hitta ett papper och en färg som lämpade sig för denna typ av tryck. Gutenberg fann det passande att använda en blandning av linolja, sot och äggvita för at framställa färgen. Han vad tvungen att experimentera för att komma fram till vad som lämpade sig bäst. Sotet behövde avfettas och med stor försiktighet upphettas, dessutom var det mest passande om sotet kom från bränd olja och harts. För att få fram olika färger tog Gutenberg hjälp av målare och fick därmed kunskap om hur färgen måste blandas i rätta och exakta proportioner (Man, 2002). Valet av papper var inte helt oproblematiskt då pappret som använts för att skriva med gåspennor visade sig vara för tjockt. Gutenberg kom då fram till att han skulle fukta pappret för att få det att bli så mjukt som han önskade. Exakt rätt fuktighetsnivå var tvungen att finnas då för mycket fukt skulle leda till ytan upplöses. Det bästa sättet visade sig vara att tillföra en viss mängd fukt på vartannat papper och därefter placera dem under en press. Där skulle de ligga i några timmar så att fukten spred sig. Det var viktigt att det inte blev för länge då detta skulle göra att pappren förstördes. Denna procedur visade sig tidsmässigt variera beroende på årets tidpunkt (Man, 2002). 5.3 Samhället förändras Teknik genomsyrar de flesta mänskliga verksamheter (Gyberg & Hallström, 2009, s. 15). Förändringar inom tekniken kan vara svåra att förutspå och leder i vissa fall till sociala konsekvenser. Tryckpressen som Gutenberg uppfann är ett exempel på detta. Den ledde till att tillgången till information ökade kraftigt. Information hade tidigare förmedlas genom muntliga

7 konversationer, en fann nu andra vägar. Böcker som tidigare inte varit något självklart fanns nu i varje hem, senare även dagstidningar. I samband med denna förändring ökade också kraven på läs- och skrivfärdigheter. Inom några år hade denna uppfinning förändrat kommunikationen och sättet att förmedla information (Gyberg & Hallström, 2009). I mitten av 1400-talet kommer tryckpressen vilket leder till att spridningen av skrift tar fart ordentligt. Innan dess har böcker och texter endast nått begränsade grupper; kyrkans män, hoven och högreståndsmiljöer (Säljö, 2009, s. 328). Boktryckarkonsten påverkade olika delar i Europa, men inte på samma sätt (Säljö, 2009). I nordvästra Europa blev protestantismens genombrott under 1500-talet en viktig ideologisk bakgrund för spridningen av första hand läsfärdigheter. (Säljö, 2009, s.328) Martin Luther King hävdade att människor fick läskonsten som en gåva ifrån Gud. Den som behärskade läsningen kunde då införskaffa sig kunskap om Guds ord i de heliga skrifterna och därmed bli oberoende av prästers predikan. För att detta skall kunna uppfyllas behöver Bibeln finnas översatt till nationalspråken, något som Luther var flitig att förespråka. Detta fick sin genomslagskraft mellan 1530 och 1550 då Bibeln fanns översatt till de stora europeiska språken och även de nordiska. Luther kan kanske sägas vara den första att förmedla information genom skrift då han i Tyskland 1517 spikade upp sina 95 teser (Säljö, 2009). Det som är intressant är att man når nästan hela befolkningen inom i en detta sammanhang relativt kort tid, ett par hundra år (Säljö, 2009, s. 328). Det som gör detta möjligt är den reformerade protestantiska kyrkan då deras präster och klockare användes som lärare. Det förekom också husförhör där befolkningens läskunskaper prövades och även betygsattes. Metoden visade sig vara bra trots att en del av befolkningen visade ett visst vemod till att lära sig läsa. I samband med att folkskolorna uppstod i mitten på 1800-talet kunde redan de flesta läsa. Nämnas bör att den protestantiska läskunnigheten begränsades till ett antal religiösa skrifter, där bland böner, psalmer, budorden samt tolkningen på dessa som Luther gjort. Det kan därför inte jämnföras med det vi kallar läskunnighet idag. I stor utsträckning var detta texter man redan hört många gånger och man kunde plocka mycket ur minnet (Säljö, 2009, s. 329). Den protestantiska läskunnigheten lade därmed en grund för utveckling, en utveckling som ledde till högre krav på individnivå (Säljö, 2009). På 1800-talet började texterna genomsyra samhället ordentligt. Förutom en dagpress uppstod även politiska pamfletter, vilka politiska rörelser nyttjade. Bokproduktionen tog även fart då romaner, reseskildringar och läroböcker blev allt vanligare. Det är även under 1800-talet som efterlängtade tidsskrifter börjar ges ut regelbundet. Den upplevelse som median erbjuder blir en del av mångas vardag (Säljö, 2009). "Det var en uppfinning som bara väntade på att göras" (Man, 2002, s.11). Det Man (2002) förklarar är att tryckkonsten i samband med tryckpressen var en uppfinning som bara skulle uppfinnas. Under 1400-talet fanns alla element som krävdes för att utveckla trycktekniken.

8 Gutenberg råkade bara vara den person som hade viljan och kunskapen för att föra tekniken framåt. Däremot var Gutenberg inte ensam om att vara i framkanten inom utvecklingen dök en man vid namnet Procopius Waldvogel upp i Avigon i nuvarande Frankrike. Med sig hade han två stålalfabet och olika metallformar. Däremot finns inga källor på att han någonsin använde någon press. Inte heller verkade det som om Waldvogel hade planer på att utveckla konsten vidare. Utan använde trycken som en säker inkomstkälla. Enligt Man (2002) hade Waldvogel kontakt med släktingar till Gutenbergs tidigare kompanjoner och Man (2002) påstår därför att det kan finnas en anledning till att Gutenberg höll väldigt tyst om sitt arbete. En annan utmanare till uppfinnartiteln för tryckpressen var en bokbindare vid namnet Coster från Haarlem, Holland. Enligt lokala traditioner skall Gutenberg ha varit en lärjunge hos Coster som sedan stal tryckkonsten och gjorde denne till sin egen. Det skall inte finnas några konkreta bevis för denna teori. (Man, 2002) Gutenbergs tryckpress möjliggjorde förutsättningar för att kunna trycka bokstäver upprepade gånger, vilket bidrog till att en informationsmångfald skapades. Utvecklingen av uppfinningen stod stilla under ett flertal år och det tog lång tid innan Gutenbergs tryckprinciper kom att förändras. Ett första slut för Gutenberg inföll 1971, då helt omärkligt för offentligheten de tyska stilgjuteriernas förening upplöstes (Füssel, 2000, s. 131). Idag kan förändringarna ses genom att den elektroniska spridningen och att tryckprocessen blir allt mer digitaliserad (Füssel, 2000). I dagen samhälle använder var och varannan en dator. En undersökning som gjordes i Tyskland för en tid sedan visade att av Tysklandsbefolkning är det 23 procent som har en eller flera datorer i hemmet. Den senaste statistiken (1999) visade att över åtta miljoner av Tysklands befolkning använder sig av internet, något som förväntas öka med 50 procent per år. Att ha tillgång till källor via internet kommer i framtiden bli viktigare än att ha dem i fysisk form. Biblioteken har redan förändrats och idag finns exempelvis en stor del tidsskrifterna endast att få i elektronisk form (Füssel, 2000). En undersökning från Nordicom (2008) visade att ett flertal svenskar har börjat välja bredband framför en dagstidning. Detta var första gången genom tiderna som detta inträffat. Andelen som prenumererar på en dagstidning har med åren minskat samtidigt som bredbandsabonnemangen ökar (Fler har tillgång till internet än dagstidning i hemmet, internetstatistik.se). Möjligheten att fortsätta bevara boken i dagens moderna samhälle är fullt möjligt. Detta samtidigt som det har öppnats en ny inkörsport till andra sätt att kommunicera och skaffa information. Själva trycktekniken må ha gått förbi Gutenberg, men den kommunikationsutveckling som förknippas med hans namn går vidare (Füssel, 2000, s. 138).

9 6. Diskussion Gutenberg är som tidigare nämnt en man som inte ens forskare egentligen vet mycket om. De enda slutsatser som kan dras baseras på information som går att finna i gamla dokument, eller sådant som modern forskning tagit fram, utifrån dessa gamla dokument. Forskningen har alltså inte funnit särskilt mycket om Gutenberg och i det som funnits finns många luckor. Det finns alltså perioder av tid, upp till flera år, som Gutenberg bara försvinner. Kombinera detta faktum med att all skriven text är vinklad och det blir jobbigt att bestämma vem Gutenberg egentligen var. Vi antar att de allra flesta vill se Gutenberg som en bra människa eftersom han lade grunderna för en ny sorts kommunikation. Någon som hjälpte samhället utvecklas och speciellt hjälpte bilda många människor genom att de kunde ta del av det skrivna. Däremot tror vi, efter att ha studerat Gutenberg lite noggrannare, att Gutenberg inte var den bästa av människor. Han hade mycket skulder under hela sitt liv och det var bara politiska beslut som gjorde att han inte dog skuldsatt. Vi tror inte heller att han hade några direkta moraliska grunder eftersom han utnyttjade eller använde människor runt om sig för att komma åt pengar för sitt uppfinnande. Ovanpå detta tror vi att han använde människor och kontakter för mer än bara pengar och gav sällan någonting tillbaka. Däremot blev hans eventuella girighet efter pengar också hans fall när Fust tog allt ifrån honom. För att se Gutenberg i positivt sken så var han fylld av idéer, kunskap och en glöd för det han gjorde. Han gav inte upp på tryckpressen även om den tog väldigt lång tid att tillverka och få perfekt. Vi tror inte att han var en perfektionist, men att perfektion krävdes för att det tryckta materialet skulle bli godkänt av läsarna. Detta var en svår uppgift eftersom läsarna ville att det tryckta materialet skulle likna det skrivna. Gutenbergs uppfinning kan med blotta ögat upplevas som enkel vilket inte är fallet. Vi hävdar att även med en instruktionsbok skulle den vara svår att tillverka tryckpressen från grunden. I vårat tekniska samhälle tror vi att tillverkningsprocessen skulle gå snabbare och smidigare. Däremot så hade nog tekniken till en början varit väldigt lik Gutenbergs, även ifall den i sig hade varit modernare. Däremot kanske det inte är svårt att använda tekniken när den väl är konstruerad. Detta kan jämföras med dagens skrivare. En vanlig person skulle inte kunna tillverka en skrivare, eller ens sätta samman alla delar, men använda den när alla tillbehören finns. På så sätt tror vi att det gick lätt att ta över Gutenbergs arbete, precis som Fust gjorde. På Gutenbergs tid var tekniken helt ny och väldigt invecklad, och det fanns inte direkt några bildade inom området. Detta gjorde arbetet långsammare och svårare för Gutenberg. Speciellt eftersom det inte fanns andra att rådfråga. Under 1400-talet fanns det många guldsmeder och klockgjutare som arbetade med bland annat mynttryck. Detta ledde till att just matristillverkningen inte var något större problem.

10 Gutenbergs konstruktion utvecklades inte heller på lång tid vilket stöder att det i grunden var en bra uppfinning. På sätt och vis kan man anta att en av anledningarna är att Gutenbergs press var solid och därmed höll väldigt länge. Kombinera detta med att boktryckarkonsten inte direkt hade ett behov av att utvecklas. Det kan helt enkelt sägas att uppfinningen var bra nog. Många liknande saker finns i dagens samhälle, t.ex. cykeln, stolen, stegen m.fl. Dessa är alla uppfinningar som är bra nog och egentligen inte behöver förbättras för de fungerar för det de skall användas till. Däremot kan det alltid diskuteras ifall tekniken eller designen kan förbättras. Det måste ha varit ett matematiskt pussel att få ihop alla typerna till jämna rader. Speciellt eftersom vissa bokstäver tar mer plats än andra. Detta måste ha inneburit att Gutenberg hade antingen tomma block han placerade in mellan typerna, eller att han på något sätt kunde justera dem inom formen för att de skulle hålla vissa avstånd från varandra. Detta senare alternativ verkar däremot inte rimligt eftersom Gutenberg i så fall måste ha haft en metod för att hålla dem på rätt höjd, vilket han rimligtvis gjorde genom att placera typerna klämda mellan varandra. Samhället påverkades i stor grad av tryckpressen. Det blev nu möjligt att kommunicera och ta del av information som tidigare varit mer svåråtkomlig. Tidigare hade kommunikationen mellan vanliga människor skett när folk hade träffats och samtalat med varandra. I samband med boktryckarkonsten kunde allmänheten lära sig läsa, och eventuellt lära sig skriva. Det kan tänkas att brevkommunikation, kontrakt och andra skriftliga dokument blev vanligare eftersom personer kunde lita på att det som stod var enligt t.ex. överenskommelsen. Det blev också lättare att få dag i böcker, samt billigare. Före boktryckarkonsten kostade det väldigt mycket att producera en ny bok. Framförallt skulle en kopierare sitta och skriva av hela boken till ett nytt exemplar. Den nya boken skulle illustreras och dekoreras, samt skulle traditionella omslag skapas. En bok kunde ta flera månader att tillverka. Framförallt kunde det förekomma många fel. Kopieraren kunde slarva eller läsa fel. Detta gjorde att varje kopia var lite olik den andra. Med tryckpressen kunde iallafall en enhetlighet finnas. Universitet och annan undervisning fick nu en ström av ny information. I vissa fall blev det även för mycket nytt och kompendium var tvungna att sammanställas. Elever hade råd att köpa fler böcker och därmed utveckla sitt lärande och sina intressen. Detta ledde antagligen till mer forskning än tidigare och utveckling av flera yrken. Om inte annat så var boktryckning faktiskt ett nytt yrke. Det kan också tänkas att det var mer frestande att skriva en bok om det fanns en möjlighet för flera personer att läsa den. Forskning fick också fart genom att olika forskare kunde läsa om varandras upptäckter, jämföra och komma vidare i sina projekt. Vi anser helt enkelt att de flesta i befolkningen var nöjda med att uppfinningen kommit till. Däremot kan det ha förekommit ett visst missnöje från exempelvis hovet. Detta då de tidigare hade varit ensamma om att kunna läsa och skriva. Det var en del av deras makt och något de antagligen ansåg tillhöra dem.

11 Kyrkan i allmänhet nyttjade boktryckarkonsten genom att få ut sitt budskap till flera människor inom ett större område. Vi hävdar att gudstjänsternas kvalité ökade i samband med att t.ex. psalmhäften trycktes. Samtidigt kunde människorna följa det prästen talade om och i det hela tror vi att detta medförde att människor kände sig mer delaktiga i gudstjänsterna. Däremot hävdar vi att boktryckarkonsten ledde till att flera människor läste sig till bibelns budskap och därmed inte gick till kyrkan. Även att prästerna förlorade mycket makt då vanliga människor kunde ifrågasätta deras tolkning av de religiösa texterna. Vi tror att skolning blev mera vanlig. Detta utifrån att fler människor var i behov av att kunna läsa och skriva. I början var det främst kyrkan och deras präster som undervisade i dessa färdigheter. Allt eftersom utvecklades andra sorters skolor och i mitten av 1800-talet uppstod folkskolor som riktade sig till alla i samhället. Vi hävdar av denna utveckling hade försenats ifall boktryckarkonsten inte uppfunnits. Vår uppfattning är att det inte bara var boktryckarkonsten som gjorde att läs och skrivkunnigheten utvecklades, utan även staten. Genom att ha till exempel husförhör tvingades människorna i samhället lära sig läsa och skriva. Trots detta tror vi att inte alla uppskattade denna förändring. Jämför vi med dagens samhälle kan man se en viss trotsighet bland de äldre generationerna när det kommer till att lära sig använda datorer och internet. Många anser att de gamla sätten är minst lika bra. I dagens samhälle håller böcker på att försvinna allt mer medan internet tar över. Vi tror dock att böcker ännu under tid framöver kommer finnas kvar. Den charm och fysiska närvaron som böckerna besitter är något som många inte kommer vara villiga att ge upp. Detta tankesätt hävdar vi eventuellt kommer försvinna i takt med generationsbyten, men det är inget någon kan uttala sig säkert om. Slutligen hävdar vi att Gutenberg var en framgångsrik uppfinnare, även då hans ursprungliga tankar kanske inte var att utveckla något, utan tjäna pengar. Hans uppfinning har trots allt kommit att påverka och utveckla samhället genom tiderna. Gutenberg var enligt vår åsikt en systembyggare av sin tid.

12 Referenslista Tryckta källor S, Füssel (2000). Gutenberg och hans verk. Värnamo: Falth & Hässler. P, Gyberg, & J, Hallström (2009). Inledning (s ). I P Gyberg, & J Hallström (Red.), Världen gång - Teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. J, Man (2004). Gutenberg. Uddevalla: Mediaprint. R, Säljö (2009). Teknik, mediering och det sociala minnet (s ). I P Gyberg, & J Hallström (Red), Världen gång - Teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. Elektroniska källor Internetstatistik.se, Fler har tillgång till bredband än dagstidning i hemmet.