Policy för bisysslor

Transkript

1 POLICY FÖR BISYSSLOR 1(1) Personalavdelningen Policy för bisysslor Antagen i Kommunfullmäktige Dnr KS I denna policy med tillhörande rutiner anger Hedemora kommun gemensamma värderingar och riktlinjer som gäller för bedömning av bisysslor hos anställda i kommunen. Lagen om offentlig anställning, LOA och Allmänna bestämmelser (AB) är övergripande regelverk för kommunala arbetsgivare gällande anställdas bisysslor. Bisysslor kan vara skadliga på tre sätt för en arbetsgivare; förtroendeskadliga, konkurrerande och arbetshindrande. Med bisyssla avses varje syssla, tillfällig eller permanent, som anställda har vid sidan av sin huvudanställning i Hedemora kommun och som inte hör till privatlivet. Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla när det gäller bedömningsgrunderna arbetshindrande eller konkurrerande. Det finns inget generellt bisyssleförbud utan varje anställds bisyssla måste prövas för sig. Beslut och verksamheter i Hedemora kommun skall av allmänheten uppfattas som sakliga, opartiska, rättssäkra och effektiva. Utövandet av offentlig verksamhet skall utföras så att förtroendet för kommunen och dess anställda upprätthålls. Därför är det angeläget att de anställda inte åtar sig bisyssla som kan rubba förtroendet för kommunens olika funktioner, innebära konkurrens från sina egna anställda, skada verksamheten på annat sätt eller inverka negativt på anställdas möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Det är extra viktigt, för att undvika förtroendeskada, att chefer och anställda som arbetar med myndighetsutövning eller egendomsförvaltning anmäler bisysslor. Hedemora kommun ska informera sin anställda om denna policy och tillhörande rutiner. Kommunens anställda ska på begäran av arbetsgivaren anmäla eventuell förekomst av bisyssla till närmaste chef. Kommunens chefer kommer årligen att tillfråga sina anställda om förekomsten av bisysslor men också ta upp frågan vid anställningstillfället och medarbetarsamtal. En bisyssla kan för en anställd vara tillåten eller otillåten. Hedemora kommun kan förbjuda en anställd att utföra en otillåten bisyssla eller en, av den anställde, planerad framtida bisyssla som är otillåten under anställningstiden. Information om bakgrund och rutiner finns i Rutin för bisysslor. KLK, Policy för bisysslor,

2 1 RUTIN FÖR BISYSSLOR Personalavdelningen Antagen i Kommunfullmäktige Dnr KS Rutin för bisysslor Rutiner för chefer och medarbetare i Hedemora kommun Förvaltningschef ansvarar för information om Policy för bisysslor samt denna rutin och att rutinen efterföljs på respektive förvaltning. De anställdas närmaste verksamhetschef ansvarar för information om rutinen och att rutinen efterföljs på respektive enhet/arbetsplats. Närmaste verksamhetschef ska begära redovisning om de, i sin verksamhet, tillsvidareanställdas bisysslor senast den 30 september varje år. Inhämtandet av redovisningen skall föregås av information från verksamhetschef på arbetsplatsträffar om de lagliga grunderna och rutinerna för rapportering av bisysslor. Månadsavlönade visstidsanställda ska informeras om de lagliga grunderna och rutinerna för rapportering av bisysslor av närmaste chef och på begäran redovisa förekomsten av bisysslor vid anställningstillfället. Bedömning och beslut sker då löpande under året. Förekomsten av bisysslor redovisas på kommunens blankett Blankett bisysslor. Det är viktigt att den anställde i redovisningen uppger styrelseuppdrag i föreningar som bedriver någon form av näringsverksamhet och kan ha en ekonomisk relation med kommunen samt om man som anställd i kommunen har styrelseuppdrag i tjänsten. Vid angiven bisyssla ska närmaste chef lämna redovisningen med en skriftlig bedömning till förvaltningschef för beslut senast den 31 oktober varje år. Innan beslut fattas om att förbjuda bisysslan skall först en dialog föras med medarbetaren, där förvaltningschef kontrollerar att uppgifterna om bisysslan är riktiga och förklarar sitt motiv till ett kommande beslut. Vid arbetshindrande bisysslor skall även en diskussion med medarbetaren ske om omfattning och förläggning av bisysslan och därefter skall ett eventuellt förbud förhandlas enligt 11 MBL innan beslutet tas. Om det i dialogen står klart att arbetstagaren upphört med eller inte kommer att åta sig en bisyssla, behöver arbetsgivaren inte fatta något formellt beslut. Förvaltningschefens beslut skall vara skriftligt på blanketten Blankett bisyssla och diarieföras på förvaltningen både vid tillåtande av bisyssla eller förbud av bisyssla. Kopia på beslutet delges till den anställde och närmaste chef. Respektive förvaltningschef redovisar en sammanställning av sina beslut till respektive nämnd/styrelse samt till Kommunchefen senast den 30 november varje år.

3 2 Bakgrund till policy och rutiner Lag och avtal Riksdagen fattade den 29 november 2001 beslut om ändring i Lagen om offentlig anställning, LOA. Det innebär att från och med den 1 januari 2002 gäller förbudet mot förtroendeskadliga bisysslor i 7 LOA även för arbetstagare i kommuner. Arbetsgivaren kan också förbjuda arbetstagare att ha bisysslor som inverkar hindrande på arbetet eller som innebär att arbetstagaren konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Detta följer av Allmänna bestämmelser (AB) 8. Varför regleras bisysslor för anställda i Hedemora kommun? De främsta anledningarna till en reglering av kommunanställdas rätt att ha en bisyssla vid sidan av sin anställning är allmänhetens intresse av saklighet och opartiskhet i utövandet av offentlig verksamhet så att förtroendet för myndigheten och dess anställda upprätthålls. Även reglerna om jäv syftar till att garantera objektivitet och saklighet inom offentlig verksamhet. Arbetsgivaren har också direkt intresse av att den anställde gör en fullgod arbetsinsats och i tillräcklig utsträckning ägnar kraft åt det arbete hon/han får lön för samt att arbetsgivaren inte ska behöva möta konkurrens från sina egna anställda. Vad är bisyssla och bedömning av bisyssla Bisysslor bedöms i tre kategorier; förtroendeskadliga, arbetshindrande och konkurrerande. Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla när det gäller kategorierna arbetshindrande och konkurrerande enligt AB. Däremot räknas förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer som bisyssla när det gäller bedömningskategorin förtroendeskadlig enligt LOA. Därför måste inte en anställd ange förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer ur aspekten arbetshindrande eller konkurrerande men däremot ur aspekten förtroendeskadligt. Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer bedöms normalt som tillåten bisyssla när det gäller bedömningskategorin förtroendeskadligt. För att förenkla inhämtandet av uppgifter om bisysslor kan man säga att en bisyssla är i princip allt som en kommunanställd tillfälligt eller permanent ägnar sig åt vid sidan av sin anställning och som inte kan hänföras till privatlivet. Som bisyssla räknas inte t ex att utöva en hobby eller att sköta sin och familjens egendom och privata angelägenheter. En bisyssla kan innebära att man arbetar extra i en anställning, utövar uppdrag eller bedriver egen verksamhet vid sidan av sitt ordinarie arbete. Det är inte avgörande om bisysslan ger ekonomisk ersättning eller inte. En och samma bisyssla kan hänföras till flera kategorier av bisysslor, t.ex. vara både förtroendeskadlig och konkurrerande. De anställdas bisysslor bedöms av arbetsgivaren som tillåtna eller otillåtna. Det som för en person i en befattning bedöms som en otillåten bisyssla, kan för en annan i en annan befattning vara en tillåten bisyssla. Förtroendeskadliga bisysslor Förbudet mot sådan bisyssla tar sikte på förhållandet mellan kommunala myndigheten och allmänheten och regleras i lag; en anställd får inte inneha någon anställning eller något uppdrag eller i övrigt utöva någon verksamhet som riskerar att rubba allmänhetens förtroende för hennes/hans eller någon annan anställds opartiskhet i arbetet eller som kan skada den

4 3 kommunala myndighetens anseende. Betydelsen av förbudet är först och främst att en anställd i princip inte får åta sig en bisyssla som medför risk för att jäv kan uppkomma mot arbetstagaren i huvudanställningen. Risken för förtroendeskada ökar om bisysslan är omfattande, uppgifterna är kvalificerade, berör myndighetens arbetsområde, ger stor ekonomisk ersättning och om arbetsuppgifterna i huvudanställningen kräver särskilt orubbat förtroende, t ex maktutövande-, förvaltande-, upphandlings- eller tillsynsuppgifter t.ex. i olika chefspositioner. Förtroendeskadlig bisyssla kan avse jävsfrågor av olika slag. Förtroendeskadlig bisyssla kan även uppstå om en medarbetare har intressen i företag som anlitas av kommunen och medarbetaren själv beslutar eller kan påverka beslut exempelvis vid upphandling eller vid egendomsförvaltning. En rad olika omständigheter spelar in när man skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig eller inte. Först bör man avgöra om det över huvud taget rör sig om en bisyssla i lagens mening eller om det är en sådan aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet och som därmed i allmänhet faller utanför bisyssleregler. Man bör sedan göra en samlad bedömning av de omständigheter som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarnas opartiskhet och myndigheternas anseende. Hur stor är risken för att förtroendet rubbas och vilken grad av risk kan man godta? Vid bedömningen bör man ta hänsyn till dels vilka arbetsuppgifter den anställda och myndigheten har, dels vad bisysslan går ut på. Ligger arbetsuppgifterna i huvudanställningen inom något av de områden där man bör vara särskilt försiktig med bisysslor som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarna eller myndigheten/förvaltningen? Nedanstående checklista kan vara ett stöd vid bedömning om en bisyssla är förtroendeskadlig eller ej. Tanken är inte att den med automatik skall leda fram till rätta svaret på frågan om förtroendeskadlighet utan fungera som vägledning i bedömningen. Är verksamheten en bisyssla i lagens mening och är bisysslan av sådan beskaffenhet och omfattning att risken för förtroendeskada ökar? 1. Är det fråga om en anställning vid sidan av huvudanställningen? 2. Är det fråga om ett uppdrag som lämnas av någon annan än huvudarbetsgivaren? 3. Är det fråga om något annat slag av verksamhet än sådant som nämns i fråga 1 och 2 och som bedrivs vid sidan av huvudanställningen? 4. Är det fråga om enbart medlemskap och inte uppdrag, t.ex. som styrelseledamot, i en förening? 5. Är det fråga om en aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet, t.ex. att utöva en hobby eller att sköta sina och familjens egendom och privata angelägenheter? 6. Innebär aktiviteten, t.ex. förvaltning av den egna förmögenheten, att arbetstagaren är engagerad i företag eller branscher som är föremål för hans verksamhet i tjänsten? 7. Finns det någon beröring mellan å ena sidan arbetsuppgifterna i bisysslan eller verksamheten i det företag hos vilket bisysslan utförs och å andra sidan myndigheten/förvaltningens verksamhet? 8. Finns det någon beröring mellan arbetstagarens arbetsuppgifter i huvudanställningen och bisysslan? 9. Är arbetsuppgifterna i bisysslan av mera kvalificerat slag?

5 4 10. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan ett privat företag? 11. Är bisysslan ett styrelseuppdrag i aktiebolag eller ekonomisk förening? 12. Gäller bisysslan egen kommersiellt inriktad verksamhet, t.ex. konsultverksamhet? 13. Är bisysslan ett politiskt, fackligt eller ideellt förtroendeuppdrag? 14. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan en offentligt myndighet? 15. Är det ett allmänt intresse, t.ex. en myndighets behov av expertis, att arbetstagaren åtar sig bisysslan? 16. Är bisysslan tidskrävande? 17. Är bisysslan kortvarig eller av sporadisk art? 18. Får arbetstagaren eller någon anhörig till honom eller henne ekonomisk eller annan ersättning för bisysslan och är denna ersättning i så fall hög? Om svaret på någon av frågorna 1-3 och 6 är ja, talar det mesta för att det rör sig om en bisyssla i lagens mening. Om svaret på någon av frågorna 4 och 5 är ja, talar det mesta för att det inte handlar om en bisyssla i lagens mening. Om svaret på någon av frågorna 7-12,16 och/eller 18 är ja, ökar risken för förtroendeskada. Om svaret på fråga och/eller 17 är ja, minskar risken. Arbetshindrande bisysslor Förbudet mot sådan bisyssla gäller i förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och regleras i kollektivavtal (AB); förbudet skall motverka att en anställd på grund av bisyssla missköter sitt arbete. Det är arbetsledningens ansvar att se till att de anställda fullt ut ägnar sig åt sitt arbete på arbetstid och att bisysslor sköts på fritiden. Arbetsgivaren har rätt att stoppa arbetshindrande bisysslor. Omfattande arbetshindrande bisysslor, som inte beivras, kan också medföra risk för förtroendeskada. Med arbetshindrande bisyssla avses arbete eller uppdrag som menligt påverkar möjligheterna: - att fullgöra en god arbetsprestation under arbetstid - att förskjuta arbetstid eller byta schema - att förlägga normal jour eller beredskap - till övertidsarbete Frekvent arbete, utöver anställningen i kommunen, hos bemanningsföretag, landsting, annan kommun, annat företag eller i egen firma kan vara exempel på sådan belastande bisyssla. En heltidsanställd kan normalt inte ha en bisyssla fortlöpande i mer än ringa omfattning. Gällande arbetstidsreglering och semesterbestämmelser förutsätter att tiden utöver heltidsmått, övertid och jour behövs för vila och rekreation. Konkurrerande bisysslor Även detta bisyssleförbud gäller i förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och regleras i kollektivavtal (AB) och skall motverka att arbetsgivaren möter konkurrens från sina anställda. Konkurrerande bisyssla kan även medföra risk för förtroendeskada. Konkurrerande bisyssla kan föreligga om sysslan sker i en verksamhet med samma utbud och kundkrets som kommunen har. Det får inte förekomma bisysslor där kommunmedborgare kan styras över från kommunens verksamheter till privat företag för t.ex. undervisning, behandling eller omvårdnad. Alla företag som lägger eller avser lägga anbud vid en upphandling på delar av

6 5 kommunens verksamheter är att betrakta som konkurrerande verksamhet. Konkurrerande bisyssla kan även föreligga i de fall då kommunen genom bisysslan inte ges möjlighet att få användning för befintliga tjänster i egen regi exempelvis behandlingar, utbildningar, handledning osv. När kompetens finns inom kommunen skall sådana uppdrag normalt ske som tjänsteuppdrag. Det är förbjudet att inneha konkurrensbisyssla genom: - ägarintresse i en konkurrerande verksamhet vare sig denna drivs som enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. - att ta anställning hos någon som bedriver konkurrerande verksamhet eller avser att starta sådan verksamhet. - att ha uppdrag åt någon som bedriver konkurrerande verksamhet. Detta avser uppdrag såsom styrelseledamot eller revisor hos konkurrent, men även konsultuppdrag såsom planering, stöd osv. - medarbetaren får inte heller under tjänstledighet fullgöra uppdrag i konkurrerande verksamhet. Ingen bisyssla får utövas på sådant sätt att det ger intryck av att kommunen medverkar i verksamheten exempelvis genom att medarbetaren hänvisar till sin anställning i kommunen, visar bilder från sin arbetsplats på Internet eller i annan marknadsföring som kan uppfattas så att kommunen står bakom aktiviteten eller rekommenderar den. Information om bisysslor och uppföljning av bisysslor Arbetsgivare är enligt LOA skyldiga att på lämpligt sätt informera sina arbetstagare om vilka slags förhållanden som kan göra en förtroendeskadlig bisyssla otillåten. Förekomsten av bisysslor ska vara känd av arbetsgivaren och uppgifter om bisysslor inhämtas som en naturlig del vid anställning, vid en given tidpunkt eller på personalmöten alternativt medarbetarsamtal. Arbetstagare är enligt LOA och AB skyldiga att på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren ska kunna bedöma om bisysslan är tillåten eller inte t.ex. omfattning och förläggning, innehåll samt organisatoriska och verksamhetsmässiga kopplingar. Uppgiftsskyldigheten omfattar alla slags bisysslor. När arbetsgivaren begär in uppgifter måste hänsyn tas till medarbetarens integritet. Oftast räcker det med uppgifter om arten av bisyssla för att kunna avgöra om den är tillåten. Först om det finns särskild anledning till det bör detaljerade uppgifter om bisysslan begäras in. Rätten att inhämta uppgifter får inte ske på sådant sätt att medarbetaren känner sig skyldig att lämna uppgifter om åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat liknande hänseende. Vid förekomst av arbetshindrande bisysslor skall arbetsgivaren beskriva på vilket sätt medarbetaren inte gör en fullgod arbetsinsats eller på vilket annat sätt bisysslan verkar hindrande på arbetstidsförläggning m.m. och i samband med detta föra en diskussion om omfattningen av bisysslan. Omprövning av tidigare godkända bisysslor skall ske regelbundet. Vid bedömningen ska inte bara den egna verksamheten utan hela kommunens intressen beaktas. Beslut om att förbjuda otillåten bisyssla Arbetsgivarens beslut om att en arbetstagare ska upphöra med eller inte åta sig en förtroendeskadlig bisyssla ska enligt LOA vara skriftligt och innehålla en motivering. Samma regler tillämpas på arbetshindrande och konkurrerande bisysslor. Arbetsgivaren kan ensidigt bestämma om bisysslan är tillåten eller inte, men denna möjlighet får inte utnyttjas godtyckligt eller otillbörligt.

7 6 Beslut om att förbjuda förtroendeskadlig bisyssla förhandlas inte. Förbud mot arbetshindrande och konkurrerande bisyssla skall förhandlas enligt 11 MBL med berörd facklig organisation före beslut. Vid förbud mot bisyssla bör skälig tid för avveckling ges. Hur lång tid som krävs, avgörs från fall till fall, dock högst sex månader. Påföljder Genom anställningsavtalet förbinder sig varje medarbetare att vara lojal mot arbetsgivaren, Hedemora kommun. Medarbetaren skall därför alltid prioritera arbetsgivarens verksamhet. Att fullgöra bisyssla som inte godkänts av arbetsgivaren kan stå i strid med anställningsavtalet. Om medarbetaren brister i sina skyldigheter genom att inte lämna uppgifter om bisysslan eller inte följer beslut om förbud mot bisyssla kan detta leda till disciplinpåföljd (varning enligt AB) eller i svårare / upprepade fall till uppsägning. Bisyssla som innebär att medarbetaren missbrukar ett givet förtroende för egen vinning, kan leda till avsked. Om arbetstagaren vill överklaga Arbetstagare som vill överklaga ett beslut ska skriva till Kommunstyrelsen och ange vilket beslut som avses genom att bifoga kopia av beslutet eller genom att ange diarienummer. Överklagandet måste ske inom tre veckor från den dag som arbetstagaren fick del av beslutet. Överklagandet bör innehålla uppgifter om varför beslutet ska ändras och vilken ändring som önskas. Sådant som kan ha betydelse för ärendet bifogas skrivelsen som undertecknas och kompletteras med postadress och telefonnummer. Tvister om beslutet handläggs enligt Lagen om rättegång i arbetstvister, med Arbetsdomstolen som slutinstans. I en tvist om beslutet får domstolen, för tiden fram till dess domen vunnit laga kraft, bestämma att beslutet tills vidare inte ska gälla enligt LOA.