för universitetsbibliotek

Transkript

1 ' T-T7^`!Sni-rr "'*m!5_'r71i rr,.- - I hc iii7 T'CT Tf r r y 11-I7JlJ _IIl4 ay _ij-1! Titt. TTffi Eo\. s a TH. 'd, 14 Il /; EDP; ', / 1 i; I\ 71 \C\ 11r11 --I Handbok i planering av lokaler för universitetsbibliotek Utgiven av Byggnadsstyrelsen _

2 KBS -ANVISNING NR DATUM 1 Regler för yt- och volymberäkning mars 66 2:2 Rumsbeskrivningar 1972 dec 72 3:3 Gränsdragning mellan anslag för bygge, inredn och utrustn juni 70 4 Kodningsplan sept 66 5 Erfarenhetsåterföring dec 68 5 A Tillägg till anvisning nr 5 Erfarenhetsåterföring okt 69 6 Kalkylering och kostnadsstyrning av projekt apr 67 7 Projekteringsanvisningar 1967 apr 67 Detaljanvisningar till kap 2 dec 67 Tillägg nr 1 till detaljanvisningar juni 68 Tillägg nr 2 till detaljanvisningar sept 68 Tillägg nr 3 till detaljanvisningar nov 71 7 A Ändringar o kompl av projanvisningar aug 69 8 Installation av teletekniska anläggningar apr 67 9:2 Myndigheter och samrådsinstanser vid projektering mars Normer för kontorsbyggnader jan A Klimatplanering i kontorslokaler sept Vägbeläggningar och kantstöd av asfaltbetong mars Lärosalar för högre utbildning apr Toaletter och kapprum febr Märkning av rörledningar och uttag för vatten, gas o luft dec Normer för laboratoriebyggnader apr Tillämpning av svensk standard dec Lägeskodning dec Anvisningar betr utbyggnadsplaner dec Gränsdragning mellan anslag för byggn, inrede och utrustn juni 70 20:2 Förekomst av heltäckande textilmattor febr Y-skruven apr Typritningar gällande polishus sept Gasolinstallationer juni Följebrev bygghandlingar KBS-blankett 125 juli 73 Beskrivningsexempel till KBS -anvisning nr 7 ANM ers anv 2 mars 66 proj- o byggskedena bilaga 2 till anvisning 7 ers anv 9 apr 67 provisorisk anvisning fastighetsförvaltningen ers nr 20:1 7:1 Pålning med stödpålar av betong maj 71 ers exempel 1:3 A KBS- RAPPORTER NR1) DATUM 1:2 KBS normaldragskåp juni 68 6:2 Kemisk o termisk resistens f vissa laboratoriebänkmaterial juni 67 8 Dimensionering av lab för 1- och 2 -betygskurser i kemi juni 66 9 Provning av dragskåpsventilation apr Byggprocess och verksplanering sept 66 10:2 Byggprocessen Sept Seminarierum, hörsalar, audivisuella hjälpmedel nov E Seminar Rooms Lecture Halls and Audio -Visual Aids maj Kontorshusutredning 1966 febr E Office Buildings Investigation 1966 nov 67 13:3 Produkt och resursdata aug 69 13:3A Produkt - och resursdata : kostnadsuppskattningar och anbud aug Byggkostnadsindex 63 apr Slutna fångvårdsanstalter sept Byggnader för högre utbildning och forskning maj E Buildings for Higher Education and Research sept Byggherreuppgiften. Referat från 5:te NKS-konferensen maj Provhus för med fak i Uppsala. Delrapport 1 sept BZ-metodens användning för beräkning av allmänbelysning dec Elementbyggda trähus febr Monteringsfärdiga lätta mellanväggar i torr konstruktion mars Lätta mellanväggar av gipsskivor på stålreglar mars Undertak mars Utbyggnadsplaner nov Arbetsbox för mikrobiologiska arbeten apr Aktuell byggkostnadsindex 30 Underhållskostnadsindex 63 dec 68 ANM 2) 2) särtryck ur rapport 10 engelskt sammandrag av rapport 11 engelskt sammandrag av rapport 12 2) intern upplaga engelskt sammandrag av rapport 16 Fortsättning på omslagets sida 3 1) Ej upptagna rapportni har utgått 2) Ersätter tidigare utgåva KBS-anvisningar, KBS-rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs av Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.

3 Universitetsbibliotek "U""""ER65 FEBRUARI 1974

4

5 Irinehålisförtec 1. Personförteckning 5 2. Inledning 7 3. Universitetsbibliotekens organisationsformer 9 4. Universitetsbibliotekens lokalbehov Biblioteksbyggnaden flexibilitet 11./. översiktlig funktionsbeskrivning bibliotekets placering bibliotekets planlösning Delfunktioner och dimensioneringsförutsättningar 21.I. verksamhetsöversikt funktionsgruppsbeskrivning 21.i. delfunktioner och inredningsenheter Stomme och kompletterande byggnadsdelar VVS-installationer El-installationer Belysning Audiovisuella hjälpmedel Mekaniska transportöranläggningar Ljud Universitetsbiblioteket i Edinburgh Litteraturförteckning 77

6

7 Perso örtet 'ng 1 Byggnadsstyrelsens utvecklingsledare: Arkitekt SAR Jan Seth Byggnadsstyrelsens utredningsmän: Arkitekt Mats Beckman Ingenjör Berndt Jansson Byggnadsstyrelsens Fåcksektionsrepresentanter: Ingenjör Simon Bergfalk, UV-el Civilingenjör Bengt Bergvall, UV-b Ingenjör Tage Marteleur, UV-vvs Referensgrupp: Professor Nils Ahrbom, Byggnadsstyrelsen Överbibliotekarie John Brandrud, Bergen Överbibliotekarie Adam Heymowski, Kungl. Biblioteket Avdelningsdirektör Börje Holmborn, Statskontoret Arkitekt SAR och SIR Lennart Janson, konsult Byggnadsrådet Leif Lindstrand, Byggnadsstyrelsen Arkitekt SAR Lennart Lundström, konsult Avdelningsdirektör Thomas Tottie, Kungl. Biblioteket Chefsbibliotekarie Elin Törnudd, Helsingfors Överbibliotekarie Sven Westberg, CTH Arbetsgrupp: Arkitekt SAR och SIR Lennart Janson Arkitekt SAR Jan Seth Konsulter: Inredningsarkitekt SIR Per Astradsson (inredning) Ingenjör Christer Törnvall (statik) Ingenjörsfirma Thalen & Hällerstam AB (statik) Ingenjör Rolf Eriksson (VVS) P.O. Andersson Konstruktionsbyrå AB (VVS) Ingenjör Richard Johansson (EL) Hans Hedlund & CO AB (EL) Ingenjör Lasse Karlsson (Belysning) Hans Hedlund & Co AB (Belysning) Ingenjör Jan Söderquist (Ljud) Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB (Ljud) Ingenjör Bo Reuter (Transport) Transportkonsult AB (Transport) Ingenjör Stig Molander (AV) Utbildningsförlaget (AV) Arkitekt SAR John Meiling (Allmänt) Omslag: Leif Thollander Bildmaterial: Sector Reklam AB Layout: Lars Generyd Produktion: Allmänna Förlaget 5

8

9 Infe 'ng 2 "Ett universitetsbibliotek är inte en byggnad utan en funktion, integrerad med universitetets övriga funktioner." Från boksamling till informationscentral Universitetsbiblioteken befinner sig idag i en intensiv utvecklingsperiod beroende dels på den successiva utbyggnaden av den högre utbildningen och forskningen, dels på den enorma ökningen av informationsflödet. Detta ställer två av bibliotekens traditionella problem på sin spets. Hur skall all information förmedlas och hur skall den förvaras? Att underlätta för avnämaren att snabbt få den information han söker i biblioteket, är primärt ett organisations- och driftsproblem, men får sekundära verkningar på byggnadsutformningen. Att lagerhålla informationen (böcker, band, film etc.) är ett organisationsproblem, ett kommunikationsproblem och ett byggnadstekniskt problem. För närvarande pågår inom Statskontoret en översyn av de vetenskapliga bibliotekens inre organisation med huvudsyfte att anpassa dem till utvecklingen inom högre utbildning och forskning. Erfarenheter från Statskontorets förstudier har särskilt understrukit vikten av att uppmärksamma de vetenskapliga bibliotekens målsättning i ett större sammanhang: "De problem som träder i förgrunden och kräver närmare analys gäller de vetenskapliga bibliotekens framtida anpassning till en miljö med förändrade krav från en successivt utbyggd högre utbildning och forskning. Tand annat kan avnämarbehov och servicenivå för vetenskapliga biblioteks verksamhet behöva analyseras, prövas och konkretiseras." Man uppmärksammar också att nya lokaler planeras i anslutning till utbyggnaden av universitet och högskolor och anser att goda förutsättningar för effektiva och rationella samverkansformer mellan skilda bibliotek därmed skapas. Det kan med stor sannolikhet förväntas att biblioteken i framtiden kommer att ta avancerad elektronisk utrustning till hjälp inom flera områden t. ex. för registrering, katalogisering, informationsökning, dokumentation, etc. Statskontoret har utarbetat ett för alla universitetsbibliotek integrerat system för databehandling av de interna rutinerna (Libris ). Systemet testas för närvarande vid Linköpings högskolas nya bibliotek och väntas tas i bruk vid de övriga biblioteken under 1970-talets senare hälft. Eftersom flera universitetsbibliotek står inför ny-, till- eller ombyggnad under sjuttiotalet har byggnadsstyrelsen ansett det angeläget att inför det största av dessa projekt,' nya universitetsbiblioteket i Frescati, närmare utreda universitetsbibliotekens lokalutformning.

10 Utredningen har utförts vid byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå som ett utvecklingsprojekt. Syftet med projektet har varit att utreda de egenskapskrav som biblioteksverksamheten ställer på sina lokaler framför allt vad gäller flexibilitet och generalitet och beskriva dem så att de kan utgöra ett underlag vid programmering och projektering av sådana lokaler. En stor del av utredningsarbetet har bestått i att analysera universitetsbibliotekens funktioner, framför allt delfunktionerna bokmagasin och läsplatser. Detta har skett i nära samarbete med den referensgrupp som varit knuten till projektet i vilken bl. a. har ingått representanter för några universitetsbibliotek i Norden samt statskontoret. Referensgruppen har tillsammans med de som ingått i arbetsgruppen hållit två tvådagarsseminarier. Dessa finns redovisade i UV-information nr 52 och nr 61, vilka kan beställas från utvecklingsbyrån. För att få ett begrepp om bibliotekens framtida funktion har vi försökt analysera utvecklingen av nya media och nya distributionsformer, och de krav som de ställer framförallt på installationernas egenskaper. Det har i vissa sammanhang till och med ifrågasatts om vi överhuvudtaget kommer att ha några böcker och några bibliotek i framtiden. All information skulle vara lagrad i dataminnen och varje människa har sin egen dataterminal, varifrån men direkt kan plocka ut den information man söker. I utredningsarbetet har vi konstaterat att utvecklingen går både snabbt och långsamt. Långsamt i betraktande av den tid det trots allt tar för ett nytt informationsmedia att tränga in i undervisningen och bli en jämnbördig konkurrent till det tryckta ordet. A andra sidan sker den tekniska utvecklingen så snabbt att vi idag inte kan ana vilka uppfinningar som kan vara utvecklade inom tio år och ge helt nya förutsättningar för informationslagring och distribution. Ett belysande exempel av detta är utvecklingen av kasettbandspelaren, som genom sin låga framställningskostnad, ringa strömförbrukning och lilla format helt förändrat förutsättningarna för audiodistribution. För lokalernas del gäller det att undvika att binda investeringsmedel genom att förbereda för mer eller mindre osäkra framtida behov utan i stället genom flexibilitet vara förberedd på att ta emot nya media. I den akustiska utredningen har man särskilt studerat hur man skall kunna lösa en byggnad med öppna samband där olika aktiviteter blandas akustiskt utan att studieeffektiviteten i biblioteket skall bli nedsatt. Det har visat sig att tystnadskravet i biblioteket är överdrivet och i regel en följd av höga takhöjder i kombination med dålig akustisk planering. Man har gjort jämförande mätningar i Göteborgs stadsbibliotek, Chalmers bibliotek och universitetsbiblioteket i Umeå och funnit att det är bristen på bakgrundsljud i kombination med lång efterklangstid som gör att man inte ens kan föra lågmälda samtal i forskarsalen, därför att varje intermittent ljud upplevs som en störning. Utredningen är inte en uttömmande beskrivning av alla de krav som forskningsbibliotek ställer på sina lokaler, då en hel del av dessa krav är av generell karaktär och överensstämmer med de krav som man kan ställa på kontorslokaler och universitetslokaler i allmänhet och vilka redovisats i KBS-rapporterna nr 10 och 16 och anvisningarna nr 11 och 15. Ytterligare information när det gäller stomme, vvs, el, belysning, ljud och mekaniska transporter finns i UVinformationerna 81 och 82 vilka kan beställas på Byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå. Oktober 1973 Jan Seth Man måste emellertid komma ihåg att utvecklingen inom bandspelningstekniken är typisk för hela mediaområdet. Apparaterna blir mindre och billigare och kräver allt mindre fasta installationer och ingrepp i byggnaden. De kapitel som behandlar stomme, installationer och akustik får huvudsakligen ses som komplement till motsvarande utredningar för andra typer av lokaler. I klimatfrågan ägnades till en början särskilt intresse åt klimatkrav för lagring av böcker. Det har emellertid visat sig att större delen av ett modernt universitetsbiblioteks samlingar måste betraktas som "förslitningsvara" utan speciella arkivkrav, och därav följande krav på speciellt klimat. Det är alltså människans välbefinnande som skall vara utgångspunkt vid dimensioneringen av klimatanläggningen utom i speciella 8 arkivmagasin.

11 Org 'sationsfo er 3 För den som vill tränga djupare in i denna fråga hänvisas till Statskontorets utredning. Ett universitetsbibliotek är i större eller mindre grad anpassat efter universitetets organisatoriska system. Uppfattningen om bibliotekets plats i universitetets struktur är avgörande för hur biblioteksverksamheten är organiserad. Man finner att följande organisationsmodeller eller planerade : är realiserade 1. Det fullständigt centraliserade biblioteket Inga eller endast obetydliga avdelningsbibliotek, ett bibliotek för hela universitetet. Detta är "urmodellen". 2. Det decentraliserade bibliotekssystemet Man kan tänka sig många olika former av decentraliserade bibliotekslösningar. De mest tillämpliga är här ordnade efter en allt ökad decentraliseringsgrad. 1. Uppdelning av huvudbiblioteket: fackavdelningar för kombinationer av fack som placeras i anslutning till respektive fakultets byggnader kombinerade med institutionsbibliotek (Exempel UBII i Lund ). En planerad nybyggnad av ett tekniskt medicinskt bibliotek lokaliserat mellan LTH och medicinska fakulteten. Detta bibliotek skall överta universitetsbibliotekets samlingar av tekniskmedicinsk litteratur och universitetsbiblioteket blir ett renodlat humanistiskt bibliotek. 2. En uppdelning av huvudbiblioteket i fakultetsbibliotek kombinerat med små eller inga institutionsbibliotek. 3. Ett huvudbibliotek kombinerat med större institutionsgruppsbibliotek för närbesläktade fack (t. ex. för språkvetenskap, för litteraturvetenskap, matematiska fack osv). Detta förutsätter ett system av stor flexibilitet som lätt kan ändras efter växlande behov av kombinationer av fack och ämne och som kan koordineras med huvudbiblioteket så att samlingarna kan överföras, deponeras och flyttas efter behov. 4. Huvudbibliotek och institutionsbibliotek för forskarna, lärarnas och 3 och 4 betygsstuderandes behov samt separata kursbibliotek för dem som studerar till lägre betyg. (Vanligt i anglo-saxiska länder.) Vid värderingen av de olika organisationsmodellerna och graden av decentralisering skall man bl, a. ta hänsyn till följande faktorer: a) Bibliotekets förutsättningar och målsättning i följande frågor: ekonomiska och materiella resurser: teknisk standard, kommunikationer, serviceinriktning (anpassningsförmåga ), effektivitet, personalens kvalifikationer samt relationer till brukarskategorierna.. b) Universitets storlek och karaktär. Universitetets geografiska uppbyggnad : koncentrerat ellr utspritt, enheternas funktionella placering i förhållande till varandra. c) Universitetets organisationsform (många/få fakulteter, många/få institutioner, undervisning och forskning) i gemensamma eller skilda enheter. d) Traditioner, arbetsformer, arbetsvanor. 9 2

12 4 Lokalbehov Utvecklingstendenser Universitetsbiblioteken befinner sig för närvarande i början av en omfattande omvandlingsprocess, som omfattar såväl verksamhetsformer som organisationen av verksamheten. Dessa förändringar är huvudsakligen betingade av det mycket snabbt ökande informationsflödet, den stora studenttillströmningen, förändrade pedagogiska metoder samt nya informationsmedia och distributionsformer. Tidigare, när mängden tryckt information var relativt begränsad likaväl som efterfrågan, var bibliotekens uppgifter med att insamla, registrera, lagra och tillhandahålla tryckt information relativt enkel att administrera och ställde heller inte så stora krav på byggnaderna. universitetsbibliotekens framtida lokalbehov. Man kan till att börja med konstatera att varje ny högskoleenhet och separat lokaliserad universitetsfilial behöver bibliotekslokaler med läsplatser, magasin och i större eller mindre utsträckning utrymmen för inre tjänst och teknisk service. En ökad decentralisering av universitetsutbildningen ger alltså upphov till ett större behov av bibliotekslokaler. Det ökande studentantalet och mer individorienterad utbildningsmetodik med självstudier och grupparbete kommer att göra att behovet av läsplatser i biblioteken kommer att öka kraftigt inom en relativt snar framtid samt ge behov av ökad standard. Samtidigt växer litteraturbeståndet snabbt vilket ökar behovet av magasinsutrymmen. Det snabbt ökande informationsflödet har ställt två av bibliotekens traditionella problem på sin spets. Det ena problemet är att ha materialet katalogiserat på ett sådant sätt att låntagare, forskare och studenter snabbt och enkelt får fram den information de behöver, det andra är förvaringen av öinformationsmaterialet. Den ökade studenttillströmningen till universiteten och den ökande forskningen både inöm och utom universiteten gör att trycket på biblioteken växer ytterligare med en ökad efterfrågan både på litteratur och arbetsplatser. Kravet både från samhället och studenterna på en större effektivitet i studierna gör också att biblioteken mer aktivt måste hjälpa studenterna att snabbt hitta fram till den relevanta litteraturen, hjälpa till med att delge informationen mer selektivt. Nya pedagogiska metoder där studenten huvudsakligen tränas i arbetsmetodik vari ingår att själv eller i grupp söka rätt på och bearbeta informationsmaterial eller kunskapsstoff, ökar också trycket på biblioteken och ställer krav på lämpliga arbetsplatser i ett varierat utbud. Frågan om enskilda arbetsplatser för studenter i universitetet diskuteras livligt idag. Utvecklingen inom pedagogiken pekar mot att universitetsstudier kan betraktas som ett heldagsarbete vilket som helst och att en stor del av detta arbete bedrivs vid en enskild arbetsplats med avbrott för grupparbete och föreläsningar. Biblioteket är en av de verksamheter i universitetet som kan tillhandahålla sådana enskilda arbetsplatser. Nya media och nya distributionsformer för information kommer naturligtvis att bidra till att lösa några av bibliotekens problem. Framförallt möjliggör de att man kan lagra informationsmaterialet kompakt och decentraliserat. A andra sidan ställer de stora krav på teknisk utrustning och tekniskt kunnande i biblioteken. Genom automatisering av den inre tjänstens olika rutiner kan man antaga att dessa relativt utrymmeskrävande verksamheter på lång sikt kommer att ta allt mindre utrymme i anspråk men å andra sidan kommer utrymmet i stället att tas i anspråk av en ökande serviceverksam iet i form av selektiv delgivning av informationen och handledning av avnämarna. Det är också svårt att avgöra vad nya media, audiovisuella hjälpmedel och teletekniska distributionsformer kan komma att innebära för universitetsbibliotekens lokalbehov. Det är ett område som naturligtvis ger utrymme för mycket fria spekulationer, vilka i de mest fantasifulla fallen förutspår att såväl universitetsbiblioteken i sin nuvarande form som boken helt kommer att försvinna och ersättas med teletekniska kommunikationsnät för spridning av datorlagrad information. Hittills har emellertid denna utveckling huvudsakligen lett till ökat behov av utrymmen för läsapparater för microfilm, utrymmen för AV-material osv. Slutsatsen är att man inom en överskådlig framtid har att räkna med en växande efterfrågan av lokaler för universitetsbiblioteken. De interna rutinerna i biblioteken; förvärvs-, katalogiseringsoch låne-rutinerna, som är tidskrävande och binder mycket kvalificerad personal till rent rutinarbete, kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att skötas av datorer i system Libris. Därigenom kan personålen arbeta mer aktivt med informationsdelgivning i direkt kontakt med avnämnarna. Biblioteken får en ökad serviceverksamhet. Lokalbehov Det är således en mängd olika och relativt osäkra faktorer lo som man har att ta ställning till vid bedömningen av

13 Biblioteksbyg en5 Inledning De gamla universitetsbiblioteken med sin ofta pompösa arkitektur, sina grandiosa läsesalar och sina "låsta funktionsspecifika lokaler, representerar en syn på byggande som idag av olika skäl har övergivits. De var byggda för ett statiskt samhälle där förändringen skedde långsamt och där de offentliga byggnaderna tilläts uttrycka makt och överhet. Av flera skäl accepteras inte detta synsätt idag. Höga byggnadskostnader nödvändiggör ett rationellt och enkelt byggande. Nya tekniska uppfinningar och ett samhälle som ständigt förändras, inte minst inom utbildningsområdet, gör att nya byggnader måste utformas för att kunna ta emot nya tekniska hjälpmedel, anpassas efter verksamhetens förändringar men även för helt nya verksamheter. Detta har inneburit krav på generella och flexibla byggnader och lokaler. Man skall ställa följande allmänna krav på en biblioteksbyggnad: den skall vara flexibel, så att den lätt kan anpassas efter de olika verksamheternas förändrade behov av utrymmen och utrustning den skall ha en kompakt planform för att underlätta förflyttningar för avnämare, personal och böcker o den skall vara lätt tillgänglig utifrån och in i byggnaden och från entren till alla delar i byggnaden med en enkel fattbar uppläggning, som kräver ett minimum av orienteringsskyltar den skall kunna utvidgas för att tillåta tillväxt av boksamlingar och läsutrymmen den skall ha ett varierat utbud av läsplatser för att ge avnämaren största möjliga frihet i val av arbetsplats planorganisationen skall vara sådan att den ger maximal konfrontation mellan böcker och avnämare den skall ha god komfort för att uppnå effektiv användning. den skall ha ett konstant klimat som är anpassat efter människans krav på komfort den skall vara säker, så att man kan kontrollera avnämarens uppförande och förhindra förlust av böcker Flexibilitet En byggnad kan efter bl. a. livslängden delas in i samhällsknutna -, byggnadsknutna - och verksamhetsknutna delar. Samhällsknutna delar är sådana som innebär byggnadens kontakt med yttervärlden såsom gator, vägar och kommunikationer, vilka inte nödvändigtvis behöver förändras den dag byggnaden tjänat ut, rivs eller byts ut mot en ny. Dessa delar kan därför teoretiskt ha en mycket lång livslängd. Rappörten går inte närmare in på de samhällsknutna delarna eftersom de endast har perifert intresse i dessa sammanhang. Byggnadsknutna delar är de delar som utgör byggnadens stomme. De kan kallas för "verksamhetens skal". De utgör grundläggning, bjälklag, pelare och balkar, bärande väggar samt annat som kan ha byggts ihop med byggnadsstommen och svårligen kan ändras utan förändringar av stommen, t. ex. trapphus, hissar, fasader, yttertak etc. Dessa delar är idag i allmänhet utförda av betong och / eller stål och beräknas ha en lönsam livslängd på år. Verksamhetsknutna delar är de delar som har direkt anknytning till verksamheten och vilka byts ut eller flyttas allt eftersom verksamheten förändras. Installationer, mellanväggar, inredning och utrustning (t. ex. bokhyllor och läsapparater ) är typiska verksamhetsknutna delar i ett bibliotek. Om ett magasinutrymme skall ändra funktion till t. ex. läsesal så bör bokhyllan lätt kunna flyttas bort och även kunna ställas upp på ett annat ställe. Man skall emellertid komma ihåg att flyttning av bokhyllor inte är så enkelt därför att böcker är tunga och dessutom systematiskt uppställda. Om ett bibliotek köper en my typ av läsapparat så skall den gamla apparaten kunna tas bort och den nya ställas på den gamlas plats. Detta är självklarheter, men det kan också vara så att förändringen i verksamheten kräver flyttning, borttagning eller nyuppställning av väggar. Vidare att ventilationen måste ändras och att ny utrustning kräver komplettering av de elektriska installationerna. Det kan också vara så att en verksamhet lämnar plats för en helt annan verksamhet. De delar som förändras med verksamheten bör då vara utformade efter samma principer som den flyttbara bokhyllan. Förändringarna skall kunna göras utan ingrepp i stomme och andra byggnadsknutna, långlivade delar samt så att en intilliggande verksamhet störs så lite som möjligt. Med de snabba förändringar som sker har de verksamhetsknutna delarna, en relativt kort livslängd - i genomsnitt c:a 15 år - och skall också utformas utifrån detta faktum. Generalitet och flexibilitet Som framgår av tidigare resonemang befinner sig biblioteken i en fortskridande omvandlingsprocess mot nya verksamhetsformer, vilket kommer att kräva omdisponeringar av de olika funktionsgruppernas utrymmen. En modern biblioteksbyggnad måste i likhet med andra undervisningsbyggnader lätt kunna anpassas till framtida krav. En smidig anpassning till växlande förhållanden kräver en öppen planlösning med få bindningar och med en måttdisciplin som medger att omdisponeringar av rum och inredning kan ske systematiskt och till låg kostnad. Med den snabba utveckling som sker, inte minst inom mediatekniken, är det inte möjligt att förutse hur biblioteksverksamheten kommer att ändras under en byggnads livslängd. Vissa utvecklingstendenser kan man dock slå fast med ganska stor säkerhet. Allt mer av bibliotekens samlingar kommer att förvaras i öppna magasin.. Behovet av olika typer av läsplatser kommer att öka och behovet av gemensamma grupparbetsutrymmen kommer att öka. Den inre tjänsten kommer att förändras mot mer automatiserade rutiner. Avnämarservicen kommer att öka. 11

14 Behovet av arbetsplatser med tillgång till olika audiovisuella informationsmedia kommer att öka.. Delar av informationsmaterialet kommer att överföras till mikroformat och audiovisuella media. Kortkataloger kommer att ersättas av mindre utrymmeskrävande datatryckta bokkataloger. Byggnaden måste också vara förberedd på att ta emot en växande boksamling. Samlingarnas tillväxt brukar beräknas till ca 5 % per år, vilket gör att de kommer att fördubblas inom en 20-års period. Behovet av läsplatser är svårare att förutse och bygger ofta i programmen på relativt osäkra beräkningar. Ibland tar det en viss inarbetstid (ett par år) innan de programmerade läsplatserna kommer att vara helt utnyttjade. När det gäller nya universitet kan efterfrågan komma att öka varefter universitetet byggs ut. Ändrade läsvanor med mer gruppstudier och "8-5" studier ger en större efterfrågan så småningom. Man kan ha en glesare möblering i inledningsskedet som sedan förtätas vartefter efterfrågan ökar. Samtliga plan ovan mark i byggnaden bör utformas så att de kan användas för läsplatser och bokuppställning, dvs. stommens mått och motstånd mot belastning skall utformas efter magasinskrav och installationerna skall utformas så att de är förberedda för läsplatsernas komfortkrav. Läsplatser och böcker bör så långt det är möjligt blandas enligt "schackruteprincipen " eller "filterprincipen ". Rumsindelning i läs- och magasinsvåningarna bör i första hand göras med hjälp av inredningen. Vid planeringen av installationerna ska man beakta att användningen av datorer kommer att öka (Libris ) och att terminaler kan komma att ställas upp även i anslutning till läsplatserna. Dessutom kommer förmodligen andelen mikrofilmad information att öka och leda till ett ökat behov av läsapparater. Kraven på biblioteksbyggnadens egenskaper vad beträffar generalitet och flexibilitet kan sammafattas till: Måttsamordningen i byggnaden skall utgå från de krav som uppställningen av bokhyllor ställer. Stommen skall dimensioneras efter bokmagasinens belastningsförutsättningar. o Klimatanläggningen skall kunna anpassas efter olika persontäthet. Maximal täthet 2,5 pers/m2. El-försörjning och belysningsanläggning skall kunna förändras med omöblering av utrymmen, och vara förberedd för komplettering av teleteknisk utrustning. Utrymmen för tätpackning och lagring av arkivmaterial med exeptionella klimatkrav, skall betraktas som exeptionella lokaler och löses speciellt. Deras krav på lokalernas egenskaper skall alltså normalt inte tillgodoses generellt i biblioteket. Förutom förmågan att anpassa sig till förändrade behov finns det en annan fördel med flexibla byggnader. Programmet behöver inte låsas på ett så tidigt stadium i projekteringen. Byggnaden kan färdigställas i etapper eller faser: I en första fas bygger man med utgångspunkt från ett ramprogram upp den generella stommen, fasader, vertikala kommunikationer, klimatanläggningar och basinstallationer 12 för el. Man har då erhållit en "hallbyggnad " som är både uppvärmd och belyst. I nästa fas har man bestämt hur ytorna i "hallen " `skall fördelas mellan olika funktioner. Mellanväggarna monteras, inredningen och utrustningen ställs in och installationerna kompletteras där basinstallationerna är otillräckliga. Den sista fasen fortlöper under byggnadens hela livstid, och innebär att nya väggar sättas in, gamla väggar rivs eller flyttas, möbler och utrustning flyttas eller byts ut, ytskikt på golv förändras etc. 4versiktlig funktionsbeskrivning Hur fungerar ett modernt universitetsbibliotek? Vilka krav ställer denna verksamhet på en byggnad och hur skall dessa krav bäst tillgodoses? Rapporten är i princip uppdelad i två delar, den ena behandlar funktionsfrågor som rör verksamheten, den andra rör frågor om egenskaper hos byggnaden. Frågorna hänger naturligtvis ihop och i utvecklingsarbetet har funktionerna analyserats och översatts till egenskapskrav på byggnadsdelar. De fundamentala flödeslinjerna i ett bibliotek är "bokens väg" och " besökarens väg". "Bokens väg" är dels nya böcker som kommer till biblioteket, behandlas och ställs upp på hyllan och dels böcker som cirkulerar mellan hylla, låneexpedition och låntagare. Kring dessa orienterar sig praktiskt taget alla bibliotekets funktioner i en bestämd ordning och de två flödena skall mötas i bibliotekets låneexpedition. Central- Amnesgrupps Oppna information exp. samlingar Läneexp. AV-avdelning frän entrehall Besökarens kontaktpunkter Dokumentationsservice Tidskriftsläsning Från entrehall Timläseplatser Läs och arbetsplatser f. studenter Lås- och arbetsplatser f. forskare Från entrehall Grupprum rökrum: odl (Från entrehall) De allmänna utrymmena innefattar entrehallen med dess direkt anslutna funktioner, t. ex. garderob, toaletter, telefoner för besökare, cafeteria, utställningsyta m. m. "Besökarens väg" börjar här och dennes intryck av och möjligheter att enkelt orientera sig i biblioteket i övrigt grundläggas troligtvis också i entrehallen. Från entrehallen skall besökare även kunna nå administrationen och vissa gemensamma arbetsutrymmen, t. ex. timläsesalar. I mindre bibliotek är det fördelaktigt att koncentrera besökarens avkopplingsmöjligheter till ett gemensamt samtals- och rökrum i direkt anslutning till entrehallen och ev. cafeteria. I större anläggningar bör, förutom ett sådant utrymme i anslutning till entrehallen, mindre samtals- och rökrum finnas tillgängliga i läsutrymmena. Nästa punkt på "besökarens väg" är avnämarservicen, den funktionsgrupp som, förutom låneexpeditionen, innehåller centralinformationen, ämnesgruppsexpeditioner, dokumentations - och AV-service. Innan han nått hit skall han ha passenat en in- och utpasseringskontroll. Denna bör ligga i god

15 kontakt med låneexpeditionen och fungera så diskret som möjligt. Besökarens nästa steg är att skaffa sig nödvändig information om var han kan finna den bok eller annat informationsmedia han önskar. Detta sker i centralinformationens kataloger, bibliografier och referenslitteratur, som bör ligga i sånt förhållande till låneexpeditionen, att en biblioteksassistent lätt kan hjälpa honom till rätt information. Centralinformationen måste dessutom ligga lätt tillgänglig för inre tjänstens arbete med katalogerna. 1 anslutning till låneexpeditionen bör möjligheter till snabbkopiering finnas för besökarna. Inom avnämarservicen kan vidare förekomma ämnesgruppsexpeditioner, som, i de öppna samlingarna, fungerar som decentraliserade informationsenheter med uppgift att, förutom att ge den behövliga informationen inom ämnesområdet, sköta effektueringar av läsesalslån, etc. Enheter av denna typ torde endast komma i fråga vid större bibliotek. De bör ligga centralt inom sin del av de öppna samlingarna och ha god kontakt med de slutna samlingarna. Beroende på vilken utsträckning biblioteken kommer att förses med olika typer av AV-hjälpmedel, kan en speciell AV-service bli aktuell, vilken i så fall placeras i direkt anknytning till låneexpeditionen. Denna funktion kan komma att bestå av t. ex. uppspelningscentral, rum för läseapparater, arkiv, etc. Utlåning av bandspelare och liknande material från låneexpeditionen kan även bli aktuellt. Dokumentationsservicen arbetar med specialiserad litteratur- och informationssökning. Den kommer troligtvis att ha en relativt omfattande extern verksamhet med dagliga besök utifrån, vilket innebär att en direkt entre från entrehallen är önskvärd. Närhet till centralinformationen är viktig. När besökaren via centralinformationen (och ev. låneexp) fått klart för sig var det material han behöver finns, skall han snabbt kunna hitta det och en lämplig läs- eller arbetsplats inom läsutrymmena. 1 denna funktionsgrupp ingår läs- och arbetsplatser av olika slag, gemensamma grupp- och arbetsrum samt tidskriftsläsningsutrymmen. Läs- och arbetsplatserna, som i de flesta fall består av grupper av läsbord eller läsbås, bör ligga så integrerade som möjligt i de öppna samlingarna. En del av dessa platser kan reserveras för forskare och placeras för sig i anslutning till vissa delar av de öppna samlingarna. Till detta kommer forskarceller, som är slutna arbetsrum för en eller två personer och skall kunna reserveras för en längre tids användning. Även övriga platser för forskare fungerar på detta sätt. För de studerande finns, förutom de ordinarie läs- och arbetsplatserna, s, k, kurs- och timläsesalar, som normalt möbleras med läsbord och placeras avskilt från de övriga läsutrymmena. Till läsutrymmena hör också tidskriftsläsningen, som normalt läggs i ett avskilt utrymme för sig i direkt förbindelse med låneexpeditionens externsida, men som mycket väl kan placeras öppet som en del av de övriga läsutrymmena med bibehållen kontakt med låneexpeditionen och centralinformationen. De gemensamma grupp- och arbetsrummen består av en varierad uppsättning rum för gruppverksamhet av olika slag, mer bullrande aktiviteter, etc. Dessa bör fungera som komplement till de enskilda arbetsplatserna i läsutrymmena och därför placeras i så öppet samband som möjligt med dessa. I mindre bibliotek kan en del av rummen komma att placeras så, att de kan användas av administrationen för sammanträden. 1 läsutrymmena bör en varierad uppsättning avkopplingsmöjligheter, lämpligen i form av speciella sittgrupper, finnas. "Bakom" låneexpeditionen och med god anslutning till denna, skall den inre tjänsten fungera; behandling av nyanskaffade böcker, katalogiseringsverksamhet, etc. Arbetsutrymmena i denna del av biblioteket bör ha bästa möjliga föindelser lins emellan och ligga i god anslutning till den tekniska servicen och magasinsutrymmena. För vissa av funktionerna inom inre tjänsten fordras dessutom ett läge i nära anknytning till avnämarservicen (kataloger, bibliografier, etc.). 1 den tekniska servicen ingår att sköta mottagandet och fördelandet av nylevererade böcker, avsändande av gods, t. ex, interurbanlån, m. m. Anskaffande och lagrande av erforderliga förnödenheter, dagliga tillsynsrutiner samt i vissa fall intendenturtjänsten, sköts också inom denna funktionsgrupp. Här finns även bokbinderi och reproservice. Den sistnämndas omfattning är i hög grad beroende av bibliotekets läge inom universitetet och andra befintliga eller planerade anläggningar inom området. Den tekniska servicen bör ha goda förbindelser med magasinsutrymmena och den inre tjänsten. Funktionsgruppen bokförvaring kan uppdelas i två huvuddelar, de öppna och de slutna samlingarna (magasinen). I de slutna samlingarna, som ofta förläggs till mera avsides liggande delar av biblioteket, förvaras mindre frekvent litteratur. Hit har den vanliga besökaren normalt ej tillträde. Böckerna rekvireras från låneexpeditionen, plockas fram av personalen och skickas, t. ex. via mekanisk transportanläggning, till låneexpeditionen, där beställaren hämtar boken. De öppna samlingarna består av den mer frekventa litteraturen och bör arrangeras i öppet samband med läsutrymmena. Här hämtar avnämaren själv sin bok och placerar den efter användandet; antingen på sin rätta plats eller också på en speciell uppsamlingshylla, där bibliotekspersonalen tar hand om den. De öppna samlingarna delas in i ämnesgrupper, inom vilka service och information kan ges från en speciell expedition (se ovan). 13

16 Det praktiska hanterandet av samlingarna, sköts från magasinsexpeditionen, som normalt ligger i anslutning till de slutna samlingarna och är transportknutpunkten till och från dessa. Läsplatser/ Öppna samt. Till bokförvaringen hör normalt också ett arkivmagasin, vilket innehåller bibliotekets eventuella raritetssamling samt andra värdefulla dokument. Administrationen handhar bibliotekets stabsfunktioner och är därför ej direkt inblandade i de dagliga biblioteksrutinerna. Funktionsgruppen kan därför läggas för sig, dock med goda möjligheter till kontakt, både för inre tjänsten och för besökarna. Teknisk senvice Bibliotekets placering Allmänt sett så skall biblioteket vara placerat centralt bland de funktioner som det skall betjäna. Dessutom måste det vara tillgängligt för externa transporter. Ett huvudbibliotek som innehåller samtliga fack bör ligga centralt i universitetsområdet och i anslutning till andra centrala funktioner inom universitetet, dit studenter och forskare har anledning att söka sig, som universitetets centrala administration, kårhus och restaurang. Institutionsbiblioteken bör placeras inom institutionen så att det är lättillgängligt för såväl lärare, forskare som studenter. Vid placeringen av kursbiblioteken skall man beakta att dessa i stor utsträckning kommer att användas av studenterna för studier, enskilt eller i grupp, under håltimmar, mellan föreläsningar och lektioner. De skall alltså ligga i god anslutning till lärosalar och uppehållsutrymmen. Bibiliotekets planlösning Planlösning av byggnader utgår i många fall från en analys av de rörelser eller förflyttningar som såväl människor som material skall göra i huset. En sådan analys talar om vilket samband olika funktioner bör ha för att förflyttningarna skall bli så korta som möjligt och ge minsta möjliga störningar. Som nämnts tidigare är det tre primära trafikströmmar som bestämmer lokalernas inbördes placering: 1. studenter och forskare som söker litteratur och arbetsplats 2. nya böcker och tidskrifter som strömmar igenom biblioteket från lastkaj, förvärvs-, katalogiserings- och bokvårdsavdelningarna till sin plats i bokhyllan 3. böcker och tidskrifter som vandrar sin oändliga gång mellan hyllor, låntagare och expedition De tre trafikströmmarna möts egentligen bara två punkter nämligen det öppna bokmagasinet eller i det slutna bokmagasinets utlöpare låneexpeditionen. Principen vid planlösningen är att dessa trafikströmmar skall kunna flyta oberoende av varandra. Bokmagasinet, som alltså är " torget där alla vägar möts", och läsesalarna är de generella utrymmen som ställer höga krav på olika byggnadsdelars egenskaper och styr därför 14 mycket vid utformningen av den generella byggnaden. = bör ligga i entreplanet Besökare m biblioteket får för stor planutbredning, så blir det långa horisontella förflyttningar både av böcker och personer mellan entrehallen med låneexpeditionen och centralinfor - mationen, och de mest perifert belägna delarna av boksamlingen och läsplatserna. Dessutom blir stora öppna våningsplan svåra att överblicka och orientera sig i. 1 öppna samlingar och vid läsplatser utgör alltid personer som passerar förbi ett störningsmoment. Om de horisontella transporterna av böcker blir långa kan det också bli nödvändigt med mekaniska horisontella boktransportörer mellan låneexpeditionen och såväl de slutna som de öppna samlingarna. Genom att dela upp verksamheten i flera plan med väl placerade vertikala kommunikationer ökar man det faktiska sambandet mellan de olika delverksamheterna, eliminerar behovet av boktransportörer och minskar störande personförflyttningar. Bibliotekets entrevåning bör innehålla entrehall med centralinformation (låneexpedition, katalog, bibliografieum) inre tjänsten (förvärvsavdelning, katalogisering och bokvårdsavdelning ) samt tidskriftsläsesalar. Låntagarna behöver ofta konsultera den centrala informationen i låneexpeditionen, katalogen och bibliografierna innan de söker sig ut till samlingarna och läsplatserna. Den inre tjänsten och låneexpeditionen har behov av närheten till katalog och bibliografier för sitt arbete. Tidskriftsläsesalen bör kunna nås lätt från katalogiseringen och av besökarna direkt från entren. Utrymmesbehovet för inre tjänsten, centralinformation, entrefunktioner och tidskriftsläsesal bestämmer i allmänhet byggnadens minsta planyta. Planform En enkel sammanhållen rektangulär form i en volym med relativt stor bredd i förhållande till längden är den mest lämpliga ; eftersom den ger den största friheten vid arrange-

17 4 Robert Frost library, Amherst college, Mass, USA randet av hylluppställning och läsplatser samt transportvägar (kommunikationer ). Behovet av dagsljusbelysning är jämförbart med kontorslandskap och i allmänhet inte direkt styrande för val av planform. gäller våningsantal, då lokala förhållanden som tillgänglig tomtyta, tillåten byggnadshöjd, grundförhållanden m. m. ger speciella förutsättningar. Man kan dock peka på några verksamhetsbundna faktorer, som spelar in vid val av lösningar. Våningsantal Man kan inte göra någon allmän rekommendation när. det 1. Förändringar av samlingens sammansättning. Ett fackområde växer och behöver expandera sitt utrymme. Om 15

18 i A - O FUTOREEXTENSIO N - 0 READIN& m - s r o i r _ O CARREIS biblioteket är uppdelat på många våningar kan inte fackområdet hållas ihop utan måste delas på fler våningar. 2. Relationen mellan läsplatser och samlingarna. Om bibliotekets samlingar är uppdelade i relativt små enheter på många våningsplan, kan lätt den situationen uppstå, att läsplatserna på vissa våningar är överutnyttjade, samtidigt som det är överkapacitet på andra våningar. 3. Samband. I ett bibliotek finns flera olika funktioner, som kräver goda samband med varandra. Möjligheter att lösa komplicerade samband underlättas i flervåningslösningar där man kan få nära samband antingen horisontellt eller vertikalt. 4. Orienterbarhet - kommunikationer. En koncentrerad flervåningsbyggnad med relativt liten planyta ger få vertikala kommunikationer och korta horisontella förflyttningar, vilket underlättar såväl orienterbarheten som kommunikationerna inom byggnaden. 5. Transporter. Långa horisontella transporter med mekaniska transportanläggningar är alltid dyrbara och ger byggnadstekniska komplikationer. Vid liten planyta kan man klara horisontella transporter manuellt. 6. Brandutrymning. Stor planyta kräver många brandutrymningsvägar, vilket ger upphov till övervakningsproblem. Vid planlösningen måste man också ta hänsyn till de förändringar som kan komma att inträffa i verksamheten och ett krav är att samtliga funktionsgrupper måste ha utrymme för att kunna expandera och omorganiseras. 16 Speciellt måste man tänka på detta när det gäller funktioner som ofta ligger som "öar" inne i byggnaden t. ex. låneexpedition, ämnesgruppsexpeditioner. Mycket talar för att man i framtiden kommer att vilja göra de slutna magasinen tillgängliga för avnämare. Denna utveckling mot öppna samlingar innebär att delar av de utrymmen som programmeras för slutna samlingar måste lösas så att de utan svårigheter kan ändras till öppna magasin och då kunna kompletteras med installationer, för att uppfylla de krav som öppna samlingar med läsplatser ställer. För att uppnå detta bör man vid planlösningen betrakta en viss del av de slutna magasinen som om de vore öppna magasin med läsplatser. De skall ha samma grad av tillgänglighet för avnämarna och samma egenskaper vad gäller klimat, belysning och elinstallationer som de öppna samlingarna. Hur stor del av de slutna magasinen som skall förberedas för öppna samlingar får avgöras från fall till fall. Man skall sträva efter så öppna samband mellan olika verksamheter som är möjligt ur ljudsynpunkt och säkerhetssynpunkt. Den inre tjänsten (förvärvs, katalogisering och bokvård) är lämpad för storrumskontor. Bokflödet är styrande för den inre tjänstens layout. Rimliga krav på ytekonomi, rationella förflyttningar, goda samband och flexibilitet tillgodoses bäst i storrum. En kombination av smårumskontor och storrum för viss verksamhet kan också ge goda lösningar. Eftersom utrymmen för läsplatser och bokförvaring upptar en stor del av bibliotekets yta, så är lay-outen av inredningen i dessa utrymmen avgörande för bibliotekets ytekonomi. Generellt gäller även här att en öppen planlösning utan avgränsande mellanväggar ger den mest ekonomiska lösningen.

19 LA56Å5 ( G4RREL5). LÄ5PLM-5 l ö AMM.I{N IAT1atJ5YTolz BOKHYLLOR, ÖPPNA 5A ML1N6AR 0 VAN z-r i i s r.r '.w i I I I I I I i I I i I I1 I L H 1 I I Å' I f i I I 1 I NTREPLAN I >o ncpr 1 Q : i I I.1 1 I a wwww w 1 1 l I I 1* I n i lvrnq i 14V64. 1 Q I KAL1.AiZVQN. (DEL'' S UNDER, t4ä 4 c 1? '74LLN, - '4?P2-6Dpk.! /POc:V i Förslag till " General Arts Library", University of Liverpool enl ritningar av Sir Basil Spence, Glover and Ferguson, Edinburgh, 17 3

20 Kapacitet : 1,2 m2/sektion $ $ s 0 LO Kapacitet: 1,6 m2/sektion Magasin Gångbredder, hylldjup, antal hyllplan, antal volymer per löpmeter hylla, tvärkommunkationernas utformning inverkar på magasinets kapacitet. Den intressantaste faktorn att studera är av flera skäl bokhyllornas centrumavstånd. Fig 4 är hämtad ur Keys Metcalfs bok "Planning academic and research library buildings". Det övre exemplet (alt 1) visar en lösning av ett slutet magasin med minimala tvärkommunikationer och ett centrumavstånd mellan bokhyllorna på 120 cm. Det under (alt 2) exemplet visar ett öppet magasin med generösa tvärkommunikationer och centrumavståndet 150 cm mellan hyllorna. Standardsektionen är 90 cm lång, 40 cm djup, har 7 hyllor i höjd och har en beräknad kapacitet på 250 volymer. I alt 1 upptar en enkelsidig sektion med kommunikation 1,2 m2, och i alt 2 1,6 m2. En samling på volymer alt 1 kommer att kräva en yta på m2 och alt 2 8 ` 000 m2. erhålles vid 120 respektive 150 cm centrumavstånd, gångar av 70 respektive 100 cm bredd. 70 cm tillåter en bokvagn att passera eller två personer att mötas bröst mot bröst. 100 cm tillåter bl. a. en person att gående passera en annan, som står vänd mot hyllan fl Centrumavståndet mellan bokhyllorna är även ett grundläggande mått för byggnadens totala måttsamordning. För att inte bokhyllor och pelare skall komma i konflikt med varandra, krävs att pelaravståndet är multiplar av hyllavståndet. Men avståndet mellan pelarna - stommodulen - måste också samordnas med mått på andra ingående byggnadsdelar , För att få fram lämpliga centrumavstånd måste man studera lämpliga bokhylledjup och krav på gångbredder utifrån människans mått och den trafik som kan förväntas, vilket i sin tur är beroende av användningsfrekvensen på materialet i hyllorna. För att inte bokhyllorna och byggnadens pelare skall komma i konflikt med varandra krävs också att atommodulen och bokhyllornas centrumavstånd samordnas. En uppställning av hyllor med centrumavstånden 120, 150 och 300 cm är samordnad med stommodulen n x 6 meter (eller 9 m då det i allmänhet inte behöver bli någon konflikt mellan pelare och hyllor). Med en standardhylla som med sitt "dubbelsidiga" djupmått 50 cm klarar 18 cirka 90 % av böckerna i ett normalt universitetsbibliotek f i f

21 Med ett totalt hylldjup på 50 cm är 120 cm som centrumavstånd mellan hyllorna ett tillräckligt mått i slutna magasin och även i de delar av ett öppet magasin där trafiken är ringa. Centrumavståndet 150 cm är tillräckligt i öppna magasin även med relativt hög trafik. 300 cm kan vara nödvändigt för katalogskåp och mycket frekvent använd litteratur. (Som t. ex. bibliografier.) Som framgår av räkneexemplet är vissa faktorer såsom gångarnas längd och tvärkommunikationernas utformning av vital betydelse för slutresultatet. Läsplatser Det som styr layouten på läsplatserna är i första hand krav på god miljö, goda relationer till samlingarna, avskildhet och tillgänglighet, eftersom dessa faktorer är avgörande för ett effektivt utnyttjande av platserna. Studier av läsbordens storlek har lett fram till tre storlekar som täcker de flesta behov; 90x65 cm för normalt biblioteksarbete, 120x65 cm för dem som arbetar med mycket men ej skrymmande material, samt 150x65 cm för mycket skrymmande material, t. ex. tidningslägg och kartor. Samtliga dessa platser upptar ett totalt djupmått på 150 cm inklusive stol och passageutrymme. Ett bibliotek skall innehålla ett varierat utbud av läsplatser. En lämplig normalfördelning är 55 % 90 cm bord, 30 % 120 cm bord och 15 % 150 cm bord. Denna fördelning ger ett utrymmesbehov per läsplats på i medeltal 1,6 m2. Varje läsplats andel i den interna kommunikationsytan variera mellan 0,4 och 1,0 m2 och kan beräkningsmässigt sättas till 0,6 m2. Andelen i huvudkommunikationsytan variera också med planlösningen och kan schablonmässigt sättas till 0,4 m2. Detta ger att varje läsplats överslagsmässigt vid programmering kan beräknas ta 2,6 m2 i anspråk av läsesalsytan. En omsorgsfull projektering och en annan fördelning mellan läsplatserna kan i projekteringen ge en lägre yta. Annan programyta Övrig yta s e i / 120 f / 90 / N E LO M E O4 '- N E fv Läsplatserna skall vara utformade så att de tillfredsställer olika behov av avskildhet och närhet till samlingarna. Avskildheten åstadkommer man bäst genom att utforma en del läsplatser som läsbås och placera dem långt ifrån huvudkommunikationer och bokhyllor med mycket frekvent litteratur. Antalet läsbås är beroende av läsvanor och typ av bibliotek och måste diskuteras från fall till fall. I ett humanistiskt bibliotek är behovet i allmänhet större än i ett naturvetenskapligt bibliotek. Det skall också vara en god variation på läsplatser. Grupprum, studieceller, läsbås, öppna läsbord uppställda enskilt eller i krupp, fåtöljer, soffor är olika typer som en besökare skall kunna välja mellan - antingen han är en kursläsande student eller en forskare. Att ställa ihop läsbord i grupp ger stora fördelar; dels att en person med mycket material i mån av tillgång kan bre ut sig över en större yta, dels att ett par personer kan jobba tillsammans med samma litteratur. Modulsamordning De regler för modulsamordningen som finns angivna i KBS Rapport 12, Kontorshus och KBS Rapport 16, Lokaler för högre utbildning och forskning gäller även i tillämpliga delar för bibliotek. Byggstandardiseringens regler för modulprojektering skall också tillämpas.. Modulsamordningen i bibliotek skall bygga på bokhyllornas måttförutsättningar. Det prefererade referensnätet för pelarnas inplacering skall utgå från bokhyllornas cc avstånd. En analys av hyllbredder, gångbredder och passagemått har givit att följande cjc avstånd är de minimimått som kan accepteras: Slutna magasin, lågt utnyttjade öppna magasin 120 cm Öppna magasin i allmänhet.150 cm Mycket frekventa, utnyttjade samlingar (kurslitteratur, viss referenslitteratur m. m.) 300 cm # t M 15M 12M 12M t I 60M 12M 15M t i 15M 4 12M 1 12M =DcCp!asplatsens yta 1,35,1,80 resp. 2,25 m2 P N = intern kommunikationsyta cm bredd medelyta: 0,6 m2/plats ö tc s = huvudkommunikationsyta _= cm bredd medelyta: 0,4 m2/plats It) P Sekundärnat.15 x 15. M ,.., -- Sekundarnat '.12 x 12 M It) I i ` I i 19

22 Pelarnas placering skall alltså vara sådan att den tillåter hyllplacering med dc avstånden 120, 150 respektive 300 cm och i byggnadens båda riktningar. Detta uppfylls av en atommodul på 60M. Denna atommodul tillåter också uppställning av tätpackningssystem. Vid stommoduler 90M är man inte lika beroende av hyllplaceringen vid val av modul, eftersom hylluppställningen kan lösas så att pelarna är fristående från hyllraderna. Läsplagerna låter sig väl inordnas i denna atommodul. För inre tjänsten gäller samma måttregler som för vanlig kontorsverksamhet. Fasadmodulen kan vara uppbyggd efter n. 12M, n. 15M eller en kombination av dessa. fl stomzon installationszon rizon inredningszon Vertikalsektionen kan delas i ett antal zoner. Beträffande mått på inredningszon och stomzono se kap 6 resp 7. Frizon skall vara minst 30 cm. Underlag för beräkning av våningshöjder Rumshöjd (enl Keyes D Metacalf) (Rumshöjd = inredningszon + fri zon) typ av utrymme antagen antagen minimihöjd funktionella maximihöjd Bokmagasin 225 cm 225 cm Magasin med belysning vinkelrätt mot hylloro 250 cm 262,5 cm Läsutrymme under 9 m2 225 cm 255 cm Individuella platser i atora salar 250 cm 285 cm Stora läsesalar över 90 m långa och uppdelade m skärmar eller hyllor 285 cm 315 cm Våning med entresolering 465 cm 555 cm a Högre rumshöjd kan vara motiverad för att erhålla större generalitet. b Denna höjd är tillräcklig för att värmen från lysrörsramper vinkelräta mot hyllraderna inte skall skada böckerna på översta hyllplanet i en standardsektion. 20

23 Del tioner och &mensionehngsförutsättningar 6 i Beträffande dimensionering av ytor, hänvisas till LUP-nämndens rapport "Behovet av läs- och arbetsplatser inom universitetsbiblioteken". Verksamhetsöversikt Bibliotekets Huvudbibliotek läge inom universitetet Allmänt kan sägas att detta bör placeras centralt inom universitetet i anslutning till övriga centrala servicefunktioner som kårhus, restaurang, övriga centrala uppehållsutrymmen universitetsområdets kommunikations- och transportsystem lastcentral (dagliga transporter) reprocentral för hela universitetet gemensam läromedelscentral universitetsadministrationen Institutionsbibliotek Dessa bör ligga centralt inom institutionen och i god anslutning till uppehållsutrymmen institutionens administration bekväm transportkontakt med huvudbiblioteket Funktionsgrupper och funktionsindelning Följande indelning av biblioteksverksamheterna i funktionsgrupper och till dem hörande funktioner, kommer att användas : 1. Allmänna utrymmen: Entrehall (med garderob, toaletter, eventuell cafeteria och utställningsyta, m. m.) 0 Samtals- och rökrum Allmänna utrymmen Avnämarservice Läsutrymmen 2. Avnämarservice: Låneexpedition Centralinformation (kataloger, referensbibliotek, bibliografier, m, m.) 0 Ämnesgruppsexpedition Dokumentationsservice AV-service 3. Läsutrymmen: Läs- och arbetsutrymmen för forskare och studerande Tidskriftsläsning Gemensamma grupp- och arbetsrum 4. Inre tjänst: Förvärv Periodica Katalogisering Bokvård Institutionstjänst 5. Teknisk service: Packrum Vaktmästeri Reproservice Skrivcentral Intendentur Bokbinderi 6. Bokförvaring: Magasinexpedition Slutna samlingar s Öppna samlingar Arkivmagasin 7. Administration: Överbibliotekarie Planering och sekretariat Sammanträdesutrymmen Utöver de här förtecknade funktionerna tillkommer sådana som personalutrymmen, övriga tekniska utrymmen, m. m. För uppgifter om dessa hänvisas till tillämpliga bestämmelser och rekommendationer. Inre tjänst Teknisk service Magasin Funktionsgruppsbeskrivning Under denna grupp behandlas dels läge och samband mellan olika funktionsgrupper dels nedanstående egenskaper hos olika funktioner: Administration = mycket höga krav på samband (direkt samband) höga krav på samband = måttliga krav på samband = obetydliga krav på samband Schema över sambandskrav huvudsaklig verksamhet = symbol V: kompletterande funktioner = " A: samband = " S: föränderbarhet = " F: teknisk miljö = " TM: installationer = " X: inredning = " 1: utrustning = ". U: Beskrivningen av varje funktion disponeras enligt ovanstående rubriker. Streck efter symbol (ex. F: -) innebär att inga speciella informationer kan ges om denna egenskap. 21

24 Måttförutsättningar, inredningsenheter för olika funktioner samt plansammanställningar av dessa redovisas under rubriken delfunktioner och inredningsenheter. I den följande texten sker hänvisningar till denna punkt. Allmänna Entrehall: utrymmen V: Besökarnas entre till avnämarservicen, delar av läsutrymmena och administrationen. Aven avkopplingsutrymmen av typ cafeteria, centralt samtals- och rökrum, utställningsyta, m, m. lokaliseras lämpligen i eller i direkt anknytning till entrehallen. Entrehallen kan komma att hållas öppen kvällstid, utan tillsyn, för besökare till forskarceller, grupprum, etc. Allmänt: Här börjar "besökarens väg" och här grundläggs besökarens möjligheter att enkelt och självständigt orientera sig i byggnaden. Övriga entreer: personalentre och godsmottagning, båda skilda från huvudentre. A: Kapprum, toaletter, besökarnas telefoner, etc. Vid större anläggningar eventuellt särskild informationsdisk, annars orienteringstavlor. Beträffande toaletter: Huvuddelen av besökarnas toaletter bör finnas i anslutning till entrehallen. Vissa toalettgrupper kan vid större anläggningar komma att placeras dels i anslutning till trapphus dels ute i läsutrymmena och de öppna samlingarna. Beträffande mängden toaletter finns inga färdiga rekommendationer om antal läsplatser per toalett. Hänsyn bör dock tas till att mängden läsplatser i framtiden kan öka på bekostnad av t, ex. magasinsutrymmen. För utformning av toaletter och kapprum, se KBS-anvisning nr 13. S: Från entrehall direkt förbindelse med avnämarservice och administration. Dessutom kan direkt kontakt med vissa delar av de gemensamma grupp- och arbetsrummen vara nödvändig. F: TM: X: 1: Ljus:- Ljud: Eventuella bullerstörningar visavi avnämarservice och läsutrymmen bör beaktas vid källan. Luft: U: Orienteringsskyltning Samtals- och rökrum: V: Dessa utgör, vid sidan av cafeterian, den väsentligaste avkopplingsfunktionen för besökarna. En uppdelning av utrymmena på rökare och icke rökare kan vara 22 lämplig. A: S: Två alternativa förläggningar av samtaas- och rökrum, eller en kombination av dessa kan tänkas: alt a) utspridda som "öar" i läsutrymmena, alt b) samlade till ett utrymme i anslutning till entrehallen. F: TM: Ljud: Ljudisolering mot eventuellt angränsande arbetsutrymmen. Ljus : Dagsljus önskvärt. Luft: se kap. 8 X: - I: Bekväma sittgrupper. U: - Avnämarservice Funktionerna låneexpedition, centralinformation, ämnesgruppsexpedition, dokumentations - och AV- service, bör på ett naturligt sätt grupperas kring besökarens behov av information och service på väg till och i samband med sitt arbete i läsutrymmena. Avnämarservicen bör uppdelas i en intern del (i direkt kontakt med den inre tjänsten) och en extern del. Låneexpeditionen är funktionsgruppens "hjärta" och bör ha en central placering, samtidigt som dess övervakande funktion visavi läsutrymmena måste beaktas. Låneexpeditionen: V: In- och utlåning av böcker (läsesalslån, hemlån, institutionslån, interurbanlån. Läsesalslånen kan dock komma att kontrolleras från ämnesgruppsexpedition, se nedan). Övervakning av verksamheten i läsutrymmena. A: Utrymme för telex Snabbkopiering (självbetjänad) Närmagasin för korttidsförvaring av böcker, etc. Transportöranläggning (station) Rörpoststation S: Låneexpeditionens internsida bör ha god kontakt med inre tjänsten och de slutna samlingarna (se även magasinsexpedition). Externsidan i öppet samband med centralinformåtionen. F: Förberedda grundinstallationer för kompletterande datorutrustning. TM: Ljud: Störningar från låneexpeditionen till läsutrymmena bör beaktas. Ljus: Arbetsbelysning på in- och utlänningsdisk bör speciellt beaktas. Luft: -

25 X: Transportöranläggning, se kapitel 12 Rörpoststation Intern-TV Telex ADB-terminal I: Måttförutsättningar A:1-A:55 Arbetsplatser C:1-7, C:10, C:13-17 Förvaringsenheter D:7, D:11-17 U: Centralinformation V: Att genom kataloger, bibliografier och referenslitteratur ge besökaren adekvat information om var denne kan finna det material han söker. A: Eventuella arbetsplatser för biblioteksassistent (för tillfälligt referentarbete, information, etc.). Ett mindre antal läsplatser B:1, B:4. S: Bör utgöra en naturlig "station" på besökarens väg till läsutrymmena/de öppna samlingarna. Öppet samband med låneexpeditionen God kontakt med katalogisering och dokumentationsservice. F: Packrum TM: Ljud: Informerande samtal kan förekomma. Ljus: Se kap. 10.Observera läsljus vid kortregister. Luft: - X: Öppna samlingar... Låneexp i Slutna samlingar I: Måttförutsättningar A:1-32, A:45, A:48-55 Arbetsplatser C:10, C:14-15 Förvaringsenheter D:11-16 s U: Läs- och arbetsplatser Ämnesgrupps exp. _.' --- = hemlån =- läsesålslån = institutionslån....- = interurbanlån Ämnesgruppsexpedition: Bokflöden till och från låneexpedition i < L utrymmen Utlåning Returer. Sortering Central information Information beställningar etc `` Tidskriftsläsning Läs- o arbets- Snabbkopiering Kontroll Entrehall "Lånedisk" V: "Filialer"' till låneexpeditionen i bibliotek med stora öppna samlingar som ger information och handledning i anslutning till en bestämd del av de öppna samlingarna. Kan t. ex, förmedla s. k, läsesalslån. Övervakar verksamheten inom viss del av läsutrymmena. Kan förekomma som kurslitteraturexpedition i kursläsesalar. A: Eventuellt kan station till mekanisk transportanläggning placeras i anslutning till ämnesgruppsexpedition. S: Bör ligga öppet med centralt läge inom respektive del av de öppna samlingarna. Från öppna samlingar Interurbana lånereturer * Register registrering Mekanisk transportanl. (Till och från slutna samlingar + övr, inkopplade funktioner) - Bokflöden Besökare Beställningar, rekvisitioner etc Rörpost Telex i... Närmagasin (Korttidsförvaring) *) Kan ersättas med dataterminal kopplad till centrala register och till terminal i magasinexpedition. Exempel på rutiner och flöden inom låneexp. Till bokvård Till, magasinsexp. ämnesgruppsexp. F: Förberedda installationer för eventuell datorutrustning. TM: Ljud: Informerande samtal kan förekomma Ljus: - Luft: - X: Rörpoststation för rekvisitioner till bokmagasin och station i mekanisk transportanläggning kan förekomma. I: Arbetsplats. C:10, C:14-15, C:16-17 U: 23

26 Dokumentationsservice: V: Litteratur - och informationssökning med hjälp av specialister. Sökning med manuella - eller datametoder. Utåtriktad " försäljning " av dokumentation. A: Sammanträdes-, uppehålls- och väntutrymme för besökare. S: Direkt entre från entrehallen önskvärd. Nära kontakt med centralinformationen och inre tjänsten. X: Rikligt med möjligheter till el-anslutningar inom hela AV-servicen måste beaktas. Forskarceller bör i viss utsträckning förberedas för: a) mottagning av ljudprogram (hörtelefon) b) mottagning av TV- program c) mottagning av datainformation d) utrustning för beställning av program från centralt placerade programkällor. F: Förberedda grundinstallationer för kompletterande datorutrustning. TM: Ljud: Kundsamtal vid arbets - och sammanträdesutrymme. Ljud från ölika typer av maskiner. Ljus: - Luft: - X: I: U: A V -service: Dataterminal Arbetsplatser C:1-5, C:7-8, C:10, C:13-17 Förvaringsenheter D:1, D:7, D:17 V: Lokaler för användning och förvaring av AV-hjälpmedel, såsom uppspelningscentral (för bandspelare, videobandmaskiner, skivspelare, etc.), expedition för utlämning av hjälpmedel (kan eventuellt komma att skötas av låneexpeditionen), arkiv för ljudtape, mikrofilm, etc och rum för läsapparater. Verksamhetens och lokalernas omfattning påverkas av om annan läromedelscentral finns eller planeras vid universitetet. Avskrämade läs- och arbetsplatser (B:5, B:7-9) bör i viss utsträckning förberedas för: a)-d), enligt ovan e) utrustning för fjärrmanövrering av centralt placerade bandspelare f) terminalutrustning för programmerad undervisning via dator. El-uttag erfordras vid varje arbetsplats. Gemensamma gupp - coh arbetsrum bör förberedas för: a) film- och bildvisning (projektionsduk, diaprojekt, arbets-projektor och filmprojektor super 8) b) mottagning av TV-program c) mottagning av ljudprogram (högtalare) d) användning av bandspelare För mindre rum utgår krav på möjlighet till filmvisning. Rikligt med el-uttag behövs i dessa utrymmen. I: Måttförutsättningar A:33-41 Arbetsplatser C:6, C:10, C:14-20 U: Se under X ovan. A: Möjlighet att arbeta med AV-hjälpmedel kan behövas vid vissa läs - och arbetsplatser. S: Expedition och uppspelningscentral bör planeras i direkt samband med besökarnas utrymmen i låneexpeditionen. Arkivet bör ligga lätt tillgängligt från dessa två utrymmen. Rum för läsapparater placeras i direkt samband med läsutrymmena. Läsutrymmen När en besökare i de öppna samlingarna hittat sin litteratur, bör han, utan att förflytta sig någon längre sträcka, också hitta en läs- och arbetsplats. Detta kan lösas genom att grupper av läs- och arbetsplatser omväxlar med grupper av bokhyllor, något som kan benämnas schackruteprincipen. F: Förberedda grundinstallationer för kompletterande AV-utrustning. 24 TM: Ljud: Störande ljud från högtalare, ITV, etc., måste beaktas. Ljus: Speciell belysning kan vara nödvändig vid skötsel och användning av olika AV-hjälpmedel. Luft: I rum för läsapparater : mycket god ventilation. I uppspelningscentral och arkiv : speciella krav på luftens temperatur, fuktighet och dammfrihet o00 "Schackruteprincipen Primär kommunikation Sekundär kommunikation Bokhyllor Läsplatser 000

27 Ett annat sätt att ordna de öppna samlingarna kan göras genom ett "filter " som passeras av besökaren på väg till läs och arbetsplatsen "Flterprincipen" Primär kommunikation r ---- Sekundär. kommunikation o Läsplatser 000 Bokhyllor En annan del av arbetsplatserna kan förläggas till en s. k. timläsesal. Denna används av de studerande för kursläsningsarbete o. dyl. och kan ses som ett komplement till den egna arbets- (läs-)platsen utanför universitetet. Timläsesalen utgörs normalt av enbart läsbord grupperade i ett slutet rum med ingång från entrehallen. Salen skall även kunna användas kvällstid. : Gemensamt Bland läs- och arbetsplatserna utplaceras avkopplingsutrymmen, :lämpligen i form av bekvämt möblerade sittgrupper om. möjligt i anslutning till fönster. Vid dessa, kan samtal tillåtas och, i mån av läge och ventilation, eventuellt också rökning. Vid arrangerandet av de öppna samlingarna måste hänsyn tas till behovet av b.okvagnstransporter. Dessa bör kunna försigå utan att läs- och arbetsplatser störs. En viss del av läs- och arbetsplatserna kan komma att arrangeras som slutna platser, t. ex. forskarceller, och kan då placeras som en grupp för sig, åtkomlig från de övriga läsutrymmena och med förbindelse direkt till entrehallen. Till läsutrymmena hör tidskrif tsläsn ingen som kan placeras som ett avgränsat utrymme i nära kontakt med låneexped i- tionen och centralinformationen eller som ett öppet utrymme i läsutrymmena. De gemensamma grupp- och arbetsrummen bör arrangeras så att `de på ett enkelt satt kan användas som komplement till de enskilda läs- och ' arbetsplatserna.' Läs - och, arbetsutrymmen: r forskare, och studerande: V : Forskare, m. fl.: Dessa delar avses främst för vissa speciella studerande - grupper (påbyggnadsutbildning, g t. ex. )' och doktorander. Man arbetar vid läsbord och i läsbås av olika typer. Dessutom förekommer helt slutna forskarceller. Arbetsplatserna kan normalt reserveras för en längre tids' användning av samma person. I samtliga slutna utrymmen förekommer maskinskriv ning, arbete med räknemaskiner, etc., samt -i vissa fall arbete med de under AV-service. nämnda tekniska. hjälpmedlen. V: Studerande:. Utrymmena avses främst för studerande på grundstudienivån, som normalt utnyttjar platserna kort tid och inte får möjlighet att reservera en personlig plats. Arbetsplatserna består av läsbord och läsbås av olika slag. En del av arbetsplatserna kan även förläggas till en speciell s. k, kursläsesal, där då en del av de öppna samlingarna placeras. Denna bör ha god kontakt med övriga delar av de öppna samlingarna och ha egen kurslitteraturexpedition (se ämnesgruppsexpedition). Kursläsesalen bör även kunna fungera utan övervakning då biblioteket i övrigt är stängt. A: Ämnesgruppsexpedition (specialexpedition ) i anslutning till forskardelen. S: Allmänt gäller att läs- och arbetsutrymmena bör ha god kontakt med låneexpedition och centralinformation och vara placerad sa integrerat som möjligt med de öppna samlingarna. Tidskriftsläsning och de gemensamma grupp - och arbetsrummen bör kunna nås direkt. TM: Ljud: Samtal normalt ej tillåtna. Störningar från maskinskrivning ; etc., bör beaktas. Se för övrigt kapitel 13. Ljus: Dagsljus ej nödvändigt vid läs- och arbetsplatserna. Individuellt reglerbar platsbelysning rekommenderas. Se för övrigt kapitel 10. Luft:Se kapitel 8. : Samtliga avskärmade arbetsplatser bör ha tillgång till eget el-uttag. Övriga läs- och arbetsplatser bör ha tillgång till el-uttag gemensamt för en grupp. : Avgörande för läsutrymmenas kapacitet är läsplatsernas disposition och sammanhang med de öppna samlingarna. Plansammanställningarna E:5-12 får i detta sammanhang endast betraktas som en kvantitativ bedömning av en viss golvytas möjlighet. En mer modifierad gruppering av läsplatserna är önskvärd. Läs och arbetsplatser B:1-9 Plansammanställningar E:5-15 U: Läs- och arbetsplatser av typ B:6 bör i viss utsträckning förberedas för: a) mottagning av ljudprogram (hörtelefon) b) mottagning av TV-program c) mottagning av datainformation d) utrustning för beställning av centralt distribuerade informationsprogram e) utrustning för fjärrmanövrering av central placerade bandspelare. f) terminalutrustning för programmerad undervisning via dator. 25 4

28 Tidskriftsläsning: V: Utrymmen för läsning av tidskrifter samt förvaring av aktuella årgångar av de mest utnyttjade tidskrifterna. Möjligheter till viss läsning av och förvaring av mikrofilm (mikrofilmade tidningar och tidskrifter, etc.). A: Eventuellt kan speciellt utrymme för dagstidningsläs ning förekomma i anslutning till tidskriftsläsningen. I: Måttförutsättningar A:1-41, A:46-55 Läs- och arbetsplatser B:1-2, B:4 Förvaringsenheter D:8-9 Plansammanställningar E:5-8 Möbleringen bör vara en blandning mellan ordinära läsplatser vid bord (B:l-2) och bekväma grupper av läsfåtöljer (B:4).. Arkivskåp för förvaring av mikrofilm. U Läsapparater. S: Bör ligga i direkt samband med låneexpedition och centralinformation och nära de öppna samlingarna, dock så att passage till och från ej stör övriga läs- och arbetsplatser. F: TM: Lika läs- och arbetsutrymmen för förskare och studenter. X: El-anslutningar för läsapparater (mikrofilmläsning). A: Gemensamma grupp- och arbetsrum: V: Rum av varierande storlek för grupparbete, etc. Till. dessa rum skall maskinskrivning och annan bullrande verksamhet förläggas. Under denna rubrik kan dessutom lektionsrum och andra undervisningsutrymmen ingå. Vid mindre bibliotek kan en del av de större grupp- och arbetsrummen komma att utnyttjas av administrationen för sammanträden. Kurslitteraturbibliotek 11 1, Exp. Närmagasin Vilrum I; Kapprum I I J Stencilskrivning Stencildragning lour ur' u:r Pentry Kafferum :t1tj, d -r , Städ Toalettrum oc:oco yh»' Ill HEIII [ll Bikort, Pilering r II +: I -1 Döpning. 1 Q granskning C ul Bibi. katal. 1 Dokumentation 1 Bokvård I Toalettrum L r-1 Katalogisering fl Z Kapphyllor ; 'Vinterträdgård " F; ---- t Toalettrum Toalettrum Bibi, låneavd. j E Låneavd. EFörvärvsavd. I Periodika, örvärvsavdjj.l q I E 3 Bibi, förv4 Städ JI L Forskarbibliotek 1 Exp. l _J u F: [Ji w : a ffi Snabbkopierin Städ -+! 1 K pr: E -.], Hiss 1 l Vent Hiss Vaktm. q Packrum : tf- Exempel visande inre tjänsten (med bokens väg) utformat såsom kontorslandskap. (Ett alternativförslag till Umeå universitetsbibliotek. 26 Inredning: Lennart Janson arkitektkontor). Förråd Lastkaj Soprum

29 S X: S: De gemensamma grupp- och arbetsutrymmen bör i huvudsak ligga i direkt anslutning till läs- och arbetsutrymmena. Vissa av lokalerna, t. ex. lektionsrum, kan komma att placeras i en grupp mellan entrehallen och läs- och arbetsutrymmena. Detta för att göra lokalerna åtkomliga när biblioteket i övrigt är stängt. F: Vissa av de större rummen kan vara utrustade med vikväggar skärmar eller för att kunna uppdelas i flera mindre rum. TM : Se KB S-rapp ort nr 11. Dessa rum bör generellt förses med riktligt med el-uttag. Beträffande AV-utrustning, se kapitel 11. U: Till inre tjänsten räknar också institutionstjänsten, som sköter kontakterna med institutionsbiblioteken. Inre tjänsten kan med fördel utformas som kontorslandskap. Bild 15 : Kontaktkrav inom inre. tjänsten. Förvärv: V: Sköter bibliotekets inköpsrutiner. Utrymmen för registrering, sortering, etc. A: Uppställningsplatser för bokvagnar och möjligheter till korttidsförvaring av litteratur. S: Direkt samband med katalogiseringen. God kontakt med periodica och packrum. Inre tjänst Grupperingen av funktionerna inom inre tjänsten bestäms i hög grad av den interna bokbehandlingen. Förvärvet bör ha god kontakt med packrummet (teknisk service), då alla inkommande nyförvärv skall behandlas här. Detsamma gäller periodicaregistreringen, som behandlar alla inkommande tidskrifter. Från förvärvet och katalogiseringen går böckerna vidare till bokvården, som utför den slutliga behandlingen innan böckerna placeras in i samlingarna. En del av denna behandling utförs i bokbinderiet. Boktransporterna mellan bokvård och bokbinderi är av sådan omfattning, att en bekväm förbindelse dem emellan bör ordnas. Mekanisk transportanläggning kan här bli aktuell. Ovanstående fyra funktionernas inbördes placering måste bygga på böckernas förflyttning mellan olika arbetsmoment, så att en transport- och arbetsbesparande ordning mellan utrymmena erhålles. Från bokvården går en del av böckerna via låneexpedition till utlåning. F: Förberedda grundinstallationer för kompletterande datorutrustning. TM: Se KBS-rapport nr 12. X: Inköp Gåvor Utländsk- Svensk Periodika Monografier Riksdagstryck Etc L+L J Lastkaj Uppackning Förvärvsavdelningen 'IL,. Katalogisering (Granskningsexemplaret) Katalogiseringen behöver direkt kontakt med centralinformationens,internsida för sitt arbete. Boken Kortet Bokbinderi Bokvården Kontrolläsning av stencil Förvårvsavd. Katalogis.avd. Bokvårdsavd.' Godsmottagning -- Nyförvärv Intern cirkulation --- Interurbanlån -.-..» Katalogkort i Katalog M»»-...»... i Låneexp. Hemlån Magasin Läsesal Packrum Extern bokbindning Bokvården 1 Internt bokbinderi 5.1 Stencildragning Kortbehandling 4 Katalog Öppna samlingar Magasin Låneexpedition Institutionsgrupp Bibliotek Bokens väg, rutiner för nyförvärv (jämför planen på föregående sida) 27

30 I: Den inre tjänstens arbetsplatser kan i princip sägas vara "vanliga" kontorsarbetsplatser med extra tilldelning av bokhyllor och avlastningsbord samt med goda utrymmen för bokvagnar. Arbetsplatser C:1-7, C:9-10 Förvaringsenheter D:1, D:7, D:16-17 Plansammanställningar E:1-2 U: Periodica: A: Utrymmen för tillfällig förvaring av böcker. Kortskåp. Särskilda hyllor för förvaring av bibliografiska handböcker. S: Direkt samband med förvärv och peridica. Nära samband med bokvård och centralinformation. F: Förberedda grundinstallationer för kompletterande datorutrustning. TM: Se KBS-rapport nr 12 V: Sköter prenumerationer på tidskrifter och tidningar. Utrymmen för registrering, sortering, bokföring, etc. A: Uppställningsplats för bokvagnar och utrymmen för korttidsförvaring av tidskrifter. X: I: Arbetsplatser C:1-10 Förvaringsenheter D:1-4, D:7, D:11-17 Plansammanställningar E:1-2 S: Direkt samband med katalogisering. God kontakt med U: förvärv och packrum. F: Förberedda grundinstallationer för kompletterande datorutrustning. TM : Se KBS-rapp ort nr 12 X: 1: U: Arbetsplatser C:1-7, C:9-10 Förvaringsenheter D:7-9, D:16-17 Plansammanställningar E:1-2 S: Katalogisering: V: Katalogisering av nyförvärv och revisioner av gamla kataloger. Bokvård: V: Praktisk skötsel av bibliotekets samlingar. Bedömer behov av reparationer, ombindningar, etc. Sköter märkning, exlibrisrutiner, registrering i hyllkataloger, etc. A: F: - Uppställningsplats för bokvagnar och möjligheter till korttidsförvaring av böcker under behandling. God kontakt med katalogisering. Frekventa boktransporter bokvård-magasin, bokvård-låneexpedition och bokvård-bokbinderi. Om biblioteket utrustas med mekanisk transportanläggning bör bokvården utgöra en av stationerna. TM : Se KBS-rapp ort nr 12 'if Låneexpedition Förvärv X: - I: Arbetsplatser C:1-7 Förvaringsenheter D:1-5, D:11-17 Plansammanställningar E:1-2 U: Extern bindning Bokvård Bokbinderi Institutionstjänst: V: Sköter kontakterna med de institutionsbibliotek som sorterar under huvudbiblioteket vad gäller administration, förvärv, etc. Normala kontorsrutiner. Slutna samlingar Teckenförklaringar: bok för bindning, reparation etc... färdig bok beslut om bindning etc godkännande av bindning etc Öppna samlingar A: S: God kontakt med förvärv och periodica. Kontakt med administrationen. F: 28 Flödesschema - Bokvård TM: Se KBS-rapport nr 12

31 X: I: Arbetsplatser C:6-7, C:9 Förvaringsenheter D:1, D:7, D:17 I: Arbetsplatser C:1-5 Förvaringsenheter D:1, D:11-17 U: I packrum utrustning för emballering, postsortering, etc. U: Vaktmästeri: Teknisk service De olika funktionernas inbördes lägen inom den tekniska servicen bestäms i hög grad av hanteringen av in- och utgående böcker, övrigt gods, post- och förrådsrutiner. V Tjänste- och uppehållsrum för vaktmästarpersonalen. Kontorsrutiner i samband med tekniska servicen. A: Förrådsutrymme för skrivmateriel, emballagemateriel, etc. Vaktmästeri, packrum och inlastningsutrymme hör funktio- S: nellt samman. Direkt kontakt med packrum och inlastning. Packrum: Reproservicen kan antingen vara en anläggning enbart för bibliotekets behov eller en större central för hela universitetsområdet. I det förra fallet är behovet av kontakt med inre tjänst och låneexpedition avgörande för placeringen. I det senare fallet är ett läge r direkt kontakt med universitetets centrala kommunikations- och transportsystem av större betydelse. Bibliotekets reproservice reduceras därvid i motsvarande grad. Viss del av reproservicen klaras av apparater utplacerade i direkt anslutning till olika verksamheter på biblioteket. Skrivcentralen har sin naturliga plats i direkt kontakt med inre tjänsten, men kan förläggas i anslutning till övrig teknisk service förutsatt att kommunikationsmöjligheterna med inre tjänsten är goda. Intendenturen bör placeras i anslutning till administrationen. På ett mindre bibliotek kan den vara en del av vaktmästeriet. Bokbinderiet bör, p. g. a. sina speciella lokalkrav, placeras i samband med delar av den tekniska servicen som har likartade krav. V: Det praktiska arbetet med avgående och ankommande bokförsändelser. Mottagande och avsändande av bibliotekets post. Mottagande av förnödenheter, uppackning av dessa och insortering i förråda A: Inlastningsutrymme inomhus med plats för skåpbil eller utomhus vid övertäckt lastkaj. S: Packrum och inlastning bör ha direkt samband och synkontakt med vaktmästeriet. Packrummet bör vara direkt anslutet till bibliotekets interna kommunikationssystem. F: TM: Ljud: - Ljus: dagsljus i packrum Luft: - X: Bör ha tvättställ. Jordade el-uttag för diverse elektriska apparater i anslutning till arbetsbänkar. Inlastningsutrymme inom byggnaden bör ha spolningsutrustning och golvbrunn F: TM: Ljud: - Ljus: dagsljus Luft: - X: Uppehållsdelen av vaktmästeriet bör utrustas med pentryenhet för matlagning. I: Arbetsplatser C:6-7, C:10 Förvaringsenheter D:1, D:17 Reproservice: V: Skall huvudsakligen klara bibliotekets behov av reproduceringstjänster, som kopiering av olika slag, mikrofotografering, etc. Om större reprocentral finns inom universitetsområdet, reduceras verksamheten vid bibliotekets reproservice. A: Mörkrum med utrustning för framkallning och kopiering. Administrativ arbetsplats. Förrådsutrymme. S: Direkt anknytning till bibliotekets interna kommunikationssystem. Vid större anläggningar kan rörpostanläggning mellan reproservice och låneexpedition bli aktuell för snabb effektuering av kopieringsbeställningar. F: TM: Ljud: allmänt bullrande verksamhet fordrar speciell akustisk behandling. Ljus: Om möjligt dagljusbelyst utrymme Luft: Hänsyn bör tas till värmealstrande maskiner, etc. X: Våtinstallationer: delar av mörkrumsutrustningen tvättställ utslagsback för förbrukade kopieringsvätskor El-uttag för maskiner. I: Arbetsplatser C:6-7, C:10 Plansammanställningar E3-4 Förrådsskåp för kopieringsmaterial, fotoutrustning, etc. Städskåp 29

32 U: Exempel på förekommande maskinell utrustning: XEROX stencileringsutrustning offsettryckning framkallningsutrustning, m. m. Rullbara säckställ för papperssopor bör finnas. Skrivcentral: V: Renskrivningsrutiner, etc., för bibliotekets olika funktioner. TM: Ljud: viss del av verksamheten är bullrande. Ljus: dagsljus. Luft: vid dimensionering av rumsventilation bör hänsyn tas till värmealstring från maskiner samt behov av speciell evakuering vid plats för limningsarb eten. X: Våtbundna enheter: Rostfritt blötläggningskar utslagsback tvättställ Speciella el-anslutningar förvissa maskiner. S: Bör ligga centralt placerad, lättåtkomlig för inre tjänst, låneexpedition och administration. F TM : X: I: U: - Se KB S-rapp ort nr 12. U: - Arbetsplatser C:1, C:10 Förvaringsenheter D:1, D:17 Plansammanställningar E:1-2 I: Arbetsplats C:5-6, C:9-12 Förvaringsenheter D:1-2, D:17 Plansammanställningar E:3-4 Förrådsskåp för papp, klotrullar,-' överdragspapper, etc. Städskåp Flera olika typer av verktyg och hjälpmedel användes. Bl, a.: skärmaskiner pappsaxar bordspressar klämpress falsslagningspress Rullbara säckställ för papperssopor bör finnas. Intendentur: V: Leder bibliotekets tekniska service. A - S : I anslutning till vaktmästeri eller a d _ n ' inistration. F: - TM: Se KBS-rapport nr 12. X: I: Arbetsplatser C:1, C:10 U: Bokbinderi: V: Sköter reparationer, ombindningar, etc., av bibliotekets böcker. Större rutinbindningar eller dylikt utföres normalt på specialiserade binderier utanför biblioteket. Bokbinderiet sorterar under bokvården. A: Bokförvaring Förvaring av bibliotekets boksamlingar sköts inom denna funktionsgrupp på i princip två olika sätt: dels i de öppna samlingarna, där böckerna normalt förvaras öppet tillgängliga i, eller i direkt anslutning till läsutrymmena, dels i de slutna samlingarna, i bokmagasin i källarvåningen (eller dylikt ) och som inte är öppet tillgängliga för avnämaren. Utöver dessa finns normalt ett` arkivmagasin, där dyrbara och svåråtkomliga böcker förvaras. Magasinsexpeditionen är den sammanbindande punkten för. boktransporter till och från de slutna samlingarna. Den kan innehålla den ena slutstationen på en mekanisk ; transportanläggning mellan de slutna samlingarna och låneexpeditionen (eventuellt med låneexpeditionens utlöpare ämnesgruppsexpeditionerna ). En rörpostanläggning mellan låneexpeditionen och de slutna samlingarna för transport av rekvisitioner, etc., har sin ena station i magasinsexpeditionen och - vid större anläggningar - på ett antal transportknutpunkter ute i samlingarna. Under kapitel 5, behandlas de viktigare dimensioneringsförutsättningarna för denna funktionsgrupp. 30 F: S: Bör ha god kontakt med bokvård p. g. a. ofta förekommande boktransporter mellan funktionerna. Vid bibliotek med mekanisk transportanläggning bör bokvård och bokbinderi förbindas medelst denna. Magasinsexpedition: V: Skötsel av bibliotekets samlingar. In- och urplockning av böcker, effekturering av bokbeställningar, etc., från låneexpeditionen och ämnesgruppsexpeditionerna.

33 S: Direkt samband med bibliotekets interna kommunikationssystem. Speciellt viktiga är möjligheterna till bekväma boktransporter magasinsexpedition - bokvård låneexpedition. Vid större arkivbibliotek med slutna samlingar uppdelade på flera våningsplan, kan en magasinsexpedition på varje plan bli aktuell. F: TM: Lika övriga expeditionslokaler. X: Mekanisk transportanläggning. Se ovan och kapitel 12. I: Rörpoststation. I: Arbetsplats C:10 U: F: TM: U: De öppna samlingarna grupperas i anslutning till läsoch `arbetsplatserna och i god kontakt med låneexpeditionen. Samlingarna bör grupperas så, att de enskilda "kvarteren" lätt kan omgrupperas i anslutning till förändringar i fråga 'om ämnesindelning och omfång. Ljud: se kapitel 13. Ljusse kapitel 10. Luft: se kapitel 8. Generellt kan sägas att människans krav på inomhusklimat i de öppna samlingar bör vara dimensionerade på den tekniska miljön. Måttförutsättningar A:1-5 5 Arbetsplatser C:11-12 Förvaringsenheter D:1-6, D:17 Observera plats för tillfällig uppställning av bokvagnar i de öppna samlingarna. Slutna samlingar: V: Dessa utgörs av den litteratur som av olika anledningar, t. ex. låg utlåningsfrekvens, inte placeras i de Arkivmagasin: öppna samlingarna. A: Förvaringsutrymmen för mikrofilm, film och ljudband, i den mån dessa inte förvaras i anslutning till AV-servicen. S: I direkt anslutning till magasinsexpeditionen och bibliotekets interna kommunikationssystem. V: Att brand- stöld - och klimatsäkert förvara bibliotekets rariteter, speciella donationer, värdehandlingar i övrigt, etc. A: I förekommande fall kan speciellt arkiv för mikrofilm, film, ljudbandetc., behövas. S: Bör ligga i god kontakt med magasinsexpeditionen. F: TM: Ljud: - Ljus: belysning, se kapitel 10. Luft: - X: Mekanisk transportanläggning, se ovan och kapitel 12. Rörpoststationen. I: Måttförutsättningar A:1-55 Förvaringsenheter D:1-6, D:17 Plansammanställningar E:16-22 U: F: TM: Ljud: - Ljus: - Luft: speciella krav 'på fuktighet, temperatur, etc. Se kapitel & X' I: Måttförutsättningar A:1-55 Förvaringsenheter D:1-6, D:17 Plansammanställningar E:16-22 U: Öppna samlingar V: Utgörs av den litteratur som finns öppet tillgänglig för besökarna i anslutning till läs- och arbetsplatserna och normalt är uppdelad ämnesvis i avgränsade grupper. Övervakning av de öppna samlingarna sker normalt från låneexpeditionen eller från ämnesgruppsexpeditionerna. A: Kart- och planschsamlingen ingår i förekommande fall i de öppna samlingarna. Administration Denna funktionsgrupp handhar bibliotekets stabsfunktioner. Verksamheten innebär livliga kontakter "inåt" med inre tjänsten och kontakter "utåt" med avnämare och övrig allmänhet. Utrymmena består huvudsakligen av normala kontorslokaler. Nära tillgång till sammanträdeslokaler behövs. Dessa kan lämpligen användas gemensamt med inre tjänsten. 31

34 Överbibliotekarie: V: Leder verksamheten inom hela biblioteket och representerar detta utåt. : Normalt har överbibliotekarien största behovet av ett större sammanträdesutrymme, varför detta bör placeras i direkt anslutning till dennes tjänsterum. A. S: Direkt samband med sekretariat och sammanträdesutrymmen. Behov av daglig kontakt med avdelningschefer och personal ställer krav på goda kommunikationer med övriga interna delar av biblioteket. Besök utifrån kräver direkt samband med entrehall. F: - TM : Se KB S-rapp ort nr 12 X - I : Arbetsplats C:1 Förvaringsenhet D:1 U: Planering och sekretariat: V: Den långsiktiga planeringen av bibliotekets verksamhet och samordning med universitetets övriga verksamheter. Överbibliotekariens och övriga administrationens sekreterare. Kontorsrutiner och mottagande av besökare. Skötsel av bibliotekets kontantkassa. A: Intendenturen kan, vid större bibliotek, komma att knytas till planeringsfunktionen. Arkiv för administrationens handlingar Väntutrymme för besökare Utrymme för kassaskåp F : TM: Ljud : ljudisolering mot angränsande utrymmen. Ljus: Luft: - X: 1: Normal möblering för sammanträdesrum U: Bör förberedas för: a) bildvisning (projektionsduk, diaprojektor, arbetsprojektor) b) mottagning av ljudprogram (högtalare) c) mottagning av TV-program Delfunktioner och inredningsenheter Under denna rubrik behandlas måttförutsättningar, inredningsenheter och kombinationer av dessa samt plansammanställningar av viktiga inredningsenheter. De beskrivna enheterna och sammanställningarna är sådana, som har stor betydelse för planering och dimensionering av universitetsbiblioteket. En mängd mindre betydelsefulla förutsättningar har utelämnats, då uppgifter om dessa finns i sitt naturliga sammanhang på annat håll. De här redovisade delfunktionerna och inredningsenheterna är ett urval ur en sammanställning som finns i KBS UV-information nr 80. fl fl S: Centralt inom administrationen och i direkt samband med överbibliotekariens utrymmen., F: - TM: Se KBS-rapport nr 12. X: - I: Arbetsplatser C:1, C:13 U: Sam man trädesu try m m en : V: Skall klara bibliotekets tjänstemäns behov av sammanträdesutrymmen. Administreras av sekretariatet. Vid minre anläggningar kan de gemensamma grupprummen inom läsutrymmena utnyttjas för administrationens och inre tjänstens behov. 32 A: Eventuellt kapprum och toalett.

35 w +,aso I r Medeltal i r a.

36 A:16-A:20 Utrymmesmått, stående f } 350 Q M t N } 900 t f 0 L f 0 34.

37 A:21-A:22 Ögonhöjd, stående och sittande r 4\W f ca F..,eg :tijo 1 A:23-A:24 Räckvidder i horisontalled 0 o L x... cp det ;c' $ A:25-A:32 Format: böcker, tidskrifter och tidningar G' ta'ck. "ID y t) N ;gb;.,_ ti a3'j ti r a r g 6 Ga \\ao00 taai S aqs x 35

38 w a M a x UtpOC 0 N det c a kn4h9s,' 4;; x e 600 `;00 x 900 y0 `)¼%\\a tp kn n9s% 9o0y'` 0 M x t A:33-A:41 Format: mikrofilm, ljudband, ljuskassetter, deoband och grammofonskivor vi-. U 0 ' $\\a x 0 x 0 0 x 60a x x x 4" = 110 5" = 135 x x 00 det ca 0 M ' Oaö A:42-A:44 Format: hålkort och hålremsor 0 e c 01 r * O0' 0 '. ti 0 N ``a900 a6 det c Oad.x r 0 N 36 x

39 A:48-A: Gång- och passagebredder.r' O N a 90, 8t G r %> / ' ''' \v1.'',., t cp 'I ''# '+' ,7I F.y A:45 Format: kort till katalogskåp Y N 4 i 700 i A:46-A:47 Format A4 X N M N ''. JO\ ` 33 Ga et 4 X,.?70 \ X x 9 p X M e- a 1P atp x?6s\\a9 v x.'o0 `

40 01 f 600 t 600 } f f 600 } t 1800 { } 600 f } 600 f 2400 } 38

41 B: Läsplatser B:1 Läsbord, en person B:5 Lyssnarplats, akustiskt avskärmad A B c D E Akustisk avskärmning Högtalare TV-monitor Arbetsyta Manöverpanel / x /900 2,00 1, 00 SL B:2 Läsbord, en person, större B:6 Läsbord, en person, delvis avskärmat x x (I/r Moa vta $k x 7sM Mq,) 600 B:7 Läsbord, en person, helt eller delvis avskärmat B:3 Läsbord, en person, + förvaring 900,.00 39

42 B:8 Läsbås, en person, slutet. e M' B:9 Läsbås, två personer, slutet 40

43 Arbetsplatser Arbetsplats, administrativ C:13 Arbetsplats för information, etc. x C:14, C:15 Arbetsplats vid disk, uppställningsalternativ C:7 Arbetsbänk med sorteringsfack Höjd vid sittande 1500x Höjd vid stående 1700 Höjd vid sittande 700 Höjd vid stående 900 X 41 6

44 C:17 Arbetsplats för databehandling, uppställnings- C:19 alternativ Arbetsplats för läs och kopieringsapparat för mikrofilm x - C:20 Arbetsplats för läsapparat för mikrofilm fåt Qattac 42.

45 D: D:1 Förvaringsenheter Normalbokylla, mått och kapacitet D:3 Normalbokylla, för kvartoformat, mått och kapacitet D:2 Normalbokhylla, för folioformat, mått och D:4 kapacitet Normalbokylla, för kvartoformat med utdragsskivor för liggande bibliografier j;;;;; ;lir, -.. : NN X C C N N N N N p rsö. ta5a X, 2 `vtd Sor e ASo te\e r / 'S M 43

46 D:5 Normalbokylla för storfolioformat, mått och D:7 kapacitet Sorteringsfack i N co 00 c) å c a : :. m' c c ', oo; c., N N N W 900 C > 900 M oag/r4/a "%- S k is M sm D:6 Normalbokhylla för liggfolioformat, mått och D:8 Normalhylla för tidskriftsuppställning kapacitet -' K X ta 4/r4 'S k B

47 D:9 Normalhylla för tidskriftsuppställning, front- D:11 uppställning, mått och kapacitet Kortskåp med arbetsyta på särskilt arbetsbord M od4r%,sk D:10 Kartskåp D:12 Kortskåp med arbetsyta på utdragsskiva 45

48 D:13 Kortskåp med arbetsyta på ovansidan D:15 Kortautomat för katalogkort, hålkort, etc, ix *) Redovisade längdmått avser standardlängder på automater. D:14 Kortskåp med fast arbetsyta D:16 Systemregister 46

49 Sto e och letterde byg delar Detta kapitel är ett utdrag ur UV-informationen nr 81 Där behandlas de krav man kan ställa på den bärande stommen i en byggnad för universitetsbibliotek och vilka konsekvenser dessa krav för med sig. Stomme av förtillverkade betongelement, stål och platsgjuten betong har studerats beträffande dimensioner. och ekonomi. Nyttiga lastens storlek utreds och allmänna synpunkter på val av stomsystem redovisas. Beträffande kompletterande byggnadsdelar hänvisas till motsvarande kapitel i KBS -anvisning 'nr 10 och nr 15 samt tillhörande rapporter nr 12 och 16. Funktionskravens Horisontalt bärverk inverkan på stommen Bjälklagen skall dimensioneras så att de möjliggör valfri S placering av bokhyllor. Erforderliga schakt för installationer och transporter skall kunna upptas... Vertikalt bärverk Stommodulen skall vid små spännvidder (1<72M) vara en multipel av bokyllornas centrumavstånd. Pelarnas dimensioner skall anpassas till bokhyllornas mått. a b c anpassas till hyllsektionens längd Pelarplacering i bokhyllerad c i Vid stora spännvidder ( 1>96M ) är det vertikala bärverket ej beroende av bokhylleuppställningen, men denna bör även i detta fall användas som utgångspunkt vid bestämning av stommodul och pelardimensioner. Flexibilitetskrav För att i möjligaste mån skapa förutsättningar för flexibilitet bör vertikalstommen orienteras i ett rutnät, där pelare har samma delning i båda riktningarna. I första hand 60x60M respektive 120x120M. Trappor, hissar och schakt samlas i enheter. Ljudkrav Stomkonstruktionen skall möjliggöra en viss minimistandard ur akustiksynpunkt (kapitel 13, Ljudfrågor). Ytterväggar Det skall förutsättas att befuktning av ventilationsluften kan komma att ske i vissa utrymmen t. ex. läsesalar, bokmagasin, datacentraler, utrymmen för lagring av magnetband etc. Befuktning av ventilationsluften i en byggnad har i många fall lett till fuktskador i ytterväggarna. Fuktskadorna har visat sig som kondens i fönster på ytterglasets insida, kondens på fasadskivors ' insida med isbildning och saltutfällning som följd. Värden på relativ fuktighet och temperatur finns angivna -i kap. 5, Installationer. För konstruktion av yttervägg hänvisas till KBS rapport nr 58, Ytterväggar. Nyttig last Förutsättningar Bjälklag i byggnad för universitetsbibliotek skall dimensioneras för en nyttig last som möjliggör placering av bokhyllor med valfria. centrumavstånd ner till mm. Bokhyllorna skall antas ha 7 belastade hyllplan. Lastantagande Den nyttiga lasten i byggnad för universitetsbibliotek skall antas till 250 kp/m2 för varje meter rumshöjd, dock min. 700 kp/m2. Lasten skall betraktas som rörlig och får ej reduceras. ;Olika lastantaganden skall ;ej göras inom samma byggnad om ej särskilda skäl föreligger. Tätpackning Beroende på typ av arkivalier, hyllantal etc. varierar erforderlig. nyttig last i utrymme för tätpackning från ca 700 kp/m2 (böcker, få hyllplan ) till ca 1500 kp/m2 '(hålkort, stålskåp.) Lastens spridning är så stor att en generell anvisning angående nyttig last ej kan lämnas med hänsyn till en ekonomisk dimensionering av stommen. Utredning av aktuell last bör företas i varje enskilt fall. Vid bestämning av nyttig last i tätpackningsmagasin skall Arbetarskyddsstyrelsens rekommendation. angående den rörliga arkivdelens :vikt (max 20 Mp) beaktas. Brandskydd Byggnad för universitetsbibliotek i två eller flera våningar skall utföras som brandsäker byggnad. Brandbelastning Bokmagasin. far normalt ' en mycket hög brandbelastning mer än 100 Mcaijm2oy om de i SBN-67 kap. 37:121 angivna föreskrifterna tillämpas. Enligt Statens Provningsanstalt är det emellertid rimligt att förutsätta, att ett brandförlopp i tätt lagrade böcker får ett väsentligt långsammare förlopp än det som karakteriserar normal rumsbrandbelastning. I samråd med Statens planverk och enligt SBN-67 kap. 37:22 får därför byggnadsdelar i byggnad för universitetsbibliotek utföras i brandteknisk klass enligt SBN-67 tabell 37:22 kolumn 4 (mer än 25 och max 50 Mcal/m2 ) om förutsättningar föreligger att en brand sannolikt är helt bekämpad senast inom 60 min. efter brandutbrottet. Sådana förutsättningar kan anses föreligga om a) automatisk brandalarm samt direktlarm till brandkår installeras, 47

50 b) byggnaden kan hänföras till grupp I enligt SBN-67 kap. Nyttiga lasten får ej reduceras vid beräkning av grundkon- 37:11.2, vilket innebär att byggnaden skall vara så struktionen. belägen att brandstyrkans insatstid är 5-10 min., c) brandposter installeras inomhus ;i samråd med brand - Grundvattenytan bör ligga lägre än det lägsta plan som kan chef, komma att användas till bokmagasin. d) handbrandsläckare utplaceras systematiskt i anslutning till läsplatser och utrymningsvägar. Ljudisolering Bärförmåga vid överpåverkning De totalstabiliserande funktionerna i en byggnad skall fördelas på två eller flera system varav ett skall kunna falla bort utan att fortskridande ras uppkommer. En lokal skada skall alltså inte äventyra byggnadens säkerhet. Sammanhållningen i fogarna mellan konstruktiva element skall vara så stor att risken för fortskridande ras vid nedstörtning av element elimineras (korthuseffekt). Grundläggning Byggnad för universitetsbibliotek kommer att ha en stomme med glest vertikalt bärverk och i förhållande till egenvikten stor nyttig last, som successivt kommer att, påföras under nyttjandetiden. Detta innebär stora koncentrerade laster på grundkonstruktionen och risk för sättningar. Av dessa anledningar och med hänsyn till stommens utformning bör grundläggning ske på berg eller bottenmorän, direkt eller med pålar och plintar. Om grundläggning med utbredda plattor övervägs bör en noggrann geoteknisk undersökning kompletterad med sättningsb eräkning utföras. Kvalitetskrav för akustik, buller och ljudisolering finns angivna i kap. 13, Ljudfrågor. Sammanfattningsvis innebär dessa krav att stommen skall utformas så att man normalt, både i sidled och lodled, med lätta mellanväggar skall kunna uppfylla Ja 44 db Ii = 68 db Lu ftljudsisolering För de flesta bjälklagstyper bestäms ljudisoleringsegenska perna av tryckplattans minsta tjocklek (exempel plattjocklek mellan bommar i TT-bjälklag och ribbjälklag). Undantag är hålbjälklag och kassettbjälklag med täta förstyvningar i två riktningar där hela bjälkiagskonstruktionen kommer att samverka, SBN-534:627. För att ett Ja-värde på 48 db skall kunna åstadkommas både i sidled och lodled, kan, vid överslagsberäkningar av stommen, tryckplattans erforderliga tjocklek (inkl, betongundergoly) antas till 15 cm. Om hänsyn tas till typ av mellanväggar, undertak, golvbeläggning, fasader och stomsystem kan en noggrannare bedömning av bjälklagets ljudisoleringsförmåga göras och la = 48 db i gynnsamma fall uppnås vid en plattjocklek på loå12cm. Prefererade laster, spännvidder och takhöjder i olika biblioteks (lokaler )utrymmen. Lokal Last kp2l m Spännvidd dm Takhöjd dm Ljudisolering Hör Vikt Ia Ia Ii Anm: Läsutrymmen 300 n '12 27 Specialceller 300 n Forskarceller 300 n Mikrofilm, maskinskriva 300 n Centraladm 300 n Avnämarservice 300 n Tidskriftläsesal 300 n Inre tjänst 300 n Grupprum 300 n Entrehall 500 n Öppna samlingar 700 n Arkiv, magasin 1500 n Skyddsrum n Slutna samlingar n Kontorslandskap Denna tabell är hämtad ur Sven Tyren AB:s programutredning för Freskatibiblioteket.

51 Stegljudsnivå Bjälklag med hård golvbeläggning ger mycket låg stegljudsisolering (hög stegljudsnivå ). För att uppfylla kravet på stegljudsnivå Ii max = 68 db måste mjuk golvbeläggning användas. Med heltäckande mjuk matta, vilken av andra skäl krävs i flera av bibliotekets lokaler, kan stegljudskravet klaras även vid cm tjocklek hos tryckplattan. har fördelen av snabbhet, kontinuitet och väderoberoende. Byggnadsdelarna kräver ingen efterbehandling och är brandoch korrosionssäkra vilket ger låga driftkostnader. I en byggnad för universitetsbibliotek är en förtillverkad betongstomme lämplig vid.spännvidder > 7,2 m och dess konkurrenskraft gentemot den platsgjutna växer med spännvidden. Den monterade stommen kombineras med platsgjutna konstruktioner (trapphus, väggskivor ) för avstyvning. (Byggforskningens rapport R 36:1970, KBS rapport 49) Kombinerad stomme Speciella lokaler I en biblioteksbyggnad ingår normalt lokaltyper där "normalstandarden " ej är tillräcklig (ex. hörsalar, musiksal samt fläkt - och apparatrum). Speciella stomåtgärder, ökning av våningshöjd etc. kan fordras i sådana fall. Val av stomsystem Vid val av stomme är det väsentligt att i första hand tillse att stommen tillfredsställer gällande krav på byggnaden som helhet. Dessa krav kan utgöras av flexibilitetskrav, funktionskrav, miljökrav, tekniska krav etc.* Normalt skall härvid dels gällande bestämmelser tillämpas och dels det aktuella byggnadsprogrammets krav uppfyllas. Med hänsyn till beskrivna flexibilitets - och funktionskrav samt med stommens livslängd och ekonomi som bakgrund skall stommen ges så stor generalitet som möjligt, vilket innebär anpassbarhet till förändringar av byggnadens funktion och möjligheter till utbyte av byggnadsdelar med kortare livslängd. För att kunna uppfylla dessa fordringar skall stommen i byggnad för universitetsbibliotek uppbyggas av pelare, balkar och bjälklagsplattor eller utföras som planbjälklag (pelardäck). Ytterväggar kan göras antingen bärande eller inte bärande. Väggar omkring trapphus, hisschakt eller andra fasta enheter skall utföras platsgjutna för att utnyttjas för stabilisering av byggnaden. Platsgjuten stomme Den platsgjutna stommen är ekonomisk vid små spännvidder (1<7,2 m ). Som stomme i byggnad för universitetsbibliotek kan balkbjälklag eller planbjälklag (pelardäck) komma ifråga. I jämförelse med förtillverkade bjälklag är håltagningsmöjligheterna större i det platsgjutna bjälklaget med undantag av området intill pelare i pelardäck. Planbjälklaget gers möjlighet att välja stomme utan störande balkar. En platsgjuten stomme behöver ej upphandlas i så tidigt skede som en förtillverkad. Förtillverkad betongstomme De mest använda byggnadssättet, stomme av platsgjuten betong, blir i ökad utsträckning genom standardisering och rationalisering ersatt av ett byggnadssätt, som siktar mot industriell förtillverkning. Bygge med förtillverkade delar Genom att kombinera förtillverkade byggnadselement med platsgjutna i stommen, t. ex. förtillverkade pelare och balkar med platsgjutna bjälklag, kan man lättare tillfredsställa kraven på horisontalstabilitet än vid en helt förtillverkad stomme. Det platsgjutna bjälklaget kan utgöras av en bjälklagstyp med förtillverkat formsystem, t. ex. ribbjälklag eller plattbjälklag. Stomme av stål Stål, som konstruktionsmaterial i bärande stommar, har ej använts i så stor utsträckning i Sverige som i de anglosachsiska länderna. Orsaken till detta är de stora brandskyddsfordringarna för stål och de i jämförelse med armerad betong högre materialpriserna. Genom SBN-67 finns nu möjlighet att i vissa fall sänka kraven på brandskydd och nya billigare brandskyddsmetoder har utarbetats. Det högre materialpriset kan i förekommande fall uppvägas av den stora snabbheten vid montering av en stålstomme. I byggnad för universitetsbibliotek kan det vara aktuellt att använda stål i pelare, balkar och stabiliserande byggnadsdelar vid spännvidder > 7,2 m och i kombination med bjälklagselement av betong. Med stålstomme erhåller man låg konstruktionshöjd och klena pelardimensioner. Pelarnas tvärsnittsmått kan hållas konstanta genom byggnaden. Ingrepp i stommen t. ex. inhängning av ett entresolbjälklag eller en lokal förstärkning utförs relativt lätt och billigt. Deformationerna hos en stålstomme är lättare att beräkna än hos en betongstomme eftersom hänsyn ej behöver tas till krympning och krypning vid normala laster. Stålstommen är okänslig för byggfukt och vinterbygge i likhet med en stomme av förtillverkad betong. Arbetskraftsåtgång Erforderlig arbetskraft är en betydande faktor vid vål av stomsystem. Det kan sålunda i vissa fall vara motiverat att välja en dyrare stomtyp om denna medför en reduktion av erforderlig arbetskraft. Vid val mellan olika stomsystem, ex. platsgjutet kontra monterat, skall därför en detaljerad beräkning av arbetskraftåtgången komplettera beräkningen av byggnadskostnaderna. Tidsåtgången Som underlag för val mellan olika stomalternativ bör totala tidsåtgången för projektering, produktion av stommen samt stomkomplettering beräknas, varvid en förutsättning bör vara att arbetsstyrkan på arbetsplatsen i möjligaste mån skall vara konstant. Tidsåtgång, och därmed sammanhängande kostnad, kan vara av avgörande betydelse vid val mellan monterad resp. platsbyggd stomme. 49 7

52 Skillnad i byggnadskostnad kr/m2 bjl Kostnad vid ändring av spännvidd. Pelar- balksystem. Kvadratisk pelardelning. Nyttig last 700 kp/m2. "Kurvbandet" är sammansatt av olika stomalternativ ur diagram t.ex.platsgjutet pelardäck och olika förtillverkade stommar. bjälklagets spännvidd 6.00 i 7.00! 8.00, Kupolbjälklag som pelardäck. Förtillverkade bärverk 5. Betongstomme med TTk däckelement. Ex. En ökning av spännvidden från 60 m till 96 m innebär en kostnadsökning på kr/ m2, vilket motsvarar en ökning av stomkostnaden på 15-20%. 6. Betongstomme med HDf däckelement. Kostnad kr/m2 bjl Stomkostnad vid olika spännvidd. Pelare-balksystem. Kvadratisk pelardelning. Nyttig last 700 kp/m2. bjälklagets spännvidd Pelardäck Pelardäck med förstärkningsplatta _ K - Enkelspänt massivbjälklag Ribbjälklag på primärbalkar Kupolbjälklag som pelardäck -v- - Prefab. betongstomme med TTk däckelement *Prefab. betongstomme med Tik däckelement Prefab. betongstomme med HDf däckelement Stålstomme med TTk däckelement Stålstomme med HDf däckelement *---# *Stålstomme med TTk däckelement *Rektangulär pelardelning 7. Stålstomme med TTk däckelement. 8. Stålstomme med HDf däckelement. Platsgjutna bjälklag 1. Pelardäck a) utan färstärkn.platta b) med förstärkn. platta 2. Enkelspänt massivbjälklag på primärbalkar. 3. Ribbjälklag på primärbalkar.

53 S-installationer 8 S av Detta kapitel är ett utdrag ur UV-information nr 82 I UV-informationen behandlas endast de anläggningsdelar som kan betraktas som specifika för biblioteksbyggnader. Tidigare rapporter nr 12 "Kontorsbyggnader " och nr 16 "Om byggnader för högre utbildning och forskning" skall ligga till grund för val av installationssystem i tillämpliga delar där ej annat anges i nedanstående. Materialet har här för universitetsbibliotek inriktats på de luftbehandlingstekniska installationerna där kraven är mer avvikande från ett konventionellt kontorshav är vad fallet är med värme - och sanitetsinstallationerna. Materialet har därför inriktats på enbart de luftbehandlingstekniska installationerna och de speciella dimensioneringsproblem som hör samman med ett universitetsbibliotek. För att tillgodose kravet på flexibilitet eller omfördelning lokalerna krävs att de primära installationerna eller de installationer som är direkt knutna till byggnadsstommen skall medge att läsesalar kan placeras var som helst i hela byggnaden. Med byggnadsknutna installationer menas här storleken av fläktrum, kanalschakt och utrymme i undertak (installationszon). Komfortkrav för olika utrymmen Här anges några riktlinjer beträffande önskvärd lufttemperatur och relativ fuktighet inom olika utrymmen. Läsutrymmen, öppna och slutna samlingar Här bör endast hänsyn tagas till människans komfortkrav även om en blandning av läsplatser och bokhylleuppställningar sker inom samma lokal. De böcker som förvaras i dessa öppna och slutna samlingar anses ej vara av sådant värde att motiv föreligger för att anpassa temperatur och fukt till lämpliga värden för böcker. Även i slutna magasin finns i allmänhet enstaka fasta arbetsplatser. I komforthänseende bör man kunna jämföra arbetet vid läsplatser med normalt kontorsarbete och vi hänvisar här till vad som sägs i detta avseende i KBS rapport nr 12 om kontorshus. Arkivmagasin Ventilationen har för dessa lokaler till uppgift att hålla luftförhållandena på en sådan nivå att böckerna ej påverkas skadligt. Fuktigheten spelar den avgörande rollen för böckers livslängd. Vid låg fuktighet blir de spröda och känsliga för hantering. Vid för hög fuktighet erhåller papperet fuktfläckar och trycket missfärgas. Microorganismer trivs också i hög fuktighet och angriper då papperet. Fuktighetsnivån % RF måste därför konstanthållas liksom temperaturen C. Detta innebär att bokmagasinet kräver en god luftcirkulation samt en noggrann omgivningskontroll dygnet runt. Något egentligt krav på utelufttillförsel finns ej för dessa arkiv. Med hänsyn till att man med tiden får en känsla av instängdhet och åldringsodör, bör en viss utspädning med uteluft ske. Storleken på denna är svår att avge men bör tills vidare sättas till ca 1 oms/h. Då uteluften innehåller skadliga beståndsdelar, svaveldioxid, koldioxid eller andra sura gaser bör särskild hänsyn tas till rening av luften med hänsyn till böckernas värde. Filmmagasin De krav som skall ställas på luftförhållandena är naturligt nog beroende av för hur lång tid det aktuella filmmaterialet ska arkiveras. Inom biblioteket är det dock ej troligt att man ska kunna ta hand om och förvara originalfilmer. Med detta som förutsättning är de krav som ställs i lokaler där personer vistas helt tillräckliga. Däremot bör man ordna med något övertryck i rummet i förhållande till de intilliggande lokalerna för att därigenom undvika onödigt damm att läcka in med luft. Vid en eventuell långtidsförvaring av originalfilm och dithörande krav hänvisas till resultat från den av Riksarkivet tillsatta ' 'Dataarkiveringskommitten". De uppgifter som i dag finns till förfogande är alltför skiljaktiga för att någon tendens till entydiga krav skall kunna utläsas. Administrativa utrymmen Flertalet av lokalerna hänförs till utrymmen som är jämförbara med kontorslokaler varvid kraven är desamma som de för läsutrymmen. I vissa lokaler, främst bokbinderi använder man limämnen som är mycket lättflyktiga. Det har till följd att luftväxlingen måste ökas väsentligt för att odörnivån skall kunna hållas nere. Oftast kan odören ej helt elimineras, varför man i stället bör försöka förlägga de arbetsprocesser som medför den höga odörnivån till separata rum (rum i rummet ) för att på så sätt begränsa den upptagande luftvolymen. Övriga utrymmen Till dessa räknas allmänhetens utrymmen såsom rökrum, toaletter etc. Samtliga liknande utrymmen måste evakueras separat och även sättas under något undertryck i förhållande till närliggande utrymmen. Toaletter angränsande till kapprum eller liknande bör vid ventilation med överluft förses med ljudfälla till skydd mot överhörning. Luftbehandling För att samtliga lokaler i byggnaden, ska erhålla den termiska komfort som anges av de krav man uppställt, krävs en mer eller mindre fullständig behandling av luften, före tillförsel till ; lokalerna. Att luften måste filtreras och värmas tillhör det självklara. Hur långt man måste gå i individuell behandling, för de skilda behoven man känner och hur mycket man måste förbereda för tillkommande krav med okända behov, är inte alltid lika självklart. Olika principer I rapport nr 12 har olika ventilationsklasser diskuterats mycket ingående med avseende på anläggningens totala 51

54 ekonomi. Här anges några anläggningstekniska principer, varvid målsättningen vid behandlingen är att anläggningarna inte enbart ska vara fulländande i konstruktionsstadiet utan också ha möjlighet att fungera för lång tid framåt. För biblioteket där utvecklingen just nu är inne i ett skede av snabb förnyelse får ej de ventilationstekniska installationerna och de luftbehandlingsprinciper som valts vara låsta vid det program efter vilket biblioteket projekteras. För att tillgodose det krav på flexibilitet som krävs beträffande placering av läsplatser inom byggnaden bör installationerna förberedas till en viss grad för detta. Ett lägsta krav är att de byggnadsknutna installationerna samt byggnadsstommen bör förberedas för framtida behov. Det innebär att fasadgaller samt utrymmen i fläktrum, schakt och undertak dimensioneras för att klara en förläggning av läsplatser inom alla delar av byggnaden. Hur mycket av installationerna i övrigt som torde förberedas måste göras med hänsyn tagen till lönsamheten i förberedelsen. Huvudprincipen skall vara att varje lokal förses med luft, lämpligt behandlad i centralt fläktrum, med så få underhållskrävande komponenter som möjligt utanför detta. För de fall där eftervärme erfordras separat för varje temperaturgrupp finns två huvudprinciper; central för- och efterbehandling samt central förbehandling och lokal efterbehandling. Huvudprincipen talar för central för- och efterbehandling med samtliga apparater placerade inom fläktrummet. Dock finns ett flertal system som bygger på principen lokal efterbehandling. Behandlingen är antingen att luftens temperatur varieras efter det lokala behovet eller att mängden av luft varieras med temperaturbehovet. Den sistnämnda metoden, "variable volume", är relativt ny och oprövad i Sverige men har däremot i USA de senaste åren fått en dominerande ställning. Bägge metoderna för lokal efterbehandling har den stora fördelen att flexibilitetskravet är mycket lätt att tillgodose, dock inom generalitetsnivåerna för de byggnadsknutna, installationerna. För att huvudprincipen med få underhållskrävande komponenter placerade utanför fläktrymmet skall gälla så erfordras att de efterbehandlingsapparater som blir aktuella noggrant undersökes beträffande krav på tillsyn och underhåll. Uppvärmning Varje lokal i byggnaderna skall klara den undre gränsen för temperaturkravet även då ventilationsanläggningen är avstängd. Detta betyder att värmare erfordras i stort sett i varje lokal med väggar, golv eller tak mot kallare utrymme. Värmare skall i fönsterförsedda rum placeras under fönster och i ej fönsterförsedda rum på vägg mot kallare utrymme. Om utrymme finns under fönster så användes radiatorer och i annat fall tronvektorer. Värmesystemet uppdelas normalt i en grupp för norr- och 52 ostfasad, en för syd- och västfasad samt en grupp för övriga utrymmen, t. ex. källare. Antalet grupper bör dock studeras tillsammans med ventilationssystemet. Ifall byggnaden till största delen förses med ett ventilationssystem motsvarande temperaturnivå extrem d. v. s. med individuell reglering i varje lokal så kan radiatorsystemet utgöras av en enda temperaturgrupp. I ett bibliotek där läsesalarna troligen kommer att bestå av stora öppna ytor med flera fasadriktningar finns ingen anledning till uppdelning i flera temperaturgrupper för värmesystemet. Individuell temperaturreglering med termostatventiler lämpar sig väl för lokaler där effektutvecklingen varierar eller är svårbestämd men där en temperaturreglering på ventilationssidan inte är motiverad. Lokalerna bör dock vara av den art att endast någon eller några få personer använder den. I annat fall finns risk för s. k. okynnesomställning. Utrymmesbehov Med utrymmesbehov förstås det fria mått som erfordras i tänkt installationszon exempelvis fläktrum, mått mellan u. k. bjälklag och undertak etc. Distributionssystemet utgör den del av installationerna som kräver det största utrymmet. Det gör att projektören ofta måste göra avkall på utrymmet på bekostnad av systemets utbyggnadsgrad. För biblioteken är utbyggnadsgraden relativt hög, varför utrymme måste finnas för att lätt klara av kompletteringar av installationerna. Med hänsyn till kravet på omflyttningsbara bokhyllor bör luften blåsas in längs taket. Zonen närmast under den horisontella inblåsningsnivån får ej avskärmas med bokhyllor eller liknande. Tillåten höjd på bokhyllor beror av cc-avståndet mellan tilluftsdonen men vid ordinära avstånd 4-6 m erfordras ett fritt mått på 0,3 m. Fläktrum De utrymmen som erfordras för luftbehandlingsaggregat utgör den del av hela luftbehandlingssystemet där man ställer dom största kraven på åtkomlighet, men är också relativt kostnadskrävande ur byggnadssynpunkt. Fläktrumsutrymmen skall, om de är bundna till stomkonstruktioner och endast kan ökas med stor svårighet, dimensioneras för anläggningens generalitetsnivå. Schakt Den vertikala kanalisationen mellan centrala distributionspunkter och försörjningsområden sker via schakt. Placering av dessa inom byggnaden beror mycket på stomkonstruktionen men skall för installationens del helst förläggas centralt både till fläktrum och till försörjningsområdet. Totala ytbehovet av schakten påverkas mycket starkt av fläktrummens placering. Ett takplacerat fläktrum ger möjlighet till mindre schakt än ett fläktrum placerat i bottenvåningen, emedan kanaler mellan fläktrummet och uteluf ten inte påverkar schaktytan i det förra fallet.

55 Schakten uppdelas lämpligt inom byggnaden så att dels så få fläktrum som möjligt erhålles och dels så att kanalisationen inom planet underlättas. undertemperatur. I extremfallet krävs att rumstemperaturen skall kunna väljas inom intervallet och endast avvika från önskat värde med 1 C. Beträffande generalitetsnivån gäller motsvarande som för fläktrum. Kanaler i planet Från schaktet skall kanalisation ske till varje försörjningsenhet. Normalt uppdelas kanalerna i s. k, huvudkanaler och bikanaler. Utrymmet för kanalerna är beroende av hur stor försörjningsytan är d. v. s. på hur många schakt byggnaden är uppdelad. Försörjningsyta m2 500 m m2 Fritt utrymme huvudkanal mm mm bikanal mm mm Dimensionering En förutsättning för en riktig dimensionering av luftbehandlingssystemet är vetskap om värmeutvecklingens storlek och varaktighet, ackumuleringsförmågan hos byggnadskroppen och inredningar samt den tillåtna toleransen. på den termiska komforten. Målsättningen vid dimensioneringen skall vara att erhålla de data för den enklaste och billigaste luftbehandlingsanläggningen som förmår upprätthålla de komfortkrav som ställts. Lufthastigheter Riktlinjer för val av lufthastighet och friktionstryckfall ges i nedanstående tabell. Kravnivåer - systemlösningar Här beskrives 1. Temperatur, normal; Konstant temperaturinblåsning utan kyla. Inblåsningsluften förvärmes vintertid till 19 C. 2. Temperatur, hög; Konstant temperaturinblåsning med kyla. Inblåsningstemp under hela året 19 C. 3. Temperatur, extrem; Undertempurerad inblåsningsluft med eftervärmning, rumstermostat. 4. Fukt, hög; Befuktning och avfuktning. Förutsätter system med kyla. 5. Fukt, extrem; Befuktning och avfuktning. Förutsätter system med kyla. 6. Renhet, normal; Filtrering med avskiljningsgrad F40 enl. VVS-AMA Renhet, extrem; Filtrering med avskiljningsgrad F85 enl. VVS-AMA Drag, låg; Inblåsning direkt från kanal utan speciellt don. 9. Drag normal; Låg luftmängd - gallerdon i vägg. hög; Normal luftmängd - gallerdon i vägg el. spridare. extrem; Hög luftmängd - spridare i tak. Extrem luftmängd - perforerat undertak. Beteckning Rek m/s Max m/s Kravmatris. Luftintaga 2,5 4,5 Filter 1,5 1,8 Kravnivå Låg Normal Hög Extrem Luftvärmare 2, 5 3, 0 L N H E Kravkomponent Luftkylare 2,5 2,5 Luftfuktare 2, 5 2, 5 Temperatur sommar - < (±1) Fläktutlopp C vinter (±1) Huvudkanal Avgreningar Fukt % RF (±5) Rekommenderade Renhet VVS - AMA72 - F40/F2 F40 +över- F85+övertryckfall 1 Pafm (0,10 mm up/m) tryck tryck a) Lufthastigheten är baserad på total frontarea, ej fri area. Kravmatris I den kravmatris som här anges har de viktigaste komponenterna nivåspecificerats i låg, normal, hög och extrem nivå. Drag m/s 0,20-0,40 0,15 0,15 0,15 Ljud db(a) Frisk m3 /h, m2 luft Luftmängd m3/h, m Temperaturkraven har uppdelats på sommar- och vinterfall beroende på att i normalfallet som t. ex. för ett kontorsrum utan kyla så tillåts en högre temperatur i rummet under sommaren än under vintern, då uteluften kan tas in med 53

56 Sammanställning av lokala krav. Värme, ventilation, kyla-kravmatris. Lokal benämning Temp Fukt Renhet Drag Ljud Friskluft Luftmängd Driftstid Avnämarservice N H N N N N N AV-service N H N N N N N Läsutrymmen Öppna läsplatser N H N N N E H N Celler N N N N H H H N Arkiv filmläsn. N H H N H E E N Grupprum N H N N N E E N Inre tjänst N H N N N N N N Teknisk service Allmänt N H N N N N N N Repro N E N L L N E N Bokbindn. N E N L N E N Bokförvaring Öppna samt. N H N N N E H N Slutna saml. N H N L L L L E Tidskrifter N H N N N E N L = låg. N = Normal. H = Hög. E = Extrem. fl 54

57 El-installationer 9 Detta kapitel är ett utdrag ur UV-information nr 82 Elanläggningarna anpassas efter bibliotekets krav på flexibilitet, vilket innebär att elanläggningarna bör separareras från byggnadsstomme och byggnadsdelar och i största möjliga utsträckning utföras som friliggande montage. Om utrymme för installation finns och all installation utföres utvändigt monterad (ledningsstegar, ledningsrännor, klamring o. s. v.) kan man förenklat säga att installationen är flexibel. Med utgångspunkt från det kan man utföra installationen enbart efter det behov och omfattning som erfordras efterhand. Detta förenklade synsätt är dock med hänsyn till både praktiska och ekonomiska skäl icke tillämpbart för alla delar av byggnaderna. Installationen bör i ' d essa d ear 1 ut f" Uras me d en sa d an fl em 'b' i 1 ltet ' att ic ' k e a11f t or " stora ingrepp erfordras vid önskade förutsättningar. Omfattning och utförande av flexibiliteten är svår att bedöma och måste ske med hänsyn till den kännedom som kan erhållas om nedan angivna faktorer: S 1. Typ av utrymmen 2. Rumsändringar 3. Inredningsändringar 4. Ändringar och kompletteringar av installationen (utan ändringar enl. 1 och 2.) 5. Omfattning av 1, 2 och 3 ovan. 6. Tillåten störning av verksamheten vid 1, 2, 3 och 4 ovan. Förutom ovan angivna allmänna bedömningar av flexibilitet i installationen måste även hänsyn tagas till vilka delar av installationen som kommer att förändras. Vid uppförandet av byggnaderna kan installationen uppdelas i grundinstallation (byggnadsknutna delar) och kompletteringsinstallation (verksamhetsknutna delar). Grundinstallationen omfattar den installation som i ett tidigt byggnadsskede kan utföras och som kan betraktas som relativt fast d. v. s. förändras normalt ej. Kompletteringsinstallation är beroende av rumsindelning, inredning och utrustning och kan betraktas som den del av installationen som normalt förändras. För att uppnå en god flexibilitet inom vissa delar av byggnaderna utföres installationen med ledningsnät och uttag för stickproppsanslutning av både armatur för allmänbelysning och för kompletterande belysning och uttag (bokhyllor, läsplatser m. m.). Kraftförsörjning (t. o. m. gruppcentraler) Belastningsu ppgifter För att kunna dimensionera kraftförsörjningsanläggningarna är det nödvändigt att få en uppfattning om dels dagens och dels framtidens effektbehov. Effektbehovet för belysning och allmän kraft kan för ett bibliotek jämställas med en normal kontorsbyggnad. Detta innebär att effektbehovet för allmänbelysning räknas med 25 Wjm2 bruttovåningsyta och för allmän kraft 15 W f m2 bruttovåningsyta. Dessa värden bör vara dimensionerande för huvudsäkringar, huvudledningar och gruppcentraler (exkl. framtida effektreserv). Effektbehovet för särskild kraft får baseras på bibliotekets funktioner, utformning och innehåll. Ex. vis utförande av VVS-anläggning (luft/kyla) eller inplacering i byggnaden av effektkrävande apparater och utrustning. Av ovanstående framgår att installerad effekt kan normalt beräknas till c:a 60 W/m2 bruttovåningsyta. Den uttagna effekten kan beräknas till c:a % av den installerade. Som riktvärde för dimensionering av ställverk och transformatorer räknas med en effekt av 30 W/m2 bruttovåningsyta. Detta under förutsättning att den särskilda kraften har normal omfattning dvs. luftkyla eller stora effektkrävande apparater ej installeras i byggnaden. Effektbehovet för framtida behov får uppskattas på basis av utbyggnadsplaner, framtida nyttjande av lokaler samt sannolik användning av nya elapparater. Se även KBS rapport nr 12 och nr 16. Val av abonnemang Väsentligt ur kraftförsörjningssynpunkt är bibliotekets uppförande och placering i förhållande till universitetsområdets övriga byggnader och distributionsnät. Ett helt universitetsområde har som regel ett eget distributionshögspänningsnät. Frågan om val av distributionsspänning till biblioteksbyggnaden i ett sådant fall får undersökas mot bakgrund av kraftöverföringskostnader från den närmast liggande egna transformatorstationen till biblioteksbyggnaden. I fråga om fristående biblioteksbyggnader där anslutning måste ske direkt till elverkets distributionsnät får val av abonnemang bedömas med hänsyn till lägsta möjliga elkraftavgifter. Se även KBS rapport nr 12 och nr 16. Huvudledningssystemets uppbyggnad Det kan vara lämpligt att uppdela huvudledningssystemet i två typer där det ena omfattar ett allmänt huvudledningssystem som är avsett för försörjning av belysning och allmän kraft för alla utrymmen och det andra ett särskilt huvudledningssystem som avser särskild kraft exempelvis bokbinderi, VVS-anläggningar, eventuellt ADB-anläggning, speciella maskiner etc. Uppbyggnaden av det allmänna huvudledningssystemet beror på gruppcentralernas storlek och placering. Om ej gruppcentraler kan placeras till fasta byggnadsdelar kan resp. plan indelas i försörjningsrutor med en allmän central i varje ruta. Med hänsyn till placering och ändringar av lokaler i byggnaden bör varje plan försörjas med separata huvudledningar. Antingen med direkta huvudledningar för varje central eller med flera centraler på varje huvudledning. Utförandet får baseras på kostnadsjämförelse av olika alternativ för föranläggning av huvudledning. Uppbyggnaden av det särskilda ledningssystemet utföres i regel med separata huvudledningar till resp. särskild central. 55

58 Övrig strömförsörjning För försörjning av nödbelysningsanläggning samt manöveroch signalanläggningar kan anordnas antingen en gemensam eller separat strömförsörjning. centralur centralantenn signalanläggningar personsökning I vissa fall kan det vara lönsamt att anordna en gemensam strömförsörjning för manöver - och signalanläggningar i transformatorstationen och nödbelysning, samt en separat strömförsörjning för övriga manöver- och signalanläggningar. Frågan om ett separat reservkraftsystem för t, ex. ADBanläggning, viktiga luftkonditioneringsutrustningar och belysning bör också närmare undersökas. Strömförsörjning av teletekniska anläggningar sker i regel separat för resp. anläggning. Vissa anläggningar kan dock ha gemensam strömförsörjning. Kraftanläggningar Kraftanläggningarna i en biblioteksbyggnad kan uppdelas i två typer nämligen allmän och särskild kraft, analogt med uppdelning för centraler och huvudledningar. Allmän kraft Denna del av kraftanläggning omfattar: 1. Vägguttag för städändamål. 2. Vägguttag för kontorsmaskiner. 3. Uttag vid läsplatser. (Platsbelysning m. m.) 4. Övriga allmänna vägguttag. 5. Mindre köksapparater i pentry. 6. Övriga mindre elektriska apparater. Särskild kraft Denna del av kraftanläggning omfattar: 1. Kraft till VVS-utrustningar såsom pumpar, fläktar, pannor etc. 2. Försörjning till större rikstelefonväxlar och strömförsörjningsutrustningar. 3. Bokbinderi. 4. ADB. 5. Kraft till transportanläggningar. 6. Filmrum. 7. Verkstäder, fotolab., AV-rum m. m. 8. Storkök. 9. Övriga större elektriska apparater. Manöver - och signalanläggningar Uppbyggnad För att erhålla en central styrning och övervakning av vissa funktioner, bör ett system för manöver- och signalanläggningar uppbyggas. Följande funktioner bör ingå i systemet: 1. Manövrering av belysning. 2. Manövrering av VVS-anläggningar. 3. Manövrering av elstlutbleck. 4. F elsignalanläggning. 1 regel installeras inom ett universitetsområde en för alla byggnader gemensam övervakningscentral, placerad i en centralt belägen byggnad. Från resp. byggnad kan ovan nämnda funktioner överföras till övervakningscentralen via ett yttre ledningsnät som förbinder samtliga byggnader med övervakningscentralen. Inom resp. byggnad utföres systemuppbyggnaden så att yttre ledningsnätet uppkopplas på korskopplingsstativ, placerade i telecentralrummet. Till korskopplingsstativet uppkopplas även inom byggnaden utgående huvudledningar för signal- och manöveranläggningar. På stativ i telecentralrummet uppsättes även säkringar, reläutrustningar m.,m. De funktioner som erhålles från övervakningscentralen bör framkopplas ut i byggnaden via huvudledningar för signaloch manöveranläggningar på ett sådant sätt att samtliga funktioner kan erhållas i resp. elnisch eller annan uppkopplingspunkt för signal - och manöverledningar. Detta för att flexibilitet skall erhållas vid val av önskad funktion från övervakningscentralen var än behovet uppstår inom byggnaden. Vid fristående biblioteksbyggnader utföres systemuppbyggnad på lika sätt som angetts ovan, men den centralt placerade övervakningscentralen ersättes med en övervakningscentral placerad på lämplig plats inom biblioteksbyggnaden. Det yttre ledningsnätet ersättes med ledningar mellan korskopplingsstativ och övervakningscentral i biblioteksbyggnaden. Eventuellt kan även andra anläggningar komma i fråga att överföras via ett gemensamt ledningsnät. Se även KBS rapport nr 12. Teletekniska anläggningar De teletekniska anläggningar som kan vara aktuella i ett bibliotek är: servicetelefon entresignaler elektriska slutblecklås automatiskt brandalarm inbrottsalarm rikstelefon 56 interna telefonsystem Installation Installation, kraftförsörjning Transformatorstation eller huvudfördelning ingår i grundinstallation. Allmänna huvudledningar och allmänna centraler ingår i grundinstallation om placering av centraler är fastställd. Om placering av allmän central är inredningsberoende och icke. fastställd ingår huvudledning och central i kompletteringsinstallation.

59 Särskilda huvudledningar och särskilda centraler kan ingå antingen i grundinstallation eller i kompletteringsinstallation beroende på tid för erhållande av uppgifter. Installation, belysningsanläggning Belysningsanläggning kan uppdelas i installation i fasta respektive icke fasta utrymmen. Belysningsinstallation i fasta utrymmen utföres på ett konventionellt sätt med ledningsförläggning, kopplingsdosor och strömbrytare och kan ingå i grund- eller kompletteringsinstallation. Installation för belysningsanläggning i icke fasta utrymmen är beroende av hur lokalerna disponeras, nämligen: 1. Att våningsplanens uppdelning i lokaler för olika verksamhetsområden sker genom uppförande av enbart skärmväggar. 2. Att förutom uppförandet av skärmväggar, inrymmes i vissa delar av våningsplan lokaler med mellanväggar och tak d. v, s. cellkontor. För att uppnå en god flexibilitet inom vissa delar av byggnaden kan installation för belysning bestå av en grundinstallation med ledningsnät och uttag för stickproppsanslutning av båda armatur för en allmänbelysning och för kompletterande belysning (bokhyllor, läsplatser m. m.). Belysningsanläggning i eventuella cellkontor eller liknande utrymmen utföres separat i respektive lokal som kompletteringsinstallation men anslutes till uttag tillhörande grundinstallationen. Ovannämnda grundinstallation är oberoende av lokalernas definitiva placering och utformning. Vid lägre krav på flexibilitet, kan efter. det att lokalerna har fått sin definitiva placering i resp.våningsplan, belysningsinstallationen i icke fasta utrymmen utgörs av dels en kompletteringsinstallation i läsutrymmen bestående av ledningsnät och uttag. Dels av en kompletteringsinstallation i övriga utrymmen som anpassas efter resp. utrymmes behov. Vid omdisponering av olika lokaler demonteras befintlig installation och ny ledningsförläggning utföres med hänsyn till omflyttade mellanväggar och inredning. Installation, allmän kraft Installation för allmän kraft utföres dels som en grundinstallation bestående av ledningsförläggning för städuttag på pelare, fasadväggar eller andra fasta väggar och dels en kompletteringsinstallation bestående av ledningsnät och uttag på ledningsrännor i tak i läsutrymmen samt en kompletteringsinstallation för övriga ändamål där ledningsförläggning sker efter behov. Uttag vid läsplatser (på bord) anslutes med stickpropp till uttag i tak. Gruppledningar för allmän kraft :anslutes till allmänna centraler. Installation, särskild kraft Ledningsförläggning till i anläggning för särskild kraft ingående apparater och maskiner, ingår i kompletteringsinstallation. Installationen består normalt av ett fast ledningsnät, kopplingsdosor, uttag eller fasta inkopplingar m, m. och utföres efter behov med hänsyn till apparaternas storlek och exakta placering. Gruppledningar för. särskild kraft anslutes till särskilda centraler. Installation, teletekniska anläggningar Installation för teletekniska anläggningar bör normalt utföras som kompletteringsinstallation med hänsyn till lokalernas definitiva placering och utformning. Dock kan för vissa anläggningar utföras en grundinstallation med ett fast stamkabelnät med tillhörande uppkopplingspunkter inom elrum, elschakt och inom resp, försörjningszoner placerade elnischer. Installation, manöver- och signalanläggningar Installation för manöver- och signalanläggningar ingår normalt i kompletteringsinstallation, men även för denna anläggningsdel kan liksom för teletekniska anläggningar i grundinstallation utföras ett fast huvudledningssystem med uppkopplingspunkter. Kanalisation och byggnadstekniska åtgärder Horisontell kanalisation Med hänsyn till flexibilitet av kraftförsörjningssystem och installation för kraft, belysnings- och 'teletekniska anläggningar är det lämpligt att i likhet med uppbyggnaden av dessa anläggningsdelar även uppföra den horisontella kanalisationen i två steg, d. v. s. grund- resp, kompletteringskanalisation. Grundkanalisationen består av större ledningsstegar för förläggning av huvudkabelstråk och utföres som fast installation utan hänsyn till tillkommande mellanväggar. För förläggning av gruppledningar utföres kompletteringskanalisation bestående av t. ex. mindre ledningsrännor eller stålprofiler och slutna kanaler för vertikal ledningsdragning. Förutsättningen för uppförande av ett grundkanalisationssystem vid tak är att inga av ett fast stegsystem beroende större byggnadstekniska åtgärder behöver vidtagas då resp. plan uppdelas i lokaler för bibliötekets olika verksamheter. Vid givna elutrymmes- och centralplaceringar samt given uppbyggnad av huvudledningssystemet kan uppläggning av grundkanalisationssystemet ske enl. följande: Grundkanalisation 1: bestående av ett eller flera stråk med ett antal större ledningsstegar. Grundkanalisation 2: bestående av en ledningsstege per försörjningsruta vinkelrätt mot grundkanalisation 1. Grundkanalisation 3: bestående av flera ledningsrännor vinkelrätta mot grundkanalisation

60 Det slutgiltiga utformningen av dessa kanalisationstyper måste bestämmas med hänsyn till uppbyggnad av bl, a. huvudledningar, framtida utbyggnader, kostnader och flexibilitet vid resp. alternativ samt totala ytan per plan. Vid givet system för grundkanalisation 1 och 2 kan system för grundkanalisation 3 läggas upp genom att studera ledningsförläggning för kraft-, belysnings- samt. teletekniska anläggningar inom resp. försörjningsruta. Som utgångsläge kan användas cc-avstånd mellan belysningsarmaturer och eventuella vägguttag vid läsplatser. Omfattning av grundkanalisation 3 är helt beroende på typ av utrymme och kan om så är lämpligt utföras som kompletteringskanalisation. Elnischer och.elschakt. För vertikal ledningsförläggning och uppsättning av centralutrustningar anordnas i byggnaden ett antal elschakt och elnischer. Utrymmen som är avsedda för såväl vertikal ledningsförläggning mellan olika våningsplan som uppsättning av centralutrustningar betecknas som elschakt medan utrymmen som användes enbart för uppsättning av utrustningar benämnes som elnischer. Elschakten placeras i byggnadens fasta delar såsom trapphus och schakt för andra ändamål. Även elnischer bör i möjligaste mån placeras i anslutning till trapphus och byggnadens övriga fasta delar. Elschakt och/eller elnischer kan om så är lämpligt ersättas av elrum. Antalet elschakt är i första hand beroende av elförsörjningssystemets utformning. Vid horisontell försörjning erfordras som regel ett mindre antal elschakt och ett större antal elnischer. Elschakten i ett sådant fall utformas i princip som ledningsschakt medan elnischer används för montage av utrustningar såsom centraler, kopplingsboxar etc. Vid vertikal försörjning utnyttjas elschakten både som ledningsschakt och för montage av utrustningar. Schaktens antal och placering i detta fall bestäms med hänsyn till antal våningsplan, totalyta per plan och utformning av kraftförsörjningssystemet. 1 Då elschakt vid horisontell försörjning i första hand skall vara avsedda för vertikal ledningsförläggning kan dessas placering lätt bestämmas med hänsyn till den horisontella kanalisationsutf ormningen. Elnischernas storlek bestäms av elcentralernas och övriga utrustningars storlek, vilken i sin tur är beroende av max. försörjningsyta per central. Det innebär att elnischernas utformning och placering får bestämmas av elcentralernas definitiva placering. 58

61 Belysning 10 S Ingen Detta kapitel är huvudsakligen ett utdrag ur UV information nr 82. Påvisbara prestationsökningar vad gäller synskärpa, kontrastkänslighet och synhastighet är inte tillräckligt för att åstadkomma vad vi. vill kalla god belysning eller behaglig ljusmiljö. Hänsyn måste också tagas till bländning, luminansfördelning, ljusets riktning (modellering - skuggbildning) och ljusets spektrala sammansättning. Dessa faktorer kännetecknar ljusets kvalitet och påverkar vår uppfattning om miljön. Kraven på de olika belysningsegenskaperna varierar efter ändamålet med belysningen. I en arbetslokal måste vi ställa höga krav på bländtal, kontrastgivning och luminansfördeining. belysningsanläggning kan samtidigt uppfylla alla uppställda krav på bästa sätt, utan varje alternativ innebär en kompromiss när det gäller optimering av krav, teknik, miljö och ekonomi. Varje belysningsanläggning skall dock vara resultatet av ett intimt samarbete mellan byggherre, nyttjare, arkitekt, ventilationskonsult, belysningskonsult och kanske också ögonläkare och ergonomer. För inomhusanläggningar av olika slag användes begreppen allmänbelysning, lokaliserad allmänbelysning och platsbelysning. önskad luminansfördelning i hela rummet kompletteras med armaturer för de övriga delarna av rummet. Systemet har klart belysningstekniska fördelar jämfört med ett system med fast armaturplacering. Det ger också jämfört med ett sådant system, oftast lägre installerad effekt i watt/m2. Förutsättningen för systemet är emellertid att omflyttningen verkligen är enkel att utföra och att några ingrepp i den elektriska installationen icke behöver göras. Då ovan angivna belysningssystem icke förmår ge arbetsplatsen önskade belysningsegenskaper, kompletteras med en individuellt ställbar bordslampa. Den skall vara av sådan typ som har en djup reflektor som avskärmar ljuskällan väl och helst ha asymmetrisk ljusfördelning för att ej behöva placeras för långt in över bordet och därmed orsaka störande värmestrålning. Enbart platsbelysning ger aldrig önskade luminansförhållanden i rummet. Belysningsprinciper Läsplatser i bibliotek Belysningen kan ordnas i princip efter två alternativ. Antingen som enbart allmänbelysning med armaturerna lokaliserade till läsborden, eller med ett mera generellt allmänbelysningssystem kompletterat med armaturer på varje läsbord. Med lokaliserad allmänbelysning, där armaturerna anpassas till läsborden, monteras lysrörsarmaturer för 40 W-alt. 65 W-rör som flyttbara på skenor. Allmänbelysning kan sägas innebära en jämn fördelning av ljuset i rummet. Armaturerna placeras mera med hänsyn till fönstermodulen eller t. ex. efter ett undertakssystem än till arbetsbord och synuppgift. Där variabla arbetsriktningar förekommer, eller där krav på flexibilitet finnes, går det inte att lösa belsyningen med a 11 man " b e 1 ysnmg oc h symete t ris 1 era d e arma t urer. Att kt p ac försöka tillgodose flexibilitetskraven genom att ordna en fullständigt jämn belysning över hela rummet, innebär ofta bara att man klarat av belysningsstyrkan, men gjort avkall på alla andra belysningsegenskaper. Lokaliserad allmänbelysning innebär att armaturerna lokaliseras direkt till arbetsplatserna, vilket medför en bättre anpassning mellan belysning och synuppgift. Genom rätt placering av armaturer, och genom lämplig riktning på ljuset, eliminerar man risken för indirekt bländning och får också goda kontraster. Armaturerna skall placeras så att inte huvudskugga uppstår. Systemet medger dock ingen flexibilitet och är också beroende av att arbetsplatsernas lägen är fastställda redan under planeringsarbetet och att dessa inte senare förändras. Där omflyttning av arbetsplatser är att förvänta, eller som i t. ex, kontorslandskap där arbetsriktningen är variabel, kan en installation med flyttbara armaturer vara en god lösning. Detta kan ordnas genom att armaturerna göres lätt omflyttningsbarn i ett undertak eller att de monteras på ett skensystem i tak. På så sätt kan man med dessa armaturer åstadkomma en individuell platsbelysning. För att uppnå Belysningsstyrka på bord c:a 500 lux i drift ger en erforderlig eleffekt av c:a 25 W/m2. Alternativt ordnas belysningen med såväl allmänbelysning från lysrörsarmaturer för 40 W-alt. 65 W-rör, som bör ge en belysningsstyrka av lux, som med platsbelysning på varje bord. Denna kan t, ex. vara en ställbar glödlampsarmatur som fästes i bordet. Armaturens ställbarhet skall vara begränsad inom en mindre zon, så att bästa möjliga inriktning av ljuset mot synuppgiften kan utföras, men onödig vridning, som kan förorsaka bländning för intillvarande läsplatser ;' förhindras. Armaturen skall vara av typ som har djup reflektor så att glödlampan avskärmas väl samt vara godkänd för bestyckning med 75 W glödlampa. Läsplatser i slutet utrymme, läsbås lysrörs- Dessa utrymmen förses med allmänbelysning från armatur i tak kompletterad med platsbelysning på bord. Forskarceller I dessa erfordras normalt icke någon allmänbelysning utan belysningen ordnas som platsbelysning i form av ställbar glödlampsarmatur som fästes i bord. Armaturen bör vara av samma typ som beskrivits ovan men av större modell, godkänd för bestyckning med 100 W glödlampa. Bokbestånd, öppna samlingar Att försöka åstadkomma hög vertikalbelysningsstyrka på hyllorna (bokryggarna ) får anses som det viktigaste kravet. Dessutom skall såväl övre som nedre hyllraden vara tillfredsställande belysta. 59

62 Armaturen skall ha sådan ljusfördelning att den icke bländar vare sig i längs eller tvärled. Det senare hänger också delvis samman med montagehöjden över golv, då problemet är att icke blända person som tittar upp mot övre, till armaturen intilliggande hyllrad. (FIG. 3) Belysningen kan ordnas i princip efter två alternativ. Antingen monteras armaturerna hängande från tak eller takmonterade vid speciellt låg takhöjd, eller monteras armaturerna på hyllorna. Zon med hög armaturluminans 0 Zon med låg armaturluminans (45`'90`) Ordnas belysningen från lysrörsarmaturer monterade direkt mot tak, eller hängande i pendlar, placeras armaturerna i rader mellan hyllorna. Vid takhöjder upp till c:a 2,5 m kan armaturerna monteras direkt mot tak eller på skenor. För högre takhöjder bör armaturerna hängas i pendlar till en höjd från golv till armaturunderkant av 2,1-2,5 m. (FIG. 6) Beroende på hyllmodulen användes 40 W alt. 65 W lysrör. Armaturen skall ha speciellt utformad spegeloptik som ger asymmetrisk ljusfördelning med max. ljusstyrka vid c:a 20, räknat från lodlinjen (00) genom armaturen. Parallellt med längdriktningen skall avbländning ordnas med lamellbländskydd. Bländtalet skall icke överstiga 19 i någon riktning. Genom att ordna upphängningsordningar och elinstallation för belysning i ett generellt taksystem kan man, oberoende av om rummet utnyttjas för uppställning av bokhyllor eller läsplatser, anpassa placeringen av armaturerna för det aktuella behovet. Armaturutformning Takmonterad armatur, placerad mellan bokhyllsrader, skall ha väl avskärmat ljus i zonen , från lodlinjen (0 ) räknat. (Bländningsrisken är stor när blicken lyftes uppåt mot övre hyllrad). Alternativet med armaturer monterade på hyllorna kan reducera flexibiliteten i och med att flyttbar inredning ihopkopplas med belysning och är också ekonomiskt sett ett dyrare alternativ, men denna lösning ger dock förutom betydande belysningstekniska fördelar öckså låg effekt i W%m2. Lysrörsarmaturer för 1x40 W alt. 1x65 W, beroende på hyllmodulen, placeras mitt emellan två hyllor och monteras på rörarm eller speciell konsol som fästes i hyllan. (Skall tillhöra hyllinredningen.) Armaturen skall ha speciellt utformad spegeloptik för asymmetrisk ljusfördelning med max. ljusstyrka vid 300, räknad från lodlinjen. Parallellt med längdriktningen skall avbländningen ordnas med tvärlameller. (Bländtalet bör icke överstiga 19 i någon riktning ). (FIG. 4-5). Bokhylleplacerad armatur Lysrörsarmatur för 1 x 40W alt. 1 x 65W med asymetrisk ljusfördelning monterad på hylla. (lysrörslängd anpassas till hyllmoduler). Fördel: Ger hög vertikalbelysning på bokryggar. Helt flexibelt system. Oberoende av takhöjden. Nackdel: Vid ev. omflyttningar av hyllor kan komplettering med takarmatur behövas Bokbestånd, slutna samlingar Belysningen utföres här som allmänbelysning med lysrörsarmaturer monterade i ramper som placeras vinkelrätt i förhållande till hyllornas längdriktning (FIG. 7). Lysrörsarmatur med en ljusfördelning motsvarande BZ- 60 klass 3-4 rekommenderas.

63 Korridorer E M X Belysningen utföres som allmänbelysning med lysrörsarma turer som bör ha en ljusfördelning motsvarande BZ-klass 2-4. Ev. kompletteras med effektbelysning i form av smalstrålande glödlampsarmaturer. Takarmatur tvärs bokhyllorna Lysrörsarmatur för 2 x 40W med symmetrisk ljusfördelning, monterad dikt tak och placerad vineklrätt mot hyllorna. Fördel: Fast belysningssystem som medger flyttning av hyllorna i sidled. Nackdel: Ger dålig vertikalbelysning på bokryggarna. Tilllämplig endast vid takhöjder upp till 3 m. Dimensioneras för en medelbelysningsstyrka` av lux och utformas och samordnas med hänsyn till omkringliggande lokaler. Sammanställning Belysn. system av belysningskrav Belysn. effekt Belysn. styrka Kontor Platsbel vid administr. LA,(p) behov. Arm. med djupkärm Korridorer A Bländtal Anm. Bokbestånd A Vertikal öppna samt. S belysning Bokbestånd slutn. saml. A Tidskrifts- Kompl. med läsesal A golvlampor Forskarceller P På bord. n Takarmatur längs bokhyllorna Lysrörsarmatur 2 x 40W al. 2 x 65W med symmetrisk ljusfördelning monterad dikt tak. (lysrörslängd anpassas till hyllmodulen). Fördel: Systemet kan fungera som såväl allmänbelysning som hyllbeslysning. Nackdel: Medger icke flyttning av hyllor. Systemet är tillämpligt endast vid tankhöjder upp till c:a 3 m. Svårt att ernå hög vertikalbelysning. Kontorsrum Ljuset skall falla in på arbetsplatsen snett uppifrån, bakifrån vänster så att synobjektet får den högsta luminansen.. Belysningssystem A = Allmänbelysning LA = Lokaliserad allmänbelysning (anpassad) P = Platsbelysning (t. ex, bordslampa) S = Speciell belysning (t, ex, bokhyllebelysning, spotlights för effektbelysning, hänglampor över bord etc.) Belysningseffekt Maxvärde i W/m2 Belysningsstyrka Driftvärde i lux Bländtal Maxvärde Belysningen ordnas med lysrörsarmaturer placerade i tak, orienterade till vänster om arbetsborden och parallellt med den normala synriktningen. (Armaturer får ej placeras ovanför eller framför arbetsbord eftersom de vid sådan placering ger upphov till indirekt bländning i form av speglingar i bord och synobjekt). Armaturerna installeras så att de lätt kan anpassas till resp. arbetsplats. På så sätt kan systemet fungera både som platsbelysning och allmänbelysning. Lysrörsarmatur för 40 W alt. 65 W med asymmetrisk ljusfördelning rekommenderas. Beroende på synuppgiftens svårighetsgrad, eller vid t. ex. nedsatt synförmåga, kompletteras med platsbelysning i form av ställbar bordslampa. 61

64 11 Audiovisuella hjälpmedel "Tillgång till ett bibliotek - eller numera snarare ett mediatek - med alla de hjälpmedel som de studerande kan behöva för `sin inlärning, är avgörande för att studierna skall bli framgångsrika. I anslutning till detta bibliotek bör det även finnas riklig tillgång på arbetsplatser för studenterna, såväl för de `schemalagda, icke lärarledda grupparbetstimmarna som UPU föreslagit, som för självstudier." (ur "Den akademiska undervisningen ". Principbetänkande avgivet av universitetspedagogiska utredningen (UPU) 1970). Behovet av audivisuell utrustning ökar snabbt inom universitets- och högskoleutbildningen genom användandet av moderna läromedel och genom lärarnas ökande förtrogenhet med dessa. Inlärningslaboratorier för även andra ämnen än språk väntas få en framträdande roll i framtida utbildning. En omfattande försöksverksamhet har bedrivits och gett positiva resultat. Försöksverksamheten fortsätter och för närvarande pågår en undersökning i avsikt att konstruera elevstationer som är bekväma, flexibelt användbara och som möjliggör fjärrmanövrering av centralt placerade programkällor t. ex. bandspelare för bild och ljud. Denna utveckling möjliggör en decentralisering av elevstationerna - till institutionerna, biblioteken, etc.` Den fortsatta försöksverksamheten kommer samtidigt även att omfatta visuella inslag i kombinationer med andra medier såsom läroböcker, arbetsinstruktioner och annat tryckt material. Elevstationerna kan även tänkas bli försedda med knappsats för mentometeranläggningar. Detta kan ge eleven möjlighet att genom att trycka på en knapp svara på flervalsfrågor ur ett förprogrammerat material. Svaret kan registreras varefter rätt svar presenteras' för eleven. Även användningen av TV i undervisningen blir allt vanligare. Läromedelscentraler (LMC) är under uppbyggnad vid samtliga lärosäten. Vid dessa produceras en mängd audiovisuellt material såsom diabilder, film, ljus- och videoband. Läromedelscentraler, uppspelningscentraler för video- och ljudband och datacentraler (med eller utan anknytning till rikstelefonnätet) kommer med säkerhet att påverka universitetsbibliotekens organisation och 'utformning. Sannolikt kan rationaliseringsvinster ernås - både beträffande lokaler, utrustning och personal - om utrustning och lokaler för video-, ljud- och databand, film, diabilder, etc, utnyttjas för universitets samlade behov. hjälpmedel kommer dock att successivt kräva förändringar i bibliotekets byggnader. Dessa förändringar kan underlättas genom att biblioteken planeras så att system för kanalisation, ventilation och belysning utformas för att lätt kunna förändras och/eller byggas ut. Följande aktiviteter med tillhörande utrustning kan komma att bli aktuell: Mottagning av ljudprogram Mottagning av bildprogram (TV-program) Fjärrmanövrering av central placerade bandspelare Utrustning för beställning av program från centralt placerade programkällor - i en första etapp via ett "dial access" - system Eventuellt tangentbord och dataskärm (monitor) Till vissa läsplatser skall momentant kunna tillföras mindre projektorskärm/bandspelare av de olika slag söm användes i programmerad undervisning. Grupprummen bör också förberedas för denna typ av utrustning. Vidare bör vissa grupprum utrustas med samma typ av AV- utrustning som lärosalar d. v. s. arbetsprojektor, diaprojektor, bandspelare och projektionsduk. Filmprojektor, både 16 mm och Super 8, skall tillfälligt kunna användas i dessa rum. Läsapparater för mikrofilm bör, enligt erfarenheter från KB, icke placeras i små rum (celler) om inte mycket god ventilation finns i dessa. Läsapparaterna föreslås i stället bli placerade i ett större rum som dock ej får vara genomgångsrum. I samma rum som läsapparaterna för mikrofilm kan naturligtvis olika typer av utrustning för programmerad undervisning användas. Ljud- och bildprogram samt även datauppgifter kommer troligen att erhållas från flera platser inom universitetet - läromedelscentral, videobandcentral, datacentral, m, fl, och även från andra universitetsorter. Utrymmena inom biblioteket för uppspelning av program kan troligtvis begränsas till mindre anläggningar. Genom datorteknik, användning av mikrofilm /mikrokort, långdistansöverföring m. m. kan det bli möjligt att öka användningen av all information och därmed överbrygga bibliotekens byggnadsmässiga och geografiska begränsningar, och kanske göra hemmet eller institutionen till en lika användbar plats för inlärning och forskning, som universitetsbiblioteket. Litteraturen kommer med säkerhet att bibehålla sin roll 62 under överskådlig tid. Den ökade användningen av tekniska

65 Transportör f 'ngar 12 I texten nedan beskrivs kortfattat alternativa transportörsystem, som kan underlätta hanteringen av litteratur och rekvisitioner inom universitetets bibliotek. * För litteraturtransporter mellan exempelvis låneexpedition och magasin kan följande mekaniska transportörer användas: t 10 Transportbärare Högkanttransportör Lådtransportör Flatbandtransportör Småvaruhiss Person- eller varuhiss.. Rekvisitioner mellan nämnda funktioner befordras lämpligen med rörpost. Låneexpedition; Högkant - och lådtransportöranläggning Med dessa båda typer utförs såväl vertikala som horisontella transporter. Övergången mellan vertikal och horisontal transport sker automatiskt. Principsektion a3 * Transportbärare 0 N n Detaljsektion. 80 Låneexpedition Böckerna befordras med lastbärare. För högkanttransportören bör den inre lastbärarbredden ej understiga 100 mm. Principsektion Passage 0 ai 1L 1 t 1 1! r L=-11-1i Försändelse adresseras på lastbärare genom inställning av mottagande stations adresskod. Med hjälp av ett elektroniskt styrsystem "letar" sig försändelsen tillrätt mottagarstation. Avsändar och mottagarstationer är försedda med buffertbanor för avgående respektive mottagna försändelser, varför passning av stationerna ej är nödvändig. Optisk och/eller akustisk signal avges när försändelse har anlänt. Flatbandtransportör Detaljsektion Horisontaltransportören består vid dubbelriktad trafik av två parallella bandtransportörer. Vertikaltransportören utgörs vanligtvis av en paternosterhiss. Vid låga lyfthöjder och låg transportfrekvens kan paternosterhissen ersättas av en pendelhiss. Genom hopkoppling av ett antal flatbandtransportorer kan en anläggning för transport av böcker utan lastbärare uppbyggas. Böcker kan endast skickas i en riktning, från magasin till låneexpedition. Returtransport utföres manuellt med hjälp av bokvagnar. Transport kan ske horisontellt och mellan våningsplan under stigning. Anläggningen hängs i tak c:a 2 m över golv. 63

66 e 30 Rörpostpatronens lastutrymme bör ha en inre längd av min. 300 mm, så att ett A 4-ark kan vikas ihop på längden. Innerdiametern bör väljas c:a 60 mm. Data och måttuppgifter Datasammanställning och måttuppgifter för de ovan beskrivna transportörsystemen framgår av UV information. Principsektion Låneexpedition s- Transport - och hanteringsmetoder i anslutning till låneexpeditionen I anknytning till bokrutinerna inom låneexpeditionen (och eventuella ämnesgruppexpeditioner) uppstår tre transportoch hanteringsproblem, som har betydelse för bibliotekets dimensionering. Transport av bokrekvisitioner mellan låneexpeditionen (ämnesgruppsexp) och de slutna samlingarna. Boktransporter mellan låneexpeditionen (ämnesgruppsexp) och de slutna samlingarna. Hantering och transport av återlämnade böcker. Bokrekvisitioner: 0 0) P 1-1EIIIJI: Det med dagens teknik lämpligaste sättet att transportera rekvisitioner, torde vara en direkt rörpostförbindelse mellan låneexpeditionen (ämnesgruppsexp) och, i första hand, magasinsexpeditionen, vid större anläggningar, även med ett antal plockområdesstationer ute i de slutna samlingarna. Detaljsektion Småvaruhissar, person - och varuhissar Med dessa` hisstyper kan endast vertikaltransport utföras. Den horisontella transporten sker manuellt och med bokvagnar som lastbärare. Även för småvaruhissar bör stannpla-,nen förläggas i' golvnivå för att möjliggöra transport av hela bokvagnslaster. Rörpost Med rörpost utförs vertikala och horisontella transporter. Rörpostanläggningar tillverkas för närvarande enligt tre olika system: 1. Enrörssystem med genomgående rör i stationerna. 2. Enrörssystem med stamrör och växlar. 3. Tvårörssystem med centralväxel. De två första systemen lämpar sig bäst för anläggningar med upp till 20 stationer, medan system 3 passar för större anläggningar. Försändelsen adresseras antingen via tryckknappar eller fingerskiva, placerade på stationerna eller genom inställning av mottagarens adresskod med kontaktringar på rörpostpatronen. Den sistnämnda metoden används framförallt i 64 samband med system 3 ovan. Framtiden kan komma att erbjuda ny teknisk utrustning (t. ex. ett datorbaserat rekvisitionssystem som samtidigt kan registrera lånet), som möjliggör ännu snabbare överföring av bokbeställningar. Boktransporter till och från de slutna samlingarna:. En av bibliotekets viktigaste " ådror " för boktransporter, är den mellan låneexpeditionen och de slutna samlingarna. Funktionsdugligheten hos denna och bokrekvisitionssystemets smidighet är av stor betydelse för låneexpeditionens kapacitet. Avnämarnas väntetid för en beställd bok kan i viss mån sägas vara ett mått på bibliotekets serviceförmåga. Beställda och återlämnade böcker kan transporteras mellan låneexpeditionen och de slutna samlingarna på flera olika sätt: på bokvagnar via person- eller bokhiss med bandtransportör med högkanttransportör. med lådtransportör Vid person- eller bokhissalternativet fordras stort utrymme för bokvagnar, samt större personalinsats jämfört med övriga transportalternativ, då böckerna skall transporteras i båda riktningarna på dessa. Vid bandtransportöralternativet transporteras böckerna på bandet till låneexpeditionen medan återlämnade böcker

67 transporteras med bokvagn till magasinet. Även här fordras ner. Ett exempel på en sådan anläggning ges i bild 17. Till uppställningsplatser för bokvagnar, transportsystemet kan även fler funktioner tänkas anknutna, t. ex. packrum, förvärv och bokvård. Högkant- och lådtrans p ortöranläggningar uppbyggs för fram- och återgående transport. Ett så avancerat system Gräns för plockområde måste utnyttjas så mycket som möjligt. Tomma lastbärare i retur bör användas för transport av återlämnade böcker. Hantering och transport av återlämnade böcker: Slutligen kan sägas att uppläggningen av behandlingsrutiner för lånerekvisitioner och övriga rutiner inom låneexpeditionen, har stor betydelse för att mekaniska transportanläggningar skall bli verkligt effektiva. Vid låneexpeditioner i mindre bibliotek sorteras de återlämnade böckerna direkt in på bokvagnar för respektive ämnesområde. För dessa bokvagnar behövs uppställningsplats i direkt anslutning till disk och register. Bokvagnarna körs regelbundet ut till resp ämnesområde, där inplockning sker. Vid låneexpeditioner i större bibliotek, där man ej har mekanisk transportanläggning, kan ett arrangemang enligt bild 16 vara en möjlighet att förenkla sorteringsarbetet innan böckerna på bokvagn körs ut till resp. ämnesområde. Låneexp. Reproserviceo- Öppna samlingar oå 4 axi caå 4 4 Q T- _..J s I.L :4 ) axi 1 I I I Återlämning av lån.y öå m Slutna samlingar Disk Register Q- - rörpoststation.- = transportörstation Gräns för plockområde och rärpostanlägg- Principschema för mekanisk transportanläggning ning vid större bibliotek Inlämning av bokrekvisitioner ir...<< Kulbord 1 o. E. T r- t- -J Bokvagnar L--J Ankommande böcker Avgående böcker Schakt = Erforderlig arbetsyta (beroende av anläggningens storlek och sammansättning). Exempel på arrangemang av del av låneexpedition vid bibliotek med Iådtransportöranläggning I ett helt genomfört transportsystem bör samtliga funktioner som är engagerade i utlåningsprocessen vara ihopkopplade med transportanordningarna för böcker och rekvisitio- 65 9

68 13 Ljud Ljudfrågor i samband med projektering av statliga byggnader behandlas i KBS rapport nr. 12, 1967 (Kontorshusutredning) och nr. 16, 1968 (Byggnader för högre utbildning och forskning) vilka följts av KBS anvisningar (nr. 10:2, 1973: Anvisning för kontrosbyggnader nr. 12, 1969: Lärosalar för högre utbildning samt nr 15, 1970: Normer för laboratoriebyggnader). Kontorslandskapets ljudproblematik behandlas i KBS rapport nr. 75. Beträffande bakgrund och begreppsförklaring hänvisas till nämnda KBS-skrifter samt Svensk Byggnorm 1967 (kapitel 34). Byggnadsknutna delar, flexibilitet, planlösningsfrågor Varje byggnad bör utformas så att ljudkraven inom respektive funktionsgrupp realiseras till rimliga kostnader. Det är i allmänhet ej ekonomiskt lämpligt att utforma byggnaden så att de akustiska kraven för varje lokaltyp kan tillgodoses var som helst i byggnaden. Under programstadiet är det således viktigt att flexibilitetsgraden bestäms. För normala kontorsrum av celltyp krävs att hög luftljudsisolering (normalt upp till Ia 44 db) skall kunna åstadkommas i varje (tänkbart) väggläge (exempelvis c/c 12 M resp 30 M). Detta ställer speciella krav på bjälklag, anslutningsytor i fasad och ventilationsanläggningens utformning. 1 t. ex. lokalgrupp 5 (större läsurymmen) torde detta krav endast undantagsvis uppkomma. I detta kapitel görs en genomgång av universitetsbibliote- Önskvärt är att en biblioteksbyggnad utformas enligt följankets speciella ljudproblem. de principer. Aktuella ljudfaktorer är härvid: buller - från husets fasta installationer (t. ex. ventilationsanläggning), - från verksamheten inom respektive lokal, - från bullerkällor utanför byggnaden (främst trafikbuller), Rumsakustik - absorbenter för att öka ljudutbredningsförlusterna i vissa salar, förbättra arbetsmiljön resp. sänka bullernivån i allmänna utrymmen, - åtgärder för att åstadkomma optimal hörbarhet, ljudisolering - luftljudsisolering för att ge önskvärd sekretessgrad resp. bullerminskning - stegljudsisolering för att undvika störningar av gångtrafik, stolskrap etc. Bulleralstrande utrymmen förläggs skilda från ljudkänsliga lokaltyper, lämpligen i källarvåning där speciella stomkrav enklare kan tillgodoses. Bjälklag väljs så att index för luftljudsisolering 1a 48 db uppfylls i lodled och Ia 44 db kan uppfyllas i sidled. Index för stegljudsnivå ned till Ii 68 db skall möjliggöras med lämplig golvbeläggning. Fasad, anslutningsytor, ventilationsanläggning etc. utformas så att index för luftljudsisolering Ia 44 db kan uppfyllas i nomala skiljeväggslägen, t. ex. 12 M resp. 30 M i kontorsrum resp. 30 M i läsesalar. "Normalvåningskravet" innebär således en ombyggbarhet upp till denna standard, medan skiljeväggarna normalt dimensioneras efter den aktuella detaljplanlösningen. Nedan lämnas detaljerade synpunkter på respektive funktionsgrupp. Administration Bibliotekslokalerna kan även från ljudsynpunkt grovt uppdelas i följande lokalgrupper 1 Administration samt 2 Intern service - kontorsverksamhet av varierande art, med ljudisoleringskrav upp till sekretess 3 Teknisk service - vari även kan ingå lokaler med relativt starkt buller- och stomljudsalstrande enheter (ex. bokbinderi - reprocentral). Måttliga ljudisoleringskrav mellan lokalerna inom gruppen och stora krav till övriga enheter inom byggnaden. 4 Besökarnas service - blandad verksamhet, som funktionsmässigt hör samman och således oftast bör förläggas till gemensam lokal. 5 Läsutrymmen - dels slutna småenheter (ex. forskarrum) med ljudisoleringskrav, dels större lokaler varvid i allmänhet mer än en funktion förläggs till samma lokal (läsutrymme, öppna samlingar, expeditionsyta etc.) 6 Magasinering - i huvudsak tyst verksamhet utan interna ljudisoleringskrav samt 7 Allmänna utrymmen - entrehall, cafeteria etc, med 66 måttliga ljudisoleringskrav inom lokalgruppen. Eftersom verksamheten är av ren kontorstyp, är KBS-anvisning nr. 10:2 direkt tillämpbar. Intern service Även för denna funktionsgrupp kan kontorsanvisningarna tillämpas. Teknisk service Inga KBS-skrifter behandlar dessa lokaltyper. I reprocentral, bokbinderi etc. finns vanligtvis bulleralstrande utrustning, varför dessa lokaltyper bör förses med absorbenter. Med lämplig planlösning, t. ex. genom' gradvis "övergång" från bullrande till tystnadskrävande lokal, bör låg luftljudsisolering mellan rum kunna väljas. Även kravet på stegljudsisolering är måttlig inom denna lokalgrupp. Ur ljudsynpunkt kan således hård golvbeläggning accepteras förutsatt att stegljudsisoleringen till övriga funktionsgrupper är god.

69 Korridorer bör förses med takabsorbenter analogt med att utnyttja enskilda studieplatser. Om möjligt bör en "tyst kontorsdelar, zon" med effektiv avskiljning från " störzoner" anordnas. S Speciellt i bokbinderiet kan stomåtgärder erfordras för att störningar ej skall fortplantas till känsliga byggnadsdelar. Besökarnas service En övergång till "öppna lösningar " med flera verksamhetstyper inom samma lokal (ex. expedition med skrivmaskin, informationsdisk, katalog-, läs- och samtalsytor ) innebär att kontorslandskapets principer enligt KBS-rapport nr 75 bör tillämpas, dvs.: Stor längd och bredd. Kvadratisk planform är oftast gynnsammare än rektangulär; minmått upp till 20 m önskvärda. Måttlig takhöjd, 3-4 m till undertak (tätt eller öppet) samt takabsorbenter med god effekt även vid höga frekvenser. Heltäckande mjuk matta på golvet. Effektiva absorbenter även på fria väggytor. Ventilationsbullernivå, eller annan bullerkälla, som ger viss "maskering ". Riktvärde 40 å 45 db(a). Layout, som ger stort avstånd mellan störkälla (expeditionsdisk) och tystnadskrävande yta (läsplats). Bokhyllor kan utnyttjas som akustisk avskärmning melan expeditions - och läsyta. Val av utrustning med låg bulleralstring t. ex. elektroniska räknemaskiner. Läsu try mm en I den konventionella, slutna, läsesalen ställs endast måttliga krav på akustisk dämpning. Vid integrerade läsesalslösningar måste "landskapsprinciperna" tillämpas. Konflikten mellan koncentrationskrävande resp. störande ytor är dock stor och gör att ljudfrågorna (inklusive inredningslayouten ) måste genomarbetas mycket tidigt under projekteringen. Läsesalarna bör alltid kompletteras med slutna enheter i. form av forskarrum (även för diktering, skrivmaskinsarbete etc.) och grupp/samtalsrum. Ljudisoleringen mellan dessa rum bör vara så hög att störningar normalt ej orsakas av skrivmaskinsarbete, högljutt samtal etc. Rummen bör även förses med takabsorbenter. Magasinering Slutna magasinsutrymmen ger normalt inga ljudproblem. Om biblioteksbyggnaden skall innehålla tätpackningssystem ställs speciella krav för att eliminera stomljudsstörningarna. Allmänna utrymmen I normala fall fordras endast takabsorbenter för att sänka störningsnivån. Ljudisoleringskraven inom lokalgruppen är låga. Övriga lokaltyper I en biblioteksbyggnad kan även förekomma lokaler av typ lärosalar, musiksalar, språklaboratorier etc. För flera av dessa lokaltyper är biblioteksbyggnadens "normalstandard" ej tillräcklig; speciella stomåtgärder, ökning av våningshöjd etc. kan således fordras. Detta gäller även fläktrum och andra utrymmen för husets försörjning. Omfattning och placering av dessa lokaltyper måste således bestämmas i tidigt skede av projekteringen. Akustiska åtgärder: Genomgång av referensobjekt höjning av " allmänbullernivån " för att minska störningar av samtal etc. utökning av utbredningsförlusterna i salen (dämpning med ökande avstånd ) genom ljudabsorberande tak- och väggytor. layoutåtgärder för att öka avstånd ' och åstadkomma skärmning mellan olika funktionsytor placering av speciellt krävande enheter (bullrande maskiner, störkänsliga individer etc.) utanför läsesalen i separata utrymmen. Den "tysta läsesalen " med låg bakgrundsnivå kan ej erhållas i en "fleraktivitetsläsesal ". Ett ventilationsbuller på c:a 40 db (A) är en nödvändig maskering. Inomhusnivåer av trafikbuller bör dock hållas låg. Även med alla rimliga åtgärder vidtagna får man räkna med att endast lågmält samtal kan accepteras inom läsesal och att speciellt störkänsliga personer ändå kan ha svårigheter Som underlag för arbetet ned detta kapitel har studier och vissa mätningar gjorts i tre bibliotek 1. Chalmers bibliotek, med "konventionella " läsesalar.. 2. Göteborgs ` Stadsbibliotek, med öppen centralhall genom samtliga plan och med läsesalar med flera funktioner. 3. Umeå Universitetsbibliotek med stora integrerade läsesalar. I första hand studerades läsesalarna. En sammanställning av referensobjekten lämnas i UV information nr 82. Sammanställning -, förslag till målsättningsvärden I följande tabell lämnas förslag till målsättningsvärden. 1 programstadiet av projekteringen fordras en överarbetning av kravvärdena, varvid tabellens uppgifter gäller som riktvärden. 67

70 Lokaltyp Stationärt Trafikbuller Akustik buller vent. Dageffektivanl. etc. nivå db(a) Luftljudsiso- Stegljudsnivå Anmärkning lering Ta db Ii db till till från från annat korn- utrymme annat rum dor med frek- rum vent gångtrafik. (korridor, hall etc.) 1 Administration se KBS anvisningar nr 10:2 2 Intern service se KBS anvisningar nr 10:2 3 Teknisk service Vaktmästeri ) Bokbinderi % Reprocentral3 Korridor 45 50% 4 Besökarnas service ) Läsutrymmen Läsesal Enbart enskilda studier % % om bullrande maskiner 2 Beroende på planlösn. 3 Bokbind/repro bör olaceras skilt från känsliga utrymmen, ex i källar plan Flera funktioner inom salen ) Speciella krav, se Grupprum, Skrivmask. rum % Forskarceller % Magasinering Magasinsexp ) Slutan samlingar arkivmagasin Allmänna utrymmen Entrehall % 2 2 ) Samtals- och rökrum % 2 ) 2 ) 2 ) 2 ) Toaletter Se KBS anvisning nr 13 8 Övriga utrymmen Lärosalar Lärosalar Övrigt Se KBS anvisning nr 12 Specialprogram upprättas. I tillämpliga fall riktvärden i KBS rapporter/anvisningar. Förklaring till beteckningar i tabellen Tabelluppställning Generellt gäller att stomme, anslutningsdetaljer etc. skall vara så dimensionerade att index för luftljudsisolering Ta 48 db uppnås i vertikalled och att ombyggnad till Ia 44 db kan ske i varje väggläge. Med lämplig, låst huvudplanlösning kan isoleringskravet i horisontalled minskas i vissa 68 zoner. För specialutrymmen (ex. lärosalar) fordras i många fall högre ljudisoleringsstandard. Stationärt buller Maximalt tillåtet långvarigt buller från ventilationsanläggning och andra bullerkällor med stationärt buller. Kravet skärps med 5 enheter vid hörbara inslag av smalbandigt eller impulsartat ljud. Som alternativ till angivet db(a)-värde kan 5 enheter lägre NR-värde (enligt ISO, R 1996) användas,

71 varvid ljudnivån inom oktavband berörda av smalbandigt eller impulsartat ljud skall ligga 5 db under NR-kurvan i resp. oktavband. Trafikbuller Maximalt tillåten ekvivalentnivå under dagtid (kl C6-18) inomhus, vid stängda fönster. Gemensamt Kravvärdena gäller för varje bullerkälla mätt för sig (jfr SBN 34:3 och 34 :31) vid normal efterklangstid i resp. lokaltyp. S Akustik x %: Lokalen skall förses med aborbent, som har en absorptionsfaktor > 0.5 mellan 500 och Hz. Absorbenten placeras i tak och/eller på väggar. Minsta erforderliga yta uttryckt i % av takyta anges. Jfr SBN 67 34:025. Luftljudisolering'a db Krav på index för luftljudsisolering 34:2 i Svensk Byggnorm. Stegljudisolering li db enligt kap. 34 :023 och Krav på högsta index, för stegljudsnivå enligt kap. 34:024 och 34:2 i Svensk Byggnorm. Icke absorberande ytor (armaturer etc.) utföres och placeras så att de ej bildar stora horisontella reflexytor. Absorptionskraven gäller i princip även för " öppna" undertakslösningar, varvid till takyta lägges även balkytor etc. Väggyta Tillgängliga väggytor klädes med absorbent, som uppfyller krav b ) nedan. Absorptionskrav Ljudabsorptionsfaktorn, mätt enligt rumsmetoden i laboratorium som uppfyller kraven enligt svenska standard 150 R 354 bör minst uppgå till följande värden: Tersband, mittfrek- 500 vens Krav absorptionsfaktora% Hz a) takabsorbent b) väggabsorbent Golvbeläggning Golvbeläggningen skall utgöras av heltäckande mjuk matta. Speciella krav - "landskapssalar" För de fall ljudmässigt skilda funktioner förläggs till samma sal (ex. låneexpedition, information - läsbord ), ställs speciella akustikrav på lokalen. Specialutredning skall alltid utföras i programstadiet med funktionsprogram som bas, varvid även principer beträffande layout och inredning behandlas samt kartläggning av störkällor inom salen skall ske (ex. AV-utrustning, kontorsmaskiner). Följande riktvärden lämnas, vilka täcker fallet större sal med kraftigt skiftande verksamhet. Stationärt buller (vent. anl. etc) Högsta tillåtna värde är 40 db(a) (se vidare förklaring punkt 7.5.2). För ljudalstring av ventilationsdon gäller kravvärdet som riktvärde, varvid 5 db högre värde accepteras. Rumsdimensioner, absorbenter Minsta planmått större än 20 m är önskvärt, men ställs ej som generellt krav. För tak- och väggabsorbenter ställes följande min. krav: Takyta Hela takytan frånsett armaturer, ventilationsdon etc. skall ge så god absorption att krav a) nedan uppfylles. 69

72 14 Uni vers itets bibliote ket i Edinburg h Ett av de intressantare exemplen på ett större modernt universitetsbibliotek finns i Edinburgh. Några av deltagarna i utredningen gjorde en studieresa dit för att närmare studera de tekniska lösningarna, speciellt hur man tillgodosett kraven på flexibilitet och generalitet. Nedan följer en kortfattad redogörelse från resan. Status: huvudbibliotek med i huvudsak filosofiska-samhällsvetenskapliga samlingar. Till huvudbiblioteket hör 7 st institutionsbibliotek. Bottenplan innehåller ningsexpedition, huvudentre utrymmen med entrehall för katalogisering Plan 1 t. o. m. 7 innehåller läsplatser och utlå- m. m. och öppna bokmaga- sin. Vertikalt genom byggnaden Undertak nästan överallt går 3 st trapphus. med Armstrong-plattor. Fri takhöjd = 2.44 m. Våningshöjd = 3.35 m. Läge: I anslutning till några av institutionerna i ett utspritt Byggnadsteknisk beskrivning "Stadsuniversitet". Stomme Vertikalt bärverk: Betongpelare, anpassade till bokhyllans mått 900 x 450 i de översta 5' planen. I plan 1-3 är pelarmåttet x 450. Pelaren är obehandlade efter gjutning mot skivform målad med polyurethanfärg. Pelarmodul 8,25 x 8,25. Läsplatser: Böcker: ca 2 miljoner i huvudsakligen öppna samlingar Personal: 114 personer Horisontellt bärverk: Breda, låga platsgjutna balkar. B = H = 460. Mellan balkarna förtillverkade u-formade bjälklagselement, 1370 mm breda. Byggnad: Byggnaden 70 är utförd i sju våningsplan ovan plan. Källarplan innehåller transformatorstation rum samt förråd, slutna magasin, bokbinderi, utrymmen m. m. mark + källar- och fläktandra arbets- Nedböjning: Dead bad 3/8" 27' live bad 3/8" /27' _ 1 880

73 Uppvärmda golv Golven är elektriskt runt om byggnaden. uppvärmda i ett band vid fasaden Mellanväggar Tegel. Anslutna mot ; bjälklag med rörelsemöjlighet (gäller även glaspartier). 0 Ventilation Via armatur Nyttig last 1100 kp/m2. Lastens storlek beror på ett missförstånd mellan statiker och arkitekt. Universitetet projekterades innan de nya brittiska normerna SEKTION ( 50 I35z: Flexibilitet Hur stort är kravet på flexibilitet i ett bibliotek av denna typ? Att förtäta bokhyllorna i Edinburgh skulle i princip innebära en ombyggnad av belysning och ventilation. Detta skulle orsaka så pass stora kostnader att man inte realistiskt har behövt beakta flexibilitet i bokhylleuppställningen vid projekteringen. Bokhyllornas lägen och därmed armaturplacering etc har varit från början: Flexibilitetskravet att kunna byta bokhyllor mot läsplatser, och att kunna öka antalet läsplatser i samma lokal har tillgodosetts såtillvida àtt plats, för utökade installationer finns i undertak. En sådan förändring pågår nu i Edinburgh och innebär en genomgripande ombyggnad av ventilationssystemet. *4C1-L0 N 1:5o Universitetsbiblioteket i Edinburgh Stomsektioner 1:50 Diskussionen angående flexibilitet ledde till att a) stomme och våningshöjd skall utformas så att installationerna kan utökas till max dvs. läsplatser över hela ytan b) installationerna utformas efter gällande program (skräddarsys). Andring innebär genomgripande ombyggnad av installationerna. Undertak Dessa slutsatser överensstämmer med byggnadskostnader Armstrong tiles (hårdpressad mineralull ) och avskrivningstider. Golvläggning Heltäckande matta i läsesalar och vid läsplatser, i övrigt plastmatta. "Flexibility is a question of money. Tell me how muck money I have got to spend and I Will tell you how muck flexibility you will get". Rumshöjd 2,44 m har inte föranlett några klagomål från studenterna men ur flexibilitetssynpunkt vore 2,70 m en önskvärd höjd. Våningshöjd 11 ft = 3,35 m.. Befuktad luft 55 % rel fuktighet vid +20 C. Kyla Finns men ingick ej i anslag från staten. "It is not government policy to pay for aircondition for the moment". Brandskydd Automatiskt rökalarmsystem med direktlarm till brandstation (insatstid 4-5 min). Automatisk C02 -sprinkler i det slutna magasinet för sällsynta böcker, " strong room ". Huvudtrappan mellan entreplan (plan 2) och läsesalsplanen (plan 3 och 4) är avskild med trä-glaspartier med trådarmerat glas. Skyltning för utrymningsvägar finns ej. Alla trappor är brandsäkert avskilda, utom ovan nämnda mellan entre och läsesalsplanen, och leder direkt ut i det fria. Max gångavstånd till brandsäkert avskild trappa ca 30 m (100 ft). Varje lokal har två utrymningsvägar varav den ena i vissa fall var låst med nyckel i glasskåp bredvid dörren. 71

74 Enligt bibliotekarie Fifoot finns amerikanska undersökningar som visar att: 1) Böcker på hyllor är svårantändliga och brinner långsamt. 2) Trähyllor är så pass mycket sämre ur brandsynpunkt än stålhyllor att de bör undvikas. VVS-installationer Biblioteket med alla dithörande funktioner är samlat i en enda byggnadskropp på totalt m2 golvyta. Data Luftmängd total m3 jh Antal omsättningar 5 ggr Luftmängd per m2 12 m3 /h, m2 Friskluftmängd Max 45 % Temperatur 22 C Relativ fuktighet 55 % Biblioteket ventileras i hela byggnaden med filtrerad, kyld, befuktad och eftervärmd lufta Luften centralbehandlas i källarplacerat fläktrum och distribueras till lokalerna via ett tilluftschakt i vardera trapphuset. Från varje schakt 'fördelas sedan luften ut i varje plan via huvudkanaler ovan undertaken. I varje plan uppdelas luften sedan i 4 olika zoner och eftervärmes efter behov i elektriska eftervärmningsbatterier. Efter den elektriska zontempereringen inblåses luften till lokalen via armatur där tilluften är separerad från själva lysröret, varför någon nämnvärd kylning av lysröret ej åstadkommes. 'Inblåsning sker ej i samtliga armaturer utan är koncentrerad i huvudsak till fasaderna. Evakueringen sker via ej tilluftsanslutna armaturer, skilda från lysröret, till undertaksutrymmet och evakueringskanaler. Installationerna med armaturdonen är på varje plan likformigt fördelat. över hela planet, vilket innebär att bokhyllor och läsplatser kan omflyttas utan att ventilationen behöver ändras. Hela byggnaden är försedd med solskydd i form av antingen utskjutande bjälklag eller utvändiga fasta snedställda horisontella plåtskärmar insatta mot fönstret. Vid studiebesöket pågick en utbyggnad av ventilationsanläggningen med anledning av luktproblem som uppstått i somliga läsesalar. Anledningen är dels att studentantalet ökat över dimensionerade värden och dels att friskluftsmängden i konstruktionen var maximerad till 45 %. Anläggningen körs från ett centralt driftrum i källarplanet där samtliga lokaltemperaturer kan mätas och kontrolleras. På enstaka ställen gav inblåsningsarmaturerna upphov till kalluftdrag, varför man hängt upp luftströmsbrytande pappskärmar vid armaturer. Lokalfuktigheten hölls likadan i hela byggnaden (en konsekvens av det centrala luftbehandlingssystemet) vid 55 %. Någon grund till den relativt höga fuktigheten fanns enligt, uppgift ej men å andra sidan är de indirekta byggkostnaderna som fuktigheten medför av mycket underordnad roll med rådande klimatförhållanden. Raritetssamlingarna i källarplanet har en klimatanläggning med drift dygnet runt. Något luftljud från tilluftsarmaturer kunde ej upptäckas trots att beläggningen i lokalerna var mycket låg vid tillfället. Anläggningen var i huvudsak av hög klass med centralbehandlingen och tillhörande maskiner samlade på ett lättöverskådligt sätt i intilliggande utrymmen. Klagomålen härrör endast till den minimala friskluftsmängden per person och de luktproblem som ges av detta. El och belysning Elförsörjning Kraften för byggnaden levereras i form av högspänning som nedtransformeras i en inom byggnaden belägen transformatorstation. Byggnaden uppvärmes helt med elvärme som dels sker genom värmeslingor i golv vid ytterväggar men i huvudsak genom elvärmda värmebatterier på ventilationstilluften.. Värmebatterierna är placerade ute i resp. våningsplan och har individuella regleringar. Reservkraft finns ej men en ganska omfattande batteriutrustning för nödbelysning. Kanalisation 1 källarplan framdrages huvudstråk till viss del på kabelstegar. Vertikalt förlägges ledningarna i elschakt plac. i anslutning till resp. trapphus. Vid ytterväggar finns i inredning kanaler för framdragning av vägguttag och teletekniska anläggningar. Kanalerna ger reserv även för framtida utökningar. Frånsett kanalerna längs ytterväggar finns i övrigt ingen förberedelse i form av kanalisation för framtida utökningår av elinstallationer. Gruppcentraler Placering i elschakt i anslutning till respektive trapphus. Elcentraler betjänar viss del av våningsplan oavsett inredning. Ledningsf örläggning I huvudsak i utvändigt förlagda rör ovan undertak. Belysning Belysningen är planerad med utgångspunkt från vissa givna förutsättningar och resultatet har gett en anläggning med: stor generalitet begränsad flexibilitet vad som gäller placering av inredning. ingen flexibilitet vad som avser att lätt kunna ändra ljusarmaturplacering.

75 ENTRANCE 1 1!'. 'l r Uii. 1 :.IeI.I.I.I.I.Li l.i.i.n1s e ` i r 'r. CURRENT HEHIOUICi1LS L 11 o SERiALS OFFICE BROWSING 0 O FOYER / rr DRUMMOND ROOM RARE BOOK READING ic ' TROLLEY PARK DQNATIONS AND EXCNS RARE BOOK WOAKROOM TYPING. R M ACHINES q ACCESSIONING 1:I 111 Plan 2 (entreplan) Frånsett småutrymmen, entrehall, korridorer m. m. är belysningen inom utrymmen för arbetsplatser, läsplatser och bokmagasin utförda enligt två olika system avseende placering av armaturer och bestyckning. Gemensamt för de två systemen är att ljusarmaturerna är utförda med tillufts- alt. frånluftsdon i form av påbyggda lådor. Dock är icke anläggningen "integrerad" dvs. att ventilation sker genom armaturer, utan är mera en estetisk sammanbyggnad. Det ena systemet som förekommer i delar av källarvåning samt i bottenvåning och 1 tr är uppbyggt med lysrörsarmaturer 2 x 40 W placerade generellt efter ett visst djc-avstånd. Detta ger en planerad generell belysningsnivå av lumen på arbetsplatser, vilka är placerade antingen i stora utrymmen eller i mindre utrymmen som avgränsats med mellanväggar. Vid uppställning av bokhyllor i samband med detta belysningssystem förekommer att anpassning mellan gångar och ljusarmaturplacering är dålig. C /c mellan ljusarmaturer är i detta system ej avsett för hylluppställning. Det andra belysningssystem som förekommer i huvudsak i vån. 2 tr t. o. m. 6 tr är avpassat för hylluppställning och. läsplatser. Man har bestämt sig för ett djc mellan hyllorna på 1375 mm och med detta djc placerade lysrörsramper 1 x 40 W infällda i undertaket. Man har dessutom bestämt sig för att bokhyllorna endast skall kunna ställas i en riktning. När läsplatser förekommer istället för bokhyllor gäller samma belysningssystem. Belysningen är planerad för lumen på bokhyllornas vertikalplan och lumen på läsplatser. Läsplatser placerade vid ytterväggar har dock kompletterats med platsbelysning p. g. a. att lysrörsramper ej går fram tillräckligt långt mot yttervägg och att det kvällsmörka fönstret ger dålig reflexion. Som bländskydd i lysrörsarmaturerna har använts prismatisk plastskiva. Belysning i övrigt är i huvudsak utförd med lysrörsbelysning. Entrehallen är dock utförd med glödljusarmaturer (spotlight). Bely sn ingsmanö vrering Utförd på konventionellt sätt för respektive utrymmen. 1 vån. 2 tr.-6 tr. har dessutom respektive lysrörsramp individuell manövrering genom strömbrytare placerade på respektive bokhylla. Denna möjlighet användes dock enligt uppgift sällan. Teletekniska anläggningar Endast rikstelefon. Inga andra teletekniska hjälpmedel används och planeras ej heller att inom närmaste tiden införas. Någon hänsyn till framtida AV-hjälpmedel eller datateknik m. m. har man ej tagit vid planering av biblioteket. Brandalarm Byggnaden är skyddad med automatisk brandalarm i form av rökdetektorer och i vissa utrymmen värmedetektorer. Anläggningen är direkt ansluten till brandkåren. Sammanfattning Biblioteket i Edinburgh är genomfört på ett utmärkt sätt med generellt fasta principlösningar baserade på bestämda förutsättningar. Det ger en helt tillräcklig flexibilitet enligt dess nyttjare. Önskvärt vore dock att takhöjden varit 30 cm högre enligt nyttjarna. Utrymmet ovan undertak ger god möjlighet till framdragning av kompletterande installationer om så erfordras i framtiden

76 L-t uid fil i 1 w. su t.ewr. r.:;' ui u t >! uo ii a rn 'Rhi im r1' o /ee ara rrr / a le rrll rr! s s rr! mtsi e t! * ill * -rr srr. isa s ililil ' rr. * 11lI f 4i 1U 111 "I1 1r Ii iiw n, 111 : r lrrr X !f 111 1r r!rr r. 1, : s rlr /*R R*i! arr a t r. s r I.rr ///It/ 11) "Ir e.r a 11 r r. f r I m! r ar.! r! r SPI!!! 4*r.I1r 11aa11/ ilr # r! 11? s1r f! [I.1?l.ef?!!! a 91 1 N 1. *ir ::::. '', rr U a i I $ arr rwrrr rr r! $ wal.!r! el rar * II r r arra I N!. r gir" l.io!! lelll '" 1 ap4 I radr!!e " " r! r r R r r U U RrI erp e! r! rf!, $ 4 *. * er! e$e 1 vi 1 1 II r 1 r r 4 "I!I " "PIS "I X14 " I _ * ar a $ T N *m r!$, $Sm m " r ra! o r!. M O!! r.!- 91!! r '11/Illa e??' r R t t r4`4 I 11 1 r l 8 B 'lim?? *N I11,e a -rom 11 a If lee!! *!a, #ri B! p p! i$" "r 1 R R$" 11IIw tqn!!!!. "! * r. rrr rp pa.!* i 4 arra rli..111! lroillt Pr rr! e l s!$ 1 N008 Dar0Yd ö Å AVI r,r r! m r im rr r * ' r rr illlwlti J 1 v** s OOY AOfI. ON110S U Id w,

77 Tvärsektion Detaljsektion 75

78 i i [ r s r s Q t s Fasat mot norr 76

79 Litterat örtet 'ng 15 Biblioteksneubauten in der Bundesrepublik Deutschland utgiven av Gerhard Liebers. Vittorio Klostermann, Frankfurt am Main. Michel Brawne, Libraries, Architecture and Equipment. Praeger Publishers, New York. Bricks and Mortarboards, en rapport från Education Facilities Laboratories. Educational Facilities Laboratories, New York. Ralph E Ellsworth. Library buildings. (State of the library art. vol. 3) Rutgers university press. New Brunswick, N.J Planning the college and university library building: a book for campus planners and architects. 2nd ed. Pruett Press. Bulder, Colorado Academic library buildings. The Colorado Associated University Press. Boulder, Colorado Planning manual for academic library buildings. Metuchen. N.J Folkebiblioteksbygningen, utgiven av Bibliotekstilsynet under redaktion av Sven Plovgaard. Bibliotekscentralen, Köpenhamn. Allen Kent, Library Planning for Automation. MacMillan and Co Ltd, London. Stephen Langmead, Margaret Beckman, Guidelines to planning academic library buildings. John Wiley & sons, Canada Ltd, Toronto. Keys D Metcalf. Planning academic and research library buildings. McGrave-Hill Book Company, New York. fl Planning Library Buildings for Service, rapport från konferens. American Library Association, Chicago. Byggnadsstyrelsens Utvecklingsbyrå har under hand bl. a. publicerat: UV-information nr 81: Universitetsbibliotek, stomme och kompletterande byggnadsdelar. UV-information nr 82: Universitetsbibliotek, installation, belysnings- och ljudfrågor. LUP-nämndens rapport. Behovet av läs- och arbetsplatser inom universitetsbiblioteken. LUP-nämnden, universitetskanslersämbetet. 77

80

81

82

83 31 E The National Swedish Board of Public Building febr F Organisationstablå för KBS (franska) jan R Organisationstablå för KBS (ryska) dec T Das Schwedische Reichsamt fur Bauverwaltung jan Nyttjare- o fondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen dec Miljökammare Lokaler för försöksdjur mars Behov av skyddsrumsplatser vid universitet och högskolor mars KBS draghuv nov Kv Blåmannen i Stockholm. Projektrapport dec Kv Garnisonen i Stockholm. Projektrapport Del 1 mars Gävle polishus. Projektrapport dec Belysning i kontor febr Högskolor o universitet i Holland o Tyskland. Reserapport nov Org o utvecklingsarb f stat byggande i England. Reserapport dec Kontorslandskap. Rapport från resor i Tyskland 1965 okt Annorlunda skyddsrum nov Stegljudisolering hos isotropa bjälklag apr Golv, funktions- och kvalitetskrav mars KBS laboratorieinredning Del 1 och 2 maj Handikappfrågor 1 apr Elanläggningar i byggn för högre utbildn o forskning nov E Electric Facilities in Buildings for Higher Education and Research jan Elektromagnetisk skärmning mars Lokalproduktionsprocessen juni Ljus nov I ncitamentsavtal okt Ytterväggar maj Totalentreprenad -1 Förfrågningshandlingar apr E Package dealing 1. Specifikation Forms sept Lokaler för tingsrätter febr Provhus med fak i Uppsala. Delrapport 2 62 Brandskadestatistik dec Isbildning på tak dec "Flexibelt byggande' dec E "Flexible construction" dec Universitetsbibliotek febr Farsta-tele, en studie av yttre miljön jan Lärarhögskolor apr Den framtida högskolans Iokalutformning aug Tidigupphandling okt Metodutveckling under projektering 72 Utvärdering av stomme jan Bostadsrum i slutna fångvårdsanstalter och polishus maj Program ungdomsvårdskotor 75 Akustik i kontorslandskap okt Handikappguide 77 Undersökning av fasader i förvaltningsbyggn kv Garnisonen juni Metoder för kostnadsstyrning apr Årskostnader apr 71 $0 Metodredovisning Linköpings Högskola mars E Methodreport for the construction of the University of Linköping mars Totalentreprenad - 2 Värderingsmodelier sept E Package dealing 2. Evaluation sept Funktionsupphandling aug Projektredovisning Linköpings Högskola juni Produktredovisning Linköpings Högskola febr Förtillverkad samordnad elinstallation febr Y-skruven apr Totalentreprenad-4 Redovisning Lövsta, Bålsta mars Inventering av tomtens/fastighetens förutsättningar mars Vägvisning Handbok i skyltning av byggnader nov Arbetsmiljö - organ aug Arbetsmiljö - normer aug Inredning av lokaler för tingsrätter juni Laboratorieblocket Karolinska Institutet Projektrapport nov "Din högskola" utställningskatalog dec Generalitet maj Analys av årskostnader mars :1 Publikationsregister juli Systembyggande maj Metodinriktade arbetsplatsstudier i kv Garnisonen juni Sittmöbel med skrivskiva okt Användning av värderingsmodell vid parallella uppdrag nov Bruksanvisning för laboratoriehallar Linköpings Högskola nov 73 under arbete delrapport engelskt sammandrag av rapport 53 förhandsupplaga, utgången engelskt sammandrag av rapport 59 under arbete engelsk översättn av rapport 64 under arbete intern upplaga under arbete under arbete engelskt sammandrag av rapport 80 engelskt sammandrag av rapport 81 förhandsupplaga utdrag ur rapport 80 1) Ej upptagna rapporter har utgått 2) Ersätter tidigare utgåva KBS-anvisningar, KBS rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs av Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.

84 ALLF Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm