Autism Diagnostisk Intervju Med DSM-V-kriterier som bas ASDIV

Transkript

1 NAMN: DATUM: PERSONNR: INTERVJUARE: Autism Diagnostisk Intervju Med DSM-V-kriterier som bas ASDIV sida 1

2 INSTRUKTIONER: ASDIV är ett instrument som är tänkt att användas som ett intervjustöd vid diagnostisk utredning med frågeställning Autism (F84.0) hos vuxna. Om en person är utredd tidigare och har en välgrundad DSM-IV-baserad diagnos av Autistiskt syndrom, Asperger syndrom eller Genomgripande störning UNS ska denna person få diagnosen Autism utan ny utredning. Vid genomförande av denna intervju kan de frågor som skrivs med text som är kursiverad ställas direkt till patienten och valfritt antal exempelfrågor kan användas med lämplig formulering som stöd för att ta ställning till om kriteriet är uppfyllt. Den text som är skriven i rutor är tänkt som information och vägledning till intervjuaren. Frågor och exempel är utformade för att ge stöd i att avgöra om Kriterier A-E för Autism i DSM-V är uppfyllda och inspiration till frågor och exempel är hämtade från DSM-V, RAADS och ASDI. Om det är tydligt att symtom som efterfrågas under Del 1 och 2 (kriterier A och B) förelegat under den tidiga utvecklingsperioden behöver inte frågorna under Del 3 (kriterium C) ställas. Anledningen till att det finns frågor om barndomen i del 1 och 2 (kriterier A och B) är att det ger stöd vid bedömning om Kriterium C (i del 3) är uppfyllt. Om den som blir intervjuad inte känner igen sig i vissa egenskaper som efterfrågas (t.ex. svårigheter att skaffa vänner under A3) kan följdfrågor ställas (t.ex. om behov av vänner finns). Detta intervjustöd är inte validerat och resultatet måste därför vägas samman med resultat från andra informationskällor såsom: Laboratorieprover inklusive drogscreening som visar 1 månads drogfrihet Somatiskt status Genomgång av tidigare journal/utredningar Differentialdiagnostisk bedömning eller bedömning avseende komorbiditet inkl. MINI Intervju med anhörig eller annan vuxen som varit närvarande under patientens barndom med stöd av ASDI Fördjupad barndomsanamnes med anhörig med 5-15 Tillägg vid behov: SCID-II om misstanke om personlighetssyndrom differentialdiagnostiskt eller som komorbiditet Eventuell WAIS-IV för kartläggning av kognitiv förmåga Arbetsterapeutisk bedömning med t ex AMPS Utvidgad neuropsykologisk testning med exempelvis ADOS el intervju med DISCO D2-test om misstanke om samtidig ADHD Det är värdefullt att ha med en anhörig under intervjun för att få beskrivning av eventuella svårigheter som den som blir intervjuad inte är medveten om samt för att kunna värdera kriterium C. På sista sidan kan intervjuresultatet summeras och utifrån detta kan avgöras om intervjusvaren ger stöd för diagosen Autism. sida 2

3 DEL 1: BRISTER I FÖRMÅGA TILL SOCIAL KOMMUNIKATION OCH SOCIAL INTERAKTION (DSM-V KRITERIUM A) A1. BRISTANDE FÖRMÅGA TILL SOCIAL ÖMSESIDIGHET: Har du svårigheter med att få kontakt med andra? Har du svårigheter att dela tankar och känslor med andra? Och hur var det då du var barn? Svårigheter med att vid rätt tillfälle komma in i en konversation (har du lätt att hitta lämpligt tillfälle att komma in i ett samtal?) Svårigheter att på rätt sätt komma in i en konversation (har du lätt att komma in i ett samtal?) Svårigheter att veta vad man bör undvika att säga (kan andra uttrycka att du sårat dem utan att du märkt det?) Behöver medvetet räkna ut saker att säga i ett samtal som kommer naturligt för de flesta andra Litet behov att dela med sig av sina känslor eller tankar (pratar du med andra om dina känslor eller problem?) Ointresse av att ta del av andras känslor el tankar Kan inte avgöra om någon är intresserad eller uttråkad av vad man har att säga (lägger du märke till andras reaktioner under samtal?) Kan inte avgöra om någon säger en sak men menar en annan (Kan du märka att en person inte mår bra trots att denne säger sig må bra?) Tar inte eller tar väldigt lite kontakt med andra socialt Härmar inte andras beteenden (var lillgammal i sitt sätt att vara?) Delar inte med sig av sina känslor Använder ett språk som är inriktat på att be om något eller namnge något snarare än att konversera, kommentera eller dela med sig av sina känslor Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 3

4 A2. BRISTANDE FÖRMÅGA TILL ICKE-VERBALT KOMMUNIKATIVT BETEENDE: Har du svårigheter att använda kroppspråk, ögonkontakt, gester, ansiktsuttryck och variation i tonfall i kommunikationen med andra? Och hur var det då du var barn? Talar ibland för högt eller för lågt utan att vara medveten om det Får höra att ögonkontakten vid samtal inte är som de flesta andras (hur är det för dig att ha ögonkontakt med andra?) Uppfattar saker för bokstavligt vilket leder till missförstånd Har svårt att förstå när någon är generad eller avundsjuk Kan framstå som udda, stel eller överdriven i sitt kroppsspråk Svårigheter att läsa av en persons kroppsspråk, ansiktsyttryck eller gester om personen talar Pekar inte på, visar inte och hämtar inte intressanta föremål för att visa andra Hänger inte med när annan person visar något genom att peka på saken. Har svårt att använda sig av gester vid samtal Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 4

5 A3. BRISTANDE FÖRMÅGA ATT UTVECKLA, BEVARA OCH FÖRSTÅ RELATIONER: Har du svårigheter med relationer? Och hur var det då du var barn? Föredrar att vara på egen hand Tycker inte det är viktigt att ha nära relationer Är bara intresserad av relationer med personer som delar specialintresse Har svårigheter att skaffa vänner (har du vänner? hur fick ni kontakt? vem ser till att ni håller kontakt?) Har svårt att förstå ironi Har svårt att använda ironi Har svårt att förstå sig på vita lögner Vill hellre umgås med mycket äldre eller yngre istället för jämnåriga Har svårt att anpassa sitt beteende till situationen (t.ex. vardagligt beteende vid en jobbintervju) Svårigheter att leka låtsaslekar med andra barn (t.ex. polis och tjuv, mamma pappa barn) Vid högre ålder endast intresserad av lekar med väldigt tydliga regler Stöter bort andra barn Passiv i förhållande till andra barn Tar kontakt med jämnåriga på ett sätt som uppfattas störande eller aggressivt Vill hellre umgås med mycket äldre eller yngre istället för jämnåriga Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 5

6 DEL 2: BEGRÄNSADE REPETETIVA MÖNSTER I BETEENDE, INTRESSEN ELLER AKTIVITETER (DSM-V KRITERIUM B) B1. STEREOTYPA ELLER REPETITIVA MOTORISKA RÖRELSER, STEREOTYPT TAL ELLER BRUK AV FÖREMÅL: Har du några återkommande speciella rörelser du gör. Eller något speciellt sätt att tala eller sätt att använda något föremål? Och hur var det då du var barn? Har egenartade rörelser som görs ibland, t.ex. drar i fingrarna, klappar i händerna Känner sig lugnare vid stress lugnare av att snurra runt eller gunga på en stol Upprepar oavsiktlig det någon annan nyss sagt (ekolali) Använder egenartade fraser Upprepar utan syfte användande av saker på ett speciellt sätt såsom att snurra på mynt Pratar om sig själv som han/henne eller du Har egenartade rörelser som görs ibland, t.ex. drar i fingrarna, klappar i händerna Viftar med händerna Snurrar på en pinne, ett snöre eller mynt Radar utan syfte upp leksaker Kastar föremål Använder ord på ett egenartat sätt Upprepar oavsiktlig det någon annan nyss sagt (ekolali) Pratar om sig själv som han/henne eller du Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 6

7 B2. INSISTERANDE PÅ ATT INGET SKA FÖRÄNDRAS I VARDAGEN, OFLEXIBEL FIXERING VID RUTINER ELLER RITUALISERADE MÖNSTER ELLER ICKE-VERBALA BETEENDEN: Tycker du det är jobbigt med förändringar? Är det viktigt för dig med rutiner? Blir extremt upprörd vid små förändringar (Vad skulle hända om du får skjuts av någon som plötsligt tog en annan väg?) Har svårigheter med omställningar (Hur reagerar du om något oförutsett inträffar?) Äter samma mat varje dag (Hur ser en vanlig vecka ut för dig med matvanor, sömn, intressen och rutiner?) Tar samma väg varje dag (Brukar du resa till olika ställen?) Är mycket mån om att regler följs Har svårt att tänka om Ställer upprepade frågor (om vad i så fall?) Blir extremt upprörd vid små förändringar Har svårigheter med omställningar Vill äta samma mat varje dag Vill ta samma väg varje dag Är mycket mån om att regler följs Har svårt att tänka om Ställer upprepade frågor (om vad i så fall?) Upprepat mäta omkrets på något genom att räkna steg Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 7

8 B3. STARKT BEGRÄNSADE, FIXERADE INTRESSEN SOM ÄR ABNORMA I INTENSITET ELLER FOKUSERING: Har du något intresse som är väldigt viktigt för dig? T.ex. en vuxen som spenderar timmar med att skriva ut tidtabeller T.ex. ett starkt intresse av japansk kultur eller liknande där intresset är inriktat på faktakunskap Tycker bara om att prata om intressen som är viktiga för en själv Gör gärna listor över sådant som är intressant (sportresultat, tidtabeller, datum, annan fakta) T.ex. ett småbarn som är mycket fäst vid en kastrull T.ex. ett barn som är helt upptagen av dammsugare T.ex. ett barn som trivs mycket bra med att sitta och titta på en tvättmaskin som går Tycker bara om att prata om intressen som är viktiga för en själv Gör gärna listor över sådant som är intressant (sportresultat, tidtabeller, datum, eller annan fakta) Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 8

9 B4. HYPER- ELLER HYPOREAKTIV VID SENSORISK STIMULERING ELLER SÄREGET INTRESSE FÖR SENSORISKA ASPEKTER AV OMGIVNINGEN: Är du jämfört med andra väldigt känslig eller okänslig för sinnessintryck av olika slag? Är okänslig för smärta Är okänslig för kyla (anpassar du klädseln till årstid och väder?) Är okänslig för värme Reagerar starkt på vissa ljud Tycker att det är viktigare hur kläder känns mot kroppen än hur de ser ut Reagerar starkt på vissa ytstrukturer när dessa berörs Tycker illa om att bli kramad eller hållen i Rör ovanligt mycket vid vissa föremål Luktar ovanligt mycket på vissa föremål Fascinerad av ljus Fascinerad av att se rörelser Har ovanliga ritualer kring mat (involverande matens smak, lukt, konsistens) Reagerar starkt på vissa smaker, lukter eller mats konsistens Utesluter på ett överdrivet sätt olika typer av mat (t.ex. grytor där det ingår många olika ingredienser) Är okänslig för smärta Är okänslig för kyla Är okänslig för värme Reagerar starkt på vissa ljud Tycker att det är viktigare hur kläder känns mot kroppen än hur de ser ut Reagerar starkt på vissa ytstrukturer när dessa berörs Tycker illa om att bli kramad eller hållen i (hur gick det att ta prover eller få spruta?) Rör ovanligt mycket vid vissa föremål Luktar ovanligt mycket på vissa föremål Fascinerad av ljus Fascinerad av att se rörelser Har ovanliga ritualer kring mat (involverande matens smak, lukt, konsistens) Reagerar starkt på vissa smaker, lukter eller mats konsistens Utesluter på ett överdrivet sätt olika typer av mat (Undvek du såser eller annan typ av mat p.g.a. konsistens?) Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 9

10 DEL 3: SYMTOMEN HAR FÖRELEGAT UNDER DEN TIDIGA UTVECKLINGSPERIODEN (DSM-V KRITERIUM C) C: SYMTOM HAR FÖRELEGAT UNDER DEN TIDIGA UTVECKLINGSPERIODEN Har de egenskaper jag frågat dig om tidigare under intervjun funnits redan under dina första år i livet? Vanligtvis upptäcks autistiska symtom när ett barn är i mellan 12 och 24 månader gammalt men kan ses först senare om symtomen är mer diskreta. Exempel på tidiga symtom på Autism är: Försenad språkutveckling Brist på socialt intresse Ovanligt sätt att interagera socialt såsom att dra personer i handen utan att titta på dem Udda mönster i sättet att leka såsom att bära runt på leksaker utan att leka med dem Ovanliga mönster i kommunikationen, t.ex. kan alfabetet men reagerar inte när man hör sitt eget namn. Kan misstänkas vara döv Udda och upprepande beteenden utan förekomst av typisk lek Kan sitta flera timmar om dagen och sortera eller arrangera föremål och bli mycket besvärad om något flyttas. Symtomen behöver dock inte vara funktionsnedsättande innan högre krav börjar ställas på sociala förmågan. sida 10

11 DEL 4. SYMTOMEN ORSAKAR KLINISKT SIGNIFIKANT NEDSÄTTNING AV DEN NUVARANDE FUNKTIONSFÖRMÅGAN (DSM-V KRITERIUM D) I DSM-V graderas svårighetsgraden i tre nivåer. För att diagnosen Autism ska kunna ställas krävs att svårighetsgraden minst motsvarar Nivå 1 kräver stöd enligt nedan: Social kommunikation: Utan särskilt stöd orsakar de socialt kommunikativa färdighetsbristerna märkbara funktionssvårigheter. Svårigheter att initiera sociala interaktioner och tydliga exempel på avvikande eller misslyckade gensvar på sociala kontaktförsök från andra. Kan förefalla ha begränsat intresse av socialt samspel. T.ex. en person som har förmågan att tala i kompletta meningar och som engagerar sig i kommunikation, men där ömsesidigheten i samtalen uteblir, och vars försök att skaffa sig vänner ter sig udda och vanligtvis misslyckas. Begränsade, repetitiva beteenden: Oflexibelt beteende medför signifikant störd funktionsförmåga i ett eller flera sammanhang. Svårigheter att växla mellan aktiviteter. Svårigheter med planering och organisation hämmar självständigheten. EXEMPEL ATT FRÅGA EFTER: Vuxen ålder Arbete/utbildning: Klarar inte av grupparbeten Säger saker som inte är lämpliga vid möten Hamnar lätt i konflikt med medarbetare (vad beror i så fall konflikterna på?) Har lämnat arbeten p.g.a. gräl eller avsked Hinner inte med det som ska göras p.g.a. tendens att fastna i detaljer eller kontrollera saker Behöver mycket stöd på arbetet med att planera och organisera sida 11

12 Kan behöva anpassningar på så sätt att enbart vissa uppgifter behöver göras Har mycket svårt att hantera förändringar i arbetet Relationer och familj: Frånskild p.g.a. symtomen Har inga vänner Uppstår ofta konflikter och missförstånd med familjemedlemar (vad beror konflikterna på?) Föredrar ensamhet Sociala kontakter: Oförmåga att etablera vänskapskontakter Hamnar i konflikter p.g.a. kommunikationssvårigheter (vad beror konflikterna på?) Söker kontakt med andra på opassande sätt Uppmärksammar inte andra (skickar inte kort/ engagerar sig inte/ ringer inte)sociala kontakter: Intressen/fritid: Blir så intensiv i sina intressen att dygnrytmen inte fungerar Stör andra p.g.a. sina intressen genom att ständigt tala om sina intressen Får inte mindre intressanta uppgifter i hemmet eller på arbetet gjorda p.g.a. att mycket tid ägnas åt intresse Myndighetskontakter: Har svårt att söka sjukvård och beskriva symtom vid sjukdom Tolkar regler på ett för bokstavligt sätt och har svårt att förstå helheten Har svårigheter i kontakt med banker, försäkringskassa mm då deras bestämmelser inte följer ens egen logik Blir mycket upprörd om möte med sjukvårdspersonal eller annan person blir inställt sida 12

13 DEL 5. STÖRNINGEN FÖRKLARAS INTE BÄTTRE MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING (ELLER GLOBALT FÖRSENAD PSYKISK UTVECKLING 1 ) Finns något som talar för att störningen förklaras bättre av ovanstående? Dvs (OBS dessa frågor är till dig som är intervjuare!): - Finns det tecken på att det funnits intellektuella eller adaptiva funktionssvårigheter sedan utvecklingsperioden? - Finns det anamnestiska tecken till att det föreligger brister i intellektuella funktioner såsom slutledningsförmåga, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga och förmåga att lära av erfarenheter? - Har intelligenstestning, om det är gjort (vilket inte är ett måste i neuropsykiatrisk utredning), visat tecken till intellektuell funktionsnedsättning? Om ja på ovanstående frågor, förklarar detta bättre de autistiska funktionssvårigheterna? 1 Diagnosen Globalt försenad psykisk utveckling är irrelevant vid utredning av vuxna då den är avsedd för barn som är under 5 år. sida 13

14 SUMMERING AV INTERVJURESULTAT: Kriterium uppfyllt? Ja Troligen Nej A1 (som vuxen) A2 (som vuxen) A3 (som vuxen) B1 (som vuxen) B2 (som vuxen) B3 (som vuxen) B4 (som vuxen) C (som barn) D E För diagnos Autism krävs vid sammanvägning av samtliga informationskällor (se under instruktioner sid 2) att: Samtliga 3 av A1-A3 uppfyllda Minst 2 av B1-B4 uppfyllda C, D, E måste även vara uppfyllda sida 14

15 DEL 1: BRISTER I FÖRMÅGA TILL SOCIAL KOMMUNIKATION OCH SOCIAL INTERAKTION (DSM-V KRITERIUM A) A1. BRISTANDE FÖRMÅGA TILL SOCIAL ÖMSESIDIGHET: Har du svårigheter med att få kontakt med andra? Har du svårigheter att dela tankar och känslor med andra? Och hur var det då du var barn? Svårigheter med att vid rätt tillfälle komma in i en konversation (har du lätt att hitta lämpligt tillfälle att komma in i ett samtal?) Svårigheter att på rätt sätt komma in i en konversation (har du lätt att komma in i ett samtal?) Svårigheter att veta vad man bör undvika att säga (kan andra uttrycka att du sårat dem utan att du märkt det?) Behöver medvetet räkna ut saker att säga i ett samtal som kommer naturligt för de flesta andra Litet behov att dela med sig av sina känslor eller tankar (pratar du med andra om dina känslor eller problem?) Ointresse av att ta del av andras känslor el tankar Kan inte avgöra om någon är intresserad eller uttråkad av vad man har att säga (lägger du märke till andras reaktioner under samtal?) Kan inte avgöra om någon säger en sak men menar en annan (Kan du märka att en person inte mår bra trots att denne säger sig må bra?) Tar inte eller tar väldigt lite kontakt med andra socialt Härmar inte andras beteenden (var lillgammal i sitt sätt att vara?) Delar inte med sig av sina känslor Använder ett språk som är inriktat på att be om något eller namnge något snarare än att konversera, kommentera eller dela med sig av sina känslor Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 15

16 A2. BRISTANDE FÖRMÅGA TILL ICKE-VERBALT KOMMUNIKATIVT BETEENDE: Har du svårigheter att använda kroppspråk, ögonkontakt, gester, ansiktsuttryck och variation i tonfall i kommunikationen med andra? Och hur var det då du var barn? Talar ibland för högt eller för lågt utan att vara medveten om det Får höra att ögonkontakten vid samtal inte är som de flesta andras (hur är det för dig att ha ögonkontakt med andra?) Uppfattar saker för bokstavligt vilket leder till missförstånd Har svårt att förstå när någon är generad eller avundsjuk Kan framstå som udda, stel eller överdriven i sitt kroppsspråk Svårigheter att läsa av en persons kroppsspråk, ansiktsyttryck eller gester om personen talar Pekar inte på, visar inte och hämtar inte intressanta föremål för att visa andra Hänger inte med när annan person visar något genom att peka på saken. Har svårt att använda sig av gester vid samtal Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 16

17 A3. BRISTANDE FÖRMÅGA ATT UTVECKLA, BEVARA OCH FÖRSTÅ RELATIONER: Har du svårigheter med relationer? Och hur var det då du var barn? Föredrar att vara på egen hand Tycker inte det är viktigt att ha nära relationer Är bara intresserad av relationer med personer som delar specialintresse Har svårigheter att skaffa vänner (har du vänner? hur fick ni kontakt? vem ser till att ni håller kontakt?) Har svårt att förstå ironi Har svårt att använda ironi Har svårt att förstå sig på vita lögner Vill hellre umgås med mycket äldre eller yngre istället för jämnåriga Har svårt att anpassa sitt beteende till situationen (t.ex. vardagligt beteende vid en jobbintervju) Svårigheter att leka låtsaslekar med andra barn (t.ex. polis och tjuv, mamma pappa barn) Vid högre ålder endast intresserad av lekar med väldigt tydliga regler Stöter bort andra barn Passiv i förhållande till andra barn Tar kontakt med jämnåriga på ett sätt som uppfattas störande eller aggressivt Vill hellre umgås med mycket äldre eller yngre istället för jämnåriga Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 17

18 DEL 2: BEGRÄNSADE REPETETIVA MÖNSTER I BETEENDE, INTRESSEN ELLER AKTIVITETER (DSM-V KRITERIUM B) B1. STEREOTYPA ELLER REPETITIVA MOTORISKA RÖRELSER, STEREOTYPT TAL ELLER BRUK AV FÖREMÅL: Har du några återkommande speciella rörelser du gör. Eller något speciellt sätt att tala eller sätt att använda något föremål? Och hur var det då du var barn? Har egenartade rörelser som görs ibland, t.ex. drar i fingrarna, klappar i händerna Känner sig lugnare vid stress lugnare av att snurra runt eller gunga på en stol Upprepar oavsiktlig det någon annan nyss sagt (ekolali) Använder egenartade fraser Upprepar utan syfte användande av saker på ett speciellt sätt såsom att snurra på mynt Pratar om sig själv som han/henne eller du Har egenartade rörelser som görs ibland, t.ex. drar i fingrarna, klappar i händerna Viftar med händerna Snurrar på en pinne, ett snöre eller mynt Radar utan syfte upp leksaker Kastar föremål Använder ord på ett egenartat sätt Upprepar oavsiktlig det någon annan nyss sagt (ekolali) Pratar om sig själv som han/henne eller du Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 18

19 B2. INSISTERANDE PÅ ATT INGET SKA FÖRÄNDRAS I VARDAGEN, OFLEXIBEL FIXERING VID RUTINER ELLER RITUALISERADE MÖNSTER ELLER ICKE-VERBALA BETEENDEN: Tycker du det är jobbigt med förändringar? Är det viktigt för dig med rutiner? Blir extremt upprörd vid små förändringar (Vad skulle hända om du får skjuts av någon som plötsligt tog en annan väg?) Har svårigheter med omställningar (Hur reagerar du om något oförutsett inträffar?) Äter samma mat varje dag (Hur ser en vanlig vecka ut för dig med matvanor, sömn, intressen och rutiner?) Tar samma väg varje dag (Brukar du resa till olika ställen?) Är mycket mån om att regler följs Har svårt att tänka om Ställer upprepade frågor (om vad i så fall?) Blir extremt upprörd vid små förändringar Har svårigheter med omställningar Vill äta samma mat varje dag Vill ta samma väg varje dag Är mycket mån om att regler följs Har svårt att tänka om Ställer upprepade frågor (om vad i så fall?) Upprepat mäta omkrets på något genom att räkna steg Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 19

20 B3. STARKT BEGRÄNSADE, FIXERADE INTRESSEN SOM ÄR ABNORMA I INTENSITET ELLER FOKUSERING: Har du något intresse som är väldigt viktigt för dig? T.ex. en vuxen som spenderar timmar med att skriva ut tidtabeller T.ex. ett starkt intresse av japansk kultur eller liknande där intresset är inriktat på faktakunskap Tycker bara om att prata om intressen som är viktiga för en själv Gör gärna listor över sådant som är intressant (sportresultat, tidtabeller, datum, annan fakta) T.ex. ett småbarn som är mycket fäst vid en kastrull T.ex. ett barn som är helt upptagen av dammsugare T.ex. ett barn som trivs mycket bra med att sitta och titta på en tvättmaskin som går Tycker bara om att prata om intressen som är viktiga för en själv Gör gärna listor över sådant som är intressant (sportresultat, tidtabeller, datum, eller annan fakta) Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 20

21 B4. HYPER- ELLER HYPOREAKTIV VID SENSORISK STIMULERING ELLER SÄREGET INTRESSE FÖR SENSORISKA ASPEKTER AV OMGIVNINGEN: Är du jämfört med andra väldigt känslig eller okänslig för sinnessintryck av olika slag? Är okänslig för smärta Är okänslig för kyla (anpassar du klädseln till årstid och väder?) Är okänslig för värme Reagerar starkt på vissa ljud Tycker att det är viktigare hur kläder känns mot kroppen än hur de ser ut Reagerar starkt på vissa ytstrukturer när dessa berörs Tycker illa om att bli kramad eller hållen i Rör ovanligt mycket vid vissa föremål Luktar ovanligt mycket på vissa föremål Fascinerad av ljus Fascinerad av att se rörelser Har ovanliga ritualer kring mat (involverande matens smak, lukt, konsistens) Reagerar starkt på vissa smaker, lukter eller mats konsistens Utesluter på ett överdrivet sätt olika typer av mat (t.ex. grytor där det ingår många olika ingredienser) Är okänslig för smärta Är okänslig för kyla Är okänslig för värme Reagerar starkt på vissa ljud Tycker att det är viktigare hur kläder känns mot kroppen än hur de ser ut Reagerar starkt på vissa ytstrukturer när dessa berörs Tycker illa om att bli kramad eller hållen i (hur gick det att ta prover eller få spruta?) Rör ovanligt mycket vid vissa föremål Luktar ovanligt mycket på vissa föremål Fascinerad av ljus Fascinerad av att se rörelser Har ovanliga ritualer kring mat (involverande matens smak, lukt, konsistens) Reagerar starkt på vissa smaker, lukter eller mats konsistens Utesluter på ett överdrivet sätt olika typer av mat (Undvek du såser eller annan typ av mat p.g.a. konsistens?) Hur har dessa svårigheter lett till problem i ditt vuxna liv: sida 21

22 DEL 3: SYMTOMEN HAR FÖRELEGAT UNDER DEN TIDIGA UTVECKLINGSPERIODEN (DSM-V KRITERIUM C) C: SYMTOM HAR FÖRELEGAT UNDER DEN TIDIGA UTVECKLINGSPERIODEN Har de egenskaper jag frågat dig om tidigare under intervjun funnits redan under dina första år i livet? Vanligtvis upptäcks autistiska symtom när ett barn är i mellan 12 och 24 månader gammalt men kan ses först senare om symtomen är mer diskreta. Exempel på tidiga symtom på Autism är: Försenad språkutveckling Brist på socialt intresse Ovanligt sätt att interagera socialt såsom att dra personer i handen utan att titta på dem Udda mönster i sättet att leka såsom att bära runt på leksaker utan att leka med dem Ovanliga mönster i kommunikationen, t.ex. kan alfabetet men reagerar inte när man hör sitt eget namn. Kan misstänkas vara döv Udda och upprepande beteenden utan förekomst av typisk lek Kan sitta flera timmar om dagen och sortera eller arrangera föremål och bli mycket besvärad om något flyttas. Symtomen behöver dock inte vara funktionsnedsättande innan högre krav börjar ställas på sociala förmågan. sida 22

23 DEL 4. SYMTOMEN ORSAKAR KLINISKT SIGNIFIKANT NEDSÄTTNING AV DEN NUVARANDE FUNKTIONSFÖRMÅGAN (DSM-V KRITERIUM D) I DSM-V graderas svårighetsgraden i tre nivåer. För att diagnosen Autism ska kunna ställas krävs att svårighetsgraden minst motsvarar Nivå 1 kräver stöd enligt nedan: Social kommunikation: Utan särskilt stöd orsakar de socialt kommunikativa färdighetsbristerna märkbara funktionssvårigheter. Svårigheter att initiera sociala interaktioner och tydliga exempel på avvikande eller misslyckade gensvar på sociala kontaktförsök från andra. Kan förefalla ha begränsat intresse av socialt samspel. T.ex. en person som har förmågan att tala i kompletta meningar och som engagerar sig i kommunikation, men där ömsesidigheten i samtalen uteblir, och vars försök att skaffa sig vänner ter sig udda och vanligtvis misslyckas. Begränsade, repetitiva beteenden: Oflexibelt beteende medför signifikant störd funktionsförmåga i ett eller flera sammanhang. Svårigheter att växla mellan aktiviteter. Svårigheter med planering och organisation hämmar självständigheten. EXEMPEL ATT FRÅGA EFTER: Vuxen ålder Arbete/utbildning: Klarar inte av grupparbeten Säger saker som inte är lämpliga vid möten Hamnar lätt i konflikt med medarbetare (vad beror i så fall konflikterna på?) Har lämnat arbeten p.g.a. gräl eller avsked Hinner inte med det som ska göras p.g.a. tendens att fastna i detaljer eller kontrollera saker sida 23

24 Behöver mycket stöd på arbetet med att planera och organisera Kan behöva anpassningar på så sätt att enbart vissa uppgifter behöver göras Har mycket svårt att hantera förändringar i arbetet Relationer och familj: Frånskild p.g.a. symtomen Har inga vänner Uppstår ofta konflikter och missförstånd med familjemedlemar (vad beror konflikterna på?) Föredrar ensamhet Sociala kontakter: Oförmåga att etablera vänskapskontakter Hamnar i konflikter p.g.a. kommunikationssvårigheter (vad beror konflikterna på?) Söker kontakt med andra på opassande sätt Uppmärksammar inte andra (skickar inte kort/ engagerar sig inte/ ringer inte)sociala kontakter: Intressen/fritid: Blir så intensiv i sina intressen att dygnrytmen inte fungerar Stör andra p.g.a. sina intressen genom att ständigt tala om sina intressen Får inte mindre intressanta uppgifter i hemmet eller på arbetet gjorda p.g.a. att mycket tid ägnas åt intresse Myndighetskontakter: Har svårt att söka sjukvård och beskriva symtom vid sjukdom Tolkar regler på ett för bokstavligt sätt och har svårt att förstå helheten Har svårigheter i kontakt med banker, försäkringskassa mm då deras bestämmelser inte följer ens egen logik Blir mycket upprörd om möte med sjukvårdspersonal eller annan person blir inställt sida 24

25 DEL 5. STÖRNINGEN FÖRKLARAS INTE BÄTTRE MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING (ELLER GLOBALT FÖRSENAD PSYKISK UTVECKLING1) Finns något som talar för att störningen förklaras bättre av ovanstående? Dvs (OBS dessa frågor är till dig som är intervjuare!): - Finns det tecken på att det funnits intellektuella eller adaptiva funktionssvårigheter sedan utvecklingsperioden? - Finns det anamnestiska tecken till att det föreligger brister i intellektuella funktioner såsom slutledningsförmåga, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga och förmåga att lära av erfarenheter? - Har intelligenstestning, om det är gjort (vilket inte är ett måste i neuropsykiatrisk utredning), visat tecken till intellektuell funktionsnedsättning? Om ja på ovanstående frågor, förklarar detta bättre de autistiska funktionssvårigheterna? 1 Diagnosen Globalt försenad psykisk utveckling är irrelevant vid utredning av vuxna då den är avsedd för barn som är under 5 år. Dokument-ID:

26 SUMMERING AV INTERVJURESULTAT: Kriterium uppfyllt? Ja Troligen Nej A1 (som vuxen) A2 (som vuxen) A3 (som vuxen) B1 (som vuxen) B2 (som vuxen) B3 (som vuxen) B4 (som vuxen) C (som barn) D E För diagnos Autism krävs vid sammanvägning av samtliga informationskällor (se under instruktioner sid 2) att: Samtliga 3 av A1-A3 uppfyllda Minst 2 av B1-B4 uppfyllda C, D, E måste även vara uppfyllda