Riktlinjer för bisysslor Mullsjö kommun

Transkript

1 Riktlinjer för bisysslor Mullsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige Reviderad av kommunstyrelsen , 187. Reviderad av personalutskottet Reviderad av kommunstyrelsen , 189

2 1(6) Riktlinjer för bisysslor Allmänt Att vara anställd i Mullsjö kommun kräver engagemang, lojalitet och opartiskhet. En arbetstagare som har bisyssla kan ha svårt att tillgodose dessa krav. Med bisyssla avses varje anställning, uppdrag eller annan verksamhet som en anställd har vid sidan om sin huvudanställning. Bisysslor kan indelas i förtroendeskadliga, arbetshindrande och konkurrensbisysslor. Arbetsrättsliga regler I Allmänna Bestämmelser i 8 och lagen om offentlig anställning i 7 regleras frågan om bisysslor. Allmänna Bestämmelser (AB) reglerar samtliga bisysslor. Lagen om offentlig anställning (LOA) tar från 2002 över regleringen av förtroendeskadliga bisysslor. Policy i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB) Arbetstagare ska till arbetsgivaren anmäla bisyssla och lämna de upplysningar som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av densamma. Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt AB. Styrelseuppdrag i aktiebolag betraktas som bisyssla. För kommunens anställda gäller att den egna arbetsgivarens verksamhet och intresse alltid måste ges första prioritet. Bisysslor kan få utövas i viss omfattning, men inte i sådan omfattning att huvudverksamheten försummas. Anställda ska inte utöva verksamhet som konkurrerar med kommunen. Ledarskap inom kommunen kräver heltidsengagemang och bisysslor är i allmänhet inte förenligt med sådant uppdrag. För chefer ska detta regleras i anställningskontraktet. Öppenhet bör råda avseende förekomsten av bisysslor. Nyanställda ska informeras om vilka regler som gäller för bisysslor samt lämna uppgift om eventuella bisysslor. Som anställd i kommunen kan man i princip inte ha bisysslor såsom uppdrag åt kommunen. Det är sålunda inte tillåtet för anställda i kommunen att som egen företagare ha bisysslor åt kommunen inom det egna yrkesområdet. Stor restriktivitet gäller även bisysslor inom annat yrkesområde. Den som engagerar/anställer någon har skyldighet att kontrollera om personen har anställning i kommunen. Även om den anställde har en tillåten bisyssla kan det, i vissa fall, vara olämpligt att anlita arbetstagaren. Anställda som engageras av annan än kommunen för att föreläsa/utbilda om sådant som ingår i arbetstagarens tjänst skall utföra detta i tjänsten och inte erhålla ersättning från uppdragsgivaren. Bestämmelser enligt lagen om offentlig anställning, (LOA)

3 2(6) Bestämmelserna om förtroendeskadliga bisysslor i LOA är tvingande och tar över kollektivavtalsbestämmelserna i den delen för anställda bland annat i kommuner. Det ska betonas att förtroendeskadligheten ska bedömas från medborgarnas perspektiv. Lagen gör inga undantag motsvarande de som finns i AB för förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer. Arbetsgivare är enligt LOA skyldiga att på lämpligt sätt informera sina arbetstagare om vilka slags förhållanden som kan göra förtroendebisyssla otillåten. Som stöd i det arbetet har en checklista för bedömning av bisysslors förtroendeskadlighet upprättats, se bilaga. Handläggning vid enheterna Anvisningar Mullsjö kommun är en arbetsgivare och arbetstagare inom kommunen kan bara ha en sammanlagd arbetstid upp till heltid. En deltidsanställd arbetstagare kan ingå flera anställningsavtal under förutsättning att den totala arbetstiden inte överskrider heltid. Närmaste chef, eller vid förfall av denna/denne, närmaste högre chef ska informera nyanställda om vilka regler som gäller för bisysslor i kommunen samt begära att den nyanställde lämnar uppgifter om eventuella bisysslor. Frågan ska tas upp vid nyanställning och även på arbetsplatsträffar med en viss regelbundenhet samt vid medarbetar- /lönesamtal. Arbetstagare som får uppdrag inom det egna yrkesområdet, men vid annan enhet, ska anses fullgöra detta i tjänsten. Uppdraget ska i normalfallet fullgöras inom ordinarie arbetstid och till ordinarie lön. För deltidsanställda utgår fyllnadslön. Det är arbetsledaren på den ordinarie arbetsplatsen som avgör om arbetstagaren kan ta uppdraget. Arbetstagare som får uppdrag utanför det egna yrkesområdet, vid egen eller annan enhet, ska ta tjänstledigt från ordinarie arbete och erhålla ny anställning för uppdraget. Lönesättning sker enligt gällande lönepolicy och delegationsordning. Det är arbetsledaren på den ordinarie arbetsplatsen som avgör om arbetstagaren kan få tjänstledigt. Arbetstagare som blir beordrad att utföra övertidsarbete kan inte undandra sig skyldigheten att utföra sådant övertidsarbete med hänvisning till bisysslor. Deltidsanställda får dock ej hindras att ta annan anställning. Anmälningsplikt Närmaste chef, eller vid förfall av denna/denne, närmaste högre chef har ett ansvar för att på förekommen anledning begära in uppgift om bisysslor. Arbetstagaren ska lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren ska kunna göra en bedömning av bisysslorna. Befogenheten att begära in uppgifter får givetvis inte utövas på ett sätt som strider mot grundlagarna. Här bör särskilt uppmärksammas att varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Uppgiftsskyldigheten omfattar alla slags bisysslor Som underlag för en bedömning ska den anställde skriftligen meddela bisysslans omfattning och tidsmässiga förläggning bisysslornas innehåll organisatorisk och verksamhetsmässig koppling

4 3(6) Om arbetstagaren vägrar att lämna uppgifter eller lämna felaktiga eller ofullständig uppgifter, kan han/hon drabbas av sedvanliga arbetsrättsliga påföljder. Prövning av bisyssla enligt Allmänna Bestämmelser och lagen om offentlig anställning Innehav av bisysslor behandlas mycket restriktivt. En prövning/bedömning sker i varje enskilt fall. Prövning av bisysslor sker utifrån en strikt verksamhetsmässig bedömning. Det innebär, enligt AB, att: den egna arbetsgivarens verksamhet ska alltid ges prioritet. hänsyn tas till den anställdes funktion och ställning. bisysslor som kan utgöra arbetshinder p g a sin omfattning ska ej tillåtas. verksamhet som kan rubba förtroendet för opartiskhet i tjänsteutövningen eller skada kommunens anseende ska ej tillåtas. Detta innebär exempelvis att kunder/klienter/uppdrag/arbetsuppgifter inte ska styras över från kommunen till egen privat verksamhet. Det innebär vidare att bisysslor i eget företag eller annan typ av bolag, som den anställde är delägare i eller helt eller delvis ägs av den anställde närstående person, det vill säga när jävsreglerna är tillämpliga, normalt inte godtas. bisysslor i konkurrerande verksamhet ska ej tillåtas. bisysslor inom den egna professionen tillåts endast i undantagsfall. Det innebär, enligt LOA, att: som stöd för bedömningen av förtroendeskadligheten av bisysslor enligt LOA, kan bifogade checklista användas. Att fullgöra bisysslor som förbjudits av arbetsgivaren innebär ett brott mot anställningsavtalet. Beslut Kommunen reglerar i delegation vem som är behörig att förbjuda/tillåta bisysslor. Bisysslor enligt AB Arbetsgivaren är skyldig att förhandla enligt 11 MBL före beslut om förbud av bisyssla som är konkurrens- och/eller arbetshindrande. Förhandlingsskyldigheten gäller gentemot lokal facklig organisation. Förtroendeskadliga bisysslor enligt LOA Arbetsgivarens beslut om att en arbetstagare ska upphöra med eller inte åta sig en förtroendeskadlig bisyssla ska, enligt LOA, vara skriftlig och innehålla motivering. Beslutet behöver enligt 42 LOA inte föregås av förhandling enligt MBL. Arbetstagaren ska underrättas om beslutet och hur hon/han kan överklaga. För arbetstagare som är organiserad gäller 1) lokal tvisteförhandling enligt MBL 10, 2) central tvisteförhandling, 3) Arbetsdomstolen (AD).

5 4(6) För arbetstagare som är oorganiserad gäller 1) arbetstagaren eller genom ombud vänder sig till Tingsrätt 2) Tingsrättens beslut kan överklagas till AD. Om det till exempel efter påpekande från arbetsgivaren står klart att arbetstagaren upphört med eller inte kommer att åta sig en otillåten bisyssla, behöver arbetsgivaren inte fatta något formellt beslut. Tvister om beslutet handläggs enligt lagen om rättegång i arbetstvister med Arbetsdomstolen som slutinstans. I en tvist om beslutet får domstolen för tiden fram till dess att det finns lagakraftägande avgörande bestämma att beslutet tills vidare inte ska gälla enligt 38 LOA.

6 5(6) Bilaga Är bisyssla tillåten eller förbjuden? Checklista för bedömningen av bisysslors förtroendeskadlighet (SOU 2000:80 Bilaga) Bestämmelserna i 7 lagen om offentlig anställning (LOA) om förbud mot förtroendeskadliga bisysslor är allmänt hållen. En rad olika omständigheter spelar in när man skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig eller inte. Först bör man avgöra om det överhuvudtaget rör sig om en bisyssla i lagens mening eller om det är en sådan aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet och som därmed i allmänhet faller utanför bisyssleregeln. Man bör sedan göra en samlad bedömning av de omständigheter som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarnas opartiskhet och myndigheternas anseende. Hur stor är risken för att förtroendet rubbas och vilken grad av risk kan man godta? Vid bedömningen bör man ta hänsyn till dels vilka arbetsuppgifter den anställde och myndigheten har, dels vad bisysslan går ut på. Syftet med denna checklista är att den skall kunna vara ett stöd för arbetsgivaren och arbetstagare när de skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig. Det är naturligtvis inte tanken att den automatiskt skall leda fram till rätta svaret på frågan om förtroendeskadligheten. Är verksamheten en bisyssla i lagens mening? 1. Är det fråga om en anställning vid sidan om huvudanställningen? 2. Är det fråga om ett uppdrag som lämnas av någon annan än huvudarbetsgivaren? 3. Är det fråga om något annat slag av verksamhet än sådant som nämns i fråga 1 och 2 och som bedrivs vid sidan av huvudanställningen? 4. Är det fråga om enbart medlemskap och inte uppdrag, t.ex. som styrelseledamot, i en förening? 5. Är det fråga om en aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet, t.ex. att utöva en hobby eller att sköta sin och familjens egendom och privata angelägenheter? 6. Innebär aktiviteten, t.ex. förvaltning av den egna förmögenheten, att arbetstagaren är engagerad i företag eller branscher som är föremål för hans verksamhet i tjänsten? Om svaret på någon av frågorna 1-3 och 6 är ja, talar det mesta för att det rör sig om en bisyssla i lagens mening. Om svaret på någon av frågorna 4 och 5 är ja, talar det mest för att det inte handlar om en bisyssla i lagens mening. Ligger arbetsuppgifterna i huvudanställningen inom något av de områden där man bör vara särskilt försiktig med bisysslor som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarna eller myndigheten/förvaltningen? Har arbetstagaren eller den myndighet/förvaltning där han eller hon är anställda arbetsuppgifter som innebär

7 6(6) rättskipning myndighetsutövning (beslut om förmåner, rättigheter och skyldigheter, tillstånd, bidrag m.m. för enskilda personer och företag) upphandling (köp eller hyra av varor, tjänster eller byggentreprenader) tillsyn och kontroll över offentlig eller enskild verksamhet förvaltning av egendom ledning av myndigheter/förvaltningar eller verksamheter inom dessa Om svaret på frågan är ja, ökar risken för att en bisyssla skadar allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller myndigheten. Är bisysslan av sådan beskaffenhet att risken för förtroendeskada ökar? 1. Finns det någon beröring mellan å ena sidan arbetsuppgifterna i bisysslan eller verksamheten i det företag hos vilket bisysslan utförs och å andra sidan myndigheten/förvaltningens verksamhet? 2. Finns det någon beröring mellan arbetstagarens arbetsuppgifter i huvudanställningen och bisysslan? 3. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan ett privat företag? 4. Är arbetsuppgifterna i bisysslan av mera kvalificerat slag? 5. Är bisysslan ett styrelseuppdrag i aktiebolag eller ekonomisk förening? 6. Gäller bisysslan egen kommersiell verksamhet, t.ex. konsultverksamhet? 7. Är bisysslan ett politiskt, fackligt eller ideellt förtroendeuppdrag? 8. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan en offentlig myndighet? 9. Är det ett allmänt intresse, t.ex. en myndighets behov av expertis, att arbetstagaren åtar sig bisysslan? Om svaret på någon av frågorna 1-6 är ja, ökar risken för att bisysslan skadar allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller myndigheten. Om svaret på 7, 8 eller 9 är ja, minskar risken. Har bisysslan sådan omfattning att risken för förtroendeskada ökar? 1. Är bisysslan tidskrävande? 2. Är bisysslan kortvarig eller av sporadisk art? 3. Får arbetstagaren eller någon anhörig till honom eller henne ekonomisk eller annan ersättning förbisysslan och är denna ersättning i så fall hög? Om svaret på fråga 1 och/eller 3 är ja, ökar risken för förtroendeskada. Om svaret på fråga 2 är ja, minskar risken.