Det går bra utan bil. Tonåringars fritidsaktiviteter och bilberoende i två bostadsområden. Karin Sandqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det går bra utan bil. Tonåringars fritidsaktiviteter och bilberoende i två bostadsområden. Karin Sandqvist"

Transkript

1 Karin Sandqvist Det går bra utan bil - Tonåringars fritidsaktivieter och bilberoende i två bostadsområden Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Det går bra utan bil Tonåringars fritidsaktiviteter och bilberoende i två bostadsområden Karin Sandqvist Barn- och ungdomsvetenskap: Forskning nr 1 ISBN

2 Karin Sandqvist, Stockholm 2009 ISBN Printed in Sweden by USAB, Stockholm 2009 Distributör: Institution för barn- och ungdomsvetenskap Stockholms universitet 1

3 Sammanfattning Med syfte att undersöka familjebilens betydelse för tonåringars fritidsaktiviteter undersöktes jämförbara grupper av ringar i två bostadsområden i Stockholm. I innerstaden intervjuades 73 tonåringar, varav 37 var billösa. I en förort intervjuades 68 varav 26 var billösa. Resultaten visade att lika stor andel av de billösa tonåringarna hade organiserade fritidsaktiviteter som tonåringarna med bil i familjen. De verkade också ha lika stora valmöjligheter i fråga om typ av aktivitet. De billösa tonåringarna färdades mer ofta självständigt till sina aktiviteter, till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. I innerstaden var det få tonåringar som fick skjuts till sina aktiviteter, och så fall var det till aktiviteter i en förort. I förorten var det betydligt vanligare med bilskjuts, även om många också tog sig fram på egen hand. En betydande del av skjutsandet utfördes av andra än tonåringens egna föräldrar, vare sig det fanns bil i familjen eller ej. Nästan inga tonåringar i något av områdena fick skjuts till fritidsaktiviteter som inte var organiserade på bestämda tider och med vuxna ledare. Om sådana aktiviteter, t.ex. bio, inte låg inom gångavstånd åkte tonåringarna buss eller tunnelbana, även om det fanns bil i familjen. En analys av resmönstren visade att i det i princip skulle vara möjligt för alla tonåringarna att utöva sina fritidsaktiviteter utan bilskjuts, särskilt om aktiviteterna anpassades till kollektivtrafikens tider och tonåringarna gjorde sällskap med varandra. 2

4 Abstract With the aim of investigating the importance of having a family car for teenagers leisure activities, the leisure activities of year-olds from car-less households were compared with the those of teenagers from more normal, car-owning households. In the inner city of Stockholm, 73 teenagers were interviewed, of which 37 were from car-less households. In a suburb of Stockholm, 68 teenagers were interviewed, of which 26 were car-less. Results showed that as many of the car-less had organised leisure activities as those from car-owning families. The car-less also seemed to have an equal variety of activities, indicating a similar freedom of choice. The car-less teenagers travelled more often independently to their organised activities, by walking, bicycle or public transport. In the inner-city, few teenagers were chauffeured to their activities, and if they did, the activity was located in a suburb. Suburban teenagers were much more likely to get a car-ride to their activities, even if many travelled independently. An important part of chauffeuring was done by other adults than the teenager s own parents, whether there was a car in the family or not. Hardly any teenagers, in either neighbourhood, received a car-ride to leisure activities that were not organised at regular hours and with adult leaders. If such activities, e.g. cinema, were not situated within walking distance, also teenagers from car-owning households went by bus or subway. An analysis of the travel patterns indicated that it would be possible for all the teenagers to reach their leisure activities without car-rides, particularly if the activities were scheduled with public transport in mind, and the teenagers travel together. 3

5 Innehåll 1. Inledning: Bilen och barnfamiljerna Förändrad familjebild Bilen en nödvändighet? Forskning om bil i människors liv Några svenska undersökningar Några norska undersökningar Självklara samband? Bilen som beroende och oberoende variabel Bilen som beroende variabel Bilen som oberoende variabel Att studera just tonåringar Framtiden? Trender i bilinnehav Globala framtidsproblem Rapportens uppläggning Den utvecklingekologiska teoriramen Utveckling i samspel med miljön Begreppet utveckling Olika nivåer av miljöpåverkan Aktiviteter, roller och relationer En belysande undersökning Aktiviteter, roller och relationer i bilsamhället Att studera aktiviteter, roller och relationer Naturliga experiment Experiment och vetenskapsteori Social adress eller processer Föreliggande undersökning Bilinnehav och utvecklingsbetingelser Familjens bil och övriga levnadsförhållanden Bostadsområden Exonivån Föräldrarnas utbildning

6 2.4.6 En eller två föräldrar i samma hushåll Makrosystemet Urval och datainsamling Rekrytering av familjer Den första kontakten med familjerna De slutliga undersökningsgrupperna Komplicerade och tveksamma fall Datainsamling Uppläggning av intervjun Enkätformuläret Genomförande Organiserade fritidsaktiviteter Några utgångspunkter Tidigare forskning Hur kan familjens bilinnehav påverka? Aspekter av påverkan Intervjufrågorna Att ha eller inte ha organiserad fritidsaktivitet En, flera eller ingen aktivitet? Finns det annat än billöshet som spelar in? Den multivariata analysen Familjetypens betydelse Kan de billösa ha samma aktiviteter som andra? Pojkarnas aktiviteter Flickornas aktiviteter Var finns aktiviteterna och hur kommer tonåringarna dit? Ishockey och ridning Musik Lagsporter Individuella idrotter, dans och övriga aktiviteter Hinder för att delta i en önskad aktivitet De flesta upplevde inga hinder Transportproblem Inte platsa i laget, eller fel ålder

7 4.6.4 Andra hinder Slutsatser Att öva självständighet Bilsamhället och tonåringars självständighet Tidigare forskning Exempel från vår undersökning Statistisk analys Bivariat analys Multivariat analys Jämförelse mellan tabell 9 och tabell Inställning till skjutsning Frågan om inställning till skjutsning Inställning till skjutsning och skjutsning i praktiken Samband mellan inställning och praktik Diskussion och slutsatser Fria fritidsaktiviteter Vad är fria fritidsaktiviteter? Självklara aktiviteter Aktiviteter av typ sällskapsliv Informell idrott och lekar Fria aktiviteter med organisation eller ansvar Aktiviteter av hobbykaraktär Slutsatser Diskussion och slutsatser Dagens situation Om familjebilen försvann...74 Referenser

8 1. Inledning: Bilen och barnfamiljerna 1.1 Förändrad familjebild År 1950 fanns i Sverige bara 3 personbilar per 100 invånare, men redan 1975 hade 93 procent av barnfamiljerna (med två föräldrar) bil (SCB, 1987). Detta innebar att den normala familjen nu inkluderade en bil en stor förändring. Från att nästan ingen familj hade bil, hade bilen närmast blivit en självklarhet. Jämfört med andra stora förändringar som skett på familjelivets område under efterkrigstiden, som t.ex. förvärvsarbetande mödrar, daghem och skilsmässor, har dock bilens inträde i familjen fått mycket lite uppmärksamhet i debatt och forskning, särskilt vad som gäller barnens situation. Helt klart hörde familjebilen till att börja med till faderns ansvars- och kompetensområde, men vad denna nya roll för fadern betydde för relationerna till hustrun och barnen blev knappast föremål för debatt. I motsats till moderns förändrade roll uppfattades familjebilen förmodligen rätt entydigt som en positiv välfärdshöjning, vars effekter på barnen varken behövde granskas eller problematiseras. I detta var Sverige knappast unikt. Även i en bok som tar fasta på bilismens globala miljöproblem har en utgångspunkt varit det positiva som bilägande för med sig, samt att ökad mobilitet ger förutsättningar för personlig utveckling: Car ownership has dramatically improved the quality of life of millions of people, it has increased their independence, widened enormously the range of choices open to the them, and broadened their social and cultural horizons (Cartledge, 1996, s 37) I dag, trettio år efter att 90 procent av kärnfamiljerna blivit bilfamiljer, kan vi konstatera att åtminstone en bil, ibland två, allmänt uppfattas som en nödvändighet. Avstånd till basservice har ökat. Skjutsning av barn och tonåringar till olika aktiviteter har börjat uppfattas som en skyldighet för föräldrar (Tillberg, 2001), och semestersverige byggs upp omkring bilen. Nedanstående citat är ett exempel på ett vanligt resonemang som betonar att familjebilen både är välfärd och nödvändig. 7

9 Idag lever vi ett på många sätt friare och bekvämare liv än någonsin tidigare i historien. I gengäld jagar vi tid för att få vardagen att gå ihop. Säg den familj som kan kombinera jobb, familjeliv och fritid utan bil. Bilen är oundgänglig för den som bor i glesbygd, men också i en storstadsförort är bilen nödvändig för att man ska kunna ta sig till jobbet. Bilen ger också friheten att åka vart man vill. Det gäller i hög grad för den som vill ta sig ut i naturen, uppleva nya delar av landet, hälsa på släktingar, få tillfälle till miljöombyte. Det är också roligt att köra bil. (Ur en debattartikel i DN , av miljödebattör Björn Gillberg, familjeekonom Pia Nilsson och Motormännens vd Tom Corneliusson) Helt följdriktigt utmynnar debattartikeln i förslag som ekonomiskt skulle underlätta barnfamiljernas bilanvändning. 1.2 Bilen en nödvändighet? Hur nödvändig är bilen? När bensinen går upp i pris brukar bilens nödvändighet lyftas fram i debatten, och det är inte ovanligt att media fångar de upp starka känslor som ökade kostnader för bilkörning väcker. Aftonbladet startade t.ex. en namninsamling kallad Bensinupproret i juli En statsvetare som intervjuats i samband med detta säger i t.ex. Bilen är en förutsättning för livet i Sverige, en stöttepelare i vardagslivet. Själv hade han just skjutsat sina barn från Uppsala till Kalmar, förmodligen i samband med sommarlovet. Han framhåller vidare att speciellt nödvändig är bilen på landet (Aftonbladet, , s. 8). Bilens nödvändighet i förhållande till föräldraskapets krav är återkommande teman också när bilismens företrädare har ordet. Maria Spetz, vd för Motormännens Riksförbund skriver i en ledare: Idag kämpar inte minst barnfamiljer med att få dygnets futtiga timmar att räcka till för arbete, barnens aktiviteter och kanske en gnutta familjeliv. Då känns avdragsreglerna som sprungna ur en helt annan epok när tiden inte var en bristvara. Tiden är avgörande för hur väljer att ta oss till arbetet, dagis eller knattefotbollen. Bara vi får tiden att räcka till så är vi beredda att betala mer och mer i avgifter och skatter. Staten vet att den så kallade priselasticiteten för bilresor är i det närmaste oändlig [sic 1 ]. Inte för vi vill utan för att vi måste. (Spetz, 2005, s 5) På den retoriska frågan Säg den familj som kan kombinera jobb, familjeliv och 1 En ekonom skulle antagligen ha skrivit nära noll eller obefintlig i st.f. oändlig. 8

10 fritid utan bil som ställdes i ett av ovanstående citat finns faktiskt svar: År 2000 gällde att nästan varannan familj som bestod av en ensam mor och hennes barn var utan bil. Dessutom var sju procent av familjerna med både far och mor utan bil. Man får väl förmoda att de flesta av dessa familjer lyckades kombinera jobb, familjeliv och fritid på ett eller annat sätt. Dessa uppgifter, som är hämtade ur den senaste kartläggningen av barns levnadsvillkor, innebär att totalt sett 13 procent av svenska barn (0 16 år) bor i en familj som saknar bil (SOU 2001:55) 2, en andel som varit ganska stabil under de senaste decennierna. Det verkar finnas en allmän föreställning att barnfamiljer har ett särskilt stort behov av bil. Ovannämnda statliga utredning skriver t.ex. Att barnfamiljer har stort behov av bil slår igenom tydligt i Figur 3:3; uppemot 90 procent av alla 0 16-åringar lever i en familj som har bil. (SOU 2001:55,s.113). Även en idrottsforskare påpekar att Tillgång till bil i familjen är numera nästan ett villkor för att barnen skall kunna delta i träning och tävling (Engström, 2002, s. 224) dock utan att basera detta påstående på någon undersökning. Likaså hävdar den norska transportforskaren Randi Hjorthol (2006) i en principiell essä om bilens betydelse för barns och ungas aktivitetsmönster att I en mobilitetskrevende verden kan den billöse bli en taper (sv: förlorare) (s.14) Samtidigt framhåller Hjorthol att bilsamhället knappast har entydigt positiva effekter på barns och ungdomars liv. Till och med när gäller engagerade miljökämpar tycks barnens skjutsning prioriteras högt. En tidningsintervju med journalisten Isabella Lövins som just skrivit en bok havsmiljön avslutas med Utanför Isabella Lövins hus i Lännersta utanför Stockholm står en bil, för barnen behöver skjuts hit och dit. Men varmkomposten är i gång och köket fullt av ekologiska varor. Gräsklipparen är manuell i stället för bensindriven. (DN-Söndag , s 8) 2 I den inledande sammanfattningen i SOU 2001:55 hävdas att över 90 procent av barnen bor i hushåll med bil (sid 20) men i huvudtexten framgår av tabell på sid 116 att den rätta siffran är 87 procent. Sammanfattningens felaktiga uppgift fick vid spridning i media. Ingen tycktes notera huvudtextens siffror. 9

11 Kan det vara föräldrarnas rädsla att de egna barnen ska bli förlorare i den mobilitetskrävande världen som gör att de inte vågar avstå från bilen? Förmodade effekter är en sak men vad finns det för empirisk forskning om barns och tonåringars liv om familjen inte har bil? 1.3 Forskning om bil i människors liv Några svenska undersökningar Sedan 1990-talet har det genomförts flera undersökningar i Sverige av hur människor uppfattar bilens betydelse i sina liv (Andréasson, 2000; Tillberg, 2001; Heurberg, 1995; Friberg, 1999). Skjutsning av barn och tonåringar är ett återkommande tema. De flesta föräldrar tycks uppleva att de självklart är skyldiga är skjutsa sina barn, t.ex. till fritidsaktiviteter. Gymnasieungdomar är ibland kritiska till sina föräldrars bilberoende, men tycks ändå ta skjutsningsservice som självklar. En enda undersökning, av folklivsforskaren Wera Grahn (1995), har fokuserat på bilfria familjer. Det var dock en liten undersökning, med endast fyra familjer. Här föreföll bilfriheten förhindra somliga aktiviteter (ridning) för barnen, samtidigt som bilfriheten gjorde dem mer självständiga. Sommarstuga fanns i flera av familjerna. Långresor med tåg var vanliga. Någon systematisk jämförelse med bilfamiljer gjordes dock inte, och uppenbarligen var antalet familjer i alla fall för litet för att det skulle vara meningsfullt. Noteras bör att ingen av dessa familjer hade för avsikt att skaffa bil de tyckte att det gick utmärkt att klara sig utan. I sina egna ögon var de bilfria, inte billösa. I ett par av ovanstående undersökningar (Andréasson, 2000; Tillberg, 2001) ingick dock även billösa personer, utan att detta var huvudfokus. Med några undantag verkade dessa vara nöjda med sin situation, vilket ju stämmer med Grahns resultat. Miljöpsykologer har gjort många undersökningar om hur vanor, attityder och andra personliga egenskaper påverkar färdmedelsval. I regel utesluts dock bil- 10

12 lösa trafikanter, därför att syftet har varit att undersöka hur man ska kunna förmå bilister att använda andra färdmedel (Jacobsson, 2004). En stor undersökning om yngre skolbarn sökte svar på frågor om varför föräldrar skjutsar barnen till fritidsaktiviteter (Johansson, 2006). Förutom bostadsområdenas egenskaper togs också hänsyn till föräldrars individuella grad av ängslan för hur deras barn (8 11 år). Fjorton procent av familjerna var billösa, och i dessa fick barnen mer sällan skjuts. Detta är lätt att förstå, vilket kanske är anledningen till att det inte diskuteras i undersökningen. Den vidare frågan, huruvida de billösa barnen går miste om fritidsaktiviteter, berördes inte Några norska undersökningar Norge har ett mycket aktivt transportforskningsinstitut. Där har gjorts en lång serie undersökningar av livsstil, attityder och resmönster (Berge & Nondal, 1994; Syrdahl Erlandsen, 1995; Berge, 1996; Hjorthol & Berge, 1997) En huvudfråga har varit hur attityder, aktivitetsmönster och värderingar påverkar färdmedelsval inte hur billösa hushåll klarar sin tillvaro. Studien av Syrdahl Erlandsen kartlade småbarnsfamiljers resvanor och fann att de i allmänhet var beroende av bil. Någon jämförelse mellan bilägare och billösa gjordes dock inte. Fyhri och Hjorthol (2006) har gjort en stor undersökning av barns (6 12 år) resmönster. De fann att bostadsområdet hade betydelse, inte minst genom att barn i storstäder färdades mer självständigt än de i mindre tättbyggda områden. Likaså hade familjens biltillgång betydelse: Mindre biltillgång innebar att barnen färdades mer självständigt och samband därmed var de mer fysiskt aktiva. Liksom i den liknande svenska undersökningen av Johansson (2006) undersöktes dock inte om det fanns något samband mellan familjens biltillgång och barnens deltagande i organiserade fritidsaktiviteter. 11

13 1.3.3 Självklara samband? Som framgår av de inledande citaten uttrycker både debattörer och forskare ofta en föreställning att familjens bil är något positivt, inte minst för att den medför större möjligheter till fritidsaktiviteter och andra berikande upplevelser för barnen i familjen. Systematiska undersökningar saknas dock kanske beroende på att det har verkat så självklart att det inte behövts. Ändå fann Berge och Nondal (1994) att trots att 90 procent av deras intervjupersoner ansåg att det var lättare att komma ut när man hade bil, var det inte så att de som använde bil till alla sina fritidsresor var de som kom ut mest. I undersökningen ingick bara personer med bil och körkort. De mest fritidsaktiva var samtidigt de som var mest beredda att lämna bilen hemma när de tog sig till sina aktiviteter. Även den vanliga uppfattningen att när man får barn blir det nödvändigt med bil kan ifrågasättas. I en undersökning om hushållens bilinnehav i Stockholms län (Regionplane- och Trafikkontoret, 2002) gjordes en multivariat analys av faktorer som ledde till bilinnehav. De viktigaste faktorerna var att det fanns två förvärvsarbetande vuxna, samt att familjen bodde i villa eller radhus. Förekomst av barn hade däremot ingen betydelse i sig. Om barnfamiljer statistiskt sett ofta har bil, är detta enligt dessa resultat en konsekvens av att de ofta har två förvärvsarbetande föräldrar och bor i villa/radhus. I båda fallen är sambandet lätt att förstå två förvärvsinkomster ger ofta både god ekonomi och stora krav på dagliga resor; bor man i eget hus har man ofta både gratis parkering vid bostaden och relativt långt till service och kollektivtrafik. Hårdraget är det villan som kräver bil, inte barnen. Ovanstående är några exempel på forskning om bilens betydelse som pekar på att vanligt förekommande självklara uppfattningar om saken kanske inte nödvändigtvis stämmer. Dessutom bör noteras att frågan om huruvida billösa tonåringar blir förlorare är fortsatt obesvarad ingen undersökning tycks ha genomförts för att ta reda på det. 12

14 1.4 Bilen som beroende och oberoende variabel Vad beror på vad? Är det bilinnehavet som styr vårt sätt att leva och transportera oss (vilket innebär att bilinnehav är en oberoende variabel), eller är det vi eller kanske vår livssituation som styr över vårt bilinnehav och bilanvändning (vilket gör bilinnehav och bilanvändning till beroende variabler)? Bilen som beroende variabel I ovanstående undersökningar finns flera där man intresserat sig för människors uppfattningar om sin bilanvändning och utgått ifrån att det är dessa uppfattningar som styr bilägande och bilanvändning. Andra har behandlat bilinnehav och bilresor som beroende av människors levnadsförhållanden. Flera har kombinerat undersökningar av människors egna uppfattningar med levnadsförhållanden i form av bostadsområde hur används bilen i olika typer av bostadsområden? Inte överraskande finner man skillnader. Kontrasterande områden som undersökts är t.ex. landsbygd, liten tätort, stad (Friberg, 1999; Tillberg, 2001) samt förort typ miljonprogram jämfört med förort typ välmående villaområde (Andréasson, 2000; Sjöberg, 2000) Bilen som oberoende variabel De tidigare nämnda undersökningarna om barns resmönster (Fyhri & Hjorthol, 2006; Johansson, 2006) har bland andra variabler (bostadsområdenas egenskaper, föräldrars uppfattningar, attityder, utbildning) också studerat biltillgångens effekter på skjutsning av barn. I dessa undersökningar är alltså biltillgång en oberoende variabel, som dock intar en relativt undanskymd plats. I föreliggande undersökning studeras bilinnehav som den viktigaste oberoende variabeln. Frågeställningarna gäller alltså vad familjens bilinnehav för med sig, vad det har för effekter på tonåringens liv. Denna utgångspunkt är densamma som i de inledande citaten som hävdar att bilen möjliggör ett rikare liv 13

15 utom att här blir det en fråga: Stämmer det att bilinnehav medför ett rikare liv? För att besvara frågan krävs en så rättvisande jämförelse mellan tonåringar med bil och utan bil som möjligt. Framför allt är det viktigt att de har samma tillgång till alternativa färdmedel (särskilt. kollektivtrafik och cykelvägar) och samma tillgång till fritidsaktiviteter i närmiljön. Bor tonåringarna i samma bostadsområde och går i samma skola kan man räkna med att de har det. Även om det är viktigt för jämförbarhetens skull att billösa och bilägare bor i samma område kan man inte bortse ifrån bostadsområdets betydelse: att vara utan bil i Stockholms innerstad är sannolikt något annat än att vara utan bil i en förort. I denna undersökning ingår därför både ett innestadsområde och ett förortsområde. Detta gör att även områdestyp blir en oberoende variabel. Man får heller inte blunda för att situationen för tonåringar med bil och utan bil ofta är olika på andra sätt. I och med att så många billösa familjer består av ensamma föräldrar och deras barn blir det viktigt att ta hänsyn till det. Detta görs statistiskt med multivariata analysmetoder Att studera just tonåringar När man intresserar sig för biltillgång som en oberoende variabel som har effekter på människors liv, är det av särskilt intresse att studera tonåringar med och utan bil i stället för vuxna med och utan bil. Vuxna kan, åtminstone i viss utsträckning, själva välja om de ska ha bil eller ej. Finner man att billösa vuxna klarar organisera sin tillvaro med en tillfredsställande kombination av arbete, hushåll och fritid kan man alltid misstänka att de är billösa just för att de råkar ha en kombination av arbete, service och fritidsintressen som går lätt att klara utan bil, kanske också kombinerat med attityder och preferenser som gör att de finner bilinnehav mindre attraktivt. M.a.o., i så fall är bilinnehavet beroende av livssituation och uppfattningar precis som flera forskningsprojekt har förutsatt. I motsats till vuxna har tonåringar dock inte valt sin bilsituation själva, vilket gör att jämförelser mellan tonåringar med och utan bil medför bättre möjligheter att dra slutsatser om effekter av billöshet. 14

16 Ovanstående resonemang pekar ändå på att det troligen finns rätt komplicerade kopplingar mellan uppfattningar, biltillgång och berikande upplevelser. Billösa tonåringar kan ju också genom sin situation och genom direkt påverkan av sina föräldrar skapa sig andra uppfattningar än majoriteten som har bil i familjen vilket som så småningom kan påverka deras framtida val. Även om uppläggningen av föreliggande undersökning alltså utgick från bilinnehav som en oberoende variabel, undersöktes även både tonåringarnas och deras föräldrars uppfattningar för att få insikt hur detta kan samvariera. 1.5 Framtiden? Ett skäl till att intresset för billösa barns uppväxtsituation varit svagt kan ha varit att det uppfattas som ett övergående problem man har föreställt sig att det helt enkelt kommer att försvinna i och med välfärdsutvecklingen. Så har alltså inte varit fallet och då inställer sig frågan: hur ser framtiden ut? Trender i bilinnehav Framtiden är alltid osäker, men ett vanligt sätt att bilda sig en uppfattning är att undersöka de rådande trenderna. När det gäller bilinnehav föreligger i dagens Sverige både en tudelad trend och en trend till ökad polarisering. Först den tudelade trenden: För yngre vuxna (under 35) minskar biltillgången, för de äldre (över 55) ökar den. Under perioden har andelen personer med tillgång till bil i åldern år minskat från 86 till 76 procent, medan åldersgruppen år ökat sin biltillgång från 69 till 83 procent (SCB, 2007). Motsvarande trender har noterats i Norge (Hjorthol & Lian, 2004). Huruvida de nu billösa yngre kommer att skaffa bil när de får barn, eller fortsätta att ta sig fram utan egen bil, återstår att se. Trenden till ökad polarisering innebär att antalet barn utan bil i familjen knappast minskat sedan 1970-talet trots att det har blivit allt vanligare med två bilar. Skillnaderna mellan barn har därmed ökat. Möjligen kan man här tillämpa 15

17 begreppet social nödvändighet. Detta begrepp används av forskare som intresserar sig för barns fattigdom (Hjort, 2004; Harju, 2005) för tillgångar som uppfattas som normala av kamraterna, och som därför är nödvändiga för att barn ska kunna deltaga fullt ut i sitt sociala sammanhang. Är bil i familjen en social nödvändighet redan i dag, och hur ser i så fall framtiden ut? Globala framtidsproblem En helt annan aspekt gäller hållbar utveckling, växthuseffekt och jordens begränsade oljetillgångar. Risken finns att vi kommer att bli tvungna att minska vår bilanvändning drastiskt. Genom att se hur det idag fungerar för dem som inte har bil, kan vi skapa oss en uppfattning om konsekvenserna av en sådan utveckling. 1.6 Rapportens uppläggning Föreliggande rapport är den andra som redovisar resultat av forskningsprojektetet Uppväxt med och utan bil. Tonåringars erfarenheter och möjligheter vid olika biltillgång. Projektet har bedrivits vid Lärarhögskolan i Stockholm sedan Den första rapporten Getting along without a family car (Sandqvist & Kriström, 2001) redovisade resultat för datainsamlingens första steg, i Stockholms innerstad, medan föreliggande har resultat både från innerstaden och från en förort till Stockholm. Dessutom har delar av resultaten presenterats i andra sammanhang (Sandqvist 2002; 2004; 2005; 2006). I kapitel 2 behandlas projektets teoretiska referensram. Här är frågan: Vad kan teorier om individens utveckling säga om hur bilinnehav jämfört med billöshet kan påverka tonåringarnas personliga utveckling? I kapitel 3 redogörs för datainsamlingen och principerna för dataanalys. De följande kapitlen behandlar resultaten vad gäller tonåringarnas organiserade fritid och fria fritidsaktiviteer. 3 Projektet finansierades av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) under åren

18 En del av den tidigare forskningen på dessa områden redovisas i respektive kapitel. Rapporten avslutas med ett kapitel där resultaten från alla delarna diskuteras. Ytterligare rapporter är planerade. Dels gäller det tonåringars resor med och utan bil tillsammans med familjen, för fritidsliv på landet, vintersport, släktkontakter och övriga längre resor. Dels gäller det tonåringarnas uppfattning om bilens betydelse och bilismens problem, och i vad mån detta hänger samman med familjens bilinnehav och de egna föräldrarnas uppfattningar i motsvarande frågor. Här kommer man in på frågor om hur föräldrar påverkar sina barn. 17

19 2. Den utvecklingekologiska teoriramen Vad gör det för skillnad för tonåringar att deras familj har bil eller inte har bil? Och vad betyder bostadsområdet? En teori som är ägnad att undersöka vad olika faktorer i uppväxtmiljön betyder är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. 2.1 Utveckling i samspel med miljön Begreppet utveckling I Urie Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska perspektiv behandlas individens utveckling som betingad av en interaktion mellan individen själv och olika systemnivåer i samhället (mikro-, exo- och makronivåerna). Utveckling är i detta sammanhang a lasting change in the way in which a person perceives and deals with his environment (s. 3), alltså en varaktig förändring i hur en individ uppfattar och hanterar sin omgivning. I en mer utförlig definition (s. 27) fastslår Bronfenbrenner att utveckling innebär både att individen uppfattar sin omgivning med fördjupad insikt och ökar sin förmåga att hantera omgivningen på ett adekvat sätt Olika nivåer av miljöpåverkan Bronfenbrenners teori illustreras ofta med koncentriska cirklar. Innerst finns närmiljöerna, dvs. miljöer där individen, i vårt fall en tonåring, har direktkontakt med andra personer och den fysiska miljön. En av närmiljöerna är förstås den egna familjen (för tonåringar i dag inte sällan två hushåll, ett med far och ett med mor), andra är det egna grannskapet och skolan. Tillsammans bildar närmiljöerna i ett mikrosystem. I en omgivande cirkel finns exosystemet, där tonåringen inte själv ingår, men däremot personer som han/hon delar närmiljö med. Tonåringens föräldrars arbete är ett exempel. Exosystemet har alltså indirekt betydelse för tonåringen. Cirkeln utanför exosystemet utgörs av makrosystemet, som ofta är liktydigt med nationen, som anger ramar t.ex. för föräldrarnas ar- 18

20 betsvillkor och bostadsområdens utformning. En viktig poäng i den utvecklingsekologiska teorin är att det finns olikheter och variationer mellan olika närmiljöer, exo- och makrosystem, som bör utnyttjas för att skapa insikt i vad olika levnadsförhållanden betyder för en individs utveckling, i form av naturliga experiment. I föreliggande undersökning är det två kontraster i närmiljön, nämligen (1) familj med bil jämfört med familj utan bil, och (2) Stockholms innerstad jämfört med en Stockholmsförort, som undersöks i kombination med varandra. 2.2 Aktiviteter, roller och relationer I Bronfenbrenners teori är det närmiljöerna har mest direkt inflytande på utvecklingen. Det är genom de erfarenheter som närmiljön tillhandahåller eller ger möjligheter till som individen utvecklas. Närmare bestämt är det individens aktiviteter, roller och relationer till andra människor som driver och formar utvecklingen. Om närmiljön ger möjlighet till varierade aktiviteter finns alltså bättre förutsättningar för utveckling än om möjligheterna är begränsade. Likaså är det fördelaktigt för individens utveckling att anta alltmer självständiga roller, i den takt individen är redo för det. Positiva relationer till personer i närmiljön är viktiga under hela livet, men det är också naturligt och utvecklande för barn att relationerna till föräldrarna blir mer jämställda allteftersom barnet blir äldre En belysande undersökning Bronfenbrenner (1979, s ) beskriver utförligt en undersökning av Glen Elder som illustrerar den utvecklingsbefrämjande kraften av aktiviteter och självständighet för tonåringar. Denna bygger på data från olika longitudinella forskningsprojekt om barns utveckling som startades på 1920-talet i USA. Under projektens gång, medan undersökningspersonerna var barn och tonåringar, genomgick USA en djup ekonomisk depression, som drabbade familjerna 19

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Group har initierat en undersökning av vad som gör människor lyckliga i allmänhet och på jobbet. Alla företag som ingår i Wise

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1

MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1 MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1 Lars-Gunnar Krantz Kulturgeografiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund. Vid jämförelser av mäns och kvinnors rörlighet

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt.

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt. Klimatmatchen 2014 Priser - detta kan man vinna Nationella priser Alla lag/grupper är med och tävlar om följande nationella priser: Resetävlingen Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå,

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

För tidskriften Arkitektur 3 2007

För tidskriften Arkitektur 3 2007 För tidskriften Arkitektur 3 2007 Nya uppgifter i bostadsbyggandet Man måste säga att vi bor bättre idag än på 1950-talet. Idag bor ingen så trångt att köket behöver användas som sovplats. Alla har vatten,

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer