Samhällsekonomisk analys av. Projekt Utländska Läkare & Projekt Utländska Legitimationsyrken

Transkript

1 Samhällsekonomisk analys av Projekt Utländska Läkare & Projekt Utländska Legitimationsyrken Afërdita Abazi, praktikant Personalstrategiska avdelningen Regionens Hus, Vänersborg Vetenskaplig handledare Josefa Vega Matuszczyk, Docent Tommy D. Andersson, prof. Högskolan Trollhättan-Uddevalla Handelshögskolan vid Institutionen för Individ och Samhälle Göteborgs universitet Tel: Tel: ;

2 Sammanfattning Med utgångspunkt från bristsituationen inom läkarkåren och svårigheterna för de utländska läkarna från länder utanför EU att få utöva sitt yrke i Sverige startade hösten 2000 Projekt Utländska Läkare med 90 deltagande utländska läkare. Projektet var ett samarbete mellan olika myndigheter inom Västra Götalandsregionen och syftade till att hitta vägar och möjligheter för utländska läkare att snabbare bli yrkesverksamma igen. Resultatet och erfarenheterna från detta projekt visade på fler behov av liknande insatser vilket resulterade i ett annat projekt som innefattade samtliga legitimationsyrken nämligen Projekt Utländska Legitimationsyrken med 51 deltagande utländska läkare. Syftet med denna uppsats är att undersöka dessa två projekt för att svara på två frågor: 1. Har vägen till svensk läkarlegitimation förkortats för de läkare som deltog i projekten? 2. Är de genomförda projekten samhällsekonomiskt lönsamma? En enkät till samtliga läkare i Västra Götaland (280 läkare) gav 150 svar (53%). Av dessa 150 har 61 deltagit i endera av de två projekten och 89 har ej deltagit. Resultaten av enkäten visar att det tar i genomsnitt 5.9 år från ankomsten till Sverige och till svensk läkarlegitimation för dem som deltagit i endera av de två projekten men det tar i genomsnitt 8 år för dem som ej deltagit i något projekt. Den fas som mest tycks påverkas är tiden mellan TULE provet och provtjänstgöring. Även tiden för att klara av språkprovet och TULE provet förkortas. Svar 1: Undersökningen visar att vägen till svensk läkarlegitimation förkortas med 2,1 år tack vare projekten. Av 141 (90+51) deltagande utländska läkare arbetar 110 (78%) som läkare. Det samhällsekonomiska värdet av att 110 läkare kan arbeta som legitimerade läkare 2,1 år tidigare är mycket stort. Med gjorda antaganden beräknas detta värde till: 154,283 MKR. De samhällsekonomiska kostnaderna utgörs huvudsakligen av den tid (12 mån) som alla 141 deltagare satsat på utbildningen. Med gjorda antaganden beräknas detta värde till: 32,148 MKR. En ytterligare samhällsekonomisk kostnad utgörs av projektkostnader om 5,085 MKR. Svar 2: Det samhällsekonomiska nettoresultatet blir därför + 117,050 MKR med gjorda antaganden. Detta resultat är enastående gott och en känslighetsanalys visar också att resultatet är robust. Slutsats Projekten har medverkat till att utländska läkares väg mot svensk legitimation underlättats, förkortats och effektiviserats. Den samhällsekonomiska lönsamheten av att drygt 100 läkare kan arbeta som legitimerade läkare 2,1 år tidigare är enastående hög. Liknande projekt måste i framtiden ges en mycket hög prioritet. 2

3 Innehåll Förord 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Problemanalys 1.3 Syfte 1.4 Metod 1.5 Avgränsning 1.6 Disposition 2. Projekt Utländska Läkare 2.1 Huvudmännen 2.2 Insatserna 3. Projekt Utländska Legitimationsyrken 3.1 Huvudmännen 3.2 Insatserna 4. Teoretiskt referensram 4.1 Samhällsekonomisk värdering 4.2 Samhällsekonomisk analys ( CBA ) 5. Analys 5.1 Har vägen till svensk läkarlegitimation förkortats för de läkare som deltog i projekten? 5.2 Är de genomförda projekten samhällsekonomiskt lönsamma? Samhällsekonomiska kostnader Samhällsekonomiska intäkter Samhällsekonomiskt resultat 5.3 Resultatens tillförlitlighet 6. Analys av de kvalitativa svaren 6.1 Språkprovet & Stöd för Språkprovet Deltagarnas åsikter om Språkprovet & Förslag på åtgärder 6.2 Kunskapsprovet & Stöd för Kunskapsprovet Deltagarnas åsikter om Kunskapsprovet & Förslag på åtgärder 6.3 Provtjänstgöring & Stöd för Provtjänstgöring Deltagarnas åsikter om Provtjänstgöring & Förslag på åtgärder 6.4 Ekonomiska förhållanden Vilka svårigheter upplevde du att försörja dig? Vilka svårigheter upplevde du att hitta jobb som läkare? Om du inte arbetar som läkare idag vad arbetar du som? 6.5 Samlade åsikter kring projekten 7. Diskussion Litteraturförteckning 3

4 Förord Denna studie har genomförts på uppdrag av Västra Götalandsregionen, Personalstrategiska avdelningen inom regionkansliet. Afërdita Abazi har samlat in material för studien, skrivit kapitel 1-4, delar av kapitel 5,kapitel 6, huvuddelen av kapitel 7 samt utformat och genomfört enkätstudien tillsammans med handledaren Josefa Vega, Högskolan Trollhättan Uddevalla. Tommy D. Andersson har skrivit huvuddelen av kapitel 5 samt delar av kapitel 7. Många tack till alla 150 utländska läkare som tog sig tid att svara på enkäten. Utan dessa svar vore det inte möjligt att genomföra denna studie. Tack också till Ylwa Christensson och Ulla Ekström för mycket uppskattad hjälp och värdefullt stöd under arbetet. 4

5 1. Inledning Kapitlet inleds med en bakgrund till Projekt Utländska Läkare samt Projekt Utländska Legitimationsyrken. Därefter presenteras syfte, frågeställning och metod. Jag kommer även att kommentera tidigare forskning inom området. Kapitlet avslutas med en disposition av uppsatsen. 1.1 Bakgrund Utländska läkare som vill bli yrkesverksamma igen måste, enligt gällande regler, genomgå en kompletterande utbildning i Sverige för att erhålla svensk legitimation. Ansökan om tillstånd att arbeta som läkare i Sverige görs hos Socialstyrelsen som i varje enskilt fall bedömer den sökandes medicinska kunskaper och beslutar om villkoren för svensk legitimation. 1 Förutsättningarna för att få söka detta tillstånd är att den sökande har erhållit Permanent Uppehållstillstånd (PUT) och har genomgått godkänt Svenska för invandrare (SFI). Godkänt SFI Permanent Uppehållstillstånd (PUL) Frivillig kurs i sjukvårdsvenska Läkare med specialistkompetens Språkprov Läkare utan specialistkompetens Provtjänstgöring Medicinskt kunskaps-prov Kurs i svenska medicinalförfattningar AT Allmäntjänstgöring Formell ansökan om legitimation / specialistkompetens Figur 1.1 Kompletteringsutbildningen Kompletteringsutbildningen kan beskrivas som en process bestående av flera olika steg. Det första steget i den här processen är ett obligatoriskt språkprov i svenska som anordnas av Folkuniversitetet på uppdrag av Socialstyrelsen. Förberedelser inför provet anordnas av Folkuniversitetet i form av frivilliga språkkurser, benämnda Sjukvårdsvenska 1 och 2. Nivån på språkprovet motsvarar gymnasiekompetens i svenska och syftar till att kontrollera den 1 Sveriges läkarförbund & Svenska Läkarsällskapet,

6 invandrade läkarens svenska språkkunskaper. Det andra steget i den här processen är Medicinskt kunskapsprov (TULE-prov) och genomförs av de läkare som har utländsk läkarexamen men som inte besitter specialistkompetens. Syftet med detta prov är att fastställa att läkaren besitter grundläggande medicinska kunskaper motsvarande svensk läkarexamen. 2 TULE-provet anordnas två gånger per år av Karolinska Institutet i samråd med Socialstyrelsen. Provet består av två delar; en teoretisk och en praktisk del och genomförs under tre dagar. Den teoretiska delen omfattar ca 100 frågor fördelade på ämnena: kirurgi, medicin, obstetrik, gynekologi samt pediatrik och psykiatri. Den andra delen av TULE-provet är en individuell praktisk prov vilket innebär att examinanden tilldelas en eller två patienter med vilka praktisk-kliniska moment som anamnes, remiss, behandlingsförslag mm skall genomföras. 3 Förutsättningen för att delta i detta prov är att läkaren har genomgått godkänt språkprov. Provtjänstgöring är ett annat moment i den här processen och genomförs av de som av Socialstyrelsen bedömts ha specialistkompetens. Godkänt språkprov är ett krav för provtjänstgöring. Läkaren måste själv ordna en plats för provtjänstgöringen inom aktuellt verksamhetsområde. Syftet med provtjänstgöring är att bedöma läkarens medicinska kunskaper i relation till kraven för svensk legitimation. Efter provtjänstgöringen skall verksamhetschefen avge ett utlåtande, som innefattar en bedömning av läkarens medicinska kunskaper, omdömesförmåga, förhållningssätt gentemot personal och patienter samt allmän lämplighet som läkare och reell kompetens inom specialiteten. I de fall provtjänstgöringen inte godkänts, kan Socialstyrelsen besluta att läkaren skall genomgå en ny provtjänstgöring eller TULE-provet. 4 Socialstyrelsen grundar sin bedömning på utlåtandet från verksamhetschefen. Efter godkänt TULE-prov respektive provtjänstgöring fastställer Socialstyrelsen villkoren för att få svensk legitimation. Besluten om legitimationsvillkor kan se olika ut beroende på om man är specialist eller inte. För icke specialistkompetenta läkare som klarat TULE-provet är vanligen allmäntjänstgöring (AT) ett legitimationsvillkor. Även läkare som genomgått provtjänstgöring kan i vissa fall åläggas AT eller delar av AT som villkor för svensk legitimation. Samtliga skall dock gå en två veckors utbildning i svenska medicinalförfattningar. Efter godkänt kurs i medicinalförfattningar ansöker man om svensk legitimation hos Socialstyrelsen. Kompletteringsutbildningen är en individuell process och ser olika ut beroende på om man är specialist eller icke-specialist. Specialist räknas den som från hemlandet har minst fem års yrkeserfarenhet. Sammanfattningsvis kan man säga att kompletteringsutbildningen består av språkprov och kunskapsprov för läkare med utländsk examen som inte redan är specialist; språkprov och sex månaders provtjänstgöring för den som har specialistbehörighet från hemlandet. Samtliga skall även gå två veckors kurs i medicin och författningskunskap innan de slutligen kan ansöka hos Socialstyrelsen om svensk läkarlegitimation eller specialistkompetens. 2 Sveriges läkarförbund & Svenska Läkarsällskapet, Sveriges läkarförbund & Svenska Läkarsällskapet, Sveriges läkarförbund & Svenska Läkarsällskapet,

7 1.2 Problemanalys Vägen till svensk läkarlegitimation i Sverige har visat sig vara orimligt lång och komplicerad för de läkare som kommit till Sverige. Många läkare, som redan var utbildade när de kom till Sverige fastnade inom olika delar av Socialstyrelsens kompletteringsprogram, vilket ibland tog flera år att genomföra. Enligt en rapport som 1999 sammanställdes av Sveriges läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet, kan 5-8 år ha förflutit innan läkare med utländsk examen fått sin svenska legitimation. Under den tiden hade många hunnit att både glömma kunskaper och bli av med sin läkaridentitet. Andra hade tappat tron på en läkarkarriär och hade istället tagit andra, ibland underkvalificerade arbeten för att kunna försörja sig. Samtidigt rådde läkarbrist i Västra Götaland och i hela Sverige. Med det som bakgrund startade Projekt Utländska Läkare 2000 där flera myndigheter inom Västra Götaland samverkade för att förkorta och effektivisera vägen till svensk legitimation för utländska läkare. Erfarenheterna från detta projekt visade på behovet av fler insatser vilket resulterade i att ett andra projekt kom att genomföras, Projekt Utländska Legitimationsyrken. Det övergripande syftet med projekten var att genom olika hjälpinsatser och samverkan mellan olika myndigheter, bidra till att utländska läkare snabbare skulle integreras i den svenska sjukvården men också för att tillgodose behovet av läkare och annan personal inom svensk sjukvård. Det första projektet, Projekt Utländska Läkare, startade i maj 2000 och avslutades 31/ Processen innefattade tex utbildningsprogram, praktik, mentorskap samt auskultation och provtjänstgöring. I projektet deltog 90 läkare med examen från tredje land/icke EU-land. Samtliga läkare i pilotprojektet fick lön under projekttiden. Projekt Utländska Legitimationsyrken var det andra projektet och startade år 2001 och pågick undr tolv månader. Utifrån resultatet och erfarenheterna från Projekt Utländska Läkare togs nu ett samlat grepp kring alla legitimationsyrken tex - förutom läkare- sjuksköterskor, apotekare, tandläkare m fl. Eftersom tiden inte tillåter något annat kommer jag att endast behandla yrkesgruppen läkare i min uppsats. Detta projekt skilde sig från det första på så sätt att deltagarna inte fick lön under denna period. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa två projekt varit lönsamma och kostnadseffektiva. Uppsatsen fokuserar på två frågeställningar: Har vägen till svensk läkarlegitimation verkligen förkortats för dessa läkare? Är de genomförda projekten samhällsekonomiskt lönsamma? 1.4 Metod I uppsatsen används samhällsekonomisk utvärderingsmetod som kallas Cost benefit analys (CBA). Kapitel 4 innehåller mer om teorin bakom CBA. En viktig källa som används i uppsatsen är den enkät som de utländska läkarna besvarat 5. Namn och adress till de läkare som utgör målgruppen för min studie har jag fått från 5 Enkäten har utförts och bearbetats av Afërdita Abazi och Josefa Vega, Högskolan Trollhättan Uddevalla, HTU. 7

8 Socialstyrelsen. Enkäten bestående av 48 frågor innehöll både bakgrundsfrågor och frågor gällande erfarenheter av och upplevelser om projekten/vägen till svensk legitimation och återfinns som bilaga 1. Den innehåller frågor med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkäten fungerar som underlag för vissa antaganden i cost-benefit analysen. Eftersom en del av syftet är att få reda på om det har skett någon förbättring i tid har enkäten även skickats till läkare som inte deltagit i projekten. Enkäten skickades till sammanlagt 280 läkare. Cirka 150 läkare har svarat på enkäten. Av dem som svarat hade 40,3 % deltagit i något av projekten. Resterande 59,7 % hade inte deltagit i något projekt. Av de som svarade var 53,6 % specialister innan de kom till Sverige och 46,6 % var utan specialistkompetens då de kom hit. Av dem som deltog i projekten arbetade 78% som läkare och 40,3 % hade fått svensk legitimation. Motsvarande siffra för de som inte hade deltagit i något projekt var 70 %. Enkäten var en totalundersökning på målgruppen Utländska läkare i Västra Götaland. Totalundersökningen ger en första anblick om målgruppens bakgrund och upplevelser av projekten. Enkäten används alltså inte i första hand för att utvärdera ändamålsenlighet och effektivitet utan det är användarnas subjektiva åsikter man vill få fram. 6 Enkäten används därför i första hand som ett komplement till den samhällsekonomiska analysen 7. Andra viktiga källor som används i denna uppsats är projektens budget samt projektens slutrapporter. 1.5 Avgränsning Det andra projektet Projekt Utländska Legitimationsyrken omfattar alla yrkesgrupper som t.ex. apotekare, sjuksköterskor, veterinärer mm. Eftersom tiden inte tillåter något annat kommer jag att endast behandla yrkesgruppen läkare i min uppsats. Det hade dock varit intressant att göra liknande studier av de andra yrkesgrupperna också. 1.5 Uppsatsens disposition Uppsatsens innehåll disponeras enligt följande: Kapitel 2: Projekt Utländska Läkare innehåller en presentation av det undersökta projektet. Kapitel 3: Projekt Utländska Legitimationsyrken innehåller en motsvarande presentation av det andra projektet. Kapitel 4: Teori och metod beskriver grunderna i samhällsekonomisk analys och teorin bakom CBA. Kapitlet avslutas med hur cost-benefit analys kan appliceras på de studerande projekten. Kapitel 5: Analys diskuterar de utgångspunkter och antaganden som analysen utgår ifrån. Kostnader och intäkter fastställs och en samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys genomförs. Kapitlet innehåller även en känslighetsanalys där betydelsen av de antaganden som gjorts testas. Kapitel 6 innehåller en analys av de kvalitativa svaren. Syftet med detta kapitel är att belysa de problem och erfarenheter som deltagarna i projekten upplevde på väg mot svensk 6 En utförligare presentation av deltagarnas åsikter om och upplevelser av projekten och deras väg mot svensk läkarlegitimation sker i en annan, ännu inte publicerad rapport. 7 Statskontoret.se den 29 mars 2005,

9 legitimation. Deltagarnas subjektiva åsikter lyfts fram på ett särskilt sätt. Kapitel 7 innehåller en avslutande och sammanfattande diskussion. 9

10 2. Projekt Utländska Läkare Detta kapitel innehåller en presentation av det första projektet i studien. Kapitlet beskriver kortfattat insatserna och de deltagande läkarna. 2.1 Intressenterna Syftet med projektet var att med utgångspunkt från de ca 90 läkare finna former för att bättre stödja läkarna i sin individuella process mot svensk läkarlegitimation men också för att skapa ett framtida system präglat av ett gemensamt synsätt vid hantering av delarna i processen mot legitimation. Målet var att hitta bättre vägar för att nå svensk legitimation dock utan att sänka kvalitetskraven. 8 I projektet ingick Göteborgs kommun, Medicinska fakulteten inom Göteborgs Universitet, Integrationsverket, Länsarbetsnämnden, Socialstyrelsen och Västra Götalandsregionen med länssjukvård och primärvård. Samtliga intressenter var representerade i såväl styrgrupp som projektledning och tar ett gemensamt ansvar för projektets genomförande. När projektet startade hade man en budget som kostnadsberäknades till ca30 MKR. Projektet erhöll ekonomiskt stöd från Integrationsverket med kr och från Växtkraft Mål 3 med kr. Resterande kostnader dvs kr - fördelades lika mellan Göteborgs Stad respektive Länsarbetsnämnden och Västra Götalandsregionen. I projektet bildades fyra arbetsgrupper för de områden som behövde extra stöd nämligen språk, kunskapsprov, provtjänstgöring och information. Läkarna i pilotprojektet fick lön under projekttiden. 2.2 Insatserna Intensivkurs i svenska språket En förutsättning för att klara Socialstyrelsens språkprov är att man behärskar det svenska språket i tal och skrift. Alla personer med utländsk härkomst som är bosatta i en kommun och saknar grundläggande kunskaper i svenska språket har rätt att delta i en utbildning som heter Svenska För Invandrare, SFI. Godkänt SFI är en förutsättning för att kunna söka om kompetensbedömning hos Socialstyrelsen. En första insats som gjordes i projektet var att ge läkarna en intensiv kurs i svenska. För att fastställa läkarnas kunskapsnivå i svenska språket gjordes en språktest. Utifrån språktestet delades läkarna in i olika grupper för att genomgå intensiv utbildning i svenska. Kursen var individanpassad och inriktad mot sjukvård. Rent konkret delades målgruppen in i fyra olika grupper där de med minst kunskap fick maximalt utbildningsstöd dvs 45 veckors undervisning, varefter man bedöms kunna ha förutsättning att klara språkprovet. Kursen omfattade såväl föreläsningar som diskussionsövningar, studiebesök och sökning i medicinska databaser. Enligt de läkare som besvarat enkäten har många haft svårigheter att klara socialstyrelsens språkprov. Svårigheterna har legat i brist på språkliga och grammatiska kunskaper men även på själva provets struktur och innehåll. Brist på praktik har av många angetts som ett hinder för att klara provet. Svensk sjukvård är som bekant präglat av svensk kultur och läkarna har inte tidigare haft insyn i svenska sjukvårdsrutiner vilket är en förutsättning för att klara provet. I provet förekommer frågor som är direkt knutna till de vardagliga rutinerna och den sociala 8 Oskarsson, Alexander,

11 koden som många av de inte kände till. Anledningen till det var att de antingen inte alls varit i kontakt med svensk sjukvård eller att deras erfarenheter av den svenska sjukvården inte är tillräcklig. Mer praktik och auskultation behövs för att stärka rutinerna och återuppta den egna känslan av att arbeta som läkare. Stöd för kunskapsprov Som stöd för kunskapsprovet har Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet arbetat fram ett utbildningsprogram som innehåller såväl föreläsningar och gruppdiskussioner som auskultation. Detta stöd är på sexton veckor med förhoppning att man därefter ska klara kunskapsprovet. Stöd från Göteborgs folkhögskola erbjuds i form av seminarier och handledning. Dessutom har projektet byggt upp ett bibliotek med litteratur inför kunskapsprovet som de utländska läkarna har fri tillgång till. När det gäller det medicinska kunskapsprovet är antalet gånger för att genomföra provet begränsat till tre gånger, vilket upplevs som pressande av många läkare. Vid ett misslyckande kan det lätt leda till att minska ens självförtroende. Ett annat problem som de utländska läkarna har fått brottas med är den brist på vägledning som det råder i Sverige. Eleverna saknar kännedom om hur studierna bör bedrivas, var fokus skall läggas vid studierna osv. Brist på insikt i svensk vårdkultur är en annan orsak som kan ligga bakom misslyckade kunskapstest. Stöd för provtjänstgöring Läkare med utländsk examen som av Socialstyrelsen bedömts ha specialistkompetens behöver alltså inte genomföra Tuleprovet, istället gör de sex månaders provtjänstgöring. Svårigheterna för dessa läkare har främst legat i att få fram platser. En osäkerhet i organisationen om premisserna för bedömning och handledning har också inneburit problem. För att underlätta för kliniker att ta emot invandrade läkare har projektet gett dem ekonomiskt stöd som de själva avgör om de vill använda till resursförstärkning och/eller egen kompetensutveckling. För att underlätta för de invandrade läkarna att hitta provtjänstgöringsplats har projektet skapat en intern organisation inom regionen för att ta fram praktikplatser för provtjänstgöring. Ett annat problem har varit att dessa läkare känt sig ensamma i sin väg mot svensk legitimation. Genom gruppsammanhållning och mentorskap kunde detta förbättras. 11

12 3. Projekt Utländska Legitimationsyrken Detta kapitel innehåller en presentation av det andra projektet i min studie. Kapitlet beskriver kortfattat insatserna och de deltagande läkarna. 3.1 Intressenterna Länsarbetsnämnden och Västra Götalandsregionen, som tillsammans initierade det tidigare projektet Utländska Läkare, var även fortsatt intressenter i Projekt Utländska Legitimationsyrken. Syftet med detta projekt var att tillsammans hitta ett sätt för att minska arbetslösheten bland utländska läkare samtidigt som man tillgodosåg vårdens behov av kvalificerad personal med kulturell kompetens. Ett ökat antal legitimationsyrken medförde även ett ökat antal utbildningsleverantörer. Göteborgs Universitet var engagerat även i detta projekt. Nya utbildningsleverantörer var Högskolan i Borås och Göteborgs Folkhögskola. Ett flertal kommuner valde att delta i projektet. Andra intressenter var Apoteksbolaget och Integrationsverket. Kommunerna som deltog var: Alingsås Borås Lilla Edet Mark Mariestad Skara Lerum Tanum Tranemo Uddevalla Vårgårda Vänersborg Även här var målet att skapa ett samverkansprojekt där intressenter ser, påverkar och tar gemensamt ansvar för systemets samtliga ingående delar av helheten. För Projekt Utländska Legitimationsyrken fanns inga Växtkraft Mål 3 pengar. Däremot erhöll projektet stöd från Integrationsverket med kr. Resterande kostnader fördelades lika mellan berörd kommun, Länsarbetsnämnden och Västra Götalandsregionen. 3.2 Insatserna Språkutbildningen Att språket spelar en stor roll i vårt vardagsliv har vi alla fått uppleva någongång i vårt liv. Språket är det viktigaste redskapet som människan använder när han utrycker sig. Ett väl fungerande språk är nyckeln till framgång inte minst när det gäller yrkeslivet. Att dessa läkare hade brister i svenska språket framkom väldigt tydligt vid olika tillfällen. Det var också en av de faktorer som gjorde att många inte klarade Språkprovet. Därför så infördes under detta projekt något som kallades för verksamhetsförlagt språkpraktik i språkkursen. Det var alltså en möjlighet för dessa läkare att få komma ut i arbetslivet och träna på sin sjukvårdssvenska dvs svenska språket i sjukvårdstermer. Det var något som var mycket uppskattat av målgruppen. Praktiken syftade till att ge språklig träning i vårdmiljö och bör därför inte förväxlas med traditionell yrkespraktik. 9 Språkpraktiken var upplagt på två olika sätt vilket medförde förändringar i effektiviteten. I den första kursen hade man språkpraktik en dag i veckan under 17 veckor. Resultatet av denna period visade sig vara mindre effektiv än från period två som innefattade en sammanhållen språkpraktik under två veckor. Med en 9 Oskarsson, Alexander (2002), Utländska Legitimationsyrken 12

13 sammanhållen språkpraktik under två veckor fick deltagarna längre tid att bekanta sig med både miljö och personal. Det gjorde att deltagarna kände viss trygghet och vågade kommunicera vilket även gjorde att rädslan för att utrycka sig fel avtog. Därmed kunde deltagarna skapa en dialog med vårdpersonalen där de samtidigt fick träna sin kommunikativa förmåga samt svenska språket. Stöd för kunskapsprov Behovet av stöd inför kunskapsprovet var i detta projekt inte lika stort som i det förra projektet. De flesta hade svårt för språkprovet och inte lika svårt för kunskapsprovet. Därmed förändrades även upplägget av kunskapsstödet. Det kunskapsstöd som skapades under det första projektet innefattade tex ca 80 st föreläsare. I detta projekt reducerades antalet föreläsare och traditionella föreläsningar. Istället erbjöds sk temadagar som innehöll en större omfattning av lärarledda fallstudier. Även auskultation ökade i omfattning. Däremot ändrades inte kvaliteten av kunskapsstödet eller deltagarnas resultat vid TULE-provet. Nu insåg man att det fanns behov av mer flexibla lösningar och tankar väcktes kring distans och datorstödda utbildningar som bättre kunde anpassas till individens förutsättningar och kunskaper. Av de 16 läkare som deltog i kunskapsstödet klarade 12 av dessa TULE-provet. Återstående fyra fick sk rest på någon av provets olika delar. 10 Dessa gavs möjlighet att tentera va dessa delar vid ett senare tillfälle. Stöd för provtjänstgöring Provtjänstgörings- och praktikplatser erbjöds läkare. Arbetet med att ordna provtjänstgöringsoch praktikplatser var både omfattande och resurskrävande. Det gjordes försök att etablera fasta utbildningsplatser för läkarna. Dessvärre var det få verksamheter som ansåg att man kunde erbjuda fasta utbildningsplatser under en period på två till tre år. Den främsta anledningen till detta var den ansträngda situation som verksamheten befann sig i med personalbrist och patienttryck. Ett fåtal verksamheter var dock beredda att etablera fasta utbildningsplatser. Det var de verksamheter som tidigare mottagit flera provtjänstgörare och sett möjligheterna med att ba kunna tillgodose den långsiktiga personalförsörjningen och värdet av den kulturkompetens som de utländska läkarna bidrog med. Projektledningen ser ett behov av att i framtiden fortsätta arbetet med att etablera fasta utbildningsplatser. För att på så sätt tillgodose såväl läkarnas behov av att etablera kontakter i hälso- och sjukvården som verksamheternas behov av långsiktig personalförsörjning samt verksamhetens behov av kulturkompetens i mötet med nya patientgrupper. 19 deltagare gjorde provtjänstgöringen. Samtliga av dessa fick någon forma av komplettering eller ett förkortat AT-block innan de tilldelades svensk legitimation. 10 Oskarsson, Alexander (2001) 13

14 4. Teoretisk referensram Detta kapitel beskriver kortfattat grunderna i samhällsekonomisk analys. Cost-benefit analysens olika steg presenteras. 4.1 Samhällsekonomisk värdering Syftet med att genomföra samhällsekonomiska analyser är att identifiera och kartlägga alla effekter som direkt eller indirekt betyder något för medborgarna. Effekterna identifieras i relation till den situation som skulle föreligga om åtgärden ej vidtas, allt annat lika. Effekter som medborgarna anser negativa kallas åtgärdens samhällsekonomiska kostnadsposter och allt som betraktas som positivt kallas samhällsekonomiska intäktsposter. De olika effekterna översätts sedan i en gemensam måttenhet så att de kan jämföras ( Bohm, 1985). Kritik som har riktats mot samhällsekonomisk analys är att på grund av subjektivt fastställda antaganden kan analysen manipuleras i någon intressents syften. Trots denna kritik är samhällsekonomisk analys det bästa alternativet när projekt som påverkar medborgarna skall utvärderas. Alternativkostnad Alternativkostnaden motsvaras av de intäkter som man skulle ha erhållit vid bästa alternativa användning av de resurser som tas i anspråk när projektet genomförs. 11 Det som ska mätas är alltså vad samhället går miste om genom att använda resurserna på ett visst sätt. Samhällets kostnad för att använda arbetskraft brukar antas motsvara bruttolönen inklusive sociala avgifter. När ett projekt genomförs dras arbetskraft bort från annan verksamhet där denna skulle kunnat producera varor och/eller tjänster. Arbetskraftens alternativkostnad motsvaras i detta fall av värdet på de varor och tjänster som arbetskraften skulle ha åstadkommit om den stannat kvar i sin tidigare sysselsättning. Detta är den reala arbetskraftskostnaden för projektet. Vid anställning av arbetskraft som skulle ha varit arbetslös i alternativfallet blir samhällets kostnad lägre än lönen eller noll. Alternativkostnaden motsvaras då av den nytta som den arbetslöse hade kunnat få ut av sin påtvingade fritid. 12 Denna ställs ju sedan emot vad det egentligen innebär att vara arbetslös. Att vara arbetslös kan ju upplevas olika av olika människor. En del kan uppleva det som positivt att vara arbetslös och inte behöva jobba till exempel men att istället för detta vara hemma och bygga om sin stuga eller snickra på någonting. Värdet av detta jobb är en samhällsnytta i sig även om det inte räknas i pengar. Detta kan av andra upplevas som hemskt besvärligt och det tär på självkänslan att inte jobba utan bara sitta hemma och inte vara till nytta för någon. Att känna sig meningslös och inte får användning av dem kunskaper och färdigheter man har samlat på sig under åren. Detta värde värderas normalt inte i pengar även om det har ett stort negativt värde för dessa personer. Skatter När man fastställer samhällsekonomiska kostnader brukar skatter, avgifter och socialbidrag normalt inte ingå i analysen. Det beror på att skatterna inte ses som en samhällsekonomisk kostnad utan är endast en intäktsöverföring eller transferering mellan olika grupper i samhället Dahlberg, Åke (1990) 12 Mattsson, Bengt (1979) 13 Bohm, Peter (1985) 14

15 Externa effekter Externa effekter förekommer när marknaden misslyckas med att allokera resurserna på ett ur effektivitetssynpunkt optimalt sätt. En extern effekt föreligger om en konsument eller företag inte bär hela kostnaden eller intäkten för den skada eller nytta som uppkommer på grund av dess handlingar. En extern effekt kan medföra att en åtgärd som är företagsekonomiskt lönsam inte är lönsam ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 14 Ett klassiskt exempel på en negativ extern effekt är miljöförstöring. 4.2 Samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys (CBA) Samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys (CBA) är en samhällsekonomisk metod som syftar till att systematiskt beskriva och mäta effekter av ett projekt eller en åtgärd. Metoden ger möjlighet att anlägga både ett långsiktigt perspektiv (tidsmässigt) och ett brett perspektiv (tar hänsyn till sidoeffekter). De kostnader och intäkter som identifieras jämför man sedan med de effekter som skulle ha uppkommit om åtgärden/projekten inte vidtagits. Effekterna kan vara av både ekonomisk och icke-ekonomisk art (Dahlberg, 1990). Det innebär att metoden även tar hänsyn till effekter som t.ex. olycksrisk och miljöeffekter. Ett alternativ till denna samhällsekonomiska analys är den företagsekonomiska men där tar man enbart hänsyn till finansiella netton. Investeringar som inte har en finansiell, fysisk intäktssida blir enligt denna metod olönsamma. Indirekta verkningar och externa effekter som kan ha samhällsekonomisk betydelse negligeras och man använder istället marknadspriser, även vid sådana tillfällen då dessa saknar samhällsekonomisk relevans. CBA kan emellertid inkludera indirekta effekter och vid behov försöker man räkna fram priser som bättre än marknadspriserna visar det samhällsekonomiska värdet av olika poster. En CBA har alltså möjlighet att ta hänsyn till fler typer av faktorer än en traditionell företagsekonomisk kalkyl gör (Bohm, 1996). En svårighet med samhällsekonomiska kalkyler är att den måste omfatta kostnader och intäkter för hela samhället och inte för endast ett enstaka subjekt. Beräkningarna blir därför mycket mer omfattande. En annan svårighet man kan stöta på är att kostnader eller intäkter innefattar storheter, som ej varit föremål för prissättning på någon marknad t.ex. restid och olycksrisk. En tredje svårighet är att även om dessa storheter har ett marknadsbestämt pris, så gäller ej alltid att detta är ett adekvat mått på det sociala värdet. (Mattson, 1970) Cost benefit analysens olika steg Genomförandet av en Samhällsekonomisk analys - CBA kan struktureras på olika sätt 15. Nedan följer en sammanfattning av de fem viktigaste stegen; identifiering, värdering, diskontering, nuvärdestest och känslighetsanalys. 1. Identifiering Första steget i denna process innebär en identifiering av de samhällsekonomisk kostnads- och intäktsposter som skall ingå i analysen. Här skall även icke-ekonomiska och externa effekter fastställas. Det är inte säkert att det är möjligt att alltid ta med samtliga effekter som ett projekt eller åtgärd medför. Istället kan det vara storleken på de förväntade effekterna som 14 Dahlberg, Åke (1990) 15 Bohm, Peter (1996) 15

16 avgör hur värdefullt det är att ta med dessa i analysen. 2. Värdering I det andra steget värderar man de identifierade effekterna. Icke-monetära effekter översätts om möjligt till monetära. Detta görs tex via betalningsviljeundersökningar eller tidsvinstbedömningar. Om marknadspriserna inte motsvarar det samhällsekonomiska värdet justeras dessa. 3. Diskontering Eftersom de kostnader och intäkter som skall jämföras i en samhällsekonomisk analys ofta inträffar vid olika tidpunkter, måste man översätta dessa poster till värden vid en och samma tidpunkt. Detta kan göras genom diskontering. Vid diskontering väljer man en räntesats som speglar preferenserna mellan konsumtion i dag jämfört med konsumtion i framtiden. Oftast använder man sig av en positiv diskonteringsränta vilket innebär att kostnader och intäkter som inträffar i framtiden värderas lägre än om de skulle inträffa i nuet. Diskontering genomförs för att skapa jämförbarhet över tiden mellan intäkter och kostnader som uppkommer vid olika tillfällen 16. Med diskonteringsränta i och antal år som beloppet skall diskonteras t får vi följande formel för diskontering (1) l / (l + i ) t = ( l + i ) t 4. Nuvärdestest Syftet med CBA är att ge beslutsunderlag för huruvida ett projekt eller en åtgärd är samhällsekonomiskt effektiv. Ett vanligt tillvägagångssätt för att avgöra detta är att göra ett nuvärdestest. I detta test jämförs nuvärdet av projektets kostnader och intäkter efter att de diskonterats med hjälp av en räntesats. Nuvärdet (PV) av kostnader eller intäkter (X) erhållna vid tidpunkten t kan skrivas som: (2) PV = X t ( l + i ) t Om summan av de diskonterade intäkterna överstiger summan av de diskonterade kostnaderna är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Detta betyder att projektet ska genomföras om nettonuvärdet NPV 0. Differensen skrivs: (3) NPV = B t ( l + i ) t - C t ( l + i ) t För t = 0, 1, 2,.. n där B är intäkter (benefits), C motsvarar kostnader (cost) och n är projektets tidshorisont 5. Känslighetsanalys Osäkerheten när man genomför en CBA är ofta stor. Det kan till exempel vara svårt att fastställa posterna i analysen och både tidshorisont och diskonteringsräntor kan vara svåra att definiera. Eftersom det råder sån stor osäkerhet använder man sig av ett redskap som kallas känslighetsanalys. En känslighetsanalys innebär att man undersöker hur projektets resultat påverkas av olika tänkbara värden. 16 Mattsson, Bengt (1979) 16

17 5. Analys Detta analyskapitel syftar till att undersöka projekten "Utländska läkare" och "Utländska legitimationsyrken" för att söka svar på två frågeställningar: Har vägen till svensk läkarlegitimation förkortats för de läkare som deltog i projekten? Är de genomförda projekten samhällsekonomiskt lönsamma? I detta kapitel kommer material från enkätundersökningen att användas för att först söka ett svar till den första frågan. Därefter kommer detta resultat att utgöra en viktig del av svaret till den andra frågan som analyseras senare i detta kapitel. 5.1 Har vägen till svensk läkarlegitimation förkortats med hjälp av projekten? Totalt gick 141 läkare igenom projekten, 78 % av dem fick sedan arbete som läkare. Hälften av dem är legitimerade läkare idag. Av dem som ännu inte fått svensk legitimation befinner sig många på väg att få svensk legitimation och gör provtjänstgöring vilket ju innebär att de arbetar som läkare. En jämförelse mellan dem som tagit del av projekten och dem som inte deltagit i något projekt visar på tydliga skillnader av den tid det tar fram till legitimation. I figur 5.1 anges medelvärden för den tid det tagit. Vägen för de läkare som tog del i endera av projekten (ovanför tidslinjen): SFI Af-anmälan Språkprov TULEprovet Provtjänstgöring LEGITIMATION TID (ÅR) SFI Af-anmälan Språkprov TULEprovet Provtjänstgöring LEGITIMATION Vägen för de läkare som EJ tog del i projekten (under tidslinjen) Figur 5.1. Vägen till svensk läkarlegitimation för utländska läkare från ankomst (tid=0) till Sverige. Jämför med avsnitt 1.1 där de olika stegen på väg mot legitimation presenteras. Den övre linjen visar att det tar i genomsnitt 5.9 år från ankomsten till Sverige och till svensk läkarlegitimation för dem som deltagit i endera av de två projekten men det tar i genomsnitt 8 år för dem som ej deltagit i något projekt. Den fas som mest tycks påverkas är tiden mellan TULE provet och provtjänstgöring. Även tiden för att klara av språkprovet och TULE provet förkortas. En analys av medelvärden för gruppen av respondenter som deltagit i endera av de två projekten (61 personer) jämfört med medelvärden för den grupp av respondenter som ej deltagit i något av projekten (89 personer) visar en tydlig skillnad för den tid det tar fram till 17

18 svensk läkarlegitimation. Skillnaden är mellan 8 år utan projekt och 5,9 år med projekt och vi kommer därför i fortsättningen av analysen att använda 2,1 år som den effekt som projekten har medfört för att förkorta tiden till svensk läkarlegitimation för utländska läkare. Slutsatsen är således att projekten har förkortat tiden för att få svensk läkarlegitimation för deltagarna med 2,1 år. 5.2 Är de genomförda projekten samhällsekonomiskt lönsamma? Detta avsnitt presenterar de samhällsekonomiska kostnaderna och intäkterna. En samhällsekonomisk analys genomförs Samhällsekonomiska kostnader Det är två stora kostnadsposter. Dels projektkostnaden i form av kostnader för lärare, lokaler och material. Dels kostnaden för den tid som deltagarna använt för att följa kursen. Alternativkostnadsresonemanget är centralt i en samhällsekonomisk kalkyl och därför bör följande typer av kostnader analyseras och diskuteras: Värdet av de anställdas (lärare, projektpersonal mm) produktion i alternativfallet Värdet av de varor och tjänster som förbrukas i projekten tex vid undervisning / praktik Förslitning på de datorer och inventarier som används i utbildningen / projekten Utbildningslokalernas / praktiklokalernas värde i deras alternativa användning Värdet av det som i alternativfallet skulle ha producerats av dem som deltagit i projekten De samhällsekonomiska kostnaderna definieras som varans och/eller tjänstens värde i alternativ användning, det vill säga värdet som det hade haft om det ej används i projektet. I de flesta fall är det rimligt att använda marknadsmässiga värden. Endast i de fall marknaden ej finns eller ej fungerar finns det anledning att göra särskilda skattningar av samhällsekonomiskt värde. I denna analys kommer marknadsmässiga värden att huvudsakligen användas. Därför använder vi oss av de kostnader som uppkom inom projekten. Tabell 5.1 : Kostnadsredovisnning 17 Projekt Utländska Läkare Projekt Utländska Legitimationsyrken Kunskapsstödet Orienteringskurser Projektledning inkl resor Språkutbildning Provtjänstgöring Kunskapsstöd Språkutbildning Extra språkinsats Konsulttjänster Praktiktjänst Kurs Medicinalförfattning Projektorganisation Summa Summa Huvuddelen av kostnaderna som uppkom inom projekten finansierades av Västra Götalandsregionen, Länsarbetsnämnden och Integrationsverket. Resterande kostnader 17 Uppgifterna kommer från projektens interna kostnadsredovisning 18

19 fördelades lika mellan kommuner och andra intressenter. Till det kom även visst ekonomiskt stöd från Växtkraft Mål 3. Tabell 5.1 visar att den sammanlagda kostnaden för att driva de 2 projekten var 5,085 MKR. vilket utgör en del av den samhällsekonomiska kostnaden som avspeglar följande kostnader: Värdet av de anställdas (lärare, projektpersonal mm) produktion i alternativfallet Värdet av de varor och tjänster som förbrukas i projekten tex vid undervisning / praktik Förslitning på de datorer och inventarier som används i utbildningen / projekten Utbildningslokalernas / praktiklokalernas värde i deras alternativa användning Alternativkostnad för deltagarnas tid Vad hade dessa läkare gjort om de inte hade varit med i projekten? Eftersom de accepterade att gå med i projekten med ett månadsbidrag om kr. kan vi anta att de då inte tycker att den alternativa kostnaden skulle ha varit så mycket större. Det är troligt att vissa alternativt hade haft en betydligt högre månadslön men samtidigt är det troligt att en del alternativt skulle ha varit arbetslösa och då är alternativkostnaden 0. Observera att alternativkostnaden är 0 även om man alternativt skulle ha haft socialbidrag vilket är en transferering som inte återspeglar något produktionsvärde. Vi använder därför per månad som ett genomsnittsmått på värdet av deras alternativa tidsvärde. Det skall observeras att den samhällsekonomiska kostnaden av den tid deltagarna har satsat i projektet skall beräknas före skatt och inklusive sociala avgifter. På de båda kurserna deltog 90 i projekt "Utländska läkare" samt 51 läkare i projekt "Utländska legitimationsyrken". Totalt räknar vi därför med 141 studerande som följde kursen under 12 månader med kr per månad i alternativkostnad för den tid de lägger på projektet. Sociala avgifter antas vara 52% av löner: 141 x 12mån x kr x 1,52 = 32,148 MKR blir därför den samhällsekonomiska kostnaden av den tid deltagarna har satsat i projektet. Det bör kommenteras att de studerande fick lön i ett projekt men ej i det andra projektet. Samhällsekonomiskt har detta emellertid ingen betydelse eftersom det avgörande är värdet av den tid som satsas av de studerande och vi antar där att det genomsnittliga alternativvärdet av studietid kan användas för alla deltagare Samhällsekonomiska intäkter Under sitt liv kommer dessa läkare som deltagit i projekten att arbeta 2,1 år mer som läkare tack vara att de gått igenom kursen. Det extra värde av tjänster som produceras av dessa läkare till följd av att de kommer ut i arbetslivet 2,1 år tidigare kan ses som bestående av två delar: A. Det extra värdet av att de under sitt liv arbetar 2,1 år mer som legitimerade läkare tack vare projektet (A i figur 5.2) B. Det extra värdet av att deras arbete får en högre kvalitet eftersom de, hela livet, kommer att ha 2,1 års mer erfarenhet tack vare projektet. Detta torde innebära att de blir bättre läkare, får mer kvalificerade arbetsuppgifter och högre lön. (B i figur 5.2) 19

20 Värde A B 2,1 år 27 år Tid (ÅR) Figur 5.2. Två typer av extra värde som uppkommer av att läkare tack vare projekten kan börja arbeta som läkare 2,1 år tidigare. Den övre kurvan visar värdet för de läkare som börjar arbeta 2,1 år tidigare och den undre kurvan visar värdet för alternativet att komma 2,1 år senare. Utrymmet mellan kurvorna visar det extra värde som genereras av att börja 2,1 år tidigare. Detta värde delas upp i två delar (A och B i figur 5.2). Dels A som återspeglar värdet av de 2,1 år då kursdeltagarna arbetar som läkare i stället för att (alternativvärde) leva under samma omständigheter som under studietiden (dvs det ekonomiska värdet som rektangeln visar). Dels B som visar att, tack vare projekten, kommer läkarna under hela sin yrkesverksamma tid fram till pension ha 2,1 års försprång i form av praktisk yrkeserfarenhet. Detta kommer att visa sig i större skicklighet, högre vårdkvalitet och även i högre månadslön. Det samhällsekonomiska värdet av en månads arbete av en legitimerad läkare Många människor har sannolikt uppfattningen att läkarna utför ett mycket värdefullt arbete vars värde överstiger många andra yrkesgruppers trots att löner för dessa kan vara betydligt högre. I det fall det råder stor brist på läkare kan man också hävda att marknadsvärdet (dvs lönen) är felaktigt och bör justeras uppåt i en samhällsekonomisk kalkyl. I annat fall måste man dock konstatera att vi samhällsmedborgare via våra politiker har satt ett värde på läkartid som återspeglas av lönen, hur stor respekt man än känner för en god läkare. En samhällsekonomisk värdering av det lidande en extra läkare kan undanröja vore fullt möjlig att göra och det är sannolikt att detta värde för en god läkare avsevärt skulle överstiga lönen. För att värdera effekterna av att läkare, tack vare projekten, arbetar 2,1 år extra som läkare kommer vi emellertid att använda lönen som måttstock dels eftersom ingen alternativ 20

21 värdering har kunnat göras och dels eftersom pålitliga lönedata går att få fram relativt enkelt. Bruttolönen måste multipliceras med lönebikostnaderna för att få det samhällsekonomiska värdet. Det samhällsekonomiska värdet av arbete kan därmed beräknas utifrån följande: SW=W*(1+Є) där.. SW W Є = samhällsekonomiskt värde av en individs utförda arbete = individens bruttoinkomst u.h.t. transfereringar (dvs skatter och bidrag) = lönebikostnader i procent av individens bruttolön Med hjälp av tabell 5.2 har vi nu underlag att beräkna det samhällsekonomiska värde som genereras av att utländska läkare kan arbeta som läkare i Sverige 2,1 år tidigare. Tabell 5.2: Lönekartläggning per , Västra Götalands Regionen Ökning av Befattning Månadslön Medelålder (år) Månadslön Överläkare ,4 830 kr/år Specialistläkare , kr/år Underläkare ( ST-läkare ) , kr/år Underläkare ( AT-läkare ) ,5 Antaganden för kalkylen I tabell 5.2 finns genomsnittliga månadslöner för läkare i Västra Götaland. Vi använder därför månadslönen som underlag för att beräkna det samhällsekonomiska värdet av att utländska läkare, tack vare projekten, får sin läkarlegitimation 2,1 år tidigare. Lönebikostnader (Є i formeln ovan) antas vara 52% av bruttolönen. Därför multipliceras lönen med faktorn 1,52 (jfr formeln ovan). På de båda kurserna deltog 90 resp. 51 studerande. Vi räknar därför med 141 läkare varav 78% dvs 110 arbetar som läkare. Dock är inte alla 110 ännu legitimerade men eftersom statistiken visar att tiden fram till legitimation minskar i genomsnitt med 2,1 år antar vi att även för dem som ännu inte fått legitimation kommer vägen till legitimation vara 2,1 år kortare tack vare projekten. Värdet av läkarna arbetar 2,1 år mer som legitimerade läkare (yta A i fig 5.2) Kalkylen baseras på 110 läkare som arbetar 2,1 år extra dvs 231 läkarår. Varje läkarår ger vi ett samhällsekonomiskt värde av 12 x x 1,52 = kr. Detta blir ett samhällsekonomisk brutto av 231 x = 134,556 MKR Dock måste vi tänka på att alternativt (dvs utan projektet) hade dessa 231 deltagare åstadkommit annat samhällsekonomiskt värde under dessa 2,1 år. Att uppskatta detta alternativvärde är svårt. Alternativet skulle kunna vara helt meningslös arbetslöshet men också värdefulla samhällsinsatser av annat slag. I enlighet med diskussionen i ovan 21

22 använder vi kr / mån som ett genomsnittligt värde för alla 110 deltagare. Det samhällsekonomiska bruttot om måste därför reduceras med alternativkostnaden: 110 x 2,1 x 12 x x 1,52 = 52,668 MKR och därför får vi ett samhällsekonomiskt nettovärde av de 2,1 år extra som deltagarna i projektet kan arbeta som legitimerade läkare beräknat som: 134,556 MKR - 52,668 MKR = 81,888 MKR Ytan A i figur 5.2 motsvarar därför 81,888 MKR Värdet av att läkarna får 2,1 år längre erfarenhet (yta B i figur 5.2) Det samhällsekonomiska värdet baseras på antagandet att läkarna blir skickligare och ger samhället en högre vårdkvalitet tack vare att de, med hjälp av kursen, får 2,1 års längre praktisk erfarenhet. Detta är ett försprång som de behåller hela sitt arbetsliv. En väsentlig faktor är också att de kunskaper man har från utlandet vårdas mycket bättre om man kommer ut som legitimerad läkare 2,1 år tidigare. Att sätta ett samhällsekonomiskt värde på detta är inte enkelt men om vi även fortsättningsvis antar att lönen återspeglar det samhällsekonomiska värdet så kan vi även här använda lönestatistiken i tabell 5.2. I tabell 5.2 finns uppgifter om läkarnas medelålder i olika befattningar. Med hjälp av dessa uppgifter kan vi också beräkna den ökning av månadslönen som varje års anställning i genomsnitt ger. Till exempel ökar lönen för en 36,8 årig underläkare till för en 43,8 årig specialistläkare. Under 7 år (43,8-36,8) ökade således månadslönen med kr vilket innebär att per år ökar månadslönen med kr ( / 7). På motsvarande sätt kan vi ur tabell 5.2 beräkna att månadslöneökningstakten mellan 43,8 år och 53,4 (överläkare) är 830 kr per år i tjänst. För att inte komplicera beräkningarna alltför mycket gör vi därför antagandet att mellan 36 och 67 år värderas erfarenheten från ett extra tjänsteår till kr per månad. Statistiken från undersökningen visar att deltagarnas medelålder är 40 år och vi antar att de kommer att arbeta som legitimerade läkare fram till 67 år och följa den karriärväg som beskrivs i tabell 5.2. Det samhällsekonomiska värdet av att under hela arbetslivet ha 2,1 års försprång i praktisk erfarenhet illustreras i figur 5.2 av ytan mellan de två kurvorna. De första 2,1 åren av detta värde är inkluderat i beräkningen (81,888 MKR) ovan men de följande 25 åren från 42 till 67 år måste beräknas med hjälp av diskontering och nuvärdemetoden (se 4.2). Kalkyl Varje år mellan 42 och 67 år (dvs under 25 år) kommer läkarna ha 2,1 års försprång tack vare projekten. Varje års försprång antas ha ett värde av per månad enligt diskussionen ovan, dvs 2,1 år har ett värde av 2,1 x = per månad. Detta motsvarar 12 x = kr. per år under 25 år. Eftersom vi har räknar endast på den extra lön som legitimerade läkare får per månad är det redan ett nettobelopp och någon diskussion avseende alternativkostnaden är därför ej relevant. Vi antar kalkylräntan 4%. Nuvärdet för 110 läkare av 2,1 års försprång i praktiskt läkararbete blir då: (Värdet av Nuvärdefaktorn (4%, 25 år) = 15,62 erhålls ur en nuvärdetabell) 110 x x 1,52 x Nuvärdef. (4%, 25 år) = 110 x x 1,52 x 15,62 = 72,395 MKR 22