ANVISNING OM UNDERSTÖD FÖR RENOVERING AV FÖRENINGSHUS

Transkript

1 SUOMEN KOTISEUTULIITTO FINLANDS HEMBYGDSFÖRBUND Kalevagatan 13 A HELSINGFORS tfn fax toimisto@kotiseutuliitto.fi Helsingfors ANVISNING OM UNDERSTÖD FÖR RENOVERING AV FÖRENINGSHUS Avsikten med renoveringsunderstöden är att bibehålla, bevara och öka föreningshusens kulturhistoriska värde, deras tekniska nivå och funktionsduglighet. Undervisningsministeriet har med stöd av 7 statsunderstödslagen (688/2001) överfört uppgifterna i samband med renoveringsunderstöd för föreningshus till Finlands Hembygdsförbund, som ger följande anvisningar om understödet: 1. Objekt för vilka understöd kan beviljas Statsunderstöd beviljas för renovering av föreningshus som är avsedda för fri medborgarverksamhet och som ägs av ungdomsföreningar, arbetarföreningar, lantmannaföreningar, småbrukarföreningar och -avdelningar, lantbruksproducenternas föreningar, mantalsstiftelser, idrottsföreningar, hembygdsföreningar, byaföreningar, nykterhetsföreningar, FBK-föreningar, Marthaföreningar och olika partiavdelningar. Av särskilda skäl kan understödet även beviljas för renovering av föreningshus som ägs av annan motsvarande förening. För projekt som delvis finansieras ur EU:s strukturfonder kan inte beviljas anslag avsett för renovering av föreningshus. Sådana idrottsföreningshus som huvudsakligen utnyttjas för idrott och för vilkas anläggningskostnader statsunderstöd söks med stöd av idrottslagen faller inte inom ramen för detta understöd. Vid sidan av reparationskostnader kan understödet även beviljas för planeringskostnader vid renoveringar, sådan tillbyggnad som förbättrar husets funktionsduglighet, iståndsättning eller anskaffning av inventarier eller utrustning som anpassar sig till den stil byggnaden företräder och förbättring eller anskaffning av fast specialapparatur. Understödet kan även gälla uthusbyggnader eller gårdsplaner som betjänar huvudbyggnaden. Av särskilda skäl kan understöd också beviljas för återuppförande av föreningshus. Sökanden skall vara registrerad förening eller en annan sammanslutning med rättslig handlingsförmåga (stiftelse, företag, andelslag eller liknande). Sökanden skall ensam eller tillsammans med någon motsvarande sammanslutning äga byggnaden som skall renoveras samt räknat från ansökningstiden med minst 20 års arrende- eller nyttjanderätt äga eller besitta det jordområde på vilket byggnaden är belägen.

2 2/7 När understöden beviljas läggs särskild vikt vid byggnadens kulturhistoriska värde och den betydelse samlingslokalerna har för medborgarnas kultur- och hobbyverksamhet och andra fritidsaktiviteter i trakten. 2. Hur ansökan görs Ansökan sänds till Finlands Hembygdsförbund, adress: Kalevagatan 13 A, HELSINGFORS. Understöden ledigförklaras på Finlands Hembygdsförbunds webbplats Ansökningstiden går årligen ut i slutet av september. Understödet söks med Finlands Hembygdsförbunds blankett B1. Blanketten kan skrivas ut på förbundets webbplats Blanketter kan också beställas från Finlands Hembygdsförbund, tfn eller per e-post toimisto@kotiseutuliitto.fi. Följande handlingar skall fogas till ansökan: 1. Föreningens verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisorernas utlåtande från föregående verksamhetsperiod samt verksamhetsplanen och budgeten för innevarande år. 2. Intyg över föreningens ägande- eller besittningsrätt till tomten. 3. Fotografier av byggnadens exteriör och interiör, speciellt festsalen. 4. Helhetsplan för renoveringen (närmare anvisningar i bilaga). - byggbeskrivning - om de åtgärder som ansökan gäller innebär ändringar i rumsdispositionen, fasaden eller konstruktionerna: situationsplan samt plan-, sektions- och fasadritningar av vilka framgår befintliga konstruktioner, vilka som skall rivas och vilka nya som skall byggas. - kostnadskalkyl. 5. Om understöd söks för amortering av lån, bankens låneintyg och den sökandes redogörelse för de arbeten som har finansierats med lånet. 6. Utredning om byggnadens kulturhistoriska värde: Om understöd tidigare beviljats för objektet ur ifrågavarande medel kan man i ansökan hänvisa till tidigare insända handlingar. Handlingarna enligt 1 punkten skall dock alltid fogas till ansökan Några förhandsuppgifter om beredningen av besluten kan inte ges. De sökande uppmanas att för eget behov ta en kopia av sin ansökan. Alla sökande underrättas skriftligen om beslutet.

3 3/7 3. Avtal om beviljande och användning av understödet samt om övervakningen av och villkoren för användningen Envar som erhåller understödet skall med Finlands Hembygdsförbund ingå ett avtal om beviljande och användning av understödet samt om övervakningen av och villkoren för användningen. Finlands Hembygdsförbunds rätt att övervaka användningen av understödet och eventuellt återkräva det grundar sig på detta avtal. Till avtalet fogas tilläggsanvisningarna om användningen av undervisningsministeriets investeringsunderstöd. Tillsammans med brevet i vilket beslutet meddelas sänds avtalsdokumentet med bilagor till dem som erhållit understödet för att godkännas och undertecknas. När båda parterna godkänt avtalet träder det i kraft och understödet kan utbetalas. 4. Utbetalning och användning av understödet Understödet utbetalas på ett bankkonto som disponeras av sökanden i två rater i den takt renoveringen fortskrider. Den första raten betalas utan särskild anmodan när understödet beviljas efter att sökanden tillställt Finlands Hembygdsförbund det i punkt 3 nämnda avtalet. Den resterande delen av understödet betalas på basis av redovisning när renoveringen är klar eller alla eller en del av de arbetsobjekt för vilka understöd beviljats är klara. Redovisningen sänds till Finlands Hembygdsförbund, adress: Kalevagatan 13, HELSINGFORS. Understödet får användas för sådana godkända utgifter som uppkommit under det år understödet beviljades eller tidigare och under de två därpå följande kalenderåren, om inte annat föranleds av understödsbeslutet. Om renoveringsarbetena kommer att inledas innan ansökan om understöd inlämnas bör man innan arbetena inleds kontakta byggnadsforskaren vid Finlands Hembygdsförbund för att möjliggöra granskning av planerna. 5. Tilläggsuppgifter Närmare upplysningar lämnas av byggnadsforskare Leni Pakkala, tfn , ekonomisekreterare Paula Hirvonen, tfn (utbetalningsfrågor) och VD Lassi Saressalo, tfn FINLANDS HEMBYGDSFÖRBUND Lassi Saressalo VD Leni Pakkala byggnadsforskare BILAGA Anvisningar om renovering av föreningshus

4 4/7 A N V ISNIN G A R A N G Å E N D E R E N O V E R IN G A V F Ö R E NIN GSH US BILAGA Planering av renoveringen Den förening som äger föreningshuset skall när den inleder renoveringsprojektet sörja för adekvat och kompetent planering och byggnad. Ett renoveringsprojekt skall planeras omsorgsfullt och så att omgivningen och byggnaden samt verksamheten där betraktas som en helhet, och så att byggnadens kulturhistoriska värde bevaras. För ansökan om renoveringsunderstöd skall en projektplan (se ansökningsblanketten, punkt B) göras upp omfattande en helhetsplan för renoveringen. Understöd kan sökas även för planeringskostnaderna. Renoveringsplaneringen bör anförtros kompetenta planerare. Det skall när renoveringen planeras finnas en kompetent person som svarar för planeringen som en helhet och för dess kvalitet och som ser till att byggnadsplanen och specialplanerna bildar en helhet (huvudplanerare). I bedömningen av planeringsbehovet och planerarnas kompetens skall projektets omfattning och svårighetsgrad beaktas. Behörighetsvillkoren för planerare av byggprojekt har definierats i 48 i markanvändnings- och byggförordningen och miljöministeriet meddelar närmare anvisningar och bestämmelser om dem i Finlands byggbestämmelsessamling, del A2. Om projektet kräver bygglov, granskas planerarnas kompetens i samband med tillståndsansökan. Även om projektet inte kräver bygglov, skall kompetenskraven iakttas som riktgivande. Kommunens byggnadsinspektör ger råd i frågor som gäller planering, övervakning och behov av tillstånd i samband med projektet. När det gäller projekt som omfattar renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader rekommenderas att man också vänder sig till landskapsmuseet eller Museiverket. Utgångspunkten vid en renovering är en befintlig byggnad. Renoveringsåtgärderna bör planeras och utföras på den gamla byggnadens villkor. Till grund för planeringen görs en utredning av de ursprungliga och nuvarande konstruktionerna samt en bedömning av byggnadens skick. Vidare utreds byggnadens olika skeden och kulturhistoriska värde samt de utrymmen och användningsmöjligheter som huset erbjuder. I planeringen skall också behoven att rusta upp byggnadens omgivning beaktas samt användarnas önskemål och behov klarläggas. En helhetsplan omfattande alla reparationsarbeten som byggnaden kräver skall utarbetas. Helhetsplanen skall innehålla en byggbeskrivning och vid behov ritningar. Ritningar är nödvändiga om man genom renoveringsåtgärderna avser att ändra byggnadens rumsindelning eller fasad eller om det är frågan om en utbyggnad. Helhetsplanen som skall ingå i projektplanen kan vara preliminär.

5 5/7 För själva genomförandet av renoveringen skall tillräckligt detaljerade planer och specialplaner (såsom konstruktions-, VVS- och elplaner) göras upp. De behöver inte bifogas ansökan om renoveringsunderstöd. Det rekommenderas att renoveringsarbetet planeras så att det kan utföras i flera etapper och så att andelen talkoarbete är så stor som möjlig. Kostnadskalkylen för hela projektet skall uppta tillräckliga planeringskostnader. Det ekonomiska värdet av talkoarbeten och mervärdesskattens andel skall inkluderas i kostnadskalkylen. Kostnadskalkylen delas in enligt de olika skedena i genomförandet. Statsunderstöd söks årligen för varje skede för sig. Också en finansieringsplan görs upp för projektet. Kostnadskalkylen och finansieringsplanen för det arbetsskede som gäller ansökningsåret beskrivs på ansökningsblanketten under punkt C. Riktningsgivande rangordning av renoveringsarbetena 0. Planering 1. Reparation av grunder och bärande konstruktioner 2. Reparation av byggnadens ytterbeklädnad (yttertak, botten- och vindsbjälklag, ytterväggar, fönster) 3. Förbättring eller förnyande av uppvärmningssystemet 4. Ordnande av vattenförsörjning 5. Modernisering av sanitetsutrymmen 6. Övriga åtgärder (bl.a. gårdsarbeten) Principer i fråga om planering av rumsindelningen Syftet med en bra renoveringsplan är att förbättra funktionsdugligheten hos ett äldre hus genom så obetydliga ändringar som möjligt. Man bör primärt utgå från de rumsutrymmen, förbindelser mellan de olika rummen och konstruktioner som redan existerar. Större ändringar i rumsindelningen eller de bärande konstruktionerna bör undvikas. Scenen som traditionellt hör till ett föreningshus får inte rivas. Festsalar som ursprungligen har uppförts med tanke på kulturella aktiviteter bör inte byggas om för enbart idrottsändamål. Konstruktionslösningar och val av material Vid reparationen ska man sträva efter att i både fasaden och inomhus bevara så mycket som möjligt av husets ursprungliga stildrag och senare tillskott samt konstruktioner och material. Föreningshus är i allmänhet byggda enligt traditionella byggmetoder och material. De bör renoveras enligt de hävdvunna principerna så att byggnadernas kulturhistoriska värde bevaras men även därför att dessa principer är välbeprövade. När olika konstruktioner skall repareras eller byggas om, bör deras ursprungliga funktionsprinciper kvarstå. Särskilt ska det tillses att konstruktionerna i bottenbjälklag och på vinden är bra ventilerade.

6 6/7 Extra värmeisolering som förändrar husets allmänna utseende eller principen för konstruktionernas funktioner bör undvikas. Behövliga utbyggnader bör planeras omsorgsfullt så att de smälter ihop med den äldre byggnadens stil och konstruktionslösningar. G runden och bottenbjälklaget Byggnadens grund behöver i allmänhet inte några större reparationsåtgärder. En ventilerad trossbottenkonstruktion får inte bytas ut mot ett betongunderlag på jord på grund av eventuella fuktskador och risken för golvsvamp. Även bottenbjälklaget i utbyggnader bör byggas med trossbotten. Stomkonstruktioner Murkna stockar i stockhus kan repareras eller bytas ut helt och hållet mot nya stockar. När timringar och sprickor i stockväggar skall tätas bör drev användas, inte mineralull. När väggarna i stomkonstruerade hus skall repareras bör den gamla värmeisoleringen ses om och vid behov bör nersjunken sågspånsfyllning kompletteras med träfiberbaserad isolering. Ytterfodring och -målning Brädfodringar som är skyddade med olje- eller kokfärg är ofta endast i behov av ett nytt lager färg. Målningen utförs med samma färgkvalitet som den tidigare dvs. äkta linoljefärg eller kokfärg tonad med röd- eller gulmylla. Brädfodringar som har behandlats med plastbaserad färg (latex) har ofta lidit skada. Ett lämpligt sätt att rätta till skadan bör alltid undersökas från fall till fall. Vid behov avlägsnas gamla målfärgen och putsas ytan genom skrapning, borstning, tvättning eller kemisk behandling. Infrarödvärmaren kan också användas på färgborttagningen. Sandblästring får inte användas, ty den förstör träytorna. Vid övermålning av plastbaserade färger har petroleumbaserad oljefärg visat sig vara användbar. Rappade ytor bör målas med kalkfärg. Yttertak Yttertakets skick avgör om huset kan bestå. Av denna anledning måste man reparera det med de allra bästa traditionella materialen: takfilt, maskinfogad galvaniserad plåt (bör målas ett par år efter monteringen) eller taktegel (ler- eller cementtegel). Fönster och dörrar Gamla fönster gjordes tidigare av noggrant utvalt tätfibrigt trä, och de går i allmänhet att reparera. När fönster och dörrar skall repareras bör man alltid försöka åtgärda de gamla i stället för att byta ut dem. Fönsterglasen bör kittas och fönstren målas med oljefärg. Inredning och möblering Man bör försöka undvika att förnya interiören. Speciellt väggpanelerna, de ursprungliga möblerna, armaturen och andra inventarier som påverkar inredningen bör om möjligt bevaras och repareras. Man bör undvika att i onödan klä innerytorna med skivor. När nya möbler skall anskaffas bör man se till att de går ihop med byggnadsstilen och den ursprungliga fasta inredningen. För anskaffning av plaststolar beviljas inte renoveringsunderstöd. V VS- och elarbeten Byggnadens luftcirkulation bör i allmänhet ordnas genom att utnyttja tyngdkraften. Ugnarna bör bevaras och man bör försöka se till att de kan fungera som ett uppvärmningsalternativ när ett nytt uppvärmningssystem installeras. Om uppvärmningssystemet byts ut, är det skäl att överväga

7 7/7 anslutning till fjärrvärme, om detta är möjligt. Eluppvärmning är även ett gångbart alternativ, i synnerhet i mindre hus och sådana som värms upp tillfälligt. Strålningsvärmare upphängda i taket rekommenderas inte. A rbeten i omgivningen I samband med renoveringsarbeten bör man se om gårdsbyggnaderna och vidta åtgärder som ökar trivseln och funktionsdugligheten på gårdsplanen. Traditionella och lokala växtarter rekommenderas för planteringarna. Asfalt lämpar sig inte som ytbeläggning på gården till ett föreningshus. Utförande och övervakning av renoveringsarbetet Bidragstagaren ska sörja för att den godkända planen följs vid reparationen som görs med bidraget och att bidragets i det ingångna avtalet nämnda ändamål uppfylls och att eventuella restriktioner och rekommendationer följs. Ifall man önskar avvika från ändamålet eller planen ska därom avtalas med Finlands Hembygdsförbund innan arbetena inleds. Om renoveringen fordrar bygglov skall den lokala tillsynen över genomförandet av arbeten och andra villkor i bygglovet klargöras i tillståndsförfarandet. Även om bygglov inte behövs, är det ändamålsenligt att utse en lokal övervakare för byggnadsarbetet. Avtalen som ingår med projektets huvudplanerare och andra planerare bör även innehålla en planeringsövervakning som sträcker sig ända till slutet av arbetet. Till den del renoveringsarbetet inte görs som talkoarbete utan som beställd planering och entreprenörsarbeten som man betalar för, är det ändamålsenligt att olika intresserade får konkurrera om arbetet på pris- och kvalitetsgrunder. Dokumentering av reparationen Husets tillstånd före reparationen samt de olika skedena i reparationsarbetet ska dokumenteras exempelvis genom att fotograferas, ritas och/eller beskrivas skriftligt. Dokumentationen är till nytta t.ex. när följande reparation planeras. A nvisningar för byggnadens drift och underhåll Det rekommenderas att man som ett led i renoveringsprojekt som gäller föreningshus gör upp anvisningar om byggnaden drift och underhåll (servicebok). I anvisningarna samlas uppgifter som behövs för att byggnadens drift och underhållsskyldighet skall kunna ses till. Ytterligare anvisningar i frågor som gäller renovering av föreningshus finns i renoveringshandboken SÅ RENOVERAS FÖRENINGSHUS, utgiven av Finlands Hembygdsförbund, och av förbundets byggnadsforskare, tfn