Energieffektiviseringsdirektivet mm Nätverksträff Hasseludden november 2014 Henrik Wingfors

Transkript

1 Energieffektiviseringsdirektivet mm Nätverksträff Hasseludden november 2014 Henrik Wingfors

2 Innehåll Ny kommission 1 november 2014 Energiunionen till 2030 Energieffektiviseringsdirektivet vad har hänt sedan sist? /PS

3 Maroš Šefčovič Energy Union Miguel Arias Cañete Climate Action and Energy /PS

4 Energiunionen vad kommer att hända? Två drivkrafter Försörjningstrygghet Mer och mer ihopkopplade länder Fem pelare (vad vi vet) Solidaritet mellan länderna i EU Fullfölja inre marknaden för energi Minska/Moderera efterfrågan på energi Minska utsläppen av växthusgaser Satsningar på forskning och innovationer 4

5 Nya energi- och klimatmål till 2030 Europeiska rådet oktober 2014 Målen kan ändras efter Parismötet i december /PS

6 Mål till 2030 Minst 40 procents minskning av GHG till 2030 jämfört med vilket motsvaras av 43 procents minskning i EU ETSsektorn och 30 procent utanför sektorn jämfört med 2005 Bördefördelning mellan länderna i EU: cost-effective Minst 27 procent förnybart år 2030 Minst 27 procent energieffektivisering år 2030 jämfört med ett referensscenario (=primärenergitak) /PS

7 Preliminär bedömning Positiva saker Klimatmålet ska vägas mot konkurrrenskraft, energiförsörjning och medlemsländernas olika utgångsläge. Reformerat EU ETS är en nyckelåtgärd Inre marknaden för energi prioriteras Åtgärder för att undvika koldioxidläckage Teknikneutralitet avseende bränslen i transportsektorn (förnybart och el) /PS

8 Preliminär bedömning Fyra negativa saker At least framför targets Inget om värme som utgör 40 procent av EU:s energianvändning. Inget om att utöka EU ETS till nya områden (t.ex. gas or oil heating) Inget om nya tekniker eller innovationer /PS

9 Energieffektiviseringsdirektivet - hur påverkas elbranschen?

10 Varje medlemsstat ska ange ett vägledande nationellt energieffektivitetsmål EU:s mål (20 procent mindre primärenergianvändning i fht ett referensscenario år 2020) N-dep har konstaterat att Sveriges mål inte går att översätta till ett EUmål. Sveriges nuvarande mål för ee 20 procent mindre energiintensitet år 2020 jämfört med år Rubrik

11 Vad krävs enligt direktivet av Sverige? Effektkrav på styrmedel: Årlig besparing som motsvarar minst 1,5 (1,125) procent av energiförsäljningen till slutanvändarna uttryckt i volym. Riksdagens beslut: 106 TWh åren Ett s.k. kumulativt krav Största effekten väntas komma från energi- och klimatskatter 11 Rubrik

12 Styrmedel i urval för att genomföra direktivet

13 Vilka lagförslag har N-dep lagt för att genomföra EED? Lag om kostnadsnyttoanalyser för att främja kraftvärme Lag om energimätning Lag om energikartläggning i stora företag Lag om frivillig certifiering för vissa energitjänster En rad tillägg i bl.a. Ellagen om bl.a. fakturor 13

14 Lag om energikartläggning Energikartläggning för krav för stora företag Krav på energikartläggning senast den 5 december 2015 och sedan vart 4:e år, om: Fler än 250 anställda och; Antingen mer än 50 MEUR i omsättning eller 43 MEUR i tillgångar Inga krav på genomförande av åtgärder! Vad ska en energikartläggning innehålla? Miljöledningssystem/energiledningssystem anses tillräckligt (prel) Kartläggning enligt viss europeisk standard för övriga mha certifierad expert Föreskrifter från Energimyndigheten i slutet av november 14

15 Fakturaavgifter mm Förbjuds för ordinarie elhandels- och elnätsfakturor Missgynnar en övergång till e-fakturor Påminnelse- och inkassoavgifter är tillåtna som tidigare E-faktura måste erbjudas 15

16 Fasta avgiftsdelar i elhandelsfakturor Alla elhandelsfakturor ska baseras på uppmätta mängder* Ett avtal med bara fasta komponenter förbjuds efter 1 juni Helt rörliga prismodeller inga problem. Mellanvarianterna (t.ex. med en månadsavgift) är oklart. Vägledning: %20dokument/juridik/Medlemskretsen%20info%20fasta% 20avgifter%20i%20elhandelsavtal%20slutlig.pdf Nätföretagen får fortsätta med fasta avgiftsdelar 16

17 Mer information till konsumenterna via fakturan till webbplatsen kontaktinformation om oberoende användarrådgivning, där konsumenterna kan få råd om tillgängliga energieffektivitetsåtgärder och jämförelseprofiler. Gäller elnät, elhandlare och fjärrvärmeföretag med/fragor-a- F/Energieffektivisering/energieffektiviseringellagen/ 17

18 Del 1 18

19 Del 2 19

20 Slutkundsmarknadsmeddelande på gång Kommissionen presenterar det i februari 2015 Kommissionen vill: Främja smart teknik för att kunderna ska kunna dra nytta av prisförändringar. Underlätta för integration av mer vindkraft med hjälp av en ökad användarflexibilitet. Öka tillgången till mer detaljerad mätdata i realtid. Potentialen? miljarder euro/år att spara säger Kommissionen Tveksamt, säger svenska forskare 20

21 Tack för

22 Potential energieffektivisering i elnät

23 Varför ett nytt direktiv? EU:s mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen 23

24 Vad skulle en svensk version av ett EU-mål betyda? Prognos % minskning

25 Mätning av el i lägenheter krävs av byggnadsägaren (eller den som uppför byggnaden) i två fall: Krav på individuell mätning vid nybyggnad Krav på individuell mätning vid ombyggnad 25

26 Nya regler för elnätsföretag Elnät ska bedrivas energieffektivt (indikatorer utvecklas av Ei) Max 2 års anslutningstid för en ny anslutning till elnätet om det inte finns särskilda skäl Förbud mot att diskriminera olika produktionsslag vid nyanslutning till elnätet Krav på standardiserade rutiner för nya anslutningar av elproduktionsanläggningar till elnätet Förbud mot att ställa tekniska krav som försvårar för efterfrågeflexibilitet Elkunden har på begäran rätt att få sina mätvärden överförda till en tredje part Lämplig information ska ges kunden vid byte av mätare. 26

27 Potentialen för energieffektivisering i elnät Utreddes av Energimyndigheten: Energieffektiviseringspotentialen för infrastruktur för el och gas Art 15.2 i direktivet Inga åtgärder föreslås (s. 5): När det gäller den ekonomiska potentialen för att sänka förlusterna i elnätet fram till 2030 är det svårt att genomföra realistiska bedömningar över tid. Beräkningar pekar dock i riktningen att det skulle kunna vara lönsamt att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Däremot finns en risk om investeringar enbart görs i syfte att minska förlusterna. En fokusering på minskade förluster i elnätet som en parameter för energieffektivisering kan leda till grova suboptimeringar i både el- och energisystemen. 27

28 Förlusterna

29 Förlusterna i framtiden uppskattas År 2020: cirka 13 TWh År 2030: cirka 14 TWh En orsak: mer vindkraft i Norrland 29

30 Förväntningar på elföretag i framtiden Främja användarflexibilitet för att härbärgera all ny väderberoende elproduktion? 30

31 Bakgrundsbilder

32 EU-kommissionen nya sammansättning Jean-Claude Juncker, EPP, Luxembourg; President of the Commission Maroš Šefčovič, S&D, Slovakia; VP for Energy Union Jyrki Katainen, EPP, Finland; VP for Jobs, Growth, Investment and Competitiveness Miguel Arias Cañete, EPP, Spain; Climate Action and Energy Violeta Bulc, S&D, Slovenia; Transport Karmenu Vella, S&D, Malta; Environment, Maritime Affairs and Fisheries Carlos Moedas, S&D, Portugal; Research, Science and Innovation Corina Creţu, S&D, Romania; Regional Policy Federica Mogherini, S&D, Italy; Vice-President, High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy Foreign Minister of the EU Frans Timmermans, S&D, Netherlands; 1st VP, Sustainability (?), Better Regulation, Inter- Institutional Relations, the Rule of Law and the Charter of Fundamental Rights /PS

33 Möjliga åtgärder (Gothia powers rapport.) Spänningshöjning av mellanspänningsnät skulle kunna spara c:a 14 GWh/år till en investeringskostnad om storleksordningen 30 MSEK. Förlustminskning genom tidigareläggning av transformatorbyten skulle kunna spara c:a 100 GWh/år 2020, och storleksordningen tre gånger så mycket år 2030, till sammanlagda investeringskostnader om 220 MSEK fram till år 2020 och 840 MSEK fram till år Driftoptimering kan med relativt enkla medel spara c:a 40 GWh per år, genom förbättrad operatörsutbildning eller installation av reglerautomatik, till en kostnad om några miljoner kronor per år. Incitamentsstyrd förlustreduktion i de svenska region- och lokalnäten beräknas kunna uppgå till 10 GWh/år för varje år fram till 2030, baserat på erfarenheter från andra länder. 33

34 Fasta avgiftsdelar i elhandelsfakturor Alla elhandelsfakturor ska baseras på uppmätta mängder* Fasta avgiftsdelar är med största sannolikhet inte tillåtna i nya avtal efter 1 juni Oklart vad som gäller för redan ingångna elhandelsavtal Inga övergångsbestämmelser föreslås Möjligen kan man hävda att ingångna avtal gäller enligt allmänna rättsprinciper även om lagstiftningen förändras Vi har begärt förtydliganden i propositionen den 13 mars Nätföretagen får fortsätta med fasta avgiftsdelar 34

35 Climate and Energy Policy Framework 2030 ETS Annual factor to reduce the cap on the maximum permitted emissions will be changed from 1.74% to 2.2% from 2021 onwards To prevent the carbon leakage both direct and indirect carbon costs will be taken into account Member states whose BKT/as is under 60% of the EU average: - may give free allowances restrictedly to the energy sector - may get investment support from the reserve, which is 2% of all the emission allowances The existing NER300 facility will be renewed and the initial endowment increased to 400 million allowances (NER400) 10% of the EU ETS allowances to be auctioned will be distributed to countries whose GDP per capita did not exceed 90% of the EU average in 2013 the rest of allowances will be distributed among all MSs on the basis of verified emissions, without reducing the share of allowances to be auctioned /PS

36 Climate and Energy Policy Framework 2030 Non-ETS Efforts will be distributed on the basis of relative GDP per capita, all MSs will contribute to the overall EU reduction in 2030 with the targets spanning from 0% to -40% targets for the Member States with a GDP per capita above the EU average will be relatively adjusted to reflect cost-effectiveness in a fair and balanced manner MSs with national reduction targets significantly above both the EU average and their cost effective reduction potential will be established through a limited, one-off, reduction of the ETS allowances, to be decided before 2020 Technology neutral approach for the promotion of emissions reduction and energy efficiency in transport Policy on how to include LULUCF into the framework will be established by /PS