Vem vinner i långa loppet?

Transkript

1 Vem vinner i långa loppet? Den svenska elitidrottsmodellen i internationell belysning Personlig presentation Paul Sjöblom, Fil.dr. Historiska institutionen Stockholms universitet Forskare och lärare med idrottspolitik, föreningskulturer, tävlingsmiljöer och elitidrottsystem som huvudinriktning. Aktiv juniorelitkarriär i fotboll, ishockey och kampsport. Aktiv tränare och ledare på lag och styrelsenivå i tre klubbar (Innebandy, Ishockey, Fotboll). Publikationer (elitidrottsperspektiv) Publikationer (elitidrottsperspektiv) Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (2011). Swedish elite sport: contested terrain. In Andersen, Svein & Ronglan, Lars Tore (eds.). Nordic elite sport. Same ambitions different tracks. Oslo: Norwegian University Press, s Norberg, Johan R. & Sjöblom, Paul (2011). The Swedish elite sport system or the lack of it? In Andersen, Svein & Ronglan, Lars Tore (eds.). Nordic elite sport. Same ambitions different tracks. Oslo: Norwegian University Press, s Fahlén, Josef & Sjöblom, Paul (2012). Till OS med olika bagage London första testet för nya elitstödet. Svensk idrottsforskning, organ för Centrum för idrottsforskning, Nr , s Fahlén, Josef & Sjöblom, Paul (2012). Elitidrott i skilda världar: Den svenska elitidrottens existensvillkor. I För framtids segrar. En analys av det svenska elitidrottssystemet, Centrum för idrottsforskning 2012:2, s Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (2012). Nationella elitidrottssystem och internationell konkurrenskraft. En forskningsgenomgång. I För framtids segrar. En analys av det svenska elitidrottssystemet, Centrum för idrottsforskning 2012:2, s Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (2012). In search of the Swedish elite sport development system approaching a micro-level analysis. The 20 th European Association for Sport Management Conference, Aalborg, Denmark, September Disposition Disposition: Vad efterfrågas? av landslagsaktiva, sportchefer, förbundskaptener, elitidrottsansvariga på RF/SOK, och svenska elitidrottsforskare? Vilka är framgångsfaktorerna? En beskrivning av några utvalda nationella elitidrottssytem. Hur gör vi i Sverige? En beskrivning av den svenska elitidrottsmodellen. Vad kan vi lära/efterlikna/utveckla? En diskussion om den svenska elitidrottsmodellen. Vad efterfrågar de landslagsaktiva? Bättre ekonomi under hela elitidrottskarriären. Mer internationell konkurrens. Specialanpassad träning/personliga tränare. Möjlighet att kombinera idrottskarriär med studier. Vad efterfrågar sportchefer och förbundskaptener? Fortsatt både strukturstöd (RF) och aktörstöd (SOK). Mer transparens i bidragssystemen. Mer resurser till utvecklingslandslagen. Mer resurser till föreningsnivån. Dessa resurser kan vara gemensamma för flera liknande idrotter. Större satsningar på kompletterande specialistsupport Vilka bör finnas väl tillgängliga för de aktiva. En utveckling av såväl de elitanpassade idrottsanläggningarna som de elitanpassade högskoleutbildningarna. 1

2 Vad efterfrågar elitidrottsansvariga hos RF och SOK? Bättre elitidrottsmiljöer på föreningsnivå. Vilket kräver mer resurser riktade just dit. Mer resurser till talanger som befinner sig utanför storklubbar, landslagsprogram och idrottsgymnasier. Vilket kräver en omordning av rådande resursfördelning. Bättre anpassad resurstilldelning samt kompetenshjälp till idrotter och förbund. Eftersom alla har olika behov. Bättre fungerande omvärldsanalys, utvärderingsverksamhet och forskningsinitiering. Vilket kräver mer samverkan mellan nyckelkompetenser. Vad efterfrågar svenska elitidrottsforskare? Bättre samordning av det samlade elitstödet (ca 340 mnkr/år) samt av kompetenser mellan riksorganisationer, specialidrottsförbund, föreningar och aktiva. Utbildningsmöjligheter för fler ledare och aktiva hela vägen upp genom elitidrottssystemet. Ökade satsningar på att identifiera och utveckla elitidrottsmiljöer (för olika idrotter). Kompetensutveckling även för specialisterna (i teamen runt de landslagsaktiva). En stabil arbetsmarknad för tränare och ledare inom svensk elitidrott. Mer medel till praktiknära FoU och att denna tas tillvara bättre inom elitidrotten. Både en breddad och en fördjupad samverkan. Vad efterfrågas? (Summering) Generella systemfaktorer (Internationellt): Ekonomi; Konkurrens; Specialiserad träning; Specialistsupport; Utbildning på alla nivåer; Elitanpassade anläggningar; FoU. Specifika systemfaktorer (Sverige): Samordning av stödfunktioner; Stöd till fler utövare nära toppnivå; Prioritering av idrottsföreningarna; Stabil arbetsmarknad för tränare och ledare. Bakgrund: Internationell jämförelse 1970-: Bred internationell elitidrottslig kapprustning! Konsekvenser: Ökade statliga investeringar (trots minskande marginalavkastning med sikte på medaljer). Ökad statlig styrning och hårdare krav på motprestationer (Resultatfixering antal medaljer per investerad krona ). Viss likriktning av elitidrottssystemen (på aggregerad nivå). Elitsatsningar har i vissa fall medfört tilltagande professionalisering, kommersialisering och selektering, vilket i förlängningen minskat engagemanget bland gräsrotsledarna, och minskad elitidrottsmångfalden. P.g.a. av främst kulturella traditioner/variationer, samt en strävan efter att få komparativa fördelar, kvarstår länderskillnader avseende omfattningen på investeringarna, urvalet av investeringsobjekt och organisering (idrott för idrott). Identifierade framgångsfaktorer internationellt (på mesonivå; ek., org., verks.) Framgångsrika nationer (1) Mått: Medaljer/topplaceringar i internationella mästerskap: Vad framstår som viktigast? Ekonomiskt stöd (beror av elitidrottens ställning i samhället), tränarkvalitet och tränings- och tävlingsfaciliteter lyfts fram av alla såsom avgörande faktorer. Var kan nationer vinna komparativa fördelar (om man presterar bra enligt ovan)? Talangidentifikation/talangutveckling samt ledarprofessionalisering och elitidrottsforskning är eftersatt i de flesta undersökta länder. USA, Kina, Ryssland och Östtyskland men även Kanada, Australien och Storbritannien. Ytterligare länder som satsat stort och som undersökts av forskare är bl.a. Frankrike, Tyskland, Spanien, Nederländerna, Japan, Brasilien, Singapore, Nya Zeeland och Jamaica. De två sistnämnda indikerar att det går att få fram många internationellt konkurrenskraftiga idrottare trots en liten befolkning och knappa resurser i alla fall inom ett par idrotter/grenar. 2

3 Ex. Kanada Ex. Australien Offentliga elitsatsningar fr.o.m. år Ökat statligt stöd och ökade specifika krav: Överenskomna och nedskrivna målsättningar (stat/idrott) samt detaljplaner för hur dessa ska uppnås inom deltagande SF talet: Prioritering av olympiska grenar inför Calgary OS talet: Finansierings- och redovisningsskyldighet för SF. Internationell framgång ger förstärkt statligt stöd graderat efter prioriteringslista (populära OS-grenar). Riktningsförändring på 1980-talet (motiv: svagt OS 1976). Politisk inblandning ger ökad elitidrottsfinansiering: 1981 Regeringen signalerar krafttag Australian Institute of Sport. Karaktärisering av stöd: Grenselektion; Talangidentifiering; Anläggningsinvesteringar (nationalarenor); Nivåanpassade elittränarutbildningar; Individuellt anpassat stöd. Ex. Storbritannien Framgångsrika nationer (2) Riktningsförändring år 1994 (i samband med initierandet av National Lottery). Policydokument som prioriterar elitidrott framför breddidrott: 22 idrotter väljs ut efter kriterierna internationell framgång och självfinansieringsgrad. Satsning på gymnasiala och eftergymnasiala elitidrottsutbildningar talet: UK Sport (2007) med fokus på London-OS 2012 Karakterisering av stöd: Anläggningsstöd; Individuellt anpassat stöd; Elittränarutbildning; Talangidentifiering; FoU. Norge och Danmark. Den skandinaviska/nordiska idrottsmodellen: Historiskt sätt har begreppet elitidrott associerats med välfärdsfrånvända värden som specialisering, selektering och resultatfixering. Därtill har elitidrottens ökande kommersialisering ansetts hota idealiteten inom idrottsrörelsen. Plus att det har funnits en påtaglig spänning mellan riksidrottsförbunden och de olympiska kommittéerna. (Andersen & Ronglan, 2012) I Skandinavien har det investerats ungefär lika mycket pengar per invånare i elitidrott under de senaste decennierna. Ex. Norge Ex. Norge Riktningsförändring på 1980-talet (motiv: svaga OS 1984 samt avsaknad av tidigare utbyggt elitidrottssystem). Ökade statliga investeringar, via Norsk Tippning AS, i samband med att Norge fick OS Olympiatoppen 1988 fristående organ underställt NIF. Tillsatt på initiativ av idrottsrörelsen men med nära band till idrottsdepartementet. Informella arbetsmetoder och tjänstetillsättning. Syfte att verka operativt i elitidrottens ledning, och att påverka ända ner på gräsrotsnivå Administrerar test- och träningscentrumet Toppidrettssentret, samt tre regionala elitidrottscentra, högskolebaserade utbildningsprogram för olika elitidrotter, individuellt OS-stöd, medicinsk support till landslagen, och karriärrådgivning etc. Utvärdering av OT (ca 90 mnkr i årsomsättning). Bidragit till att utveckla elitidrotten: Medaljskörden har ökat! Kritik; detta behöver utvecklas : Prioritering av idrotter (lagbollsporter) även där den internationella konkurrensen är riktigt stor. Utveckla specialistkompetens för fler idrotter (än längdskidor och friidrott). Decentralisera ansvaret och resurserna dit utövarna och ledarna finns (elitidrottsmiljöer på andra håll än bara i Oslo). 3

4 Ex. Danmark Ex. Danmark Riktningsförändring på 1980-talet (motiv: svaga OS 1972 och 1976 samt avsaknad av elitidrottssystem). Elitidrottslag 1984, p.g.a. för lite uppmärksamhet och resurser samt ökat statligt engagemang i elitidrottares hälsa (Etik & Moral). Team Danmark 1985 politiskt tillsatt, statligt stödd stiftelse i ledning för dansk elitidrottsutveckling. FoU-baserad och med stöd till utbildning, anläggningar, elitaktiva, mästerskapsarrangemang etc. Samverkar med DIF och kommunerna om 30 regionala elitidrottscentrum. Reviderad lag Ökade statliga och kommunala elitidrottsinvesteringar. Ökad makt till TD; bl.a. certifiering av elitidrottskommuner. Kommunerna och elitidrotten: 67% av kommunerna uppger att elitidrott har ett stort värde och att det därför är prioriterat att förse den med bra anläggningar. 58% av kommunerna uppger att de under senare tid har tillgodosett idrottens krav och investerat i elitanpassade idrottsanläggningar. Utvärdering TD (ca 190 mnkr i årsomsättning). Bidragit till att utveckla elitidrotten: Bl.a. avseende stöd till karriärutveckling vid sidan av och efter den aktiva idrottskarriären (Etik & Moral). Sämre mästerskapsresultat i stort, men bibehållen position i de populäraste sporterna trots ökad konkurrens, minskade lotteriintäkter och minskad sponsring. Kritik; detta behöver utvecklas : Talangutveckling (fler behöver fångas upp). Träningsmöjligheter (fler elitanpassade anläggningar). Tävlingsmöjligheter (bättre internationell konkurrens) Samordning av resurser (otydlighet & dubbelarbete) FoU-användning (kontinuitet & aktiv implementering) Varför framgång? (Summering) Stort statligt stöd och tydliga målsättningar, detaljplaner och uppföljningssystem. Centrala organisationer styr elitidrotten: Prioriteringar av (publik/förankrade) idrotter där ytterligare framgångar och förbättrad självfinansieringsgrad ger ökade bidrag. Både strukturstöd och aktörsstöd, men med betoning på allt mer individanpassat stöd. Talangidentifiering (allt längre ned i åldrarna och med allt mer utvecklade verktyg). Professionalisering av ledarkadern (som blir kontinuerligt utbildad och avlönad ofta på prestationsbasis). Sverige är också relativt framgångsrikt, enligt måtten: Mästerskapsplaceringar framför allt med hänsyn tagen till folkmängd och BNP (bättre än förväntat). Folkrörelseperspektiv; delaktighet och mångfald (kanske bäst i världen på medaljer i många olika idrotter). Sverige skiljer ut sig från de flesta andra SPLISS-länder: Avsaknad av centralstyrning och nationella prioriteringar (försvårar möjlighet till kontroll och uppföljning). God flexibilitet/anpassning och stor kunskap regionalt och lokalt (bl.a. många föreningar, anläggningar och duktiga ledare), vilket gör att talangerna kan fångas upp och utvecklas där de för närvarande finns åtminstone upp till junioråldern. «Om vi legger et evolusjonsperspektiv på toppidrett så er kanskje det å dyrke fram mangfoldet viktigst, nettopp fordi man ikke kan vite hva som blir framtidas løsning på morgendagens utfordringer. Man kan da spørre seg om det er slik at fravær av en spesifikk eliteidrettspolitisk strategi, noe som kan se ut som et svensk særtrekk, på sikt gir like stor og kanskje større suksess?» Nils A. Bergsgard Problematisering av den svenska modellen låt tusen blommor blomma : Internationella forskningsresultat pekar på vikten av långsiktiga strategiska satsningar med överenskomna värdegrunder, tydligt formulerade mål och tillgängliga medel, samt tydlig rollfördelning men kan inte långsiktighet, överenskommelser och tydlig rollfördelning även normeras och implementeras på regional och lokal nivå med föreningar, RIG/NIU, elitidrottscentra etc. som ansvariga parter? 4

5 Såväl elitidrottsforskningen som elitidrotten identifierar svårigheter med att förädla talanger till seniorstjärnor. Så hur bygger man upp system som prioriterar övergången mellan juniorelit och seniorelit? Ökad internationell konkurrens och bättre talangutveckling inom den nuvarande svenska modellen förutsätter både beständiga institutioner (som är öppna och utvecklingsbenägna) och flexibla bidrag, som kan riktas (och följas upp och riktas om ) till elitidrottsmiljöer i vardande var de än dyker upp och hur de än är organiserade RIG/NIU, IF, Team, Centrum; Landslag; Klubblag; Individer i Sverige och utomlands. Internationell jämförelse Svensk utveckling Stödstrukturer som även Sverige borde prioritera mer? Gymnasiala och eftergymnasiala elitidrottsutbildningar mellan idrottsrörelse och utbildningsväsen. Elittränarutbildningar mellan RF/SOK, SF och IF samt deras internationella motsvarigheter. Elitidrottscentrum på nationell, regional och lokal nivå mellan idrottsrörelse, stat och kommun samt näringsliv. FoU; i synnerhet praktiknära sådan mellan idrottsrörelse och forskningsinstitutioner, enskilda forskare och elitidrottsmän/kvinnor. Internationell jämförelse Svensk utveckling Hur skapa mer resurser till svensk elitidrott? Påverka elitidrottens ställning i Sverige! Varför är elitidrotten viktig, vad kan den bidra med? Identifiera nyckelintressenterna? Hur kan elitidrottens positiva effekter kommuniceras på bästa möjliga sätt till nyckelintressenterna? There is no such thing as one way to excellence! Lars Tore Ronglan & Svein S. Andersen Fortsatt samhällsvetenskaplig forskning på mesonivå Svensk utveckling Den avgörande frågan tycks inte vara vilket elitidrottssystem man väljer, vilken organisation man har eller vilka exakta resurser som används utan hur effektivt dessa används! Studera nyckelprocesser snarare än system hur framgångsfaktorerna fungerar i detalj snarare än att bara ytterligare en gång konstatera vilka de är. Idrott för idrott, team för team, med fokus på avgörande relationer, problemlösningar, genombrott och kontinuitet. Tack! Paul.Sjoblom@historia.su.se 5