Sverige i världen 12/10/2013. Personlig presentation. Svensk elitidrott kan bättre. Disposition och syfte. Publikationer (elitidrottsperspektiv)

Transkript

1 Personlig presentation Sverige i världen Skillnader och likheter mellan olika nationella elitstödssystem Paul Sjöblom, Fil.dr. Historiska institutionen Stockholms universitet Forskare och lärare med idrottspolitik, föreningskulturer, tävlingsmiljöer och elitidrottsystem som huvudinriktning. Aktiv juniorelitkarriär i fotboll, ishockey och kampsport. Tränare och ledare på lag och föreningsnivå i tre klubbar. Publikationer (elitidrottsperspektiv) Publikationer (elitidrottsperspektiv) Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (2011). Swedish elite sport: contested terrain. In Fahlén, Josef & Sjöblom, Paul (2012). Elitidrott i skilda världar: Den svenska Andersen, Svein & Ronglan, Lars Tore (eds.). Nordic elite sport. Same ambitions elitidrottens existensvillkor. I För framtids segrar. En analys av det svenska different tracks. Oslo: Norwegian University Press, s elitidrottssystemet, Centrum för idrottsforskning 2012:2, s Norberg, Johan R. & Sjöblom, Paul (2011). The Swedish elite sport system or the Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (2012). Nationella elitidrottssystem och internationell lack of it? In Andersen, Svein & Ronglan, Lars Tore (eds.). Nordic elite sport. Same konkurrenskraft. En forskningsgenomgång. I För framtids segrar. En analys av det ambitions different tracks. Oslo: Norwegian University Press, s svenska elitidrottssystemet, Centrum för idrottsforskning 2012:2, s Fahlén, Josef & Sjöblom, Paul (2012). Till OS med olika bagage London första Sjöblom, Paul & Fahlén, Josef (2012). In search of the Swedish elite sport testet för elitstödet. Svensk idrottsforskning, organ för Centrum för idrottsforskning, development system approaching a micro-level analysis. The 20 th European Nr , s Association for Sport Management Conference, Sport between business and civil society, Aalborg, Denmark, September Disposition och syfte Disposition: Vad efterfrågas av landslagsaktiva, sportchefer och förbundskaptener, elitidrottsansvariga på RF/SOK, respektive svenska elitidrottsforskare? Internationellt framgångsperspektiv En svensk elitidrottsmodell Syfte: Vad är typiskt svenskt? Vad vill vi och vad vill/behöver vi inte utveckla? Vad kan vi lära av andra? Vad efterfrågar de landslagsaktiva? Bättre ekonomi under hela elitidrottskarriären. Mer internationell konkurrens. Specialanpassad träning/personliga tränare. Möjlighet att kombinera idrottskarriär med studier. Vad efterfrågar sportchefer och förbundskaptener? Fortsatt både strukturstöd (RF) och aktörstöd (SOK). Mer transparens i bidragssystemen. Mer resurser till utvecklingslandslagen. Mer resurser till föreningsnivån (dessa resurser kan vara gemensamma för flera liknande idrotter). Större satsningar på kompletterande specialistsupport (som finns väl tillgängliga för de aktiva). En utveckling av såväl de elitanpassade idrottsanläggningarna som högskoleutbildningarna. 1

2 Vad efterfrågar elitidrottsansvariga hos RF och SOK? Bättre elitidrottsmiljöer på föreningsnivå (kräver mer resurser riktade just dit). Mer resurser till talanger som befinner sig utanför storklubbar, landslagsprogram och idrottsgymnasier (kräver omordning av rådande resursfördelning). Bättre anpassad resurstilldelning och kompetenshjälp till idrotter och förbund (som alla har olika behov). Bättre fungerande omvärldsanalys, utvärderingsverksamhet och forskningsinitiering (kräver mer samverkan mellan nyckelkompetenser). Vad efterfrågar svenska elitidrottsforskare? Bättre samordning av det samlade elitstödet (ca 340 mnkr/år) och av kompetenserna mellan Riksorganisationer, förbund, föreningar och aktiva. Utbildningsmöjligheter för fler ledare och aktiva hela vägen upp genom elitidrottssystemet. Ökade satsningar på att identifiera och utveckla elitidrottsmiljöer (för olika idrotter). Kompetensutveckling även för specialisterna (i teamen runt de landslagsaktiva). En stabil arbetsmarknad för tränare och ledare inom svensk elitidrott. Mer medel till praktiknära FoU och att denna tas tillvara bättre inom elitidrotten (både breddad och fördjupad samverkan). Vad efterfrågas? (Summering) Generellt avseende systemfaktorer: Ekonomi; Konkurrens; Specialiserad träning; Specialistsupport; Utbildning på alla nivåer; Elitanpassade anläggningar; FoU. Specifikt i Sverige avseende systemfaktorer: Samordning av stödfunktioner; Fler utövare nära toppnivå ges stöd; Idrottsföreningarna prioriteras; Stabil arbetsmarknad för tränare och ledare. Bakgrund: Internationell jämförelse 1970-: Internationell elitidrottslig kapprustning! Konsekvenser: Ökade statliga investeringar (trots minskande marginalavkastning). Ökad statlig styrning och hårdare krav på motprestationer (Resultatfixering; antal medaljer per investerad krona ). Viss likriktning av elitidrottssystemen (på aggregerad nivå). Elitsatsningar leder till tilltagande professionalisering, kommersialisering och selektering, och i förlängningen till både minskat engagemang bland gräsrotsledare och minskad elitidrottsmångfald. P.g.a. av främst kulturella traditioner/variationer och strävan efter att få komparativa fördelar kvarstår länderskillnader avseende omfattningen på investeringarna, urvalet av investeringsobjekt och organisering idrott för idrott. Identifierade framgångsfaktorer (på mesonivå; ek., org., verks.) Framgångsrika nationer (1) Mått: Medaljer/topplaceringar i internationella mästerskap: Ekonomiskt stöd (beror av elitidrottens ställning i samhället), tränarkvalitet och tränings- och tävlingsfaciliteter framstår som allra viktigast. Talangidentifikation/talangutveckling, ledarprofessionalisering och elitidrottsforskning är eftersatt i de flesta undersökta länder och kan därmed ge mindre nationer komparativa fördelar (om man även presterar tillräckligt bra i övrigt). Exempelvis USA, Kina, Ryssland och Östtyskland men även Kanada, Australien och Storbritannien. Ytterligare länder som satsat stort och som undersökts av forskare är bl.a. Frankrike, Tyskland, Spanien, Nederländerna, Japan, Brasilien, Singapore, Nya Zeeland och Jamaica. De två sistnämnda indikerar, att det går att få fram många internationellt konkurrenskraftiga idrottare trots liten befolkning och knappa resurser. 2

3 Kanada Australien Offentliga elitsatsningar fr.o.m Ökat statligt stöd och ökade specifika krav: Överenskomna och nedskrivna målsättningar (stat/idrott) samt detaljplaner för hur dessa ska uppnås inom deltagande SF talet: Prioritering av olympiska grenar inför Calgary OS talet: Finansierings- och redovisningsskyldighet för SF. Internationell framgång ger förstärkt stöd graderat efter prioriteringslista (populära OS-grenar främst). Riktningsförändring 1980-talet (motiv: svagt OS 1976). Politisk inblandning ger ökad elitidrottsfinansiering: 1981 regeringen signalerar krafttag Australian Institute of Sport. Karaktärisering av stöd: Grenselektion; Talangidentifiering; Anläggningsinvesteringar (nationalarenor); Nivåanpassade elittränarutbildningar; Individuellt anpassat stöd. Storbritannien Framgångsrika nationer (2) Riktningsförändring 1994 (i samband med initierandet av National Lottery). Policydokument som prioriterar elitidrott framför breddidrott: 22 idrotter väljs ut efter kriterierna internationell framgång och självfinansieringsgrad. Satsning på gymnasiala och eftergymnasiala elitidrottsutbildningar talet: UK Sport (2007) med fokus på London-OS 2012 Karakterisering: Anläggningsstöd; Individuellt stöd; Elittränarutbildning; Talangidentifiering; FoU. Norge och Danmark. Den skandinaviska/nordiska idrottsmodellen: Historiskt sätt har begreppet elitidrott associerats med välfärdsfrånvända värden (i socialdemokratisk jämlikhetsbemärkelse), som specialisering, selektering och resultatfixering. Därtill har elitidrottens ökande kommersialisering ansetts hota idealiteten inom idrottsrörelsen. Plus att det har funnits en påtaglig spänning mellan riksidrottsförbunden och de olympiska kommittéerna. I Skandinavien har det investerats ungefär lika mycket pengar per invånare i elitidrott under de senaste decennierna. Norge Riktningsförändring 1980-talet (motiv: svaga OS 1984 samt avsaknad av tidigare utbyggt elitidrottssystem). Ökade statliga investeringar, via Norsk Tippning AS, i samband med att Norge fick OS Olympiatoppen 1988 fristående organ underställt NIF, tillsatt på initiativ av idrottsrörelsen men med nära band till idrottsdepartementet. Informella arbetsmetoder och tjänstetillsättning. Syfte att verka operativt i elitidrottens ledning, och påverka ända ner på gräsrotsnivå Administrerar test- och träningscentrumet Toppidrettssentret, tre regionala elitidrottscentra, högskolebaserade utbildningsprogram för olika elitidrotter, individuellt OS-stöd, medicinsk support till landslagen, och karriärrådgivning etc. Norge Utvärdering OT (ca 90 mnkr i årsomsättning). Bidragit till att utveckla elitidrotten: Medaljskörden har ökat! Kritik; detta behöver utvecklas: Prioritering av idrotter (lagbollsporter) även där den internationella konkurrensen är riktigt stor. Utveckla specialistkompetens för fler idrotter (än längdskidor och friidrott). Decentralisera ansvaret och resurserna dit utövarna och ledarna finns (elitidrottsmiljöer på andra håll än i Oslo). 3

4 Danmark Danmark Riktningsförändring 1980-talet (motiv: svaga OS 1972 och 1976 samt avsaknad av tidigare utbyggt elitidrottssystem). Elitidrottslag 1984, p.g.a för lite uppmärksamhet och resurser samt ökat statligt engagemang i elitidrottares hälsa (Nordisk idrottsmodell med etik/moral i fokus). Team Danmark 1985 politiskt tillsatt, statligt stödd stiftelse i ledning för dansk elitidrottsutveckling. FoU-baserad och med stöd av utbildning, anläggningar, elitaktiva, mästerskapsarrangemang etc. Samverkar med DIF och kommunerna om 30 regionala elitidrottscentrum. Reviderad lag Ökade statliga och kommunala investeringar. Ökad makt till TD; bl.a. certifiering av elitidrottskommuner. Utvärdering TD (ca 190 mnkr i årsomsättning). Bidragit till att utveckla elitidrotten: Bl.a. avseende stöd till karriärutveckling vid sidan av och efter den aktiva idrottskarriären Sämre mästerskapsresultat i stort, men bibehållen position i de populäraste sporterna trots ökad konkurrens, minskade lotteriintäkter och minskad sponsring. Kritik; detta behöver utvecklas: Talangutveckling (fler behöver fångas upp). Träningsmöjligheter (fler elitanpassade anläggningar). Tävlingsmöjligheter (bättre internationell konkurrens) Samordning av resurser (otydlighet & dubbelarbete) FoU-användning (kontinuitet & aktiv implementering) Varför framgång? (Summering) Stort statligt stöd och tydliga målsättningar, detaljplaner och uppföljningssystem. Centrala organisationer styr elitidrotten: Prioriteringar av (publika/förankrade) idrotter där ytterligare framgångar och förbättrad självfinansieringsgrad ger ökade bidrag. Både strukturstöd och aktörsstöd, men med betoning på allt mer individanpassat stöd. Talangidentifiering (allt längre ned i åldrarna och med allt mer utvecklade verktyg). Professionalisering av ledarkadern (som blir kontinuerligt utbildad och avlönad) ofta på prestationsbasis. Sverige är också relativt framgångsrikt, enligt måtten: Mästerskapsplaceringar framför allt med hänsyn tagen till folkmängd och BNP (bättre än förväntat). Folkrörelseperspektiv; delaktighet och mångfald (bäst i världen?; mest medaljer i mest antal idrotter). Sverige skiljer ut sig från de flesta andra SPLISS-länder: Avsaknad av centralstyrning och nationella prioriteringar (försvårar möjlighet till kontroll och uppföljning). God flexibilitet/anpassning och stor kunskap regionalt och lokalt (bl.a. många föreningar, anläggningar och duktiga ledare), vilket gör att talangerna kan fångas upp och utvecklas där de dyker upp åtminstone upp till junioråldern. Om vi legger et evolusjonsperspektiv på toppidrett så er kanskje det å dyrke fram mangfoldet viktigst, nettopp fordi man ikke kan vite hva som blir framtidas løsning på morgendagens utfordringer. Man kan da spørre seg om det er slik at fravær av en spesifikk eliteidrettspolitisk strategi, noe som kan se ut som et svensk særtrekk, på sikt gir like stor og kanskje større suksess? Nils A. Bergsgard Problematisering av den svenska modellen: låt tusen blommor blomma : Internationella forskningsresultat pekar på vikten av långsiktiga strategiska satsningar med överenskomna värdegrunder, tydligt formulerade mål och tillgängliga medel, samt tydlig rollfördelning men kan inte långsiktighet, överenskommelser och tydlig rollfördelning även normeras och implementeras på regional och lokalnivå med föreningar, RIG/NIU, elitidrottscentra etc. som ansvariga parter? 4

5 Såväl elitidrottsforskning som svensk elitidrott identifierar svårigheter med att förädla talanger till seniorstjärnor. Så hur bygger man upp system som fokuserar övergången mellan junior och seniorelit? Ökad internationell konkurrens och bättre talangutveckling inom den nuvarande svenska modellen förutsätter både beständiga institutioner (som är öppna och utvecklingsbenägna) och flexibla bidrag, som kan riktas (och följas upp och riktas om ) till elitidrottsmiljöer i vardande var de än dyker upp och hur de än är organiserade RIG/NIU, IF, Team, Centrum; Landslag; Klubblag; Individer i Sverige och utomlands. Internationell jämförelse svensk utveckling Stödstrukturer som även Sverige borde prioritera mer? Gymnasiala och eftergymnasiala elitidrottsutbildningar mellan idrottsrörelse och utbildningsväsen. Elittränarutbildningar mellan RF/SOK, SF och IF samt deras internationella motsvarigheter. Elitidrottscentrum på nationell, regional och lokal nivå mellan idrottsrörelse, stat och kommun samt näringsliv. FoU; i synnerhet praktiknära sådan mellan idrottsrörelse och forskningsinstitutioner, enskilda forskare och elitidrottsmän/kvinnor. Internationell jämförelse svensk utveckling Hur skapa mer resurser till svensk elitidrott? Påverka elitidrottens ställning i Sverige! Varför är elitidrotten viktig, vad kan den bidra med? Identifiera nyckelintressenterna? Hur kan elitidrottens positiva effekter kommuniceras på bästa möjliga sätt till nyckelintressenterna? There is no such thing as one way to excellence! Lars Tore Ronglan & Svein S. Andersen Fortsatt samhällsvetenskaplig forskning på mesonivå svensk utveckling Den avgörande frågan tycks inte vara vilket elitidrottssystem man väljer, vilken organisation man har eller vilka exakta resurser som används, utan hur effektivt de används! Studera nyckelprocesser snarare än system hur framgångsfaktorerna fungerar snarare än att bara ytterligare en gång konstatera vilka de är. Idrott för idrott, team för team, med fokus på avgörande relationer, problemlösningar, genombrott och kontinuitet och mot en internationell jämförelsehorsont. Tack! Paul.Sjoblom@historia.su.se 5