INVANDRADE LÄKARE. - en resurs i svensk sjukvård. En sammanfattning av Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INVANDRADE LÄKARE. - en resurs i svensk sjukvård. En sammanfattning av Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets handlingsprogram"

Transkript

1 INVANDRADE LÄKARE - en resurs i svensk sjukvård En sammanfattning av Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets handlingsprogram Sveriges läkarförbund Svenska Läkaresällskapet 2001

2 Bakgrund Ledningarna för Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund beslöt redan år 1996 att utreda frågan om invandrade läkares arbetsförhållanden. Den främsta anledningen till detta var att man ville möta behovet av information om utländska läkares situation. Arbetet behandlar utländska läkare med examen från land utanför EU/EES-området och deras väg till svensk legitimation. I januari 1998 beslöt Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet att arbeta vidare med frågan om vad läkarorganisationerna kan göra för att underlätta för invandrade läkare att uppnå svensk behörighet, få anställning och integreras i den svenska hälso- och sjukvårdsorganisationen. Detta arbete resulterade i en rapport, Invandrade läkare en resurs i svensk sjukvård, som publicerades Det har nu uppkommit behov av en översättning till engelska av de centrala delarna i programmet. Syfte Syftet med rapporten är att identifiera och analysera olika problemområden och utifrån detta föreslå åtgärder för att underlätta för invandrade läkare att få svensk legitimation och att komma in och integreras i den svenska hälso- och sjukvården. Handlingsprogrammet skall ligga till grund för läkarorganisationernas fortsatta arbete. I programmet föreslås åtgärder som läkarorganisationerna själva disponerar över inom ramen för sin verksamhet. På de områden läkarorganisationerna inte har några befogenheter, innebär förslagen till åtgärder t ex att krav och förslag framförs till ansvariga myndigheter eller motsvarande. Handlingsprogrammet vänder sig inte bara till förtroendemän och tjänstemän i läkarorganisationerna utan också till berörda myndigheter, politiker, verksamhetschefer, arbetsförmedlingar, socialtjänsten m fl. Rapporten innehåller också värdefull information för den invandrade läkaren och kan även till viss del gälla för andra vårdyrken. I denna sammanfattning redogörs kronologiskt för en invandrad läkares väg in på den svenska sjukvårdsarbetsmarknaden. Sammanfattningen är uppdelad i fyra huvuddelar; den första delen innehåller dels en redogörelse för den kompletterande utbildning som krävs för svensk legitimation, dels synpunkter och förslag som läkarorganisationerna har vad gäller utbildningen, den andra delen behandlar vägen till arbetsmarknaden och läkarorganisationernas förslag till förbättringar och underlättanden av denna, den näst sista 2

3 delen handlar om professionell kompetens och avslutnigsvis så beskriver skriften de olika lokala projekten kortfattat. Vägen till svensk legitimation En läkare med examen från land utanför EU/EES måste genomgå en kompletterande utbildning i Sverige för att erhålla svensk legitimation. Enligt Socialstyrelsen kan inte den kompletterande utbildningen, på grund av begränsade resurser, erbjudas alla utländska läkare som vill arbeta i Sverige. Därför accepteras för närvarande enbart läkare som av Migrationsverket beviljats uppehålls- och arbetstillstånd av politiska, humanitära eller familjemässiga skäl. Svenska för invandrare (sfi) Enligt gällande regler har alla invandrare som är bosatta i en kommun och saknar grundläggande kunskaper i svenska rätt att delta i sfi. Rätten till sfi är således knuten till den kommun där invandraren är bosatt och folkbokförd. För att få delta krävs uppehållstillstånd. Kommunen är skyldig att, om inte särskilda skäl finns, senast inom tre månader tillhandahålla sfi. Kurslängden uppgår till 6-12 månader. 3

4 Kompletteringsutbildningen Provtjänstgöring Socialstyrelsens beslut om kompletering av utbildning Sjukvårdssvenska (frivillig) Sfiintyg Språkprov Läkare specialister Medicinskt kunskapsprov Läkare utan specialistkompetens AT Kurs i socialmedicin & författningskunskap Formell ansökan om legitimation Ansökan om kompetensbedömning Ansökan om tillstånd att arbeta som läkare i Sverige görs hos Socialstyrelsen, som i varje enskilt fall bedömer den sökandes medicinska kompetens och beslutar om villkoren för svensk legitimation. För att kunna bedöma den medicinska kompetensen föreskriver Socialstyrelsen att den utländske läkaren antingen genomgår ett medicinskt kunskapsprov eller provtjänstgöring. Läkare med specialistbehörighet innefattande minst fem års yrkeserfarenhet föreskrivs provtjänstgöring under sex månader, medan läkare med enbart utländsk examen eller med begränsad yrkeserfarenhet åläggs att genomgå kunskapsprovet. För närvarande hänvisas ungefär hälften till kunskapsprovet och hälften till provtjänstgöring. 4

5 Det tar i genomsnitt ca 4 5 år att erhålla svensk legitimation för dem som åläggs kunskapsprovet och ca 2 år för dem som åläggs provtjänstgöring, från det att ansökan inkom till Socialstyrelsen. Språkprov kurs i sjukvårdssvenska Det första steget i den kompletterande utbildningen är ett obligatoriskt språkprov i svenska. Folkuniversitetet anordnar språkprovet på uppdrag av Socialstyrelsen. Nivån på språkprovet motsvarar gymnasiekompetens i svenska. Som en förberedelse inför provet anordnar Folkuniversitetet frivilliga språkkurser, benämnda Sjukvårdssvenska 1 och 2. För att antas till de frivilliga språkkurserna krävs att man genomgått sfi och fått ett beslut från Socialstyrelsen om komplettering. Den sökande måste också genomgå ett inträdesprov. Antalet platser på dessa kurser är begränsat. Språkprovet och de frivilliga språkkurserna finansieras av Socialstyrelsen och Länsarbetsnämnden och genomförs av Folkuniversitetet i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå samt av Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Ett hinder för många utländska läkare har varit att klara av sin försörjning under deltagandet av kursen i sjukvårdssvenska. Medicinskt kunskapsprov (TULE-prov) Syftet med det medicinska kunskapsprovet, även kallat TULE-provet (Tentamensgruppen för Utländska Läkares Examination), är att fastställa att läkaren besitter grundläggande medicinska kunskaper motsvarande svensk läkarexamen. TULE-provet anordnas två gånger per år av Karolinska Institutet i samråd med Socialstyrelsen. Godkänt språkprov i sjukvårdssvenska är en förutsättning för deltagande i TULE-provet. Provet består av två delar och genomförs under tre dagar. Första dagen genomförs ett skriftligt kunskapsprov som omfattar ca 100 frågor fördelade på ämnena: kirurgi, medicin, obstetrik och gynekologi, pediatrik och psykiatri. Andra och tredje dagen genomförs två individuella praktiska prov inom några av nämnda områden. Examinanden tilldelas en eller två patienter med vilka praktisk-kliniska moment som anamnes, status, remiss, behandlingsförslag m m skall genomföras. 5

6 År 1998 höjdes kraven för godkänt på den teoretiska delen från 60% till 65% rätt i kirurgi och medicin och från 50% till 60% rätt i övriga ämnen. Sedan år 1998 gäller att för dem, som inte klarat hela provet vid det första tillfället kan de delar som underkänts tenteras om vid ett andra tillfälle, dvs. hela provet behöver inte göras om. Om alla ämnen inte är godkända vid det andra tillfället finns ytterligare en möjlighet att tentera om underkända ämnen vid ett tredje tillfälle. För det praktiska provet gäller att vid omtentamen måste alltid båda delarna av det praktiska provet genomföras. Om man efter tre provtillfällen inte uppnått godkänt resultat finns i princip inte någon möjlighet till ytterligare tentamen. Provtjänstgöring Godkänt språkprov är ett krav för provtjänstgöring. Läkaren måste själv ordna en plats för provtjänstgöringen inom aktuellt verksamhetsområde. Verksamhetschefen avger efter provtjänstgöringen ett utlåtande, som innefattar en bedömning av läkarens medicinska kunskaper i relation till kraven för svensk legitimation, omdömesförmåga, förhållningssätt gentemot patienter och personal samt allmän lämplighet som läkare och reell kompetens inom specialiteten, helst i termer som relateras till det svenska vidareutbildningssystemet och fastställd målbeskrivning. Fastställande av legitimationsvillkor Efter godkänt TULE-prov respektive provtjänstgöring fastställer Socialstyrelsen villkoren för att få svensk legitimation. När det gäller provtjänstgöringen grundar Socialstyrelsen sin bedömning på utlåtandet från verksamhetschefen. Besluten om legitimationsvillkor kan förete stora individuella variationer. För icke specialistkompetenta läkare som klarat TULE-provet är vanligen allmäntjänstgöring (AT) ett legitimationsvillkor. Även läkare som ålagts provtjänstgöring kan i vissa fall åläggas AT eller delar av AT som villkor för svensk legitimation. Gemensamt för alla är dock kravet på utbildning i svenska medicinalförfattningar. Sådan utbildning anordnas för närvarande två till fyra gånger per år av Samhällsmedicinska institutionen vid Lunds universitet. Legitimation Efter godkänd kurs i medicinalförfattningar ansöker de som haft kursen som enda legitimationsvillkor om svensk legitimation. De läkare som ålagts AT som 6

7 legitimationsvillkor fullgör denna, går kursen i medicinalförfattningar och ansöker därefter om svensk legitimation. Specialistkompetens kan erhållas då läkaren uppnått kompetens enligt målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring. Vägen till svensk legitimation läkarorganisationernas förslag Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att invandrade läkare snabbare måste komma in i den svenska sjukvården. Det är orimligt om personer som redan har en läkarutbildning när de kommer till Sverige fastnar i en kompletteringsutbildning, som tar orimligt lång tid. Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att: En förbättrad samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen är en första förutsättning för att invandrade läkare snabbare lotsas till svensk legitimation och för att samhällets ekonomiska resurser skall utnyttjas på ett effektivt sätt. Kommunerna i samarbete med bl a Integrationsverket måste se över svenska för invandrare (sfi) för att kunna individualisera och effektivisera undervisningen. Större vikt måste också läggas vid uttalsundervisning och satslära. Ett samarbete över kommungränserna kan ge möjligheter att ha särskilda grupper med invandrade läkare och annan sjukvårdspersonal. Det skall vara en rättighet för invandrade läkare att få delta i kurserna i sjukvårdssvenska. Invandrade läkare måste ges ökade möjligheter att praktisera såväl i samband med språkundervisningen som inför det medicinska kunskapsprovet (TULE-provet) och provtjänstgöringen. Arbetsförmedlingen i samarbete med arbetsgivaren och den lokala läkarföreningen med hjälp av arbetsmarknadspolitiska medel bör starta olika former av utbildningar/praktik, i en sådan utsträckning att på sikt alla invandrade läkare, oavsett kompletteringsväg, kan erbjudas en sådan plats. Läkarorganisationerna bör ha representation i den s k TULE-organisationen. Tydliga kriterier och mål måste utarbetas för provtjänstgöringen. Invandrade läkare som av Socialstyrelsen ålagts provtjänstgöring skall förordas som underläkare under tjänstgöringen. 7

8 Vägen till arbetsmarknaden Att få arbete är av central betydelse för invandrares möjligheter att etablera sig i det nya landet. Arbete ger förutom en ordnad ekonomi och självförsörjning, kontakter och förstärkt identitet, vilket i sin tur befrämjar den sociala integrationen. Hög utbildning, såsom läkarexamen och yrkeserfarenhet från hemlandet, förefaller emellertid inte vara någon garanti för att komma in på arbetsmarknaden. Svårigheter att bedöma utbildningen, bristande kunskaper i svenska, liten praktisk erfarenhet av svensk sjukvård och avsaknad av kontaktnät kan vara förklaringar till svårigheter på arbetsmarknaden och arbetslöshet bland invandrade läkare. En annan förklaring, som inte kan uteslutas, är fördomsfulla attityder mot invandrare. Diskriminering tas sällan upp i samband med invandrares svårigheter i arbetslivet och inte heller åtgärder som kan motverka och reducera diskrimineringen. Många invandrade läkare är specialistkompetenta och har flera års erfarenhet. Det krävs i dessa fall endast en kortare kompletterande utbildning för att de skall kunna delta i sjukvårdsarbetet fullt ut. Ekonomiskt krävs det förhållandevis små insatser för att ge invandrade läkare erforderlig kompetens för svensk legitimation. I gengäld tillför de hälsooch sjukvården värdefull kompetens i form av språkkunskaper och sådana kunskaper och erfarenheter som en annan kulturell och etnisk bakgrund kan medföra. Befolkningssammansättningen har förändrats i Sverige vilket, förutom att det bör avspeglas i personalsammansättningen, ställer nya krav på kunskaper hos personalen inom hälso- och sjukvården. Vägen till arbetsmarknaden läkarorganisationernas förslag Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att arbetslöshet bland invandrade läkare är att misshushålla med resurser. Invandrade läkare är en viktigt tillgång i den svenska hälso- och sjukvården. För att underlätta för invandrade läkare att ta sig in på arbetsmarknaden skall läkarorganisationerna: Verka för att arbetsgivare tar emot invandrade läkare för praktik. Samarbeta med arbetsförmedlingen och verka för inrättande av s k branschförmedlingar. Verka för en förbättrad statistik om gruppen invandrade läkare. 8

9 Sprida information om kompletteringsutbildningen. Ge stöd och råd vid nyanställning, t ex i lönefrågor. Påverka attityder och framhålla att mångfald i arbetsstyrkan behövs. Utveckling av professionell kompetens och kännedom om den svenska hälso- och sjukvården Stöd till utländska läkare För att invandrade läkare skall kunna arbeta och fungera på ett bra sätt i den svenska hälsooch sjukvården räcker det dock inte med att de upp fyller de formella kraven. De måste också få hjälp att integreras i organisationen och att förstå den svenska sjukvårdskulturen och traditionen. För detta krävs, förutom att de får stöd av berörda kolleger, också att arbetsgivaren utarbetar väl genomtänkta introduktionsprogram. Man bör också i samarbete med de lokala fackliga organisationerna försöka skapa nätverk och mentorsprogram för invandrade läkare. Utveckling av professionell kompetens och kännedom om den svenska hälsooch sjukvården läkarorganisationernas förslag Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anser att det är viktigt att alla invandrade läkare på ett tidigt stadium får stöd av berörda kolleger. För det krävs bl a: Mentorprogram, såväl hos arbetsgivaren i samarbete med lokala fackliga organisationen, som inom olika sektioner/specialitetsföreningar. Nätverk för invandrade läkare och mentorer. Verka för att arbetsgivaren utarbetar introduktionsprogram för nyanställda läkare. Individuella kompetensutvecklingsplaner. Forskning och utvecklingsarbete gällande dels invandrade läkares möjligheter och svårigheter på arbetsmarknaden, dels förutsättningar och svårigheter för invandrade läkare i mötet med olika patientgrupper. Uppföljning och utveckling av de olika insatserna. 9

10 Lokala modeller Det har lokalt uppstått modeller för att underlätta för invandrade läkare att få svensk legitimation. Nedan redovisas tre modeller, de s k Malmö-, Göteborg- och Stockholmsmodellerna. Malmö-modellen Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS) har i samarbete med arbetsförmedlingen startat en utbildning som vänder sig till läkare med utländsk examen. Många fruktlösa försök hade gjorts av arbetsförmedlingen att ordna praktikplatser samtidigt som man på UMAS hade konstaterat att det var svårt för invandrade läkare att få fotfäste på arbetsmarknaden. Tillsammans tog man därför initiativ till en strukturerad utbildning i syfte att ge invandrade läkare bättre förutsättningar att komma in i den svenska sjukvården. Utbildningen vänder sig till läkare som har erhållit krav från Socialstyrelsen på att genomgå TULE-provet och som klarat av språkprovet. De som uppfyller dessa villkor och står till arbetsmarknadens förfogande får via arbetsförmedlingen möjlighet att gå utbildningen. Huvudsyftet är att ge deltagarna de kunskaper som krävs för att de skall klara TULE-provet. Utbildningen omfattar 6 månader och genomförs på den invärtesmedicinska kliniken. Utbildningen som består av såväl praktik och teori, är uppdelad i tre block om vardera två månader. Under den första perioden följer deltagaren bl a en undersköterskas och en sjuksköterskas arbete. Den andra perioden avser självstudier. En lista över svenskspråkig litteratur, som delvis är anpassad till uppläggningen av TULE-provet, har tagits fram. Under perioden går man bl a igenom tidigare TULE-prov, både de teoretiska och de praktiska delarna. En gång per vecka diskuterar man tillsammans på kliniken litteraturen, fallbeskrivningar m m. Under den tredje och sista perioden ges deltagarna möjlighet till en mer praktiskt inriktad tjänstgöring. Utbildningen avslutas med ett skriftligt prov. Finansieringen sker med arbetsmarknadspolitiska medel. Den ryms inom ramen för det som kallas otraditionella insatser på det arbetsmarknadspolitiska området. Med detta avses insatser som kan motiveras av arbetsmarknadsskäl men som inte ryms inom de ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Arbetsförmedlingen köper utbildningen av 10

11 medicinkliniken, som tar emot tre läkare i taget. Läkaren uppbär s k utbildningsbidrag, som grundas på arbetslöshetsersättningen. För den som inte kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning är ersättningen 104 kr per dag, vilket i sin tur sannolikt innebär att även socialbidrag är aktuellt. Den totala kostnaden (exkl ev socialbidrag) per deltagare uppgår till ca kronor. Göteborgsmodellen Projekt Utländska Läkare ett projekt med bara vinnare. Ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stad, Integrationsverket, Länsarbetsnämnden, Medicinska Fakulteten GU, Socialstyrelsen samt Västra Götalandsregionen i syfte att korta vägen fram till svensk läkarlegitimation för läkare med examina från land utanför EU. Det handlar om att se den invandrade läkarens väg som en process där olika huvudmän har ett gemensamt ansvar och samarbetar utifrån detta. Projektet tar ett helhetsgrepp över denna process och syftar till att underlätta vägen för de 90 läkare som ingår i pilotprojektet men också att arbeta fram en modell för hur processen för invandrade läkare generellt kan göras enklare och snabbare. För de som inte klarat språkprovet genomförs initialt ett språktest i syfte att planera utbildningen på individuell basis. Rent konkret delades målgruppen in i fyra olika grupper där de med minst kunskap fick maximalt utbildningsstöd - dvs 45 veckors undervisning, varefter man bedöms kunna ha förutsättning att klara språkprovet. Stöd inför det medicinska kunskapsprovet utarbetades av Medicinska Fakulteten vid GU. Stödet sträcker sig över 16 veckor och innefattar såväl föreläsningar som gruppdiskussioner och auskultation. Dessutom har projektet köpt in relevant litteratur till ett kursbibliotek. Stödet hålls samman och organiseras genom att man på deltid anställt en ansvarig studierektor och en kurssekreterare. För de som skall provtjänstgöra har en intern organisation inom regionen tillskapats för att utveckla provtjänstgöringen. Ett kontrakt upprättas mellan verksamhetschef, studierektor, handledare och den berörde läkaren och som anger mål och ställer krav på uppföljning och reglerar villkoren för provtjänstgöringen. Mottagande enheter får t ex ett ekonomiskt bidrag 11

12 (2000:-/vecka) till resursförstärkning eller egen kompetensutveckling. Man försöker dessutom stimulera deltagarna till att söka sig ut från Göteborg till de delar av regionen där de framtida jobben finns. Korta fakta om projektet: I pilotgruppen ingår 91 utländska läkare Pilotgruppen får lön under projektet (12300:-/mån som ökas till 15600:-/mån under provtjänstgöring) Projektet påbörjades maj 2000 och avslutas dec 2001 Stockholmsmodellen Med Malmöprojektet som förebild har Stockholms läns landsting, Länsarbetsnämnden i Stockholm startat ett gemensamt projekt som syftar till att ge läkare bosatta i Stockholmsregionen och som har läkarexamen från länder utanför EU/EES, svensk läkarlegitimation. Projektet, som har fått ekonomiskt stöd av regeringen, innehåller såväl preparandkurser inför kunskapsprovet som placeringar på antingen reguljär AT eller provtjänstgöring beroende på läkarens utbildningsnivå i hemlandet. Totalt finns ekonomiska medel för att kunna ge ca 150 läkare legitimation. Looking for work Advertisements for available posts are mainly found in Läkartidningen, the Swedish Medical Journal. Läkartidningen is published weekly. Advertisements for medical posts are also found in Moderna Läkare, Landstingsvärlden and in the official publication Post & Inrikes Tidningar. Medical vacancies are also advertised at Arbetsförmedlingen, which is the national employment office. Some regions have specialised branches of Arbetsförmedlingen for different professions, for example health care professions. In areas where specialised branches do not exist the applicant is to contact the general office of Arbetsförmedlingen. The officeof-contact is determined by one s home address. At the time of registering with Arbetsförmedlingen it is important to make sure that all information about one s skills and competence is registered in the organisation s databank, for example specialist training certificates. This will ensure the best possible match between applicants and vacancies. 12

13 Bli medlem i Sveriges läkarförbund Vi ser fram emot att se dig som medlem i Sveriges läkarförbund. Varje ny medlem gör hela läkarkåren starkare. Ju fler medlemmar vi har med oss, med desto större tyngd kan vi driva våra frågor och göra rätt prioriteringar för Sveriges läkare. Som medlem i Sveriges läkarförbund får du bland annat: Möjlighet till råd och stöd i frågor som rör din utbildning, yrkesroll och arbetssituation. - Hjälp inför din löneförhandling genom aktuell lönestatisk och konkret vägledning. - Råd och stöd i frågor som rör avtal, försäkringar och pensioner. - Juridisk rådgivning i t ex anmälningsärenden, arbetsrätt och sjukvårdsjuridik. - Tillgång till aktuella utredningar och programskrifter. - Medlemsförmåner som t ex lån och tillgång till fritidshus. Som aktiv medlem har du dessutom möjlighet att: - Påverka din egen arbetssituation. - Påverka den centrala och lokala lönebildningen. - Påverka att rätt prioriteringar görs i Läkarförbundets verksamhet. - Påverka Läkarförbundets politiska verksamhet. Medlemsansökan finns på Sveriges läkarförbunds hemsida Important addresses and Websites Sveriges läkarförbund (Swedish Medical Association) P O Box 5610 SE Stockholm Sweden Tel: Fax: Svenska Läkaresällskapet (Swedish Society of Medicine) P O Box 738 SE Stockholm Sweden 13

14 Tel: Fax: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare) SE Stockholm Sweden Tel: Fax: SACO (Swedish Confederation of Professional Associations) P O Box 2206 SE Stockholm Sweden Tel: Fax: Läkartidningen Arbetsförmedlingen Integrationsverket Migrationsverket

Invandrade läkare en resurs i svensk sjukvård. Ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet

Invandrade läkare en resurs i svensk sjukvård. Ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet Invandrade läkare en resurs i svensk sjukvård Ett handlingsprogram från Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet Sveriges läkarförbund Grafisk formgivning: Mako Fukuda Best. nr 50-12 Innehåll

Läs mer

Vägen till svensk legitimation för dig som är läkarutbildad utanför EU/EES

Vägen till svensk legitimation för dig som är läkarutbildad utanför EU/EES Vägen till svensk legitimation för dig som är läkarutbildad utanför EU/EES Din kompetens som läkare behövs på den svenska arbetsmarknaden Här är en beskrivning av hur processen ser ut för att få svensk

Läs mer

VÄGLEDNING VID REKRYTERING AV UTLÄNDSKA LÄKARE LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

VÄGLEDNING VID REKRYTERING AV UTLÄNDSKA LÄKARE LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Juni 2011 VÄGLEDNING VID REKRYTERING AV UTLÄNDSKA LÄKARE LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Välkommen! Welcome! Willkommen! Üdvözöljük! Powitanie! Laipni ludzam! Bine ati venit! Reviderad:2011-06-13 Innehållsförteckning

Läs mer

Tjänstgöringsbok för AT-läkare

Tjänstgöringsbok för AT-läkare Tjänstgöringsbok för AT-läkare 1 Artikelnr: 2006-119-1 Sättning: Per-Erik Engström 2 1. Allmänt Denna bok innehåller dels tjänstgöringsintyg för allmäntjänstgöringen (AT), dels Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund För dig med utomnordisk examen 2010 Sveriges läkarförbund Välkommen! Sveriges läkarförbund är en organisation för alla läkare. Här får du information om vad Läkarförbundet är och

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av. Projekt Utländska Läkare & Projekt Utländska Legitimationsyrken

Samhällsekonomisk analys av. Projekt Utländska Läkare & Projekt Utländska Legitimationsyrken Samhällsekonomisk analys av Projekt Utländska Läkare & Projekt Utländska Legitimationsyrken Afërdita Abazi, praktikant Personalstrategiska avdelningen Regionens Hus, Vänersborg Aferdita.Abazi@trollhattan.se

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Slutrapport Kortare väg till svensk legitimation

Slutrapport Kortare väg till svensk legitimation Slutrapport Kortare väg till svensk legitimation 1. Bakgrund I Sverige och Västra Götalandsregionen råder läkarbrist. Trots det uppenbara behovet av läkare i olika kategorier kan det för utländska läkare

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND SVERIGES LÄKARFÖRBUND TRYCK: TRYCKINDUSTRI INFORMATION, 2003 MITT MEDLEMSKAP Läkarförbundet är både läkarnas fackförbund och professionens organisation.

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

När Projekt Utländska Läkare avslutades vid årsskiftet 2001/2002 kunde projektet bl. a presentera följande resultat:

När Projekt Utländska Läkare avslutades vid årsskiftet 2001/2002 kunde projektet bl. a presentera följande resultat: Bakgrund I Sverige och Västra Götalandsregionen rådde läkarbrist. Trots det uppenbara behovet av läkare i olika kategorier kunde det för utländska läkare te sig nästan omöjligt att få arbeta med det man

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT

STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT STÖD TILL AT- OCH ST-LÄKARE SOM RISKERAR ATT EJ FÅ SIN TJÄNSTGÖRING GODKÄND POLICYDOKUMENT Box 5610 Stockholm Tel 08-790 33 00 Fax 08-20 57 18 info@slf.se www.slf.se STÖD TILL DE AT- OCH ST-LÄKARE SOM

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Riktlinjer vid rekrytering och anställning av utländsk vårdpersonal, inom EU/EES och för Svenskar som studerar till läkare inom EU

Riktlinjer vid rekrytering och anställning av utländsk vårdpersonal, inom EU/EES och för Svenskar som studerar till läkare inom EU Pia Sondell Uppdaterad juni 2012 Riktlinjer vid rekrytering och anställning av utländsk och för Svenskar som studerar till läkare inom EU 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

LIF. Ann Maliniak 2015-04-29

LIF. Ann Maliniak 2015-04-29 LIF Utbildning till auktoriserad läkemedelsinformatör (konsulent) samt möjlighet att läsa hela eller delar av Medicinsk grundutbildning och att som privatist avlägga sluttentamen Ann Maliniak 2015-04-29

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Ortodonti. Orthodontics

Ortodonti. Orthodontics Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-404-11 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Ortodonti Orthodontics Högskolepoäng: 9 Kurskod:

Läs mer

Statens räddningsverks föreskrifter om erkännande av behörighetsgivande utländsk utbildning m.m.

Statens räddningsverks föreskrifter om erkännande av behörighetsgivande utländsk utbildning m.m. Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om erkännande av behörighetsgivande utländsk utbildning m.m.

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Utländsk högskoleexamen Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Nyanländ. Hur gör jag? Det finns många sätt för en nyanländ till Sverige med utländsk högskoleexamen att tillgå för att komma

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för personer med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland.

Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för personer med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland. Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för personer med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland. En analys av förutsättningarna för att få svensk legitimation

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring.

Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring. Riktlinjer för bedömning av meriter vid tillsättning av tjänst som tandläkare under specialiseringstjänstgöring. Syftet med riktlinjerna är att samma normer för bedömning och tillsättning av specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Handledning av AT-läkare

Handledning av AT-läkare Handledning av AT-läkare Information till Kirurger och Urologer Saskia Schulze AT-studierektor Kirurgkliniken NU-Sjukvården Vad är AT? Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer