MILJÖPROGRAM FÖR VÄRNAMO KOMMUN

Transkript

1 Antaget av kommunfullmäktige , 29 MILJÖPROGRAM FÖR VÄRNAMO KOMMUN

2 Bakgrundstankar Värnamo kommun vill genom dialog, skapa goda förutsättningar att lösa människors behov av god miljö, service och livskvalitet. Kommunstyrelsen ska en gång per mandatperiod ta ställning till Miljöprogrammets aktualitet och om revidering bör ske. Sedan 1993 är kommunen med i nätverket SEKOM Sveriges Ekokommuner, som arbetar för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Miljöprogrammet från 2001 och Miljöpolicyn från 1994 revideras. Parallellt kommer miljöprogrammets handlingsplan för att fastställas. Till grund för de lokala miljömålen ligger sexton nationella miljömål. Kommunens miljömålsättningar ligger fast och de lokala miljömålen är i stort oförändrade jämfört med tidigare. Avstämning av Miljöprogrammets handlingsplan ska ske en gång per år, då kommunstyrelsen även tar ställning till om åtgärderna i handlingsplanen behöver revideras. Alla som bor och verkar i Värnamo kommun ska ha möjlighet att påverka utvecklingen inom miljöområdet och att göra bra miljöval. Miljöprogrammet ska ge vägledning om vad som är Bra miljöval och lyfta fram de miljöfrågor som är viktiga för Värnamo kommun. Innehållsförteckning Bakgrundstankar A Utgångspunkter för hållbar utveckling Sida 3 B Förslag till Miljöpolicy för Värnamo kommun Sida 6 C Miljömål för Värnamo kommun Sida 7 1 Luft och hälsa Sida 7 2 Vatten och våtmarker Sida 10 3 Naturen omkring oss Sida 13 4 God bebyggd miljö Sida 15 5 Miljömedvetenhet och folkhälsa Sida 18 Källförteckning Sida 20 2

3 A. Utgångspunkter för hållbar utveckling Vi är beroende av kretsloppen Vår jord är ett slutet system, bara solenergi tillförs. Tack vare vår unika atmosfär har liv utvecklats på vår planet. Solen driver ett evigt kretslopp där samma byggstenar används om och om igen. Växterna producerar syre. Djuren bidrar med koldioxid som växterna behöver. Livet anpassar sig till kretsloppen men är känsligt för förändringar. Vårt moderna samhälle rubbar kretsloppen. Olika material utvinns ur jordskorpan i snabb takt. Många ämnen riskerar att ta slut. När produkter tillverkas och används kan föroreningar bildas som naturen inte klarar av att oskadliggöra. Detta fungerar inte i längden. Vi måste anpassa oss efter naturens villkor och sluta tillverka och använda kemikalier som naturen inte klarar av att bryta ner, ge växter och djur möjlighet att utvecklas så att artrikedomen inte utarmas minska resursslöseriet och hushålla med det vi har så att naturtillgångarna räcker. Agenda 21 och hållbar utveckling På 1980-talet infördes begreppet Hållbar utveckling: "Utveckling som möter behovet hos nuvarande generation utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina behov." (Ur FN:s skrift Vår gemensamma framtid 1987.) Hållbar utveckling består av tre delar som är beroende av varandra: ekonomi, utveckling och tillväxt. naturresurser, hållbar utveckling och skydd av naturen samt sociala resurser och fattigdomsbekämpning År 1992 samlades världens länder i Rio de Janeiro för att diskutera vår gemensamma framtid. På mötet antogs miljödokumentet Agenda 21, en handlingsplan för det 21:a århundradet. Tio år senare - år 2002 samlades världens länder till ett nytt möte i Johannesburg för att följa upp arbetet med hållbar utveckling. Lokal Agenda 21 - en sammanfattning I Värnamo kommun tog Agenda 21-arbetet fart Samma år togs beslutet att Värnamo skulle bli ekokommun. År 1994 antogs miljö-policyn som ligger till grund för kommunens kretsloppsarbete. Ett Kretsloppsprogram för Värnamo kommun antogs Det reviderades till ett Miljöprogram och antogs Kretsloppsprogrammets och Miljöplanens miljömål vävdes samman med nya lokala miljömål, baserade på de nationella miljökvalitetsmålen. I handlingsplanen listas prioriterade åtgärder från miljöprogram och översiktsplan. Fem stora miljöproblem I Värnamo kommun finns fem stora miljöproblem som är särskilt viktiga att ta i tu med: Försurningen, Förorenade vattendrag, Lokala föroreningskällor - till mark, vatten och luft, Buller, Minskad biologisk mångfald samt igenväxning. Miljöbalken och miljökvalitetsmålen Miljöbalken från 1999 är en samordnad miljölagstiftning som ska främja hållbar utveckling och ge dagens och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Målet är att skydda människors hälsa, bevara biologisk mångfald, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och kulturlandskapet antog Riksdagen femton nationella miljökvalitetsmål, baserade på miljöbalkens målsättningar. Målen drar upp riktlinjerna för dagens och morgondagens miljöarbete. De är: 1.Frisk luft Luften ska inom en generation vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 2. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska inom en generation ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 3

4 3. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska inom en generation vara ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras och förutsättningar för friluftsliv värnas. 4. Myllrande våtmarker Våtmarkers ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 5. Hav i balans levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska inom en generation ha långsiktigt hållbar produktionsförmåga samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. (Miljömålet ej aktuellt för Värnamo kommun) 6. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inom en generation inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättning-arna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 7. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska inom en generation under-skrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 8. Levande skogar Inom en generation ska skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 9.Ett rikt odlingslandskap Inom en generation ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 10. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska inom en generation ha hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden, natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar (Miljömålet ej aktuellt för Värnamo kommun) 11. God bebyggd miljö. Inom en generation ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälso-sam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kultur-värden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 12. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 13. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön 14. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 15. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FNs ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som inne-bär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på sådant sätt och i sådan takt att den biologiska mång-falden bevaras, livsmedelsproduktionen säker-ställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. (16. Ett rikt växt- och djurliv - nytt miljökvalitetsmål som rör biologisk mångfald) Biologisk mångfald ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 4

5 Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen i Jönköpings län ansvarar för att anpassa de nationella miljökvalitetsmålen till en regional nivå och stimulera miljömålsarbetet i länet. Länsstyrelsen jobbar i temaår, med fokusering på några miljömål åt gången: Luftens och hälsans år Djurens och växternas år Året för vattnets bästa och Den byggda miljöns och klimatets år Lokala miljömål I Värnamo kommun fördes de nationella miljömålen ner på kommunnivå i samband med att Kretsloppsprogrammet reviderades. Ett eget miljömål om miljömedvetenhet och folkhälsa har lagts till. De lokala miljömålen delas in i fem grupper där alla miljömål utom hav i balans samt storslagen fjällmiljö ingår. 1. Luft och hälsa - omfattar Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt. 2. Vatten och våtmarker omfattar Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Myllrande våtmarker. 3. Naturen omkring oss - omfattar Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv 4. God bebyggd miljö - omfattar God bebyggd miljö Giftfri miljö. Tillägg 5. Miljömedvetenhet och Folkhälsa omfattar Miljömedvetenhet Livsstil och folkhälsa Barnkonventionen Det är viktigt för våra barn att få växa upp i en god miljö. Barn har begränsad möjlighet att påverka sin miljö och hälsa. Barnen är även morgondagens vuxna. Därför måste våra barns och ungdomars situation uppmärksammas i samhället. FNs barnkonvention har slagit fast fyra huvudprinciper: Barnets rätt till likvärdiga villkor Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad. De åtgärder som vidtas i Värnamo kommun, där barn och ungdomar berörs, ska ske för barnets bästa. Fullmäktige har beslutat att en checklista tas fram för de beslut som berör barn och ungdomar. På varje nämnd finns en ansvarig som bevakar barnkonventionens syften. Inför planering och beslut som berör barn och ungdomar ska rådslag ordnas mellan barn och beslutsfattare. Personlig insikt Miljömålen berör alla i samhället: Kommunen, myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner bidrar alla (direkt och indirekt) till att påverka miljön lokalt och i resten av världen, genom våra dagliga handlingar: genom det vi köper, genom det vi äter, genom plaggen vi har på oss, genom utsläppen från våra bilar för att nämna några exempel. Om vi ska kunna åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och nå miljömålen måste så många som möjligt av oss komma till insikt om att vårt sätt att leva påverkar vår omgivning och att vi alla är delaktiga i arbetet att förebygga och åtgärda orsakerna till miljöproblemen runt omkring oss. Även om många anser att miljöproblemen i vår lilla kommun är försumbara, är det mycket vi kan vi göra för att förbättra livssituationen för andra; människor såväl som växter och djur 5

6 B Förslag till Miljöpolicy för Värnamo kommun Miljöarbetet ska utgå från miljöbalken Värnamo kommun ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god livsmiljö. Kommunens miljöarbete ska utgå från miljöbalken. Grundläggande målsättningar är att: skydda människors hälsa, bevara biologisk mångfald, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt samt skydda natur- och kulturlandskapet. Miljöarbetet förutsätter att alla som bor och verkar i kommunen tar sin del av ansvaret för att minska negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Värnamo - en ekokommun Värnamo kommun är med i föreningen Sveriges Ekokommuner, ett nätverk för kretsloppsanpassad samhällsutveckling, som arbetar för att minska förbrukningen av begränsade naturresurser, minska användningen av ämnen som är skadliga för naturens kretslopp, bevara och återställa naturens mångfald, effektivisera användningen av energi samt hushålla med material. Kommunen ska påverka miljöarbetet Kommunen har stora möjligheter att påverka arbetet för en hållbar utveckling och visa hur kretsloppsarbete ska genomföras i praktiken: Värnamo kommun är kommunens största arbetsplats med ett brett verksamhetsområde: service- och tjänsteproduktion, myndighetsutövning, förvaltning av mark och fastigheter, upphandling samt utbildning. Miljöpolicyn rör alla i kommunen Miljöpolicyn rör alla nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, som ska arbeta för att miljöprogrammets målsättningar uppnås se över sin egen miljöpåverkan samt verka för en god arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i hela den kommunala verksamheten. Miljöfrågorna ska lyftas fram vid budgetarbetet och alla förvaltningar och kommunala bolag ska i sin årliga verksamhetsberättelse redovisa sitt miljöarbete till kommunstyrelsen. Fysisk planering En god fysisk planering är en förutsättning för att de lokala miljömålen ska nås, genom att utveckla en praktisk och långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur, anpassa infrastrukturen till nya miljökrav, skapa en rik och levande vardagsmiljö och ge förutsättningar för ett ökat lokalt inflytande. Inköp En viktig del i kommunens miljöarbete är att ställa miljökrav vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader, utifrån kommunens policy för Miljöanpassad upphandling samt EKU-delegationens krav. Naturen omkring oss Kommunen förvaltar stora markytor. Genom att arbeta med: natur-, vatten-, biotop- och landskapsvård samt vårda kommunens parker och grönområden ges förutsättningar att bevara och återställa den biologiska mångfalden. Utbildning och engagemang I skola och barnomsorg läggs grunden för ett framtida miljöintresse. Utbildning är en förutsättning för att öka förståelsen och engagemanget för miljöfrågorna bland anställda och förtroendevalda. Avfall och återvinning Avfallsmängderna och avfallets farlighet i kommunal verksamhet ska minska. Avfall och restprodukter ska sorteras för att kunna behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet. Vatten och avlopp Kommunens verksamheter ska använda vatten på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt. Farliga produkter ska successivt bytas ut mot mindre farliga. Avloppsvattnet ska renas på bästa miljömässiga sätt och avloppsslammet ska uppfylla gällande krav. Energi och transporter Energianvändning i kommunens verksamheter ska effektiviseras. att användningen av fossila bränslen för uppvärmning och transporter minskar. 6

7 C Miljömål för Värnamo kommun 1 LUFT OCH HÄLSA Omfattar Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Bakgrund och fakta Luftföroreningar Till luftföroreningar räknas bl a kväveoxider, svaveldioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen samt sot och partiklar. Luftföroreningar ökar risken för cancer-, hjärt- och lungsjukdomar samt kan ge allergiska besvär. Luftföroreningar skadar bl a skog och grödor, kulturföremål och andra material. Några stora källor till luftföroreningar i tätorter är vägtrafiken samt småskalig vedeldning. Miljö- och stadsbyggnadskontoret/ivl mäter luftkvalitén och bedömer luftföroreningarna i Värnamo tätort. Vintertid mäts kvävedioxid, svaveldioxid, VOC (kolväten - bensen) samt partiklar (PM10). Månadsvis mäts kvävedioxid och svaveldioxid på två bakgrundsstationer i kommunen. Sommartid mäts kvävedioxid och ozon i Värnamo tätort samt på två bakgrundsstationer. Sedan IVLs Urban-nätmätningar startade har luftkvalitén förbättrats. Växthuseffekten Växthusgaserna i atmosfären är viktiga. De håller kvar jordens värmestrålning. Utan den naturliga växthuseffekten hade vår jord varit kall. Luftföroreningar som t ex koldioxid från förbränning, metan från jordbruk och deponier, lustgas och freoner-hfc från kylanläggningar förstärker växthuseffekten. Det senaste århundradet har jordens medeltemperatur ökat en halv grad och. Ökade utsläpp av koldioxid från fossila bränslen från trafiken samt förbränning är två stora källor till den förstärkta växthuseffekten. I framtiden kan vi vänta oss fler extrema vädersituationer med torka eller riklig nederbörd och översvämning, att livsutrymmet för växter och djur förändras, liksom förutsättningarna att bedriva jordbruk. Biobränsle innehåller mindre mängder kol. När det förbränns sker inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären då växterna tar upp denna koldioxid. Radon Ungefär hälften av den årliga stråldosen i Sverige kommer från radon som är joniserande strålning. Radongasen är skadlig då den faller sönder till radioaktiva radondöttrar som då de andas in kan de ge upphov till cancer. Förhöja radonhalter kan finnas i hus från talet, då blå lättbetong användes som byggmaterial. I vissa områden finns radon naturligt i mark och grundvatten. Radonproblemet har ökat de senaste årtiondena, på grund av tätare hus och sämre ventilation, men kan åtgärdas genom förbättrad ventilationen eller att radonavskiljare installeras på inkommande vatten. Elektromagnetiska fält - uppstår kring elektriska apparater (t ex radio och TV) men också vid energiproduktion och -distribution, i anslutning till kraftledningar eller i motorer. Dessa system är etablerade och svåra att ersätta. Riskerna med elektromagnetiska fält är inte helt kartlagda. Osäkerheten är stor om vad som kan medföra hälsorisk eller elöverkänslighet. Barn verkar vara särskilt utsatta för strålning. Det är viktigt att skaffa sig kunskap och satsa på förebyggande information. Vid nyetablering bör försiktighetsprincipen råda. Uttunning av ozonskiktet Ca km över jorden finns ozonlagret som filtrerar bort solens skadliga UV-strålar. Sedan slutet av 1970-talet har ozonskiktet tunnats ut med 5-10%. Det beror på tidigare utsläpp av långlivade freoner (CFC, HCFC och haloner) som bryter ner ozonlagret. I Sverige minskar förbrukningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt. Idag är all yrkesmässig användning i princip förbjuden men läckage kan förekomma från befintliga produkter. Idag solar vi mer än förr. Forskare misstänker att ökning av hudcancer och starr kan bero på ökad UV-strålning. Bäst är alltså att sola med måtta! 7

8 Lokala problem och hur de förebyggs Uppvärmning Förbränning kan vara miljöstörande. Småskalig vedeldning i omoderna anläggningar utan ackumulatortank kan ge känsliga personer luftvägsbesvär. Målsättningen är att få bort dålig vedeldning i icke miljögodkända anläggningar. Småskalig eldning är olämplig bl a i delar av Värnamo och Bor där höjdskillnaderna gör att ventilationsförhållanden blir dåliga. Allt fler väljer att gå över till värmepumpar. Värnamo kommun har antagit riktlinjer för värmepumpar som utnyttjar berg, mark eller vatten som värmekälla. Enligt riktlinjerna är värmepump inom inre skyddsområde för kommunal vattentäkt inte tillåten. Inom yttre skyddsområde är ytjordvärme tillåten men inte bergvärme. Större delen av Värnamo centralort ligger inom skyddsområdet för en av södra Sveriges bästa grundvattentillgångar. Även delar av Rydaholm, Tånnö, Ohs, Hånger, Kärda och Bredaryd ligger inom skyddsområde för kommunal grundvattentäkt. Fjärrvärmen i Värnamo stad har byggts ut sedan Idag är många större fastigheter anslutna. På senare år har även små fastigheter och villaområden anslutits. Fjärrvärmeproduktionen är biobränslebaserad till ca 80%. År byggdes fjärrvärme ut i Rydaholm. Åtgärden delfinansierades med statliga LIPbidrag. Fjärrvärmeproduktionen i Rydaholm är 100% biobränslebaserad och produceras vid RTABs spillfliseldade pannanläggning. Idag finns ett antal mindre biobränsleeldade enheter, i Forsheda, Bredaryd, Hånger, Bor samt Värnamo Räddningstjänst. På Stomsjö deponi sker deponigasutvinning som förser Värnamo sjukhus med ånga och hetvatten samt värmer personalbyggnaden på Stomsjö. I juni 2005 antogs en ny energistrategi för Värnamo kommun. Några huvuddrag i strategin är att fortsätta konvertering från olja och el till fjärrvärme / förnybara energikällor fortsätta arbetet med energieffektivisering samt verka för fjärr- / närvärme i ytterområdena. Trafiken är en stor utsläppskälla av bl a koldioxid samt kvävedioxider. Värnamo är en fordonstät kommun. Trafikintensiteten på vägarna är hög, inte minst på E4 och RV27 och ökar. Trafikbelastningen är hög även inne i centralorten. Flera åtgärder har genomförts: Samtliga trafikljus har ersatts av rondeller. Planskilda järnvägsövergångar har uppförts. Centralplan har byggts om till torg/gågata, med max hastighet 7 km/h. Gröndalsleden och Södra förbifarten har bidragit till att minska trafikbelastningen. Ljussevekaleden kommer också bidra till att en stor del av centrumtrafiken leds bort från centrum. På grund av dåliga kollektivförbindelser och stora avstånd mellan orterna måste många använda bilen, i arbetet och på fritiden. Det sker satsningar för att förbättra kollektivtrafik och stärka kommunens kommunikationsläge invigdes en ny tågperrong på Rörstorp för pendelrutten Jönköping-Värnamo-Växjö och en upprustning av övriga stationer pågår. Ju fler som cyklar eller går, desto renare blir vår tätortsmiljö. Ett bra cykelvägnät kan få fler människor att välja bort bilen. GC-nätet i centralorten och övriga orter byggs successivt ut, för att underlätta för gående och cyklister. Forskning alternativa bränslen I gamla Värnamo-anläggningen planeras ett forskningscentrum för förgasning av biomassa: VVBGC - Värnamo-Växjö-Bio-Gasification- Centre. Syftet är att producera en vätgasrik syntesgas som ska användas som utgångspunkt för produktion av fordonsbränsle. När det gäller alternativa drivmedel som t ex etanol och biogas som kan ersätta petroleumprodukter är det viktigt att kommunen följer utvecklingen och möjliggör etablering. Strålning I vår kommun är det liten risk för förhöjd markstrålning, då berggrunden mest består av gnejs. I några områden på landsbygden, har förhöjd markstrålning uppmätts. Miljö- och stadsbyggnadskontoret undersöker radon i enskilda vattentäkter samt i kommunala vattenverk. Det är främst i bergborrade brunnar som radon förekommer. När radonavskiljare installeras minskar problemen. 8

9 Luft och hälsa - Lokala målsättningar för Värnamo kommun Frisk luft Begränsad klimatpåverkan en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg påverkan på hälsa, miljö och klimat. att minska användningen av fossila bränslen. ett utbyggt fjärr- och närvärmenät, även i mindre tätorter. att öka biobränsleandelen i fjärrvärmenätet. att begränsa miljöbelastningen från motorfordon. att vägnätet effektiviseras och kollektivtrafiken blir snabbare, bekvämare och tillgängligare, att öka andelen tågtransporter för gods- och persontrafik. att bibehålla god balans mellan grönytor och bebyggelse i tätortsområden. Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt att bygga in strålningskällan för att förebygga magnetisk strålning. fortsatt undersökning av radonförekomst i grundvattentäkter och byggnader. att skadliga köldmedier byts mot mindre skadliga i god tid - innan lagstiftningen så kräver. Förslag på miljöåtgärder Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Fortsatt energi- och klimatarbete utifrån energistrategins målsättningar. Ta fram en värmeatlas för Värnamo, Bor, Rydaholm, Bredaryd och Forsheda. Småskalig vedeldning Information för att åtgärda dålig eldning. Fortsatt utbyggnad av fjärr- och närvärme. Fortsatt energirådgivning /information. Fortsatt utbyggnad av GC-vägar inom och mellan tätorter. Grönstråk längs gator, vägar och GC-vägar Satsning på kollektivtrafik även på landsbygden. Etablering av tankställe för biogas / etanol. Inköp av miljöbilar som tjänstefordon i kommunen. Nyckeltal Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Urbannätet, sammanställning av luftmätningar. Andel fjärrvärme producerad med förnyelsebara resurser. Total energiförbrukning per ytenhet och år inom kommunens fastighetsförvaltning. Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Minska radonhalterna - Bidrag för åtgärder mot radon. Info om risker med solning/ UV-strålning. I samhällsplanering tillämpa skyddsavstånd vid bebyggelse och kraftledningar 9

10 2 VATTEN OCH VÅTMARKER Omfattar Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Myllrande våtmarker Bakgrund och fakta EUs Vattendirektiv från 2000 anger hur våra sjöar och vattendrag samt grundvatten ska skyddas och bevaras. Värnamo kommun tillhör genom sina huvudavrinningsområden Västerhavets vattendistrikt (Lagan) samt Södra Östersjöns vattendistrikt (Helge å). Grundvatten I vår kommun finns på de flesta håll gott om grundvatten av bra kvalitet. Grundvatten är som regel mer skyddat än ytvatten men om en skada inträffar är den ofta svårare att reparera. Några hot mot grundvattnet är försurningen, vägtrafiken, industrier, jord- och skogsbruk, bekämpningsmedel, jord- och bergvärme samt täktverksamhet. Vattenverken i kommunen All kommunal vattenförsörjning är grundvattenbaserad. Lagadalens grundvattenförande lager har bland de högsta kapaciteterna i landet. Förutom Värnamo förser Ljusseveka vattentäkt Åminne, Hörle och Tånnö med dricksvatten och på sikt även Hånger, Kärda, Forsheda och Bredaryd. Allmänt är försurningen ett stort hot mot våra vattentäkter. Vid vattenverken justeras ph, järn och mangan avskiljs och vattnet behandlas med uv-ljus. Bredaryds och Forshedas vatten-täkter ligger i jordbruksmark och har höga nitrathalter, I Dannäs har radonavskiljare installeras. Alla vattentäkter som är i bruk har fastställda skyddsområden. Skyddsområdena för Tånnö, Hånger, Kärda, Bredaryd och Forsheda vattentäkter avses behållas även efter det att överföringsledningen byggts. I de lokala hälsoskyddsföreskrifterna finns bestämmelser om skydd av reservvattentäkterna Hindsen och Annebergssjön samt Gunnen och Lillessjön, som ligger i anslutning till Kärda vattentäkt. Enskilda vattentäkter I Värnamo kommun finns ca enskilda brunnar där 20% av invånarna tar sitt vatten. Kvalitén på vattnet i enskilda brunnar varierar Försurningen är ett stort hot mot enskilda brunnar. Försurat vatten kan t ex ge korrosion på ledningar. Miljö- och stadsbyggnadskontoret gör utredningar och fördelar bidrag för åtgärder mot surt grundvatten. Andra problem i enskilda vattentäkter kan vara höga järn- och manganhalter som mer är ett estetiskt / tekniskt problem. I grävda brunnar i jordbruksmark kan höga nitrathalter förekomma. Miljö- och stadsbyggnadskontoret gör undersökningar om höga radonhalter misstänks i enskilda vattentäkter. Höga radonhalter kan åtgärdas genom att radonavskiljare installeras. Täktverksamhet En stor del av grundvattentillgångarna finns i isälvsavlagringar som t ex grusåsar. Många grusåsar har under lång tid använts som täkter. Täktverksamhet och schaktning kan äventyra kvalitén på grundvattnet. Om det översta marklagret skalas bort går grundvattenbildningen snabbare och risken för att föroreningar tränger ner till grundvattnet ökar. Föroreningar som har nått grundvattnet är svåra att spåra och ta bort. Grustillgången inte obegränsad. Idag har man mer gått över från naturgrus till bergkross. Sedan 2003 finns en gemensam materialhushållningsplan för Gislaved, Gnosjö och Värnamo kommuner. Försurningen Försurningen är ett stort hot mot våra vatten. Vår kommun ligger i ett område där vittringshastigheten är låg. Marken klarar inte av att neutralisera det sura nedfallet och ph-värdet är lågt. Viktiga näringsämnen lakas ur marken och ersätts av aluminium och skadliga tungmetaller. Det kommer ta mycket lång tid för mark, sjöar och vattendrag att återhämta sig. Många djurarter i sjöar och vattendrag, slås ut av försurningen, ofta redan som ägg eller yngel och viktig föda försvinner. Några känsliga fiskarter är mörtfiskar, elritsa och laxfiskar. 10

11 I vår kommun är idag ca 90% av sjöarna, 20% av skogen och 90% av de enskilda vattentäkterna försurningspåverkade. Några stora försurningskällor har varit svavel- och kväveoxider från fossila bränslen samt ammoniakutsläpp från jordbruket. Idag har svavel- och kvävenedfallet minskat. Mycket av kvävenedfallet tas upp av växtligheten. Svavelnedfallet är inte större än att marken klarar av att ta emot detta. Samtidigt är återhämtningstiden lång och det kommer ta tid innan vi märker någon förbättring. Hot mot livet i våra sjöar och vattendrag I Värnamo kommun finns ca 75 sjöar och fem större vattendrag. Ca 12% av kommunens yta utgörs av vatten. Livet i våra sjöar och vattendrag hotas bl a av försurning, övergödning, utdikning, vattenkraft / vandringshinder, gamla miljögifter i sediment samt föroreningar från dagens samhälle. Den svenska flodkräftan är hotad i flera vattensystem på grund av kräftpest och inplantering av signalkräfta. Utter har tidigare funnits i bl a Årån. Värnamo kommun och Värnamo Naturskyddsförening driver ett projekt ihop för att återinplantera utter i Årån- Osån. Kalkning sker regelbundet för att lindra försurningens effekter och hjälpa det försurningspåverkade växt- och djurlivet. Av kommunens 75 sjöar, är 47 kalkade eller kalkpåverkade för att kunna hålla ett ph-värde på minst 6,0 under hela året. Övergödning Problemet med övergödning och närsalter som lagras i marken är gammalt. Utsläpp från avlopp, dagvatten, industri samt läckage från skogsskötsel kan leda till övergödning av sjöar och vattendrag, med algblomning och syrebrist som följd. I sötvatten orsakas övergödning av fosfor, i saltvatten av kväve. Kvävenedfallet leder till att kvävegynnade arter breder ut sig. Då de flesta sjöar i vår kommun är ursprungligt näringsfattiga har vi inga större problem med att våra egna vatten är övergödda. Däremot kan närsalter som lagrats i våra jordar transporteras via vattendragen och orsaka övergödningsproblem nedströms, via Lagan i Laholmsbukten eller via Helge å i Hanöbukten. Avloppsrening och slamproblematik Samtidigt som vi använder dricksvatten skapar vi avloppsvatten som måste renas. De flesta tätorterna har konventionella avloppsreningsverk. Vid Värnamo avloppsreningsverk sker nitrifikation och i anslutning till reningsverket i Rydaholm har en våtmarksanläggning anlagts för att minska kväveutsläppen till Lagan respektive Agunnarydsån/ Helge å. Slamhanteringen är ett olöst problem. Slam innehåller tungmetaller och föroreningar som kommer från hushålls- och processavloppsvatten. Mycket är diffusa utsläpp. Sett ur ett kretsloppsperspektiv bör slam från reningsverken spridas på åkermark. Trots att slammet klarar gällande krav är motståndet mot att sprida det på åkrar stort. I dag används det som material för sluttäckning av Stomsjö deponi. På landsbygden kan omoderna och dåliga enskilda avlopp belasta sjöar och vattendrag. Idag installeras urinseparerande toaletter i många fritidsbostäder. I projektet VA runt Vidöstern erbjuder kommunen fastigheter runt Vidöstern att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp i samband med att överföringsledningar för vatten och avlopp från Värnamo till Tånnö respektive Hånger uppförs. På sikt kommer dricksvattenproduktion och avloppsrening i kommunen att ske vid färre anläggningar än idag. Ljusseveka vattenverk och det nya avloppsreningsverket Pålslund anpassas för att klara större volymer och hårdare krav för dricksvattenkvalitet och reningseffekt. I ett första steg kommer dricksoch spillvattnet distribueras via överföringsledningar från Värnamo till Hånger samt Tånnö. På sikt kommer överföringsledningar att byggas från Värnamo till Kärda, Forsheda och Bredaryd. Dagvatten Dagvatten är den nederbörd som rinner av från tak och hårdgjorda ytor som t ex gator och P- platser. Dagvatten är inte en föroreningskälla i sig men är ofta förorenat av t ex tungmetaller och olja eller näringsämnen. En stor del av tätorternas dagvatten leds idag orenat ut till sjöar och vattendrag via diken och ledningar. Det vatten som är relativt rent bör tas om hand nära källan och ledas ut i t ex parkmark eller till dammar, där dagvattnets föroreningar fångas upp innan vattnet leds ut i recipienten. 11

12 Våtmarker I Värnamo kommun finns gott om våtmarker, framförallt mossar och kärr. Våtmarker är viktiga för den biologiska mångfalden, som tillflyktsplats, rastplats, jaktmark eller för häckning. Våtmarkerna fungerar också som biologiska filter och förbättrar vattenkvalitén genom att ta upp t ex näringsämnen som kväve. I flera mossar i har torv tidigare utvunnits och än i dag pågår viss torvbrytning i kommunen. Om det sker ingrepp i våtmarkerna kan värdefulla natur- och miljövärden försvinna. Många naturliga våtmarker har försvunnit genom markavvattning av jord- och skogsbruk. Några välkända och väldokumenterade våtmarker i kommunen är Store Mosse Nationalpark, Draven i Hamra och Södergårdsviken i Bor som är kända för sitt rika fågelliv. Vatten och våtmarker - Lokala målsättningar för Värnamo kommun Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning att alla i kommunen ska ha tillgång till dricksvatten av god kvalitet. att värna om våra vattentäkter, särskilt Ljusseveka och Lagadalen. Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning att genom effektiv vattenrening minimera utsläpp av miljöbelastande samt övergödande ämnen. att förbättra slamkvalitén ytterligare. att genom överföringsledningar rationalisera driften och minska utsläppen till små recipienter. att minska dagvattnets föroreningsbelastning på vattendragen genom att planera och bygga för omhändertagande av dagvatten. Myllrande våtmarker att biologisk mångfald bevaras i våtmarkerna och ges förutsättningar att öka. att våtmarker anläggs samt återställs. Förslag på miljöåtgärder Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning Bidrag för åtgärder mot surt grundvatten och radon. Åtgärder för kalkning. Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Dagvattenplan. Information för att minska utsläpp av kemikalier och tungmetaller via avlopp samt insamling av farligt avfall.. Information om miljöanpassade produkter. Biologisk återställning av sjöar och vattendrag, t ex med utter och flodkräfta. Nyckeltal Vatten och våtmarker Utsläppta mängder av fosfor, kväve BOD7 samt tungmetaller i ton per år vid Värnamo reningsverk. Andel godkänt avloppsslam avseende metallförekomst av bly, kadmium och kvicksilver Myllrande våtmarker Anlägga samt återställa våtmarker. 12

13 3 NATUREN OMKRING OSS Omfattar Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Bakgrund och fakta Levande skogar Skog är den naturtyp som dominerar i vår kommun (56% av den totala ytan.) Skogen har stor betydelse för friluftsliv och rekreation och många verksamheter är knutna till skogsbruket. Kommunens eget skogsinnehav är på ha. (Stora januaristormen 2005 fällde ca 1/5 av det kommunägda virkesförrådet.) Skogsinehavet är dubbelcertifierat enligt FSC och PEFC Arbete sker efter en ekologisk skogsbruksplan. 1/3 av skogen är tätortsnära med stor betydelse för friluftslivet. I skogarna finns gott om kulturlämningar som måste vårdas t ex torpgrunder, källor, stenrör, kolbottnar, tjärdalar och fossila åkrar. Denna skog måste brukas varsamt så att det historiska arkivet inte skadas. Skogsförsurning och övergödning Skogsförsurningen är ett dolt problem. 20% av skogsmarkerna i vår kommun har försurningsskador. De senaste decenniernas höga kvävenedfall har påverkat markens näringstillstånd. Skogen växer bra men skogsfloran håller på att ändras och utarmas. Kvävegynnade arter brer ut sig. Lingon- och blåbärsmark övergår i kruståtelängar. Många insekter försvinner. Det leder till att insektsätande skogfåglar drabbas. Tillgången på svamp minskar. På hyggen ökar urlakningen av kväve. Återhämtningstiden från försurning i skogsmark är upp emot 50 år. Askåterföring till skogsmark kan vara ett sätt att motverka försurningen och upprätthålla skogens produktionsförmåga. Ett rikt odlingslandskap Under årtusenden har vi format landskapet från småjordbruk med ängar och betesmarker till dagens stora jordbruksföretag med ett fåtal grödor samt djur på stora arealer. I dag ökar jordbrukets avkastning ofta på bekostnad av att åkerholmar, dungar, diken och våtmarker tas bort eller lämnas utan hävd. På många ställen där det tidigare fanns gårdar har skogar planterats och landskapet har vuxit igen. Jämfört med 1920-talet är idag mindre än 1% av ängsmarkerna och en fjärdedel av naturbetesmarkerna kvar. Antal lantbrukare minskar. Avvecklingen hotar det öppna landskapet och mångfalden. Mångfalden hotas också av kvävenedfallet. Den ursprungliga ängsfloran utarmas och kvävegynnade arter som kruståtel, brännnässla och hundkex breder ut sig allt mer. Miljömedvetna matvanor Det finns ett tydligt samband mellan maten vi väljer och landskapet vi ser omkring oss. Vårt matval påverkar miljön: Utan betande djur växer landskapet igen. Om vi köper mer närproducerad mat minskar energislukande mattransporter och möjligheterna att bevara en levande landsbygd ökar. Om vi väljer KRAV-märkt vet vi att ingen konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel har använts i produktionen. Livsmedelsproduktion sker på ett hållbart, etiskt sätt. Vid kommunens upphandling eftersträvas att köpa ekologiskt odlade produkter och livsmedel som är fria från genmodifierade organismer. Biologisk mångfald Biologisk mångfald innebär att det finns en stor variation bland växter och djur, mellan olika arter samt inom en viss art. Mångfald gör att naturen klarar sig bättre mot störningar. När bostäder, vägar och annan infrastruktur byggs kan många växt- och djurarter påverkas negativt. I kommunens fysiska planering ska miljöbalkens mål och hänsynsregler tillämpas för en god mark- och vattenanvändning för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och utvecklas. I Värnamo kommun finns flera skyddsvärda naturvårdsobjekt som ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. De skyddsvärda områdena finns beskrivna i kommunens Översiktsplan. 13

14 Naturen omkring oss - Lokala målsättningar för Värnamo kommun Levande skogar skogsbruk med produktionsvärden i kombination med miljövårdande insatser. att öka andelen lövskog - inblandning av lövträd. att skogsmarkens kulturhistoriska värden bevaras och uppmärksammas. att tätortsnära skog används som kunskapskälla om naturen samt för rekreation. Ett rikt odlingslandskap att värna om ett öppet landskap samt vårda kulturminnen i ängs- och hagmarker. att säkerställa tätortsnära jordbruksmark. Ett rikt växt- och djurliv att öka kunskapen om biologisk mångfald genom pedagogik och information. att biologisk mångfald bevaras och ges möjlighet att öka i skog och jordbruk. Förslag på miljöåtgärder Levande skogar Återföra träaska till skogsbruket för att motverka försurning. Områden med hotade växt- och djurarter, känsliga eller större orörda områden ska undantas från exploatering. Nyckeltal Andel miljöcertifierat skogsbruk. Andel portioner i skolor och daghem där ekologiska /KRAV produkter serveras. Andel skyddad natur. Ett rikt odlingslandskap Prioritera ekologiska livsmedel i skolor och förskolor. Odlingsbar mark hålls i sådant skick att den även i framtiden kan nyttjas för livsmedelsproduktion. Uppmärksamma landskapsvård. Vårda stenmurar och odlingsrösen i odlingslandskapet. Biologisk mångfald Biologisk återställning av sjöar och vattendrag, t ex med utter och flodkräfta. 14

15 4 GOD BEBYGGD MILJÖ Omfattar God bebyggd miljö Giftfri miljö Bakgrund och fakta God bebyggd miljö God bebyggd miljö berör samtliga miljömål. Alla i kommunen, både i tätort och på landsbygd, ska ha möjlighet att leva ett bra liv i en trivsam miljö med tillgång till god service, närhet till natur och grönområden samt kulturupplevelser. Kommunens sätt att planera, bygga och nyttja olika områden påverkar boendeförhållanden, transportsystem, uppvärmningssätt, VA och avfallshantering under lång tid. Åtgärder ska genomföras så att eventuella miljökonsekvenser av ingreppen minimeras. Landsbygden En levande landsbygd med service och transporter är en förutsättning för en levande kommun. Kommunen ska vara lyhörd för lokala frågor som drivs av samhällsföreningar, byalag och andra nätverk, som kan leda till lokala förbättringar. Tätorterna Stora delar av våra marker tas i anspråk för bebyggelse och övrig infrastuktur. Sedan 60- talet har tätorterna ökat i storlek. I Värnamo kommun upptar tätorterna ca 1% av den totala arealen. Mycket folk på samma ställe kan leda till miljöproblem från bl a trafik, industrier och uppvärmning. Förvalta naturvärdena Närheten till grönområden och vattenblänk ska tillgodoses i den kommunala planeringen. Natur och vatten på nära håll är nödvändig för att skapa variationsrika och levande tätorter. Det betyder också mycket för den biologiska mångfalden samt för lek och rekreation. Sjöar och vattendrag är viktiga för friluftslivet. Grönskan renar luften och förbättrar lokalklimatet. Ett Grönstrukturprogram för Värnamo stad är på gång, där behoven för rekreation, dagvattenhantering, gång- och cykelstråk sammanställs. Förvalta historia och kulturarv I Värnamo kommun finns flera områden och byggnader med stora kulturvärden som t ex Apladalen och Nydala kloster. Samtidigt har många hus och miljöer i kommunen rivits. Det är viktigt för kommunens identitet att vi slår vakt om vårt historiska arv, bevarar de miljöer som finns kvar och ökar vår kunskap om värdefulla kulturmiljöer med byggnader och natur i vår bygd samt hur man bevarar och vårdar dem. Problem och hur de kan åtgärdas Trafiken I takt med att vi blir fler i kommunen ökar även trafiken. Lastbilstrafiken ökar på vägarna. Trafiken påverkar miljön genom buller, utsläpp av växthusgaser samt gödande och försurande ämnen. Inne i Värnamo stad är trafikintensiteten hög. Satsningar har gjorts för att minska utsläppen från vägtrafiken genom rondeller och planskilda korsningar. Genom Gröndalsleden och Södra förbifarten har Värnamos centrala delar kunnat avlastas från trafik Arbete bedrivs för att få snabbare, bekvämare och mer tillgänglig kollektivtrafik. De senaste åren har satsningar skett på spårbunden trafik. Kommunen har under de senaste tjugo åren byggt ut cykelvägnätet, i centralorten och i övriga orter. Utbyggda GC-vägar inom cykelbara avstånd ökar förutsättningarna för att välja cykel i stället för bil. Buller eller icke önskvärda ljud Många störs av buller från industrier, trafikerade gator, järnvägar och byggen. Miljöoch stadsbyggnadskontoret övervakar att gällande riktvärden inte överskrids. Tysta miljöer blir allt mer sällsynta. Vi måste få ökade kunskaper om var i kommunen dessa finns och slå vakt om de som finns. 15

16 Hushålla med naturmaterial Naturgrus är en ändlig resurs. Naturgrusformationer är viktiga både för dricksvattenförsörjningen och för att bevara landskapbilden. Användningen av naturgrus måste minimeras. Sedan 2003 finns en gemensam materialhushållningsplan för Gislaved, Gnosjö och Värnamo kommuner. På senare år har man gått över till att återanvända schakt- och avbaningsmassor från exploatering. Även begagnad gat-, kuller- och kantsten återanvänds. Konflikter planering - exploatering Ingrepp som inverkar negativt på naturobjekt eller inkräktar på större friluftsområden bör undvikas. Mark som redan är exploaterad bör återanvändas och orörda grönområden sparas. Avfall Vår livsstil ger upphov till stora mängder avfall. Kommunens avfallshantering beskrivs i Avfallsplan för Värnamo kommun. Mängden deponerat avfall fortsätter att minska. Idag är det inte tilllåtet att lägga utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall på deponi. Hushållsavfallet i Värnamo kommun skickas sedan 2001 till Ljungby för energiutvinning och industriavfallet sorteras. Men mängden restprodukter minskar inte eftersom vi konsumerar allt mer. Giftfrimiljö Vi lever i ett kemikaliesamhälle. Bara i Sverige finns ca olika kemiska ämnen i olika produkter. När dessa produceras, används eller skrotas sprids de kemiska ämnena. Livslängden för många produkter är kort. En dator är ofta omodern efter bara några år och måste då bytas ut. En stor omsättning av varor gör att avfallsmängderna ökar. Många farliga ämnen är idag förbjudna. Samtidigt kan dessa ämnen finnas kvar i äldre produkter. När de kasseras kan ämnena åter spridas och hamna i naturen. Miljögifter som t ex DDT, PCB och dioxiner kar hittats i områden där man vet att de aldrig har använts. Förorenad mark Det finns ett antal förorenade områden i vår kommun. Ofta är det gamla synder från tidigare industrier. Föroreningen kan bestå av t ex olja, impregneringsmedel eller klorerade lösningsmedel och kan bl a hota grundvattenbildningen. Sanering och efterbehandling av dessa områden är prioriterade. Tungmetaller som t ex kvicksilver, bly och kadmium är giftiga redan i små mängder. Under årens lopp har de spridits från berggrunden till mark, luft och vatten. De tungmetallhalter som återfinns i t ex avloppsslam kommer till stor del från vår livsföring men också från diffusa utsläpp från trafik och energiproduktion. Bekämpningsmedel Många äldre bekämpningsmedel är inte längre tillåtna och får inte säljas utan har tagits bort från marknaden. Dessvärre finns många av de farliga produkterna fortfarande kvar i många hem där de används. Bekämpningsmedelsrester ska samlas in som farligt avfall. Läkemedel Användningen av läkemedel ökar. Många av de verksamma ämnena tas inte upp av kroppen utan förs vidare ut i miljön. Kunskapen om hur läkemedelsrester t ex hormoner och antibiotika påverkar miljön är ganska liten, men man misstänker att de är giftiga för vattenlevande organismer. Apoteket arbetar förebyggande för att minska läkemedlens miljöpåverkan. Förebyggande insamling och information Många farliga produkter står kvar i våra hem, trots att de inte längre får säljas och i många fall inte heller får användas. Det är viktigt att de samlas in och tas omhand. Sedan 1990-talet åker Miljöbilen runt i kommunen och samlar in hushållens farliga avfall. Farligt avfall kan också lämnas på Stomsjö återvinningsgård. Där kan även kylar och frysar, batterier och elavfall lämnas för omhändertagande. Det är viktigt att öka allmänhetens kunskap om var farliga ämnen kan finnas, var man ska lämna sitt farliga avfall samt hur man ska välja produkter med minst miljöpåverkan. Detta sker bl a genom utskick samt information på kommunens hemsida. I samband med studiebesök på t ex Stomsjö återvinningsgård och Värnamo reningsverk sker även information om farligt avfall. 16

17 God bebyggd miljö - Lokala målsättningar för Värnamo kommun God bebyggd miljö att hälsosamma och sociala boende- och arbetsmiljöer med närhet till grönska och vatten skapas samt att störningar i redan befintliga miljöer begränsas. att natur- och kulturmiljövärden bevaras. att god balans mellan grönytor och bebyggelse inom etablerade tätortsområden bibehålls. att satsningar sker på goda och utbyggda kommunikationer. Giftfri miljö att öka invånarnas kunskap om farligt avfall och hur det ska tas omhand. att öka invånarnas kunskap om övrigt avfall och hur det ska tas omhand. att förorenade områden saneras och efterbehandlas. Förslag på miljöåtgärder God bebyggd miljö Förbättra inomhusmiljön med avseende på radon, buller m m. Förbättra utomhusmiljön med avseende på luftföroreningar, buller m m. Bevara och utveckla parker, grönområden samt tätortsnära skog. Inventera och bevara de tysta miljöerna i kommunen. Öka allmänhetens kunskaper om värdefulla natur- och kulturmiljöer. Verka för ett brett och aktivt kultur- och fritidsutbud. Nyckeltal Kg hushållsavfall per kommuninvånare och år. Kg insamlade förpackningar samt returpapper per kommuninvånare och år. Insamlad mängd farligt avfall på Stomsjö återvinningsgård respektive Miljöbilen per kommuninvånare och år. Antal utbudsaktiviteter inom kultur- och fritidssektorn per år. Giftfri miljö Förebyggande information om hur avfallets mängd och farlighet kan minskas, om miljöanpassade produkter samt insamling av farligt avfall och elavfall. Inventering/ efterbehandling av förorenade markområden i kommunen. Säkra slamkvalitén genom förebyggande information och slamrevision för att möjliggöra en framtida slamanvändning. Kretsloppsanpassat lokalt omhändertagande av dagvatten. Undersökning och restaurering av Kröcklebäcken. 17

18 5 MILJÖMEDVETENHET OCH FOLKHÄLSA Omfattar Tilläggen Miljömedvetenhet Livsstil och Folkhälsa. Bakgrund och fakta Förståelse en förutsättning för förändring Miljöfrågorna har ändrat karaktär sedan talet. Idag anser många att klimatfrågan är viktigast. Många vill lära sig mer om energi och uppvärmning men samtidigt är miljö- och kretslopp den grundläggande förutsättningen. Konsumentvägledarna vid stadsbiblioteket samt biblioteken i Bor, Forsheda och Rydaholm är en resurs som kan bistå med information och förmedla kontakter. Det måste finnas ett ärligt miljöengagemang hos politiker och tjänstemän i ledande positioner samt hos arbetstagarna om miljöprogrammet och dess åtgärder ska kunna genomföras. Under 1990-talet genomfördes utbildningar och kretsloppsresor för att öka förvaltningarnas kunskap och engagemang. Skolan kan göra mycket för att öka förståelsen för hållbar utveckling. Värnamo Naturskola är ett viktigt stöd och inspirerar till utepedagogik. BU-förvaltningen har också utbildat miljöombud miljökuggar som hjälper till i arbetet med hållbar utveckling. Framgångsrika skolor tilldelas miljöutmärkelsen Grön Flagg. Många företag i bygden har ett stort miljöengagemang och bedriver ett offensivt miljöarbete. Miljö- och stadsbyggnadskontoret driver sedan 1996 projektet miljöfika, ett forum för företag i kommunen som aktivt arbetar med miljöfrågor och miljöcertifiering. Miljöcertifiering i kommunen Kommunens bostadsbolag Finnvedsbostäder är ISO certifierade. I skolan arbetar man med diplomering fastställd av Myndigheten för skolutveckling samt Grön Flagg enligt Håll Sverige Rents kriterier. Kommunens skogsinnehav är certifierat enligt FSC samt PEFC. Folkhälsa Det övergripande folkhälsomålet är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Folkhälsoarbetet är starkt kopplat till miljöarbetet. Alla har rätt till en god hälsa, på samma sätt som att alla har rätt till en god miljö. Vi formas av det samhälle vi lever i och av våra kontakter med omgivningen. Många vanliga folksjukdomar hänger ihop med vår livsstil. Kommunen har en viktig roll som folkhälsofrämjare. En bra start i livet i en trygg och säker miljö ger goda förutsättningar för en god hälsa. Folkhälsofrågorna är starkt förknippade med många av miljöprogrammets målsättningar. Förebyggande folkhälsoarbete Folkhälsorådet i Värnamo arbetar bl a med hälsoförebyggande och drogförebyggande arbete samt med frågor som rör allergi och matkvalité. Rådets deltagare kommer från landsting, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling samt företagshälsovård. Bra grundförutsättningar I Värnamo kommun finns goda förutsättningar för hög livskvalitet med hög sysselsättning, bra boendemiljö samt fin natur med möjligheter till ett rikt friluftsliv i form av motion och idrott samt friluftsupplevelser som t ex bad, fiske bäroch svampplockning. Att förbättra och utveckla GC-vägnätet är prioriterat. Utbyggda GC - vägar inom cykelbara avstånd ökar förutsättningarna för att man väljer att cykla i stället för att ta bilen. En annan följd av ökad cykelanvändning är att invånarnas hälsa och välbefinnande ökar. Ju fler som istället för att åka bil väljer att cykla eller gå, desto mindre blir utsläppen till luft, mark och vatten. 18

19 Miljömedvetenhet och Folkhälsa - Lokala målsättningar för Värnamo kommun Miljömedvetenhet att i skola- barnomsorg satsa på god miljöundervisning.. att det ska finnas en hållbarhetstanke bakom alla beslut som fattas både i kommunal verksamheten och ute i samhället i övrigt. Folkhälsa att utveckla kommunens verksamhet, så att gynnsamma hälsoförutsättningar skapas och sjukdomar förebyggs. att Värnamo kommuns förutsättningar för hög livskvalitet, genom fin natur, hög sysselsättning och bra boendemiljö blir känt. Förslag på miljöåtgärder Miljömedvetenhet Skola och barnomsorg ska arbeta med hållbar skola och hållbar förskola enligt kriterier fastställda av myndigheten för skolutveckling eller Grön Flagg enligt Håll Sverige Rent. Anställda och politiker ska delta i miljöutbildning. Nyckeltal Miljömedvetenhet Andel skolor/ förskolor som fått ta emot Grön Flagg diplom för Hållbar Skola / Hållbar Förskola. (Sekom) Folkhälsa Folkhälsa Fortsatt utbyggnad av GC-vägar inom och mellan tätorter. Allergianpassat byggande/ boende. Information om sund livsstil/ motion. 19

20 KÄLLFÖRTECKNING Miljöprogram för Värnamo kommun. Antaget av Kf Kommunomfattande översiktsplan för Värnamo kommun. Antagen av Kf Energistrategi för Värnamo kommun. Antagen av Kf Årlig uppföljningen av miljöplanen, redovisning av vidtagna åtgärder m m. Miljömålen når vi dem. Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål - defacto; 2004 Miljömålen - för barnens skull! - DeFacto 2005 Länsstyrelsen i Jönköpings län Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö Åren Meddelande 2003:39 Miljömål för Jönköpings län Inklusive delmål för Levande skogar Meddelande: 2004:8 Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Bara naturlig försurning - Åren Meddelande: 2004:46. Remissutgåva Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen: Bara naturlig försurning, delmål 1, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet Meddelande 2005:X Den nationella miljömålsportalen Att spotta i lovart är ingen idé förstod våra förfäder redan. Men människors klokhet såvitt vi kan se har avtagit ständigt alltsedan. Det fanns någonting som en viking begrep fast lortig och luden om kinden det går inte ens med de slugaste knep att tömma en slaskhink mot vinden. Oss säger dock icke vårt sunda förnuft det enda korrekta och raka: att vräka vi soporna upp i vår luft så kommer de hastigt tillbaka. Kajenn 20