9 B B R A N D S KA D E S T A T I S T I K. NUMMER 62 KOD Aal DECEMBER

Transkript

1 9 B B R A N D S KA D E S T A T I S T I K NUMMER 62 KOD Aal DECEMBER 1970 ERS -

2 KBSpAPOE N R2) DATUM C :A PRIS ANM 1:2 KBS normaldragskåp juni 68 15:- 6:2 Kemisk o termisk resistens f vissa laboratoriebänkmaterial juni 67 5:- 8 Dimensionering av lab för 1- och 2-betygskurser i kemi juni 66 20:- 9 Provning av dragskåpsventilation apr 67 5:- 10 Byggprocess och verksplanering sept 66 15:- 10:2 Byggprocessen sept 66 5:- 11 Seminarium, hörsalar, audivisuella hjälpmedel nov 66 20:- 11 E Seminar Rooms Lecture Halls and Audio-Visual Aids maj 67 5:- 12 Kontorshusutredning 1966 febr 67 25:- 12 E Office Buildings Investigation 1966 nov 67 10:- 13:3 Produkt och resursdata aug 69 15:- 13:3 A Produkt- och resursdata: kostnadsuppskattningar och anbud aug Byggkostnadsindex 63 apr 67 10:- 15 Slutna fångvårdsanstalter apr Byggnader för högre utbildning och forskning maj 67 25:- 16 E Buildings for Higher Education and Research sept 67 10:- 17 Byggherreuppgiften. Referat från 5:te NKS-konferensen maj 67 5:- 18 Provhus för med fak i Uppsala. Delrapport 1 sept 67 15:- 19 BZ-betodens användning för beräkning av allmänbelysning dec 67 10:- 21 Elementbyggda trähus febr 68 10:- 22 Monteringsfärdiga lätta mellanväggar i torr konstruktion mars 68 10:- 23 Lätta mellanväggar av gipsskivor på stålreglar mars 68 10:- 24 Undertak mars 68 10:- 25 Utbyggnadsplaner nov 69 10:- 26 Arbetsbox för mikrobiologiska arbeten apr 70 20:- 27 Aktuell byggkostnadsindex 2) 5:- 30 Underhållskostnadsindex 63 dec 68 10:- 31 E The National Swedish Board of Public Building febr 69 10:- 31 F Organisationstablå för KBS (franska) jan 70 1) 31 R Organisationstablå för KBS (ryska) dec 69 1) 31 T Das Schwedische Reichsamt fur Bauverwaltung jan 70 10:- 32 Nyttjare- o fondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen dec 68 15:- 33 Miljökammare Lokaler för försöksdjur mars 69 25:- 35 Behov av skyddsrumsplatser vid universitet och högskolor mars 69 5:- 36 KBS draghuv nov 69 10:- 37 Kv Blåmannen i Stockholm. Projektrapport dec 70 15:- 38 Kv Garnisonen i Stockholm. Projektrapport 39 Polishus i Gävle 40 Kontorslandskap, belysning 41 Högskolor o universitet i Holland o Tyskland. Reserapport nov 63 10:- 43 Mensa Technische Hochschule. Studium av matsalsbyggnad nov 64 5:- 44 Org o utvecklingsarb f stat byggande i England. Reserapport dec 64 10:- 47 Kontorslandkskap. Rapport från resor i Tyskland 1965 okt 65 15:- 48 Annorlunda skyddsrum nov 70 10:- 49 Stegljudisolering hos isotropa bjälklag apr 70 15:- 50 Golv, funktions- och kvalitetskrav 51 KBS laboratorieinredning Handikappfrågor 1 apr 70 10:- 53 Elanläggningar i byggn för högre utbildn o forskning nov 70 20:- 54 Elektromagnetisk avskärmning Lokalproduktionsprocessen juni Ljus nov 70 15:- 57 Incitamentsavtal okt 70 20:- 58 Ytterväggar Provhus med fak, i Uppsala 62 Brandskadestatistik dec 70 5:- 63 Isbildning på tak dec 70 5:- 64»Flexibelt byggande» dec 70 2:- 65 Universitetsbibliotek 66 Farsta -tele, en studie av den yttre miljön jan 70 15:- 67 Framstegskurvan 68 Lärarhögskolor ers rapport 1, juli 64 ers rapport 6, okt 65 särtryck ur rapport 10 engelskt sammandrag av rapport 11 engelskt sammandrag av rapport 12 ers rapport 13:2, aug 67 intern upplaga engelskt sammandrag av rapport 16 2) utkommer 3 ggr/år under arbete under arbete under arbete under arbete under arbete delrapport under arbete förhandsupplaga, utgången under arbete under arbete under arbete under arbete under arbete under arbete under arbete 1) Erhålls kostnadsfritt av byggnadsstyrelsens administrativa byråns driftkontor. a) Ej upptagna rapportnr har utgått. KBS-anvisningar, KBS-rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs på Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänt, Umeå samt bokhandeln.

3 BRANDSKADESTATISTIK KBS-RAPPORT NUMMER 62 KOD Aa DECEMBER 1970 ERS - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Sammanfattning 3 Allmänt om brandskydd 5 Befintlig brandskadestatistik 7 Utvärdering av befintlig brandskadestatistik 11 Bilagor ex

4 ROTOBECKMAN 1910

5 SAMMANFATTNING Inventeringen av brandorsaker och skador beträffande oförsäkrad egendom har visat att det finns stora brister i den statistiska uppföljningen. De statliga verk som förvaltar egendom borde medverka till att någon form av gemensam brandskadestatistik upprättas i stil. med den som nu finns för försäkrad egendom. Om och tills en sådan gemensam statistik blir verklighet bör byggnadsstyrelsen själv upprätta en egen intern brandskadestatistik. Ur den brandskadestatistik som idag är tillgänglig för oförsäkrad egendom kan inga långtgående slutsatser dras angående behövliga brandförsvarsåtgärder. Närmast till hands att utreda ligger åskledarskyddet och hur man lämpligen förhindrar brand på grund av tobaksrökning. Kontorslandskapen medför speciella problem för brandförsvaret vilket bör uppmärksammas liksom den alltmer ökade värdekoncentrationen till stora byggnader och anläggningar. Faran för betydande egendomsskador ökar och de senaste årens brandstatistik visar också på en ökning av storbrändernas antal. Under den senare delen av 1960-talet har antalet svetsbränder tilltagit. Tidigare erfarenhet visar att en ökad information och utbildning i svetsbrandskydd kan ha god verkan.

6 r

7 5 ALLMÄNT OM BRANDSKYDD Brandskyddet för en byggnad bör i första hand vara så utformat att det 1. förhindrar personskador 2. förhindrar eller försvårar brandspridning 3. på ett rimligt sätt begränsar egendomsskador Förhindrandet av personskador åstadkommes främst genom att trygga en säker utrymning. Huvudprincipen är härvid att två av varandra oberoende utrymningsvägar skall finnas till varje lokal där människor stadigvarande vistas. Brandspridning till omgivningen måste förhindras eller försvåras. Som exempel på insatser härför kan nämnas brandsektionering av byggnad, brandmur m m samt god släckningsberedskap. Brandskyddsföreskrifterna i byggnadsstadgan och Svensk Byggnorm 67 tar främst sikte på de här ovan nämnda punkterna 1 och 2. Stora ekonomiska värden står ofta på spel vid brand. Svensk Byggnorm 67 föreskriver i huvudsak skydd för utomstående och deras egendom. Förhållandet gäller inte bara för brandskador utan kan sägas ha generell tillämpning inom byggandet. En byggherre måste följaktligen vidtaga de mått och steg som behövs för att garantera att grannfastigheter inte skall lida skada byggnadstekniskt, sanitärt, brandskademässigt o dyl. Normalt skyddar en husägare sin egendom genom olika slag av försäkringar. Premiestorleken är beroende på skyddets storlek och riskerna för skador. Försäkringsbolagen bedömer riskerna med hjälp av det statistiska underlag, som måste finnas för att rätt bedöma premiestorleken. Stora egendomsförvaltare kan av ekonomiska skäl vara sina egna försäkringsgivare, dvs står egen risk för brandskador. Staten och vissa kommunala förvaltningar tecknar 'i regel inga försäkringar utan står själva för kostnaderna för brandskador. (I samband med förvärv av fastigheter kan de dock ha övertagit för all framtid försäkrad egendom.) Nyed hänsyn till vad som ovan sagts angående bestämmelsekraven framgår att om dessa strikt tillämpas erhålls ett brandskydd som främst skyddar angränsande egendomar. Vid försäkrad egendom torde detta vara tillfyllest medan vid oförsäkrad egendom finns större intresse att inom rimliga gränser hålla nere även de egna skadorna.

8 6 Vid oförsäkrad egendom skulle det sålunda kunna vara ekonomiskt motiverat att bestämma brandskyddskraven något annorlunda än vad som gäller bestämmelsemässigt. Vissa förbättringar i brandskyddet skulle kunna medföra minskade egna brandskador som väl skulle täcka de ökade kostnaderna. Staten borde för att erhålla det totalekonomiskt bästa brandskyddet kunna arbeta på ungefär samma sätt som försäkringsbolagen i dag gör när det gäller försäkrad egendom. Vad som då framförallt krävs är ett statistiskt underlag av liknande utformning som finns för försäkrad egendom. En sådan statistik skulle bl a kunna ge förhållandet mellan värdet på förvaltad egendom och brandskadekostnader, fördelningen av brandskadorna på brandstiftare, hustyper, geografiska områden m m.

9 7 BEFINTLIG BRANDSKADESTATISTIK ALLMÄNT Byggnadsstadgan och Svensk Byggnorm 67 anger enligt vad som sagts i föregående avsnitt i huvudsak föreskrifter som tar hänsyn till ett fullgott personskydd och till förhindrande av brandspridning. För oförsäkrad egendom ligger den optimala nivån för brandskyddet eventuellt något annorlunda. Med vissa brandskyddsåtgärder utöver normkraven kan kanske erhållas lägre totala kostnader inklusive kostnaderna för förbättringar än de direkt och indirekta kostnaderna för brand som skulle erhållas om det förbättrade brandskyddet ej utförts. För att kunna studera brandorsaker och kostnader krävs ett omfattande statistiskt material. Försäkringsbolagen har tillgång till brandskadestatistik som förs kontinuerligt vad gäller försäkrad egendom. Någon liknande samlad statistik finns för närvarande ej för oförsäkrad egendom. Till dess en samlad statistik föreligger får man använda det bristfälliga material som finns för att i stort kunna uppskatta vilka brandorsaker som är de mest vanliga och vilka brandförsvarsåtgärder, som nu lämpligen bör vidtagas. Nedan följer en inventering av brandskador under 1960-talet för oförsäkrad egendom samt brandstatistik för försäkrad egendom. Sammanställningen har gjorts med tanke på det fastighetsbestånd som byggnadsstyrelsen förvaltar.

10 FÖRSÄKRAD EGENDOM Beträffande försäkrad egendom förs brandskadestatistik av Centralstället för Svensk Brandskadestatistik. Resultat publiceras genom en årligen utkommande rapport. Arsrapporten avser att lämna en översikt av ifrågavarande års skador (ersättningsbelopp i koncentrerad form bl a som underlag för försäkringsbolagens premiesättning. 1 årsrapporten redovisas materialet utan kommentarer fördelat på ortsgrupper efter brandförsvarets kvalitet, brandstiftare (brandorsaker) och risksla (handelsrörelse, lantgård, industri av olika slag osv). Dessutom medtages en mera detaljerad förteckning över de brandskador, vars ersättningsbelopp överstigit kr. Ett sammandrag uppdelat på brandstiftare framgår av figur 1 Tab Bränder efter brandorsak lires by cause of fire Uppgifter från Centralstället för svensk brandskadestatistik, som omfattar brandförsäkringsbolag med riksomfattande verksamhet. 1 materialet ingår inte Antal bränder Number of fires skogsbränder och civilskador av mindre än 150 kro nors värde. Antalet skador har minskat fr, o. m på grund av att bolagen infört viss självrisk /65% Soteld Chimney fires ,8 Eldstadsanläggning 1 övrigt Other fires in f ireplaces or stoves ,5 BI-orsaker Electricity ,4 Äskslag Lightning ,8 Barns lek med eld Children playing with fire ,2 Tobaksrökning Smoking ,4 Självantändning Spontaneous ,1 Svetsning Welding ,5 Sprängning Blasting ,7 Mordbrand och kassaskåpssprängning Arson and safe-blasting ,3 Övriga kända orsaker Other knows. causes ,9 Okända orsaker Unknown causes ,4 Summa Total Figur 1. (Källa. Statistisk årsbok 1965)

11 9 OF Ö RS Ä KRAD EGENDOM egendom är tillgången på brand- Beträffande oförsäkrad statistik dålig. Fortifikationsförvaltnin en erhåller sedan 1949 en konti nuerlig rapportering av alla Brander som berör detta verk. En sammanställning med brandskadorna fördelade på brand orsaker (brandstiftare) framgår av bilaga 1. Televerket sammanställer i löpande ordningsföljd de brand skador som rapporterats sedan 1940-talet. Något speciellt rapportsystem finns ej och alla brandskador kommer ej fram, Brandstiftare och alarmsätt är i regel angivet. De direkta kostnaderna uppskattas inte, då de anses ointressanta gentemot de indirekta kostnaderna. Vilka konsekvenser medför t ex ett teleavbrott till Södersjukhuset? Brandskadorna mellan som kommit till verkets kän nedom redovisas i bilaga 2. Postverket har ingen egentlig brandskadesammanställning. Kortregister på reparationer kan dock ge anvisningar om brandskador. Under 1960talet har inga större bränder förekommit. De skador som kan återfinnas genom kortregistret redovisas i bilaga 3. B nadsst relsen för ej någon statistik över bränder i fastigheter som styrelsen förvaltar. Mindre brandskador repareras genom byggnadsförvaltningarnas försorg utan någon central rapportering. Genom att söka igenom styrelsens underhållspetita kan man emellertid få fram de störve re bränder för vilka extra medel har sökts för återställ ningsarbetet. varit Under av den tioårsperioden omfattningen, 19607O bilaga har 4. fyra brän-der Statens ärnvä ar sammanställer årligen egna brandskador fördelade på brandstiftare och riskslag (byggnader, upplag, olika fordonstyper m m). Dessutom görs en sarman ställning i löpande ordningsföljd över inträffade bränder där plats, datum, objekt, brandorsak och alarmeringssätt anges samt om brandkår alarmerats eller ej, Någon uppskatt ning av kostnaderna görs dock ej. SJ:s bränder i byggnader och upplag fördelade på brandstiftare mellan åren redovisas i bilaga 5, För Stockholms stad gäller att kostnaderna för reparation av brandskador bestrides ur en speciell fondkassa som förvaltas av Kammarkontoret, Brandskadorna registreras 1 löpande ordningsföljd med angivande av reparationskostnader och i en del fall av brandorsak. Staden står oftast egen risk för de fastigheter den förvaltar bortsett från de fastigheter som övertagits med all framtida försäkring. Allmänt kan sägas att det övervägande antalet bränder som drabbar Stockholm stads fastighetsbestånd gäller bostäder, Skolor, förvaltningsbyggnader och liknande förekommer yt. terst sparsamt. Detta tyder dock på en låg frekvens av bränder i den typ av byggnader som är intressant ur byggnadsstyrelsens synpunkt,

12 9

13 11 UTVÄRDERING AV BEFINTLIG BRANDsKADESTATISTIK ALLMÄNT Med hänsyn till det bristfälliga statistiska underlaget för byggnader av den typ som byggnadsstyrelsen förvaltar kan man idag inte dra några långtgående och preciserade slutsatser. Man får nöja sig med att rent allmänt konstatera vilka brandorsaker som tycks vara de vanligaste. Vissa av dessa bör sedan kunna uteslutas eller i varje fall anses som mindre sannolika för byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd. FÖRSÄKRAD EGENDOM Tabell 203 ur Statistisk årsbok, figur 1, visar antalet bränder i försäkrad egendom fördelade på brandorsaker å- ren Materialet innefattar alla storlekar på bränder och ger ingen bild av hur stora skador som åstadkommits. Ej heller ges någon fördelning på hustyper. De största brandstiftarna är soteld (10,8 %) eldstadsanläggningar (21,5 %) elorsaker (15,4 %) och åsknedslag (13,8 %). Soteld och eldstadsanlä in ar Förhållandet att soteld och eldstadsanläggningar är stora brandstiftare är väl känt. För byggnadsstyrelsens del innebär detta att någon skärpning utöver gällande normkrav inte bör behövas, då byggnadernas uppvärmning nu oftast sker via värmecentraler. Elorsaker Några speciella åtgärder utöver gällande normer och föreskrifter vad gäller elektrisk utrustning och armatur bör ej heller behövas för styrelsens del. lsknedsla Intressant är det störa antalet bränder på grund av åsknedslag (13,8 %) Hur fördelas dessa brandskador på byggnadstyper och hur stora är kostnaderna för reparationsarbeten? Centralstället för Svensk Brandskadestatistik gör ingen detaljerad uppdelning på byggnadstyper för olika brandstiftare. Däremot visar statistiken deersättningsbelopp som utbetalats för skador fördelat på olika brandstiftare.

14 12 Av det totala ersättningsbeloppet som utbetalats har 2,7 % åtgått till reparationer av skador på grund av åsknedslag. I jämförelse red antalet bränder tycks alltså skadorna vara tämligen små. Detta torde kunna tolkas så att antingen ger åsknedslag i allmänhet små skador och/eller drabbas i huvudsak mindre hus. Byggnadsstyrelsen bör dock un dersöka hur åskledarskydd lämpligen bör utformas för oli ka byggnadstyper. Speciell uppmärksamhet bör då ägnas åsk.' ledarskyddet för de äldre byggnaderna med historiskt värde. Tobaksröknin Figur 1 anger att tobaksrökning ger upphov till 4,4 % av samtliga bränder i försäkrad egendom Av det totala ersättningsbeloppet som utbetalats för brandskador uppgår 4,0 % vill att täcka skador orsakade av tobaksrökning. Skadorna tycks således vara av ungefär genomsnittlig storlek dvs antalet bränder och ersättningsbelopp belöper sig till ungefär samma andel av de totala beloppen. Ersättningsbeloppen för bränder orsakade av sängrökare belöper sig till 0,9 %. Resten dvs 3,1 % är ersättningsbelopp som utbetalats för brandskador orsakade av övrig tobaksrökning. En stor del av dessa brandskador skulle kunna förhindras om tobaksresterna i form av glöd, fimpar o dyl noggrant och effektivt eliminerades. Genom att t ex tillhandahålla enkla och lätt användbara, slutna askkoppar tillsammans med upplysning om brandfaran vid tobaksrökning skulle mycket vinnas. OFÖRSÄKRAD EGENDOM Bilaga 1-5 visar antalet bränder fördelat på brandstiftare för några olika statliga verk. Statistiken gäller i huvudsak för åren De största brandstiftarna tycks i stort vara desamma som för försäkrad egendom. Påfallande stor andel av brändernas antal har även här tobaksrökning, medan soteld, eldstäder i övrigt, åsknedslag tycks ha mindre andel av brandantalet än för försäkrad egendom. Några slutsatser av det statistiska underlag som idag föreligger beträffande oförsäkrad egendom kan knappast dras. Möjligen kan sägas att vad som erhållits ur statistiken för försäkrad egendom i stort bör gälla även för oförsäkrad egendom.

15 13 ÖVRIGT Svetsnin och skärnin Under den senare delen av 1960-ta1et har brandskador orsakade vid svetsning och skärning ökat betydligt, figur 2. Svetsbränder ger många gånger stora skador. Under åren uppgick ersättningsbeloppen för svetsbrandskador till 5,3 % av det totala ersättningsbeloppet medan antalet svetsbränder åren enligt figur 1 motsvarande endast 2,5 %. Anledning till ökningen av svetsbränder är bl a att svetsning som arbetsmoment ökat. Man räknar med att omkring arbetare i Sverige dagligen är sysselsatta med sådant arbete. En ökad information och utbildning i svetsbrandskydd borde verksamt bidraga till att bryta den uppåtgående trenden. Goda resultat har tidigare åstadkommits på den vägen genom b1 a Svenska Brandförsvarsföreningens insatser. Milj kr Figur 2. Svetsbrandskador i försäkrad egendom (Källa; Svenska Brandförsvarsförenin en Information om Svetskampanj 70

16 14 Kontorshus med storrum och kontorslandska Kontorshus med storrum och kontorslandskap byggs nu i allt större omfattning. De direkta och indirekta skadorna vid en brand i ett kontorslandskap blir av naturliga skäl lätt av stor omfattning, varför brandskyddsåtgärderna borde stärkas i jämförelse med t ex cellkontorens. Speciellt är larmfrågan viktig då ju kontoren står tomma stora delar av dygnet och över helger. Utvecklingen inom stadsbyggandet går dessutom mot en kontorisering av innerstadsområden, varför byggnader i sådana områden nattetid även står obevakade utifrån. Byggnadsstyrelsen bör göra någon form av översyn av brandförsvarsåtgärderna vad gäller kontorslandskapsformen inte minst med tanke på egendomsskyddet och de indirekta skadorna i form av arbetsstörningar. Storbränder i Sveri e De senare årens brandstatistik och även erfarenheter utomlands visar en betydande ökning av storbränder. Under 1969 orsakade 29 st bränder direkta skador för mer än 1 miljon vardera. Antalet miljonbränder motsvarade endast omkring 0,1 % av samtliga registrerade bränder men står för av de totala direkta kostnaderna nämnda år för försäkrad egendom. Koncentration av egendom till stora byggnader kan ge betydande skador, som för statens del ej täcks av försäkringar. För byggnadsstyrelsens del innebär detta att speciell uppmärksamhet bör ägnas brandförsvarsåtgärderna i de stora byggnadsobjekten spec de med dyrbara inventarier som t ex laboratorier, datacentraler, storrumskontor m fl. Allmänt gäller att ju större värden (E) som skall skyddes mot brandskador, desto större totala kostnader (K) investeras i brandförsvarsåtgärder. Det är realistiskt att räkna som ekonomiskt motiverat att med ökade egendomsvärden få även procentuellt ökade kostnader för brandförsvarsåtgärdena. För att kunna beräkna hur den optimala kurvan K=f (E) om möjligt bör se ut, som visar egendomsvärdet och hur kostnaderna bör fördelas för t ex statliga förvaltningsbyggnader erfordras dock en fullgod brandskadestatistik.

17 BILAGOR

18 PORT IFIKATIOPTSFÖRVAZTNINGEN Brandstatistik Bränder ester brandorsak Summa / Anm Soteld, eldstäder i övrigt Inkl överhettning Ovarsamhet med eldi el m m E1-orsaker Tobaksrökning Inkl tömning av aska 1Vlordbrand, barns lek med eld Åsknedslag Självantändning Svetsning och skärning Falskt alarm Övriga kända orsaker Inkl beskjutning Övriga orsaker _

19 TELEVERKET Brandstatistik Bränder efter brandorsak Summa Soteld, eldstäder i övrigt Ovarsamhet med eld, el m m E1-orsaker Tobaksrökning Bt[ordbrand, barns lek med eld Å sknedslag Svetsning och skärning Telematerial Övriga kända orsaker ivriga orsaker N

20 POSTVERKET Brandstatistik Bränder efter brandorsak Summa Ovarsamhet med eld, el m m E1-orsaker l 0 3 Tobaksrökning 1 0 D Mordbrand, barns lek med eld Övriga orsaker

21 BYGGNADSSTYRELSEN Större brandskador Plats Tid Kostnad Brandorsak Chalmers tekniska högskola s Göteborg : - E1-fel i provningsapparatur Statens institut för dolkhälsan, Solna : - Okänd Kv Murmästaren, Stockholm :- " Kv Mimer, Stockholm : - w Hr

22 STATENS JÄRNVÄGAR Brandstatistik. Bränder i byggnader, upplag m m. Bränder efter brando r sak Summa Anm Soteld, eldstäder i övrigt Ovarsamhet med eld, el m m Inkl tobaksrökning E1-orsaker Mordbrand, barns lek med eld Åsknedslag Självantändning Svetsning och skärning Övriga kända orsaker 5 g Övriga orsaker

23 KBS.ANVISNINGAR NR DATUM C:A PRIS ANM 1 Regler för yt- och volymberäkning mars 66 5:- 2 Rumsbeskrivningar 1965 mars 66 5:- 3:3 Gränsdragning mellan anslag för bygge, inredn och utrustn juni 70 2:- 4 Kodningsplan sept 66 5:- 5 Erfarenhetsåterföring dec 68 10:- 5 A Tillägg till anvisning okt 69 1) 6 Kalkylering och kostnadsstyrning av projekt apr 67 5:- 7 Projekteringsanvisningar 1967 apr 67 10:- Detaljanvisningar till kap 2 dec 67 5:- Tillägg nr 1 till detaljanvisningar juni 68 Tillägg nr 2 till detaljanvisningar sept 68 r) 7 A Andringar o komp! av projanvisningar aug 69 1) 8 Installation av teletekpiska anläggningar apr 67 2:- 9 Myndigheter och samrådsinstanser vid projektering apr 67 5:- 10 Normer för kontorsbyggnader jan 68 5:- 11 Vägbeläggningar och kantstöd av asfaltbetong mars 68 2:- 12 Lärosalar för högre utbildning apr 69 15:- 13 Toaletter och kapprum febr 69 10:- 14 Märkning av rörledningar och uttag för vatten, gas o luft dec 68 5:- 15 Normer för laboratoriebyggnader apr 70 15:- 16 Tillämpning av svensk standard dec 69 5:- 17 Lägeskodning dec 70 5:- 18 Anvisningar betr utbyggnadsplaner dec 69 5:- 19 Gränsdragning mellan anslag för byggn inredn och utrustn juni 70 2:- Proj- o byggskedena bilaga 2 till anvisning 7 ers rapport 3:2 fastighetsförvaltningen Beskrivningsexempel till KBS-anvisning 7 1:3 Byggnads - och anlöggningsbeskrivn för nyb, bygghand ) juni :- 1:3 A Tillägg till d:o apr 70 1) 2:2 Byggnads - och anlöggningsbeskriv för nyb, huvudhandl apr 68 5 :- 3:1 D:o BDC-kodad entreprenad, bygghandl okt 68 5 :- 4:2 VVS-beskrivning, kapitel A och B, bygghandl maj 68 5 :- 5:2 El-beskrivning, bygghandl maj 68 10:- 6:1 Rivningsbeskrivning, bygghandl aug 68 5:- ers utgåva maj 68 Tidigare ers utgåva maj A+2 A konceptupplaga 18 C+3 C ers utgåva nov ers utgåva apr :1+15:1 33 nr 1) Erhålles kostnadsfritt av byggnadsstyrelsens administrativa byråns driftkontor. KBS-anvisningar, KBS-rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs på Svensk Byggtjänst AB. Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt bokhandeln.

24 C:A PRIS 5:-