BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM. Genom en skola i framkant, framgångsrika företagare och nya bostäder bygger vi hållbara broar för framtiden.

Transkript

1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM Genom en skola i framkant, framgångsrika företagare och nya bostäder bygger vi hållbara broar för framtiden.

2 Sammanfattning Bostadsförsörjningsprogrammet i Grums kommun ska fastställa vilka mål och riktlinjer kommunen har med bostadsbeståndet, både det befintliga och det som kommer byggas. Detta för att alla invånare ska ha möjlighet att bo i bra bostäder. I Grums kommun är det främst brist på hyresbostäder och byggklara tomter i attraktiva lägen. Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller Nationella och regionala mål, planer och program Lagar och förordningar Nulägesbeskrivning Befolkningsprognos Behov för särskilda målgrupper Mål och planer för kommunens bostadsbestånd Kort sammanställning av enkäterna Programmet ska sedan ligga till grund för framtida planering.

3 Innehåll Ordlista... 6 Inledning... 8 Vad är ett bostadsförsörjningsprogram?... 8 Nationella mål för bostadsförsörjning... 8 Regionala mål... 9 Värmland - ett skönare liv... 9 För ett klimatneutralt Värmland... 9 Ett jämställt Värmland Karlstad business region KBR Kommunala mål Kommunens vision Översiktsplanen Landsbygdsutvecklingsprogram Vad står det i lagen om bostadsförsörjningsprogram? Kommunens möjlighet att styra markanvändandet Det kommunala planmonopolet Det allmännyttiga bostadsbolaget Markinnehav Nulägesbeskrivning och prognoser Kommunens läge Grums Slottsbron Segmon Liljedal

4 Borgvik Värmskog Skruvstad/Långstaområdet Regional befolkningsutveckling Regional bostadsmarknadsanalys Efterfrågan på bostäder i kommunen Huspriser Ägandeform Storlek på bostäder Hushållens sammansättning Befolkning Befolkningsförändring och befolkningsprognos Åldrande befolkning Nulägesbeskrivning bostadsmarknaden Ensamstående Familjer Ungdomar Äldre Personer med funktionsnedsättning Ensamkommande flyktingar Asylsökande Nyanlända Hemlösa Fritidshus Visioner och idéer för Grums kommuns bostadsförsörjning Bostadsförsörjningsprogrammet som en del av översiktsplanen

5 Mål med bostadsförsörjningen Det befintliga bostadsbeståndet Visioner på kort sikt Skapa en bostadsförmedling Vännerbostäder Tillgänglighetsinventering Hyra lokaler Utökat stöd för nyanlända Reservera bostäder Flexibla lösningar i hyresbeståndet Villor till uthyrning Bostad först Nybyggnation Flerbostadshus Villor CLT-by vid Lassehallsområdet Visioner hos olika målgrupper Ungdomar Äldre Personer med funktionsnedsättning Nyanlända Hemlösa Betydande näringslivssatsningar görs på Gruvöns sågverk och Gruvöns bruk Långsiktiga visioner för kommunen Uppföljning Medborgardialog

6 Bilaga 1. Karta över potentiella placeringar av flerbostadshus Bilaga 2. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Grums Bilaga 3. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Slottsbron Bilaga 4. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Segmon Bilaga 5. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Liljedal Bilaga 6. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Borgvik Bilaga 7. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Värmskog Bilaga 8. Karta över tillfälliga uppställningsplatser Grums Bilaga 9. Karta över tillfälliga uppställningsplatser i Segmon Bilaga 10. Frågor till strukturerad intervju till personer som flyttat från Grums kommun

7 Ordlista Boendetrappa: En person som står långt ifrån bostadsmarknaden får möjlighet att lära sig att bo. Hen börjar på ett natthärbärge och klättrar sig sedan upp genom olika boendeformer för att tillslut ha en lägenhet med eget kontrakt. Bokal: Bostad och lokal som ligger i anslutning till varandra men inte i en och samma lokal. Bostad först: En person som tidigare inte har haft någon bostad får tillgång till en för att sedan få hjälp med de problem som personen har haft. Bostadsanpassning: Anpassning av bostaden så att personen som bor där enklare ska klara av sin vardag som till exempel att kunna förflytta sig i bostaden. Bostadssocialt kontrakt: Ett andrahandskontrakt som kan ordnas via socialtjänsten om du inte kan få ett boende på annat sätt. Demografisk: Vetenskapen om befolkningens fördelning, storlek och sammansättning. Detaljplan: Ett juridisk bindande dokument som beskriver hur mark och vatten i ett specifikt område får exploateras. Exploatera: Att bygga på ett tidigare obebyggt område Exploatör: En person som exploaterar Fysisk planering: Hur mark och vatten ska användas, vart olika typer av byggnationer ska ligga och hur de ska se ut Hem för vård och boende (HVB): Ett boende där personer bor tillfälligt och bedriver behandling, omvårdnad, uppfostran eller fostran. Hyresgaranti: När kommunen går in som borgensman för personer som kan betala hyran men som ändå har svårt att få ett förstahandskontrakt. Karlstad business region: Ett samarbete mellan Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö och Kil som förkortas KBR. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS): Möjlighet att upphäva strandskyddet och bygga närmare vattnet för att det särskilt gynnas landsbygden 6

8 Riksintresse: Ett nationellt betydelsefullt område Självkostnadspris: Priset ska bara täcka de faktiska kostnader som finns och det får inte tas ut ett högre pris för att göra en ekonomisk vinst. Strandskydd: Finns runt alla sjöar och vattendrag i Sverige och är 100 meter men kan utökas till 300 meter. Inom strandskyddet får man inte bygga eller ändra befintliga byggnader detta för att skydda det allmänna friluftslivet samt djur- och växtliv både på land och i vatten. Tobins Q: Hur lönsamt det är att bygga nytt i en kommun eller ett område jämfört med att köpa ett hus på den befintliga marknaden. 7

9 Inledning Vad är ett bostadsförsörjningsprogram? Ett bostadsförsörjningsprogram är ett dokument som beskriver kommunens plan för bostadsförsörjningen. Det är bra att ha ett bostadsförsörjningsprogram eftersom det hjälper kommunen att se vilket behov det finns av bostäder och vilka behov som kan komma att uppstå i framtiden. Om det saknas riskerar vissa grupper att stå utan bostad samtidigt som några bostäder kommer att stå tomma eftersom ingen efterfrågar dem. Det kan leda till att människor väljer att flytta från kommunen eftersom den bostad de önskar inte finns i kommunen. Vad som ska ingå i kommunens plan för bostadsförsörjning regleras i lag (2000:1383 inklusive lag 2013:866) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Det finns tre saker som måste ingå. Det är vilka mål kommunen har för bostadsbyggandet och utveckling av det befintliga bostadsbeståndet, hur kommunen ska nå de mål som de har satt upp samt hur kommunen tagit hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program som finns. Uppgifterna ska grunda sig på den demografiska utvecklingen, utbud och efterfrågan på bostäder och bostadsbehovet för olika samhällsgrupper. Det som står i bostadsförsörjningsprogrammet ligger sedan till grund för den fysiska planeringen. Nationella mål för bostadsförsörjning Det nationella målet för bostadsförsörjningen är att det ska råda balans på bostadsmarknaden mellan utbud och efterfrågan. I En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft beskrivs att en bra bostadsplanering är viktig för tillväxten. Detta då brist på efterfrågade bostäder kan leda till att människor väljer att bosätta sig någon annanstans. Utan planering är det svårt att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet optimalt liksom att bygga rätt bostäder. I Vision Sverige 2025 beskriver Boverket att alla byggnader som byggs ska ha fokus på livskvalité, god hälsa och hushållning av resurser. De ska också lättvindigt kunna förändras om behoven förändras. Andra mål som är viktiga att ta hänsyn till i bostadsförsörjningen är de sexton miljökvalitetsmålen och då framförallt målet om en god bebyggd miljö. I målet beskrivs att bebyggd miljö ska bidra till en god och hälsosam livsmiljö. Byggnader ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och bidra till en god hushållning av naturresurserna. Målet är nedbrutet i tio delmål varav två av dessa är hållbar bebyggelsestruktur och hållbar 8

10 samhällsplanering. Flera av de andra miljökvalitetsmålen kan också kopplas till byggandet men berör det inte direkt. Det finns även andra mål, planer och program som det behöver tas hänsyn till i bostadsförsörjningsprogrammet. Program för en god äldreomsorg Mål för personer med funktionsnedsättning Mål för etablering av nyanlända Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck Mål för jämställdhet Folkhälsomålen - Ekonomi och trygghet & Ökad fysisk aktivitet Regionala mål Värmland - ett skönare liv I Värmlands regionala utvecklingsstrategi (RUS) beskrivs Värmlands vision som lyder Värmland ett skönare liv. Visionen vill att Värmland ska vara en hållbar och attraktiv region där människor vill bo och där företag vill etablera sig och expandera. I Värmlandsstrategin pekas fyra prioriterade områden ut vilka är livskvalitet för alla, fler och starkare företag, höjd kompetens på alla nivåer och bättre kommunikationer. Det som berör området bostäder mest är livskvalité för alla. Ett av sätten att nå det prioriterade området livskvalitet för alla är att det finns attraktiva bostäder. I strategin finns också 33 effektmål. Ett av målen är att Karlstads lokala arbetsmarknadsregion ska bli Sveriges sjunde största. Ett annat är ökade möjligheter att bo och arbeta i hela Värmland. För ett klimatneutralt Värmland I strategin För ett klimatneutralt Värmland beskrivs målet om att Värmland ska vara klimatneutralt till år Där beskrivs vikten av att planera bostäder som ligger nära arbete och service för att minska klimatpåverkan för transporter. Energieffektiva byggnader är en annan möjlighet för att minska utsläppen. Där krävs en fortsatt utveckling då det idag kan vara svårt att hitta rätt värmesystem. Detta är viktigt eftersom bostäder idag släpper ut stora mängder koldioxid. 9

11 Ett jämställt Värmland Värmland har en jämställdhetsvision som lyder. Kvinnor och män i Värmlands län ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Den finns beskriven i strategin Ett jämställt Värmland. Där står det att det är viktigt att jämställdheten ska bli en del av verksamheten i Värmland. Kommunens verksamhet spelar stor roll för det lokala jämställdhetsarbetet. Karlstad business region KBR Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil samarbetar inom etableringar, kommunikationer och marknadsföring för att Karlstadsregionen ska växa och utvecklas. Det är de första fokusområdena i ett utökat samarbete där syftet är att locka fler etableringar till regionen. Under arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet har det hållits ett möte med Karlstadsregionen där bland annat vissa frågor kring bostadsförsörjningen diskuterades. Kommunala mål Kommunens vision Med en skola i framkant, framgångsrika företagare och nya bostäder bygger vi hållbara broar för framtiden. Översiktsplanen Översiktsplanen är ett dokument som beskriver hur kommunen vill använda mark- och vattenområden i kommunen. Detta för att mark och vatten ska exploateras på ett hållbart 10

12 sätt. Planen ska också beskriva om det finns några allmänna intressen i kommunen. Översiktsplanen ska omfatta hela kommunen samt göra det lättare att skapa en god helhet och balans mellan bostadsbebyggelse, grönområden, kommunikationer med mera. Översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan har en vägledande funktion. I översiktsplanen beskriver sig Grums kommun som en del i ett större sammanhang, dels som en del av Värmland men också som en del av KBR. För att kunna vara det beskrivs vikten av bra kommunikationer. Fokus läggs inte enbart på kommunikationer mellan kommunerna utan också inom kommunen och då bland annat genom att öka möjligheterna att cykla. Även vikten av landsbygden beskrivs och hur den ska utnyttjas bland annat genom att peka ut LISområden. Billerud Korsnäs är den största privata arbetsgivaren och att den verksamheten finns kvar är mycket viktigt för kommunen. Andra frågor som är viktiga i översiktsplanen är inoch utpendling samt besöksnäringen och dess utvecklingspotential. I skrivande stund håller kommunen på att ta fram en ny översiktsplan och bostadsförsörjningsprogrammet kommer att utgöra en viktig del av den. Landsbygdsutvecklingsprogram I landsbygdsutvecklingsprogrammet beskrivs situationen på landsbygden och hur den kan utvecklas. Där nämns några viktiga faktorer för att göra det mer attraktivt att bo på landsbygden. Ett exempel på en viktig faktor som nämns är tillgången till fiber som gör det möjligt att arbeta eller driva företag på landsbygden. En annan fördel som kommunen har är ett stort antal sjöar. Idag är det attraktivt att bo nära vattnet och det är möjligt att göra på vissa platser trots strandskyddet genom att kommunen pekar ut LIS-områden. I Landsbygdsutvecklingsprogrammet pekar kommunen ut LIS-områden. Vad står det i lagen om bostadsförsörjningsprogram? Det finns flera lagar och förordningar utöver lag (2013:866) som handlar om kommunens bostadsförsörjningsansvar. I förordning (2011:1 160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunens bostadsförsörjningsansvar står det att Länsstyrelsen ska lämna en skriftlig rapport till Boverket som innehåller en bostadsmarknadsanalys för länet. I Plan- och bygglag (2010:900) även förkortat PBL, finns bestämmelser kring planläggning av mark och vatten. I portalparagrafen står det att syftet med lagen är att främja en god samhällsutveckling med goda levnadsvillkor för alla och en hållbar livsmiljö, både för de som 11

13 lever idag men också kommande generationer. När mark ska planläggas ska det tas hänsyn till flera olika aspekter och det är natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter och mellankommunala och regionala förhållanden. Andra lagar som också berör bostadsförsörjningen är följande: Socialtjänstlag (2001:453) Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar Lag (2016:38) om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning Kommunens möjlighet att styra markanvändandet Det kommunala planmonopolet Det kommunala planmonopolet innebär att det är kommunen som avgör om en detaljplan ska tas fram. Det betyder att det är kommunen som bestämmer hur mark och vatten får exploateras. Det allmännyttiga bostadsbolaget Kommunen är ansvarig för bostadsförsörjningen. Det är därför vanligt att kommunen äger ett allmännyttigt bostadsaktiebolag eller en allmännyttig stiftelse. Det allmännyttiga bostadsaktiebolaget ska främst förvalta bostäder som har upplåtelseformen hyresrätt. Syftet med bostadsbolaget är att tillhandahålla bostäder till resurssvaga grupper men också till andra samhällsgrupper. Bolaget ska därför ha ett varierat utbud av bostäder. Det allmännyttiga bostadsbolaget har ett samhällsansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Bolaget ska drivas med affärsmässiga principer. Det innebär att det inte behöver följa den kommunala självkostnadsprincipen. Detta bland annat för att inte skapa en snedförvridning på marknaden. Kommunen och bolaget ska vara affärsmässigt och ekonomiskt åtskilda. Grums Hyresbostäder aktiebolag - GHAB I Grums kommun finns både ett allmännyttigt bostadsaktiebolag och en stiftelse. Dessa sköts tillsammans. Stiftelsen har främst hand om vårdboenden och ordinära bostäder som är anpassade för äldre och bostäder hyr främst ut till kommunen. Det allmännyttiga bostadsbolaget i Grums kommun heter Grums Hyresbostäder AB och förkortas GHAB. Det ägs till 100 % av kommunen och förvaltar knappt 700 lägenheter. GHAB:s bostäder finns spridda över hela Grums tätort, några i Slottsbron och några i Åshammar. Efterfrågan på 12

14 lägenheter är störst i Grums tätort. Där efterfrågan är störst råder det ett underskott på lägenheter med hiss. Även bland övriga lägenheter är efterfrågan just nu större än utbudet. Markinnehav I dagsläget finns i stort sett ingen detaljplanerad, kommunägd mark tillgänglig för bostadsbyggande. Om kommunen vill kunna påverka upplåtelseformen på bostäderna som byggs, behöver kommunen äga marken som exploatören vill bygga på. 13

15 Nulägesbeskrivning och prognoser Kommunens läge Grums kommun gränsar till Karlstad kommun i öster, Säffle kommun i väster, Arvika kommun i nordväst, Kil kommun i nordöst och Vänern i söder. Kommunen består av knappt 280km 2, vara cirka 92 km 2 är vatten. Grums Grums är kommunens centralort och ligger beläget i kommunens östra del. Här bor cirka 5000 personer. De flesta bor i villor men det finns även en del flerbostadshus. Det finns även boenden för särskilda målgrupper. I Grums finns det mesta i serviceväg som bland annat kollektivtrafik, butiker, skola, förskola, vårdcentral och idrottsplatser. Slottsbron Slottsbron är kommunens näst största ort belägen strax söder om Grums. Slottsbron har cirka 1000 invånare. De flesta bor i villor. Det finns ett fåtal lägenheter och även ett fåtal bostäder för särskilda målgrupper. I Slottsbron finns bensinstation, lågstadieskola, förskola, idrottsplats och god kollektivtrafikförbindelse. Segmon Segmon ligger elva kilometer söder om Grums längs med vägarna E18 och E45. Det bor knappt 500 invånare i samhället i en samlad bebyggelse. De allra flesta bor i villor men det finns ett fåtal flerbostadshus och ett särskilt boende för äldre. I Segmon finns god kollektivtrafikförbindelse, förskola, idrottsplats, café och naturen är nära. Liljedal Liljedal ligger elva kilometer från Grums i sydvästlig riktning. I Liljedal bor cirka 100 personer längs en vik av Vänern. Bostadsbebyggelsen består av villor. I Liljedal finns badplats, båthamn, närhet till vatten och skog och en vandringsled. Borgvik Borgvik ligger väster om Grums samlad vid Borgvikssjön och Borgviksälven även om vissa bostäder ligger lite mer utspridda. Från Grums till Borgvik är det cirka två mil. I Borgvik bor cirka 350 invånare. De flesta bor i villor men det finns också ett fåtal flerbostadshus. I Borgvik finns förskola, skola, konsthall, café och förbindelse med båtbuss under sommaren. 14

16 Värmskog Värmskog ligger cirka två mil från Grums i nordvästlig riktning. Värmskog har en ganska spridd bebyggelse men den centrering som finns ligger vid Värmeln. I Värmskog finns lanthandel, skola, förskola, LM Ericssons minnesgård och café och där bor ungefär 650 personer. Skruvstad/Långstaområdet Skruvstad/Långstaområdet ligger knappt två mil norr om Grums. Skruvstad/Långstaområdet är ett landsbygdsområde utan ett tydligt centrum. I området bor cirka 430 personer. Området består av enbostadshus ofta med tillhörande ekonomibyggnader. I Skruvstad/Långstaområdet finns skola, förskola, folkpark, fotbollsplan och badplatser. Regional befolkningsutveckling Under de senaste åren har Värmlands befolkning ökat och ökningen förutspås att fortsätta. Befolkningen under 19 år och över 65 år förväntas öka medan åldersgruppen där emellan förväntas minska. För gruppen som är 19 år och yngre förväntas 0-4 åringarna minska medan 5-19 åringarna ökar. Mest ökar gruppen år. I åldersgruppen 65 år och äldre förväntas de som är år att minska medan 70 år och uppåt kommer att öka. Ökningen blir större ju äldre de blir. Gruppen 95 år och äldre förväntas öka med 90 %. Födelsenettot för Värmlands län förväntas vara negativt och befolkningsökningen sker tack vare ett positivt flyttningsnetto. Karlstad är länets tillväxtmotor och befolkningsökningen gäller inte hela länet utan vissa kommuner beräknas tappa i befolkning. Främst de som ligger långt ifrån Karlstad får inte ta del av befolkningsökningen. Karlstads befolkningsökning har än så länge inte haft samma positiva effekt på Grums som för andra kommuner som ligger runt Karlstad men om Karlstads befolkningsutveckling fortsätter kommer det sannolikt att ge positiva effekter även för Grums. Regional bostadsmarknadsanalys I den regionala bostadsmarknadsanalysen beskrivs att nio av Värmlands sexton kommuner har brist på bostäder däribland Grums kommun som under ett år gått från överskott till underskott på bostäder. Det är bara en kommun i Värmland som har ett överskott på bostäder. Behovet av bostäder är störst i centralorten i alla kommuner. Några anledningar till bostadsbristen är den låga byggnadstakten och den ökade invandringen. Nästan alla kommuner rapporterar om att de behöver bygga fler bostäder och bostadsbyggandet har ökat det sista året. Det beräknas behöva bygga ungefär 500 bostäder varje år. De flesta bostäderna byggs i Karlstad även om också andra kommuner har byggprojekt på gång. Länets kommuner anser att den största begränsningen för bostadsbyggandet är de rådande 15

17 marknadsförutsättningarna. Bostadspriserna i kommunen har stigit. De allmännyttiga bostadsbolagen är viktiga för Värmland och äger strax över hälften av alla hyresrättslägenheter i länet. Värmlands län ökar i befolkning men det är inte alla kommuner som får ta del av befolkningsökningen. Det är främst den höga andelen nyanlända som har gjort att befolkningen har ökat. Kommunerna bygger också nya bostäder för äldre. Efterfrågan på bostäder i kommunen Det råder obalans i kommunens bostadsbestånd. I dagsläget är det ett underskott på bostäder och då märks det främst i centralorten medan det i övriga delar av kommunen råder balans. Det finns få bostadsrätter ute till försäljning så det är svårt att säga hur efterfrågan ser ut på den typen av lägenheter. När det gäller villor är visningarna sällan välbesökta men om villan har utsikt över vatten brukar visningarna vara välbesökta. Huspriser En genomsnittlig villa i kommunen såldes under perioden september 2015 till september 2016 för kronor. Kvadratmeterpriset var i snitt 7908 kronor. För Värmlands län ligger priset på en genomsnittlig villa på kronor och kvadratmeterpriset ligger i genomsnitt på Riksgenomsnittet för en villa ligger på kronor och kvadratmeterpriset ligger i snitt på kronor. Det senaste året har ett tjugotal villor sålts i kommunen. Villapriserna i har gått svagt men stadigt uppåt sedan början på 1980-talet. Under 2015 såldes enbart en bostadsrätt i vilket gör det svårt att dra några slutsatser om priserna på bostadsrätter. Ett fritidshus i kommunen kostade i genomsnitt kronor under samma tidsperiod. Ägandeform Antalet hyresrätter i kommunen är cirka 1440 stycken och av dessa finns ungefär hälften i det kommunala bostadsbolaget GHAB:s ägo. Det finns cirka 2700 villor och cirka 430 bostadsrätter. Det totala antalet åretruntbostäder i kommunen är cirka Den procentuella fördelningen av ägandeformer ser ut på följande sätt: Hyresrätter cirka 30 procent, bostadsrätter cirka 10 procent och villor cirka 60 procent. I kommunen finns det ungefär 900 fritidshus. Ett fåtal villor har byggts varje år under de senaste åren men inga flerbostadshus. Senast ett flerbostadshus byggdes i kommunen var under 1990-talet. 16

18 Av de villor som finns i kommunen är 2720 äganderätter, 39 bostadsrätter och 59 hyresrätter. Av flerbostadshusen i kommunen finns det inga äganderätter, 386 är bostadsrätter och 1195 är hyresrätter. Storlek på bostäder 600 Antal villor Antal villor < >200 Av kommunens villor är det vanligast att de ligger i storlek kvadratmeter Antal lägenheter Antal lägenheter Den vanligaste storleken på lägenheter är kvadratmeter. 17

19 70 Specialbostäder för äldre och LSS Antal specialbostäder < >60 För de som bor i specialbostäder för äldre och för personer med funktionshinder är den vanligaste storleken på lägenheter kvadratmeter. Hushållens sammansättning Hushållen i kommunen varierar i storlek och i kommunen såg 2015 ut på följande sätt Antal personer Antal hushåll Andel hushåll Antal personer Andel personer ,1% ,4% ,4% ,4% ,5% ,2% ,6 % ,2% ,1 % 655 7,3 % ,9 % 222 2,5 % ,4 % 127 1,4 % Den vanligaste hushållstypen är singelhushåll följt av hushåll med två personer. Flest antal personer bor i hushåll bestående av två personer följt av singelhushåll och hushåll med fyra personer. I snitt bort det cirka två personer per hushåll i Grums. Sammansättningen på hushållen är fördelade på följande sätt: Hushållens sammansättning Antal personer Ensamstående utan barn 1649 Ensamstående med barn 0-24 år

20 Ensamstående med barn 25+ år 124 Sambo utan barn 2428 Sambo med barn 0-24 år 3122 Sambo med barn 25+ år 211 Övriga hushåll utan barn 242 Övriga hushåll med barn 0-24 år 282 Övriga hushåll med barn 25+år 9 Uppgift saknas 235 Den vanligaste boendeformen är sambo med barn upp till 24 år, sammanboende utan barn och ensamstående utan barn. Befolkning Under det andra kvartalet av 2016 hade Grums kommun 9003 invånare. Det hade då skett en befolkningsökning med 31 personer jämfört med det första kvartalet samma år. 20 personer föddes och 23 stycken avled. 150 personer flyttade till kommunen och 117 personer flyttade från kommunen. Det var ett negativt födelsenetto men ett positivt flyttningsnetto som gjorde att kommunen ändå fick en positiv befolkningsutveckling. Åldersfördelningen i Grums kommun ser ut på följande sätt jämfört med Värmland och Sverige. Ålder Grums Värmland Sverige 0-15 år 15,8% 16,6% 18,5% ,1% 11,1% 10,9% ,9% 22,7% 26,0% ,5% 26,2% 24,8% ,7% 23,4% 19,8% Både i jämförelse med Värmland och med Sverige är det färre personer i Grums kommun som är under 44 år men fler som är över 45 år. Under 2015 såg Grums kommuns befolkningspyramid ut på följande sätt Befolkningen är störst bland de som är omkring 50 och 70 år medan den är som minst för de som är mellan 30 och 40 år. 19

21 Så flyttar människor Ungefär var åttonde person flyttar minst en gång varje år och det är unga människor som flyttar och personer med små barn. Unga kvinnor flyttar mer än unga män vilket kan leda till ett underskott av kvinnor på landsbygden. Två tredjedelar av alla som flyttade gjorde det inom den egna kommunen och ungefär en sjättedel sker över länsgränsen. I åldern flyttar människor generellt sett längst, kvinnor fler gånger än män vilket kan bero på att kvinnor ofta lever längre åringarna flyttar till universitetsstäder och åringarna lämnar ofta från universitetsstäderna till storstäderna för att arbeta. De som är strax över 30 byter storstäderna mot förortskommuner när de bildar familj. I övriga åldrar är flyttströmmarna ofta ganska små och det är få långa flyttar. Utrikesfödda flyttar något mer än inrikes födda vilket kan bero på att de utrikesfödda är överrepresenterade i åldern som är den ålder då många flyttar. Det kan också vara så att regelverket kring asylsökande och nyanlända på olika sätt både kräver och uppmuntrar till flytt. In- och utflyttning Flyttningsnettot i Grums kommun har varit negativt för kommunen under stora delar av 2000-talet med undantag av åren 2003 och Sedan 2013 har kommunen haft ett positivt flyttningsnetto. Av de inflyttade till kommunen under det andra kvartalet av 2016 kom 90 personer från det egna länet, 26 från övriga Sverige och 34 från utlandet. Av de som lämnade kommunen flyttade 76 personer till övriga länet, 33 personer till övriga landet och 8 personer till utlandet. 20

22 Arbetsmarknad 2014 pendlade 1131 personer till Grums för att arbeta. De flesta kommer från Karlstad, Säffle och Kil personer pendlade från Grums till en annan kommun för att arbeta. Den vanligaste kommunen att pendla till för Grumsbor är Karlstad, Säffle och Arvika. Kommunen ligger nära Karlstad, cirka 15 minuter med bil och 25 minuter med direktbussen från Grums resecentrum. Dessa pendlingsmöjligheter ger de boende i Grums kommun goda möjligheter att bo i Grums och sedan pendla till den större arbetsmarknaden som finns i Karlstad. Där finns också Karlstads universitet. Från Grums centrum till Karlstad universitet tar det cirka 25 minuter med bil och cirka 45 minuter med buss (ett bussbyte). Detta ger personer som vill studera på universitet möjlighet att bo kvar i Grums samtidigt som de studerar. I Grums kommun har 21,7 procent av de över 25 år eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten i Grums kommun ligger på 8,9 procent och ungdomsarbetslösheten ligger på 12,9 procent. De senaste åren har ungdomsarbetslösheten sjunkit. Befolkningsförändring och befolkningsprognos Sedan början av 1950-talet har befolkningen i kommunen ökat fram till mitten av 1960-talet då befolkningsutvecklingen har varit ganska stabil. Från slutet av 1970-talet har kommunen tappat i befolkning ända fram till 2016 med undantag för början av 1990-talet då kommunen upplevde en mindre befolkningsökning. Under 2016 ökade kommunen i befolkning igen tack vare ett positivt flyttningsnetto. Grums kommun beställde nyligen en befolkningsprognos från SCB men nya händelser i omvärlden finns inte med i prognosen. Det får till följd att 2016 års befolkning är för låg. Därför har Grums kommun valt att använda sig av den prognos som Kolada 1 gjort. Kommunen förväntas enligt Kolada att öka med 111 invånare de kommande fem åren vilket ger en årlig ökning på strax över tjugo invånare. Om den utvecklingen skulle hålla i sig fram till 2030 ser befolkningsprognosen ut som ni kan se i tabellen nedan. Åldersgruppen år förväntas minska något medan övriga grupper förväntas öka något. Detta skulle kunna vara en möjlig utveckling om kommunen klarar av att behålla de nyanlända som kommer till kommunen. Befolkningen skulle då kunna öka i samma takt eftersom många av de nyanlända som kommer är unga och förmodligen kommer att skaffa egna barn. 1 Kolada är en statistikdatabas för kommuner och landsting. Där går det att hitta statistik och analyser för varje enskild kommun och landsting inom flera olika områden. 21

23 Befolkningsprognos med en ökning med 22 personer/år Befolkningsprognos Åldrande befolkning Grums har precis som hela Sverige en åldrande befolkning och enligt Region Värmlands prognos kommer den äldre befolkningen att öka Befolkningsprognos Olika gruppers behov Här kommer människor att delas in i olika grupper för att kategorisera deras behov. Det är dock viktigt att alltid ha i åtanke att alla grupper är heterogena och kan ha andra behov och förutsättningar än de som beskrivs här. Nulägesbeskrivning bostadsmarknaden I nulägesbeskrivningen av bostadsmarknaden tas utgångspunkt i bostadsmarknadsenkäten. I dagsläget råder det brist på bostäder i Grums centralort medan det utanför centralorten råder balans på bostadsmarknaden. Kommunen bedömer att det inom de kommande fem 22

24 åren fortfarande kommer att råda brist på bostäder. Underskottet kommer att fortsätta vara i centralorten medan det i övriga delar av kommunen beräknas vara balans på bostadsmarknaden. Inom det närmaste året kommer det inte att byggas några flerfamiljshus men några villor kommer att byggas varje år. Ensamstående 39 % av alla hushåll i kommunen är ensamhushåll och det antalet har ökat under de senaste åren. Ensamhushåll kan finnas i alla skeden i livet från ungdomar som ska ha sin första bostad till äldre personer som lever i sin sista bostad. Det som är gemensamt för de flesta i denna grupp är att de ofta söker mindre bostäder och lägenheter. Bostäderna bör helst inte vara för dyra då denna grupp enbart har en inkomst. Gruppen drabbas av bristen på små lägenheter i kommunen. Familjer En majoritet av kommunens invånare bor i hushåll som består av mer än en person. De flesta bor i hushåll bestående av två personer, därefter fyra, tre, fem, sex och sju personer eller mer. Familjer kan se väldigt olika ut och ha olika bostadsbehov men några trender som finns är att de flesta familjer bor i större bostäder och ofta i villa. Priset på en villa i Grums kommun är lägre än i övriga kommuner i Karlstadsregionen. De prisvärda bostäderna i Grums kommun skulle kunna leda till en ökad efterfrågan på bostäder. Utbudet på villor som har ägandeformen hyresrätt eller bostadsrätt är små och det är svårt att dra några generella slutsatser om hur utbud och efterfrågan ser ut kring dessa. När det gäller lägenheter finns det få stora lägenheter i kommunen vilket också drabbar familjegruppen. Stora lägenheter är svåra att få tag på och finns huvudsakligen på Järpegatan i GHAB:s bostadsbestånd vilket gör valmöjligheterna små för stora familjer som vill ha en lägenhet. Ungdomar GHAB erbjuder ungdomsrabatt till personer mellan år och därför kommer den åldern även att definiera ungdomar i bostadsförsörjningsprogrammet. De vanligaste hushållssammansättningarna för ungdomar är singelhushåll och sambohushåll. Ungdomsrabatter är ett sätt kommunen använder för att underlätta för ungdomarna att komma in på bostadsmarknaden. GHAB har inga bostäder i kommunen som är särskilda ungdomsbostäder. I kommunen finns inga särskilda bostäder för studenter och kommunen upplever inte heller att det finns någon efterfrågan av denna typ av bostäder. Ungdomar har ofta låg inkomst, litet eller inget sparkapital och inga tidigare boendereferenser vilket gör att 23

25 de ha svårt att komma in på bostadsmarknaden. De efterfrågar främst billiga hyresrätter då de inte kan betala en kontantinsats och inte har råd med en dyr månadshyra. Det gör att de drabbas av bristen på hyresrätter vilken kan leda till att de väljer att flytta från kommunen. Äldre 25 procent av invånarna i Grums kommun är över 65 år och 6 procent är över 80 år. För de över 65 år är det vanligast att bo i hushåll bestående av två personer. Från 85 års ålder är det vanligast med singelhushåll. I den enkät som gjorts med personer över 55 (se bilaga 13) år framgick det att strax under hälften av de tillfrågande tror att de kommer flytta från sin nuvarande bostad. Det finns olika typer av bostäder för äldre. Dels finns det bostäder som inte kräver ett biståndsbeslut, som seniorboende och trygghetsboende. Seniorboenden kan ha varierande servicenivå. En gemensam faktor för alla seniorbostäder är att alla som bor där är över en viss ålder. Det kan också erbjudas viss service och aktiviteter på boendet. I Grums finns seniorboenden vid Sveaplan som ägs av privata fastighetsägare. Trygghetsboende är för de som är för friska för att bo på äldreboende men som vill ha mer trygghet och gemenskap än i sin nuvarande bostad. På ett trygghetsboende ska det finnas gemensamma utrymmen för umgänge och det ska finnas en anställd person vissa tider som anordnar olika aktiviteter för de äldre. Trygghetsboende finns på Ekgatan i Grums som ägs av Statens bostadsomvandling (SBO) och hyrs av den allmännyttiga stiftelsen. Ett annat boendealternativ är särskilt boende för äldre. Där bor de som behöver vård och service dygnet runt. För att kunna få en plats på ett sådant boende behövs ett biståndsbeslut. Av den äldre befolkningen bor 4,3 procent i särskilt boende. Idag finns det totalt 101 platser på äldreboenden i kommunen varav 61 stycken är till för personer som har demens. Särskilt boende för äldre finns i Grums, Slottsbron och Segmon. Kommunen har tio platser på korttiden Linden i Grums. På korttidsboendet är graden av service och vård hög. Äldre kan också bo kvar i sin befintliga bostad och behöver inte flytta till en anpassad bostad. Om den äldre behöver ändra något i sin bostad för att kunna fortsätta bo där går det att ansöka om bostadsanpassning. Det finns också möjlighet att få växelvård. Då bor personen växelvis hemma och växelvis på ett korttidsboende. 0,6 procent av den äldre befolkningen är beviljade korttidsboende i ordinärt boende. 24

26 Då Sverige och Grums har en åldrande befolkning kommer behovet av olika sorters boende för äldre förmodligen att öka. Personer med funktionsnedsättning För personer med funktionsnedsättning finns det flera olika boendealternativ. Det ena är ordinärt boende och alltså en bostad som vem som helst kan bo i och som inte kräver biståndsbeslut. Sedan finns det också boenden som är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Det ena är serviceboende. För att få bo där krävs ett biståndsbeslut. I ett serviceboende har personen en egen lägenhet och det finns gemensamma sällskapsutrymmen i byggnaden eller i nära anslutning till den. I ett serviceboende får personer den omvårdnad och service som den behöver. En annan typ av boende är gruppboende. Där har personen en egen lägenhet men det finns gemensamt kök och andra gemensamhetsytor. Det finns personal på plats stora delar av dygnet. I kommunen finns det tre gruppbostäder, två i Grums tätort och en i Åshammar. Det finns också ett serviceboende i Grums tätort. På senare tid har det varit mest efterfrågan på serviceboenden. För personer med funktionsnedsättning råder det balans på bostadsmarknaden och kommunen tror att det kommer göra det även om fem år. Ensamkommande flyktingar Grums kommun har en egen verksamhet för ensamkommande barn i boenden för hem och vård (HVB). Det finns möjlighet för äldre barn och ungdomar att bo mer självständigt i egna lägenheter inom ramen för det kommunala mottagandet och då finns det alltid personal på plats. När ungdomarna sedan ska hitta ett eget boende får de i första hand försöka hitta det på egen hand även om personalen på HVB-hemmen är med och hjälper dem med hur de ska gå till väga. Om ungdomarna inte klarar av att hitta egna bostäder när de ska flytta kan HVBhemmen erbjuda utslussningslägenheter och då är det HVB-hemmet som står på kontraktet. Behovet för denna målgrupp är precis som för andra ungdomar främst små, billiga hyreslägenheter. Hittills har det utbudet som finns varit tillräckligt. Asylsökande Under 2015 var det rekordmånga människor som sökte asyl i Sverige. Under 2016 har antalet flyktingar som kommer till Sverige sjunkit drastiskt jämfört med 2015 års nivåer. Detta beror bland annat på att Sverige har valt att reglera invandringen mycket hårdare än tidigare. 25

27 Kommunen hyr ut lägenheter till Migrationsverket. I dessa finns det plats för 150 asylsökande. Asylsökande bor i egna lägenheter på Järpegatan i flerbostadshus. Nyanlända Asylsökande som har fått sitt uppehållstillstånd kallas för nyanlända enligt Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Hittills i år har det kommit knappt 70 nyanlända, 20 av dem är kommunplacerade och resterande har valt att bosätta sig här på egen hand eller är anhöriga till personer som har bott i Grums. Inför nästa år har kommunen skrivit avtal om att ta emot 20 personer inom ramen för kommuntal. Det är vanligt att nyanlända som bosätter sig i kommunen på egen hand bor inneboende hos släkt och vänner. Denna grupp har ofta små inkomster och litet sparkapital vilket gör att de sällan kan köpa sin första bostad utan de måste hyra den. Nyanlända efterfrågar bostäder i alla storlekar. Det är särskilt svårt att kunna sprida ut de större familjerna i kommunen eftersom de flesta stora lägenheterna som finns i GHAB:s bestånd ligger på Järpegatan vilket gör att alla stora familjer hamnar där. De drabbas av den generella bristen på hyresrätter som finns i kommunen. Detta bidrar i viss mån till segregation i centralorten Grums. Enligt kommunens integrationsstrateg vill många nyanlända familjer bo i villor. De tycker också att det är viktigt med närhet till skola, lekplatser och livsmedelsbutiker, gärna med mat från deras kultur. Hemlösa Hemlöshet definieras i kommunen som personer som inte har tak över huvudet. Av den totala befolkningen i kommunen är det ungefär 0,5 procent som har svårt att få ett 26

28 förstahandskontrakt. För personer som har svårt att få boende erbjuder kommunen boendesociala kontrakt och hyresgaranti. För personer som saknar tak över huvudet försöker kommunen ordna tillfälliga lösningar som till exempel vandrarhem eller hotell. Ett fåtal personer vräktes under 2015 i kommunen. Detta är en grupp som har drabbats hårt av bostadsbristen eftersom de redan innan hade problem med att hitta en egen bostad. Kommunen erbjuder skyddat boende för både män och kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Det rör sig om några personer per år som är i behov av det och kommunen anser sig klara av behovet både idag och inom en överskådlig framtid. Fritidshus Det finns cirka 900 fritidshus som är spridda över hela kommunen. Det har dock inte varit någon stor trend att göra om sina fritidshus till permanentbostäder. 27

29 Visioner och idéer för Grums kommuns bostadsförsörjning Nedan kommer en del förslag på åtgärder som skulle kunna genomföras helt eller delvis för att skapa bättre förutsättningar för en mer dynamisk bostadsmarknad i kommunen. Vissa förslag är av sådan karaktär att de skulle kunna genomföras inom en snar framtid medan andra är mer visionära och kräver en ökad befolkning och en ökad efterfrågan på bostäder innan de kommer att kunna genomföras. Idéerna har genererats fram på olika möten, workshops och dragningar, bland annat har samhällsbyggnadsutskottet hörts. En workshop har genomförts under namnet Innovativa gröna Grums och därifrån har en del idéer fångats upp nedan. Likaså har en del tankar förts fram av enskilda individer, både tjänstemän och invånare vid medborgardialoger och liknande. Av de grupper som beskrivs ovan är det ingen målgrupp som har något akut behov. Gruppen nyanlända och asylsökande är svår att prognostisera och behovet varierar utifrån hur många som kommer till Sverige. Målgruppen äldre växer och på sikt kommer det att behövas fler bostäder för äldre. Friskare äldre som vill sälja sin villa och köpa en bostadsrätt eller skaffa en hyresrätt i Grums istället för att flytta till Karlstad kan komma att bli en allt större målgrupp. Det största behovet som det upplevs av kommunen just nu är bostäder och då främst enfamiljshus vattennära, för unga familjer. Därför har de mer långsiktiga visionerna i bostadsförsörjningsprogrammet ett fokus på att få fram fler bostadsområden på attraktiva lägen i kommunen. Bostadsförsörjningsprogrammet som en del av översiktsplanen Både de långsiktiga och kortsiktiga visioner för bostadsförsörjning som presenteras nedan kommer att vara en central del kommunens fortsatta arbete med översiktsplanen. De långsiktiga visionerna för utvecklingsområden och utbyggnadsplaner kommer att presenteras i översiktsplanen med hjälp av bostadsförsörjningsprogrammet men för att hålla ihop bostadsförsörjningsfrågan och för att samla visionerna kommer de även att presenteras nedan. Eventuellt kommer områden och planer utvecklas vidare i översiktsplanen. Mål med bostadsförsörjningen I Grums kommun ska alla kunna hitta en lämplig plats att bo på oavsett om du söker hyresrätt, bostadsrätt, villa eller en tomt 28

30 Det befintliga bostadsbeståndet Målet ska kunna gå att lösas genom att optimera det befintliga bostadsbeståndet och genom nybyggnation. Visioner på kort sikt Skapa en bostadsförmedling I dagsläget finns kontaktuppgifter till privata hyresvärdar på Grums kommuns hemsida. I framtiden skulle en möjlighet kunna vara att ha en mer samlad bostadsförmedling hos kommunen för både det kommunala bostadsbolaget och de privata hyresvärdarna. Detta skulle bidra till en högre grad av service för de som söker bostad och en mer sammanhållen bild av hyresbostadsmarknaden i kommunen. Vännerbostäder Just nu finns möjligheten för ungdomar att bo tillsammans med sina vänner i samma bostad men då med ett gemensamt kontrakt. Om trycket på bostadsbeståndet skulle öka skulle kommunen kunna se över möjligheten att ha två personer boende i samma lägenhet med varsitt kontrakt vilket bland annat sker i Karlstad. Fördelen med varsitt kontrakt är att den ena personen kan flytta samtidigt som den andra bor kvar och en annan person kan flytta in. Med denna åtgärd skulle utbudet av bostad för företrädesvis unga och studenter sannolikt öka. Tillgänglighetsinventering En möjlighet för kommunen för att få fram mer bostäder till äldre är att inventera det befintliga beståndet av lägenheter både i GHAB:s och hos de privata fastighetsägarnas lägenheter. Det kan vara bra att genomföra en inventering för att se hur många lägenheter det finns i kommunen med god tillgänglighet i. Inventeringen kan förslagsvis titta på följande: Lägenheten ligger på markplan eller har hiss Dörrposterna är tillräckligt breda för att det utan problem ska gå att köra igenom med rullator eller rullstol Stora ytor så att det ska vara enkelt att svänga med rullatorer och rullstolar samt att det blir en god arbetsmiljö för de som arbetar med att hjälpa den äldre 29

31 Hyra lokaler Uppe vid vårdcentralen i Grums finns det ett antal tomma lokaler som landstinget äger. Dessa lokaler är i behov av renovering. I nuläget är det inte aktuellt för kommunen att göra någonting med lokalerna. Förutsättningarna kan möjligen i framtiden ändras och då skulle möjligheten finnas att göra om dessa lokaler till exempelvis särskilt boende för äldre eller HVB verksamhet. En fördel med att ha bostäder till äldre i dessa lokaler är att korttidsenheten Linden ligger i samma byggnad vilket gör att mat och personal skulle kunna organiseras gemensamt. Lokalerna ligger också nära vårdcentral, utegym och livsmedelsbutik. Utökat stöd för nyanlända Lagen om etablering av nyanlända gäller från det att asylsökande har fått uppehållstillstånd. Om en person som fått sitt uppehållstillstånd (nyanländ) skaffar sig ett eget boende (egenbosatta) eller anvisas bostad i en kommun (kommunplacerad) får personen etableringsersättning. Detta gör att det finns incitament för nyanlända att bosätta sig snabbt och ibland leder det till att personer eller familjer väljer en bostad som inte är anpassad till familjens behov, ekonomi, och liknande. Vissa oseriösa hyresvärdar använder detta till sin fördel. Även i Grums kommun finns det personer som hittat sitt eget boende i kommunen och som bor i en för stor eller en för liten lägenhet. Det är svårt för många nyanlända att förstå hur de ska göra för att byta bostad. Något som GHAB och Grums kommun kan göra för att underlätta att söka en mer lämplig bostad är att ha information på flera olika språk. Vidare skulle bostadsbolaget och kommunen kunna utveckla kontakten med de nyanlända så att det upplevs både tryggt och naturligt för nyanlända att diskutera frågan och att få hjälp med att söka en ny bostad. Fördelen för kommunen med att ge den servicen är delvis att insynen blir bättre men det kan även innebära en besparing ekonomiskt då de som bor i stora lägenheter ibland måste begära bidrag för hyra från kommunen. Reservera bostäder En möjlighet att skapa en större blandning på bostadsmarknaden skulle kunna vara om kommunen reserverar en eller ett par hyreslägenheter i varje flerfamiljshus till nyanlända för att de nyanlända ska bli spridda i kommunen. Det skulle kunna fungera för gruppen ensamstående eller för familjer med upp till två barn. För större familjer än så skulle det inte fungera eftersom det inte finns tillräckligt med stora lägenheter på särskilt många platser i 30

32 kommunen i GHAB:s bostadsbestånd. Detta skulle delvis kunna lösas genom ett utökat samarbete med privata hyresvärdar. Flexibla lösningar i hyresbeståndet Kommunen skulle kunna inventera lägenhetsbeståndet för att se huruvida det finns lägenheter som eventuellt i framtiden skulle kunna slås ihop eller separeras för att på bästa möjliga sätt möta de behov som finns på bostadsmarknaden. Lägenheterna skulle i framtiden kunna återgå till sin ursprungliga form ifall behovet ändras. Denna åtgärd skulle kunna bidra till en ökad flexibilitet på bostadsmarknaden. Villor till uthyrning Vissa personer vill bo i villa men har inte möjlighet att köpa en. Kommunen skulle kunna försöka få privata hyresvärdar att köpa in villor som de sedan hyr ut. Bakgrunden till detta förslag att om villor köps in istället för byggas nya är att Tobins Q är lägre än 1 i Grums kommun. I dagsläget har inte GHAB något intresse av att göra en sådan investering. Om GHAB i framtiden skulle vilja göra det och det visar sig finnas en efterfrågan på det skulle det kunna vara en möjlighet att GHAB köper in villor som de hyr ut. Bostad först Kommunen skulle kunna se över möjligheterna att först erbjuda bostad till hemlösa. Det innebär att hemlösa personer erbjuds en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Efter att personen fått sin bostad ska stödinsatser sättas in för att hjälpa personen att komma till rätta med de problemen som hen har. Nybyggnation Om kommunen vill öka sin befolkning kommer den förmodligen inte att klara av att göra det särskilt länge till genom att bara optimera det befintliga bostadsbeståndet utan nybyggnation kommer att behöva ske. För att nybyggnation ska kunna ske behöver det finnas lediga tomer. Förutom det område som detaljplaneras för tillfället, behöver fler områden tas fram. I det än mer visionära avsnittet nedan beskrivs olika förslag. Flerbostadshus I kommunen råder det brist på hyresrätter med hiss. I första hand borde kommunen försöka få privata exploatörer att bygga bostadsrätter och hyresrätter. Om inte detta är möjligt kan GHAB undersöka möjligheten att bygga flerbostadshus och då hyresrätter. I bostadsförsörjningsprogrammet pekas tre potentiella områden för flerbostadshus ut. Om en privat exploatör visar intresse av att bygga på ett område borde det området prioriteras. 31

33 Ett av flera potentiella områden är Orrby, Tallgatan. Området är bra då det enkelt går att ansluta till befintlig infrastruktur och det är nära till livsmedelsbutik, busshållplats, utegym förskola och skola. Flerbostadshus skulle också smälta in i den befintliga bebyggelsen. Ett annat potentiellt område är i centrum längs Sveagatan. Det läget skulle ge centrala lägenheter. I en möjlighet att göra centrum mer attraktivt skulle bottenplanet kunna användas för verksamheter, alternativt att bottenplan tillsammans med andra våningen bildar bokaler. Detta skulle kunna bidra till det som efterfrågas av många i de enkäter som har skickats ut, nämligen ett mer attraktivt centrum. De övriga våningsplanen skulle då bli vanliga lägenheter, alternativt att några våningsplan eller ett av flerbostadshusen skulle vara anpassade för äldre. Vid Sveagatan finns närhet till allt vad Grums centrum har att erbjuda. Det tredje potentiella området där flerbostadshus skulle kunna byggas är Östermalm. Det finns flera områden på Östermalm som skulle kunna bebyggas med flerbostadshus. Dels finns de tillfälliga uppställningsplatserna som i framtiden skulle kunna bli permanenta men området skulle kunna byggas ut i andra riktningar också. Även Östermalm har närhet till allt vad centrum har att erbjuda och även till naturen. En karta över möjliga utbyggnadsriktningar för flerbostadshus finns i bilaga 1. Om kommunen skulle besluta att bygga nya bostadsområden bör det vara ett antal flerbostadshus i området för att skapa en mer blandad bebyggelse. Villor Kommunen vill arbeta för att skapa fler villor och arbetar för att det ska finnas byggklara tomter i hela kommunen. Detta så att ingen som vill bygga hus i Grums ska välja att inte göra det på grund av att det inte finns byggklara tomter. Det kan förslagsvis finnas ett flertal tomter i Grums och ett fåtal i resterande mindre tätorter i kommunen och i Skruvstad/Långstaområdet. I Grums, Värmskog, Borgvik och Liljedal finns byggklara tomter till salu. Om efterfrågan skulle öka markant skulle kommunen förslagsvis kunna ta fram byggklara tomter i Slottsbron, Segmon och Skruvstad/Långstaområdet. Ett område i Slottsbron där kommunen skulle kunna ta fram byggklara tomter är Stråkenområdet vilket ger närhet till skola, förskola, idrottsplats, badplats och vacker natur. Ett potentiellt område i Segmon där byggklara tomter skulle kunna tas fram är vid Sågtorp vilket ger bostäder med sjöutsikt och närhet till busshållplatsen och fotbollsplanen. I Skruvstad/Långstaområdet skulle potentiellt byggklara tomter kunna tas fram och då förslagsvis vid Longsjön för att ge attraktiva bostäder vid vattnet och dessutom med ett bra pendelavstånd till Karlstad. 32

34 Om behovet av villor inte skulle vara täckt efter dessa föreslagna åtgärder skulle kommunen kunna titta på möjligheten att bygga ut de befintliga områdena i centralorten då det är där som det största trycket på bostäder finns. Ett potentiellt område är Gamla Slottsbron. Det är ett område med närhet till vatten och ett serviceutbud inom rimligt avstånd. En möjlig utbyggnad av det mindre slaget i området skulle kunna vara att dra en ny väg mellan Trulsövägen och Klövervägen. För en lite större utbyggnad skulle en möjlighet vara att bygga nya bostäder i området Karba in mot fastighetsskötarcentralen vilket ger en fantastisk utsikt. Problemet här är att en sanering av förorenad mark måste ske innan en eventuell byggnation skulle kunna påbörjas. Den största möjliga potentiella utbyggnaden i det här området är att bygga ett nytt område väster om Gamla Slottsbron ner mot Vänern och badplatsen Lassehall. En karta över potentiella utbyggnadsriktningar finns i bilaga 2. Om kommunen eller en privat exploatör någon gång skulle vilja bygga nya bostadsområden i andra delar av kommunen än Grums tätort kommer här förslag på var det potentiellt skulle kunna ske. I Slottsbron är en möjlig utbyggnadsriktning Storhultsbergen. Det blir i så fall ett område med sjöutsikt, närhet till naturen, kollektivtrafikförbindelse, bemannad bensinstation och E18 och E45. Ett annat potentiellt område är Mickelsön. Om Mickelsön ska exploateras för bostäder bör exploateringen ske mycket varsamt och vissa delar av ön bör inte exploateras för bostäder utan behållas eller utvecklas för rekreation. Området har nära till en badplats, småbåtshamn, natur, idrottsplats och skola. En karta över potentiella utbyggnadsriktningar finns i bilaga 3. I Segmon är en möjlig utbyggnadsriktning mot Farsviken. Området har närhet till vatten, naturen, en småbåtshamn, E18 och kollektivtrafik. En karta över potentiella utbyggnadsriktningar finns i bilaga 4. I Liljedal skulle det vara möjligt att utvidga tätorten i västlig riktning. Det ger ett vatten- och naturnära boende och i Liljedal finns badplats, småbåtshamn och vandringsleder. En karta över potentiella utbyggnadsriktningar finns i bilaga 5. I Borgvik finns möjligheten att bygga två mindre områden vid Sjöhaget och Sparnäs. Om det skulle visa sig att det finns ytterligare efterfrågan i Borgvik skulle kommunen kunna se över möjligheten att bygga bostäder på andra områden. I Borgvik finns skola, förskola, småbåtshamn, café och goda möjligheter till vattennära boende. En karta över potentiella utbyggnadsriktningar finns i bilaga 6. 33

35 I Värmskog finns möjligheten att bygga ut söder om hembygdsgården. Där finns skola, förskola, café, vandringsleder och möjlighet till vattennära boende. En karta över potentiella utbyggnadsriktningar finns i bilaga 7. I området Skruvstad/Långsta bör inte något sammanhängande områden planeras då det skulle kunna förstöra områdets lantliga karaktär. CLT-by vid Lassehallsområdet Anlägg en CLT- (=cross laminated timber) by vid Lassehallsområdet i Grums kommun. Stora Enso har tagit beslutet att investera 45 miljoner euro genom att bygga en CLT-fabrik i anslutning till Gruvöns Sågverk i Grums kommun. När fabriken är färdig första kvartalet 2019 så skulle ett helt område kunna byggas i CLT. Området skulle då innefatta både villor, främst enplans-villor, flerfamiljshus (GHAB), äldreboende samt förskola i enhetlig stil. Önskvärt vore att träden till CLT-elementen skulle avverkas inom Grums kommun och att du som husköpare vet om vilket område träet till ditt hus kommer ifrån. Därefter används lokal arbetskraft och företag till alla delar av att bygga och färdigställa de olika husen i byn. Även trädplankorna till fasaden avverkas ur Grumsskogen och behandlas på Gruvöns Sågverk. En byggfirma från Grums bygger ihop huset (legoliknande byggsats), en rörfirma sköter vatten, avlopp och rördragning, en elfirma från Grums drar elen, en firma från Grums sköter markberedningen och färdigställande av trädgårdar samt de parkliknande utemiljöerna i anslutning till bebyggelsen. Området runt husen skulle ha fina park-, grön- samt skogsområden med innovativa inslag gällande både funktion, ljussättning och för att förbättra folkhälsan genom att tillgängliggöra och inbjuda till aktiviteter. 34

36 Detta skulle sätta Grums på kartan inom samhällsplanering, visa på en framåtanda när det satsas stort inom kommunen, få massmedialt fokus och stärka varumärket Grums kommun, viktig ståndpunkt att använda Grumsföretag till alla delar av anläggandet av byn samt locka hit storstadsbor och företagare att etablera sig i kommunen. Även den miljömässiga aspekten är mycket viktig i sammanhanget då träd är en förnyelsebar naturprodukt. För varje träd som avverkas planterar Stora Enso två nya. Att använda byggsatser av trä har också visat positiva effekter på inomhusmiljön i dessa byggnader. Flerfamiljshus i CLT-element Visioner hos olika målgrupper Ungdomar Inom ramen för bostadsförsörjningsprogrammet gjordes en enkät bland kommunens ungdomar. Enkäten delades ut på Jättestensskolan (årskurs 4-9) och ungdomar fick tillfälle att svara under lunchrasten. Totalt kom 207 svar in. I enkäten svarade 29 % av barnen att de alltid ville bo i Grums kommun, 20 % svarade att de kanske kommer bo i Grums kommun när de blir vuxna och ytterligare 22 % svarade att de nog skulle flytta men flytta tillbaka under ett senare skede i livet. 20 % svarade att de inte ville bo i Grums när de blev vuxna. Ungdomar skulle troligtvis gynnas om det byggs nya bostäder i kommunen eftersom det finns brist på vissa typer av hyresbostäder. I första hand skulle de gynnas genom att de nya bostäderna förhoppningsvis kommer skapa flyttkedjor som i slutändan skapar lediga billiga bostäder i det befintliga bostadsbeståndet. De finns också ungdomar som skulle kunna gynnas direkt av en potentiell nybyggnation, speciellt de som har lite större ekonomiska tillgångar. Om kommunen väljer att bygga nya bostäder kommer de på lång sikt bli en del av 35

37 det äldre beståndet och då kommer det stora flertalet av ungdomar ha råd att bo där. Om det byggs nya flerbostadshus i kommunen vore det bra om en del av lägenheterna är små då ungdomar främst efterfrågar små lägenheter. Äldre Inom ramen för bostadsförsörjningsprogrammet gjordes en enkät bland dem över 55 år i kommunen. Enkäten delades ut utanför Ica Klingan och de äldre gavs tillfälle att svara på plats. Totalt inkom 44 svar. Enligt enkäten var det många av dem som inte trodde att de skulle flytta någon mer gång under sin livstid. Dessa har inget behov av nya bostäder. För de äldre som vill flytta underlättar det om det finns bostäder som passar deras behov. Det leder förhoppningsvis till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Vilka krav de äldre har på den nya bostaden varierar. En del vill flytta från sin nuvarande bostad till en vanlig lägenhet. Då skulle de få nytta utav att det byggs nya lägenheter. Även om den nya lägenheten inte är en specialbostad för äldre skulle det vara en fördel om det finns god tillgänglighet i den. Detta så att de äldre inte ska tvingas flytta igen om personen blir beroende av till exempel rullator eller rullstol. Vissa av de äldre vill ha lite mer service än vad som finns i ett helt vanligt boende. En del vill bara ha lite mer samvaro och trygghet vilket gör seniorboende eller trygghetsboende lämpligt. Andra är mer vårdberoende och behöver bo på ett särskilt boende. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer förmodligen behovet av dessa boendeformer att öka. Områden som skulle vara lämpliga för äldrebostäder är områdena på Östermalm och vid Sveagatan eftersom det är nära till service vilket de äldre ansåg viktigt i enkäten som gjordes. De äldre ville gärna att bostaden skulle ligga på markplan eller ha hiss och att det finns en uteplats. Innan en potentiell byggnation påbörjas skulle det vara bra att utreda vilken boendeform för äldre det finns störst efterfrågan på. Om kommunen väljer att bygga nya bostadsområden vore det bra om kommunen undersökte huruvida området är lämpligt för någon boendeform för äldre. Om området visar sig vara det bör några bostäder byggas för äldre. Personer med funktionsnedsättning Det finns i dagsläget inga planer på att bygga nya bostäder för personer med funktionsnedsättning. Om det byggs nya bostäder till denna grupp skulle det vara bra att undersöka vad som efterfrågas. Om kommunen ökar i befolkning är det troligt att behovet av 36

38 nya bostäder för personer med funktionsnedsättning ökar. Ett potentiellt område i Grums för bostäder anpassade för personer med funktionsnedsättning är Östermalm. Fördelen med Östermalm är att det är nära till centrum vilket underlättar för dem att leva ett så självständigt liv som möjligt samtidigt som de har närhet till naturen. Nyanlända Nyanlända skulle kunna gynnas av att det byggs nya hyresrätter eftersom de sällan har råd att köpa sin första bostad när de kommer till Sverige. För att nyanlända personer ska kunna dra nytta av nya flerbostadshus behöver lägenheterna vara i varierande storlek då nyanländas hushåll består av allt från ensamhushåll till familjer med många barn. Om kommunen skulle välja att satsa på att bygga nya bostadsområden borde möjligheten att påverka exploatören till att också bygga hyresrätter antingen som flerbostadshus eller som villor, ses över. Hemlösa De som står långt från bostadsmarknaden och som har svårt att få bostad men också behålla den kommer främst att gynnas av eventuell nybyggnation. Genom att det här skapar flyttkedjor som i slutändan leder till att billiga bostäder i det befintliga beståndet friställs, gynnas de som sällan har möjlighet att köpa sin egen bostad. Behovet av skyddat boende för personer som upplevt våld i nära relationer anses för tillfället vara fyllt och inga bostadssatsningar kommer göras för denna grupp. Kommunen kan följa upp behovet med jämna mellanrum för att se om behovet förändras. Betydande näringslivssatsningar görs på Gruvöns sågverk och Gruvöns bruk Kommunen har tagit fram mark som kommer vara möjlig att arrendera för att ställa upp tillfälliga bostäder på. Den som arrenderar marken kommer att stå för alla kostnader som tillkommer. En karta över var tillfälliga uppställningsplatser kan vara finns i bilaga 8. Långsiktiga visioner för kommunen Centrum I framtiden är Grums centrum ännu mer levande än Centrum präglas av att det finns ett väl avvägt antal parkeringsplatser och fler grönytor. Människor är i rörelse och går från en butik till nästa. Kollektivtrafiken är utbyggd och servar både Grums tätort och landsbygden. 37

39 Tåg och buss går till Karlstad var tjugonde minut. Tåget går direkt mellan Karlstad och Grums i framtiden och tar endast 8 minuter enkel resa. Detta möjliggör arbetspendling än mer samt underlättar för ungdomar att ta sig till gymnasiet samt universitetet. Det innebär att fler ungdomar stannar kvar i Grums. Det ökar också inflyttningen till kommunen då tiden att ta sig till sitt arbete i Karlstadsregionen är klart snabbare än att färdas med bil. I centrum finns ett nybyggt resecentrum och en mycket tryggare utemiljö med hjälp av centrumvärdar som cirkulerar i området på eftermiddagar, kvällar och helger, grönområden som möjliggör och uppmuntrar till aktivitet såsom boulebana, skatepark och parkourbana men också platser med trivsamma och upplysta sittplatser för reflektion, läsa en bok eller vänta på nästa snabbtåg till Karlstad, Oslo, Göteborg eller Stockholm. I den centralt belägna Sveaparken finns en historisk vandringsled runt kuvertgraven och en spännande berättelse om när vikingarna steg iland vid båthamnen i Grums för länge, länge sedan. Scenen används flitigt av lokala musikband och på lördagar säljer de lokala matproducenterna sina råvaror över disk i de enhetliga bodarna som numera står permanent i parken. En fredagkväll varannan månad visar Grums bioförening utebio från scenen och Grumsborna tar med stolar och filtar och sluter upp. Även tomten på Sveagatan där det tidigare låg en bensinmack är en del av Sveaparken och där ryms en utomhuspool med en linbana som går genom hela parken över till Öbergshaget som också är ett parkområde med äventyrsgolf, modern lekpark samt en djurpark i mindre storlek. Grums centrum präglas av trygghet, aktivitet, vackra miljöer och framför allt Grumsborna som gärna nyttjar sin nya favoritplats. Självklart finns också en skärm där Grumsborna kan komma med medborgarförslag till förbättringar i kommunen som går direkt till kommunhusets tjänstemän och garanterar svar inom två arbetsdagar. I Grums centrum står ett höghus, 155 meter högt specialanpassat för alla kommunens ungdomar. I de två nedersta planen finns allmänna ytor med bland annat gym, swimmingpool, bubbelpool, bastu, spelrum, TV-rum, sällskapsrum och studierum. I övriga våningsplan ska det finnas bostäder förutom på det översta våningsplanet där olika event kan ordnas. Utanför huset finns det utomhuspool, soldäck, utomhuskök med matplats och en stor trädgård där ungdomarna kan ströva omkring. Hela panelen på byggnaden är täckt med solpaneler och allt annat material är byggt av återvunnet material. I varje lägenhet samt i gemensamma utrymmen finns olika fack för att enkelt kunna källsortera. Dessa fack leder vidare till containrar för olika material så att de aldrig ska behöva åka någonstans för att källsortera. I kommunen finns ett äldreboende som erbjuder olika aktiviteter. Äldre personer som inte bor på boendet kan också ta del av aktiviteterna. Det finns bland annat ledarledda träningspass för de äldre, bokklubb, kör och relaxavdelning. Det finns en restaurang i 38

40 byggnaden där de äldre kan äta frukost, lunch och middag samt ha möjlighet att beställa fika. Utomhus finns stora strövområden och även egna odlingar som på sommaren gör äldreboendet självförsörjande på grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och kryddor. På gården finns det också en del djur som till exempel höns. De äldre kan om de vill vara med i restaurangköket och hjälpa till efter egen förmåga. Till äldreboendet kommer det en gång i veckan läkare, sjukgymnast, massör, frisör och psykolog. Alla förutom läkaren är egenföretagare. På äldreboendet erbjuds också kurser som kan handla om allt från stickning till datakunskap. De här kurserna är också öppna för allmänheten. En gång i veckan görs en gemensam tur till Grums centrum. Där kan de äldre som orkar själva införskaffa sig det de behöver eller med stöd av en personal eller anhörig. På äldreboendet finns egna vindkraftverk som förser boendet med el. En linbana som går på restströmmar från Billerud Korsnäs trafikerar mellan Gruvön, centrum och till bostads- och rekreationsområdet på Lassehall. Närhet till vatten Närheten till vatten är något som uppskattas mycket vid valet av bostad. Det visar sig bland annat i fastighetsvärde men även olika undersökningar. Människor anser att vatten tillför extra kvalité till bostadens närområde, och det gäller både utsikten mot vatten och möjligheten att nyttja det för olika aktiviteter, till exempel bad, båtliv, skridskoåkning, fiske och andra naturupplevelser. Även för besöksnäringen innebär närhet till vatten ofta värdehöjande egenskaper. Oftast kan närheten till vatten exploateras utan att bostäderna förläggs till själva strandremsan. Allmän tillgång till stranden höjer värden för hela orten. De flesta orter i Grums kommun ligger nära vatten med hög attraktivitetspotential, men har trots det mycket svagt utvecklad vattenkontakt. De två största tätorterna, Grums och Slottsbron, är båda tydliga exempel på detta: De är omgivna av Vänerns vatten på tre sidor, men centrum och det mesta serviceutbudet ligger på största möjliga avstånd från vattnet, de flesta bostäder likaså. Tillgängligheten till de omgivande stränderna är dessutom oftast dålig, dels på grund av barriärer i form av trafikleder, järnväg och industriområden, dels genom allmänt bristande framkomlighet till och längs med sjön. Båtplatser och annan service med vattenanknytning finns bara på ett fåtal platser. 39

41 I en visionär bostadsförsörjning för Grums kommun bör ingå att ta tillvara och utveckla närheten till vatten. Det kan innebära att planera för nytt byggande i lägen med sjöutsikt, men även åtgärder som medför bättre vattenkontakt eller helt nya vattenspeglar. Strandpromenader, i naturskönt läge eller med något serviceutbud, badplatser, samt inte minst möjlighet till närliggande båtplats är faktorer som ger mervärden och kan sätta sin prägel på bostadsutbudet i ett större område av både befintliga och nya bostäder. Även anläggning av dammar och kanaler kan i rätt terräng vara mycket lönsamma i förhållande till fastighetsvärde, och höja status och attraktivitet för en hel ort. Slottsbrosundet Nytt bostadsområde på Stenbergsåsen i Slottsbron längs Bruksgatan och i dess förlängning: Flera flerbostadshus, gärna med många våningar. De flesta bostäder får en fantastisk utsikt över Vänern och Grumsfjorden. Utsikt, vacker omgivning, hiss och hög kvalitet lockar bl.a. kommuninvånare som vill gå från hus till lägenhet, och som idag främst söker sig till Karlstad på grund av bristande utbud i Grums. Omgivningen görs i ordning till vacker parkmark med terrasser och vindlande trappor och serpentinstigar i sluttningen ner mot sjön. Det gamla industriområdet saneras och omvandlas till en del av bostadsområdet. Nere vid Slottsbrosundet anläggs bryggor/kajer för rekreation, båtplatser, gästbrygga och hållplats för båtbussen. Bostäderna blir en attraktiv pärla som inte bara lockar yngre seniorer att stanna i kommunen, utan även blir ett väl synligt tecken på utveckling och attraktivitet i kommunen. Bullerproblematik från järnväg och E18 går att hantera genom att utnyttja höjdskillnaden och terrängens utformning i kombination med byggda bullerbarriärer. Särskilt utsatta lägenheter kan förses med bullerdämpande konstruktioner. Omvandling och förädling av strandzon på Slottsbrosundets norra sida, området som kallas Karba. Detta under förutsättning att sanering av mark görs där det är möjligt och nödvändigt. 40

42 - Iordningställande av trivsamma rastplatser, en nära E18 mellan borgruinen och småbåtshamnen, en litet längre in i lugnare miljö. Grönska, utsikt, funktionalitet, bra promenadmöjlighet längs stranden. - Förbättrade väganslutningar norrut till övriga Grums tätort som inte kräver korsning av järnvägen (både för bil och separerad gång- och cykelväg). - Upprustning, exponering och tillgängliggörande av Edsholms borgruin, så att det blir en väl synlig och känd tillgång för kommunen. Det kan eventuellt göras i kombination med turistinformation eller ett mindre museum. Ruinen är en unik resurs, då det endast finns två kända utgrävda borgruiner i Värmland. Den andra ligger otillgängligt på en liten ö i Ölmeviken. - Planering för rekreation och servicebebyggelse, främst med närhet till vatten, till exempel båtservice, fiske, kanotuthyrning, restaurang, camping eller vandrarhem/hotell alternativt annan turistverksamhet. Befintliga industribyggnader byggs om eller avvecklas successivt. - Grönytor förädlas till vacker parkmark. - Ytterligare båtplatser anordnas och gästhamnen utvecklas. - Allmänna ytor anordnas för idrott, lek, utflykter och annan rekreation. - Möjlighet till bostadsbebyggelse av suterräng integrerat i sluttningen i norr. Småbostadshus och/eller mindre flerbostadshus med relativt höga krav på arkitektonisk utformning. Till dessa bostäder kan knytas hyresrätt till närliggande båtplats. Det grönskande intrycket av sluttningen är viktigt för områdets helhetsintryck och får inte förstöras. Ny gång- och cykelförbindelse mellan Grums och Slottsbron, antingen som tillbyggnad på järnvägsbron eller som en helt ny bro. Bron ska ha en särskild utformning och utsmyckning för 41

43 att ge kommunen ett nytt attraktivt landmärke. För de flesta boende och besökare i Grums och Slottsbron ger detta ett rakare, tryggare och mer attraktivt alternativ till gång- och cykelbanan längs E18. Det knyter också ihop de attraktiva utvecklingsområdena på ömse sidor om Slottsbrosundet. Planering av främst strandpromenader, båtplatser och småskalig verksamhet i Slottsbron längs med stranden väster om järnvägen från Önavägen och norrut, samt om möjligt även på motsatt strand på Mickelsön. Där det är möjligt kan planen med fördel tillåta blandning av bostäder och småskalig verksamhet. Ny gång- och cykelbro mellan Trulsön och Mickelsön med lämpliga anslutningar till vägnätet på båda sidor. Det ger ett sammanhängande attraktivt gång- och cykelstråk runt hela Slottsbrosundet. Nordöstra Slottsbron Utökning av bostadsområde Dufvåsen mot norr och nordväst, bland annat längs befintlig väg i Radhusgatans förlängning. Enbostadshus och/eller mindre flerbostadshus integrerade i natur och grönska men med fina utblickar mot Vänern. Anläggning av småbåtshamn strax norr om befintlig bebyggelse på Radhusgatan. Hamnen får en muddrad och vassröjd förbindelse med Vänern via Vassängen. Kanalen kan variera i bredd och kantas av bryggor och promenadstigar som leder vidare längs Vänerns stränder, kanske även en badplats. Det nya vattenstråket ger sjöutsikt för ny och befintlig bebyggelse, samt även från E18. Vattenspeglar och båtar bidrar till ett attraktivt första intryck av Grums och Slottsbron. Anläggningen kan delvis finansieras genom exploateringen ovan, bland annat genom att båtplatser reserveras för fastigheterna. Planen bör medge en större hamnbassäng än som inledningsvis anläggs, så att fler båtplatser kan skapas allteftersom. Nytt bostadsområde på höjden öster om Dufvåsen. Ett antal flervåningshus med utsikt mot Vänern, särskilt från de övre våningarna. Enstaka uppvuxna träd kan sparas och tillvaratas i gårdsmiljön, liksom mindre vattendrag i närområdet. Omgivningen består av skog, där nya stigar tillgängliggör Vänerns stränder och den nya småbåtshamnen. En gång- och cykelbro över E18 knyter ihop de norra delarna av Slottsbron på ett sätt som ökar trygghet och trafiksäkerhet, samt blir till en utsiktspunkt med vidsträckt vy ut över Vänern, Grums och Slottsbron. 42

44 "En blänkande åder av liv mitt i samhället" - Förvandling av Svinbäcken från ett skräpigt dike till ett levande attraktion som sätter sin prägel på hela Grums tätort. Etappvis förädling av Svinbäcken som rinner i nord-sydlig riktning genom hela Grums och mynnar ut i Vänern strax öster om Slottsbrosundet mellan E18 och Gruvön: - Bäcken ges större yta, så att den blir en väl synlig vattenspegel. Detta kan ske genom utgrävning i kombination med fördämningar som håller vattennivån på önskvärd höjd. Det är viktigt att anpassa på lämpligt vis till järnvägsspår, dagvattensystem och annan infrastruktur. - På några platser utvidgas bredden av bäcken extra mycket så att en större vattenspegel erhålls och ger intryck av en tjärn eller damm: - i grönområdet norr om Industrigatan - norr om Östermalm - den öppna grönytan strax söder om Östermalmsgatan - den öppna ytan söder om Sågverksgatan - mellan järnvägen och E18 öster om Ebeneserbacken Dessa vatten ligger på platser som är väl synliga för människor som passerar Grums på väg eller järnväg, och bidrar på så sätt till att skapa en bild av Grums som en levande, vacker tätort. Några av dem kan också bli ett centralt element i en förädling av grönytor till mer attraktiv parkmark, och höja värdet hos ny och befintlig bostadsbebyggelse i närheten. - Bäckens och dammarnas stränder anläggs med relativt flack sluttning, för ökad synlighet och tillgänglighet. En gångstig anläggs så att det blir möjligt att promenera längs bäcken i hela dess sträckning. Vackra träd kan sparas och även nyplanteras, men lägre vegetation röjs. - Bredden och djupet ska möjliggöra färd på bäcken med mindre flytetyg såsom kanot eller kajak hela vägen ut till Vänern. Detta kan bli en särskild attraktion för kanotturister som vill anstränga sig litet för att ta sig "vattenvägen" upp till centrum, vilken kan marknadsföras genom årliga jippon, skyltning nere vid Vänern och så vidare. - På sikt ersätts en del av befintliga kulvertar eller trummor med smäckrare brokonstruktioner, som ytterligare förstärker bäckens karaktär av levande vattendrag. - Möjligheten till fiske mitt i tätorten vore en extra attraktion om det går att åstadkomma genom inplantering av fisk eller genom att fördämningarna utformas så att fisk kan passera uppströms. - Eventuellt kan övervägas ett namnbyte, exempelvis till "Grumsbäcken" eller mer skämtsamt "Gruvån". I sitt övre lopp utanför tätorten har bäcken namnet Portilaån, och man skulle också helt enkelt kunna låta detta namn gälla hela vattendraget. 43

45 Omvandling av ett centralt stråk längs Sveagatan och Svinbäcken: Industriområdet i norra delen av tätorten omvandlas över tid till bostadsområde i de delar där detta inte förhindras av buller från järnvägen. Mark för industri kan i stället planläggas utmed E18 från Nyängen och söderut. Den västra delen mellan Sveagatan och Svinbäcken omvandlas först, inklusive växthustomten väster om Sveagatan. Den befintliga bebyggelsen ersätts successivt med flerbostadshus i två eller tre våningar med utsikt över grönskande gårdsmiljöer som leder ner till den nu betydligt bredare och trevligare bäcken. I bottenplanet kan finnas småskalig verksamhet med entré mot Sveagatan, såsom butiker och restauranger. Hantverkaregatan omvandlas från bilgata till ett allmänt tillgängligt promenadstråk med träd, bänkar och breda trappor att sitta på i strandsluttningen. Norr om bebyggelsen anläggs en vacker och trivsam park med en större damm som centralt inslag, väl synlig för trafikanter som färdas på Sveagatan, och gärna med fontän eller annan vattenkonst. Promenadstråket övergår här i en gång och cykelväg som följer vattnet ända till Karlbergsallén, vilket tillgängliggör såväl ridhus och äldreboende som parken. Delen öster om bäcken kan också omvandlas till bostadsområde när den västra delen är färdig, och här kan även tillåtas flerbostadshus med fler än tre våningar. Även om omvandlingen kan ske successivt, så är det viktigt att den sker utifrån en sammanhållen plan för hela området, så att slutresultatet blir en väl fungerande helhet. Detta gäller inte minst trafiklösningarna. Även på östra sidan tillgängliggörs bäcken både som utsikt och rekreationsstråk. Bullerzonen närmast järnvägen får förbli verksamhetsmark, men verksamheterna får inte vara av störande art, så att de inkräktar på kvaliteten hos de nya bostäderna. Om området ger underlag för en ny förskola, placeras den lämpligen längst norrut, med närhet till parken, skogen och hästhagarna. Nytt bostadsområde norr om Östermalm med konstgjord sjö - Två eller tre gator med småhusbebyggelse och enstaka flerbostadshus parallellt med höjdkurvorna på Åshöjdens västra sluttning, i Öbergsgatans och Brånegatans förlängning norrut cirka meter. - Anläggning av större damm på låglandet genom utgrävning och fördämning, mellan järnvägen och den nya bebyggelsen. Oregelbundet formad, men cirka 100 meter bred och meter lång, något större djup behövs inte. Flera små öar tillskapas för spännande variation i vattenvyn, varav några har broar som förbindelse med fastlandet och varandra. Vid sjöns stränder finns allmän parkmark med promenadstigar, bryggor, badplatser och andra rekreationsmöjligheter. Sjön höjer värdet på bostäderna, inte bara i det nya intilliggande området, utan även i omkringliggande stadsdelar, som får närhet till och utsikter över den. 44

46 - En hög gång- och cykelbro över järnvägen och Svinbäcken söder om sjön ger en direkt förbindelse till resecentrum och annan service från det nya området och norra delen av Östermalm, och blir ett nytt spännande inslag i Grums centrummiljö, kanske med förlängning över Sveagatan och upp i sluttningen mot Grönbergsgatan. Grönberg Nytt bostadsområde väster om Grönberg med konstgjord sjö: - Två eller tre gator med småhusbebyggelse och enstaka flerbostadshus parallellt med höjdkurvorna i den U-formade sluttningen från befintlig bebyggelse på Grönberg och västerut cirka meter. De nya gatorna ansluter till Gamla vägen vid Jättestensgatan samt norr om befintlig bebyggelse. Gatorna får gärna anpassas till terrängen och uppfattas som mjukt slingrande. Husen och trädgårdarna kan med fördel vändas så att de vetter mot väster eller öster i stället för mot norr. Träd och annan grönska gör att området blir en mjuk övergång mellan tätorten och den intilliggande skogbevuxna höjden. Mindre bäckar och annat dagvatten i sluttningen tas till vara och integreras i områdets utformning, och kan även utvecklas med anlagda dammar och fall. Området blir väl synligt i sin helhet från Hammarstensallén i norr, och det kan därför övervägas om det bör ställas gemensamma krav på arkitektonisk utformning av byggnaderna. - Anläggning av konstgjord sjö genom utgrävning eller fördämning, på låglandet vid U:ets öppning, så att de allra flesta bostäder får både utsikt över och närhet till vattnet. Runt sjön anläggs en öppen park med planteringar, bryggor, badplats och andra rekreationsmöjligheter. Dagvatten från sluttningen kanaliseras genom parken i trevliga små bäckar som får mynna ut i sjön. Utvecklad vattenkontakt västerut - Bäcken som rinner västerut mitt på fälten mellan Agnhammar och Hammarsten breddas och blir en naturlig förlängning av den konstgjorda sjön, med parallell promenadstig som leder hela vägen ner till Grumsfjorden och fortsätter längs med sjöstränderna. - Bäckens nedre lopp och området runt dess mynning tillgängliggörs för mindre båtar och kanoter, till exempel genom bryggor eller mindre muddringsåtgärder. Möjligen kan en mindre småbåtshamn anläggas antingen vid Grumsfjorden eller en bit upp längs bäcken. Bostadskvarter mellan Karlslundsgatan och Sveagatan - Industriytan omvandlas till ett nytt bostadskvarter med särskilt höga kvaliteter, som signalerar utveckling, trivsel och välstånd i kommunen. Placeringen vid Sveagatans krökning, 45

47 med öppna grönytor runt om, gör att platsen och byggnaderna blir mycket väl synliga för resande i båda riktningar på Sveagatan, och även från Gamla vägen och Hammarstensallén. Särskilda krav bör därför ställas på arkitektonisk utformning av både hus och tomter. Arkitekturen bör anknyta tydligt till en klassisk stil som svarar upp mot entréns andra karaktärsbyggnad, Karlbergs herrgård; gärna med torn, burspråk eller andra mer utsirade byggnadselement som blicken kan fastna på. Trädgårdarnas avskärmande element får inte genom sin höjd dölja alltför mycket, utan ska förmedla öppenhet. - Grönytan norr om kvarteret, mellan Sveagatan och Gamla vägen, omvandlas till vacker parkmark med en öppen damm. Dammen förbinds genom öppna dagvattenkanaler med Svinbäcken i öster och med den nya konstgjorda Grönbergstjärnen i väster. - En separerad gång- och cykelförbindelse utmed Karlslundsgatan knyter ihop gång- och cykelbanorna längs Sveagatan och Gamla vägen med varandra. Segmon och Liljedal, Ransundet Ny båtbusslinje från Grums, via Åsfjordens skärgård, till Buda badplats, Liljedals hamn, Segmon, samt Billeruds golfklubb vid Valnäs. Omvandling av Kyrkebyns industriområde - Planering för småskaliga verksamheter, om möjligt i kombination med bostäder. Befintliga industribyggnader kan till stora delar sparas och tas till vara i utvecklingen av området, de med särskilda arkitektoniska eller kulturhistoriska värden bör skyddas och restaureras. Det bör dock ges goda möjligheter till komplettering med fler byggnader. Marken saneras där det är möjligt och nödvändigt. Önskvärt är etablering av verksamheter med anknytning till vatten och turism: Båthus, restaurang, vandrarhem eller hotell, småbutiker, båtservice, fiske, kanotuthyrning, camping o.s.v. - Hela vattenkanten utvecklas successivt till ett hamnområde med trevlig strandpromenad. Här kan anläggas många båtplatser, gästhamn, hållplats för båtbuss, samt även möjlighet att lägga till för större båtar. Platser kan även reserveras för husbåtar eller permanent placerade fartyg med verksamheter, till exempel kafé, vandrarhem eller butik. - Öppna ytor utan annan användning planteras och sköts om, så att området gör ett trivsamt och levande helhetsintryck. - Ett torg bör finnas med i planeringen, så att det finns en gemensam öppen plats även när området är fullt utbyggt. Detta ger goda möjligheter för handel och evenemang vissa dagar, och kan till vardags nyttjas som orienteringspunkt, allmän mötesplats och rekreationsyta. 46

48 - En vägförbindelse bör anordnas österut längs Ransundet för direkt förbindelse mellan området och Liljedal. Denna kan vara tillgänglig för personbilstrafik, men endast i låg hastighet, så att den även blir ett tryggt och attraktivt stråk för gång och cykling. - Området marknadsförs och skyltas som en attraktion och utvecklingspotential för Segmon, och bidrar till att lyfta status och värden för hela orten. Nytt namn på området kan övervägas, till exempel "Segmons hamn". Nytt bostadsområde öster om Kyrkebyns industriområde Blandad bebyggelse med viss frihet för exploatören öster om Fabriksgatan, i nära anslutning till området ovan, på högre belägen mark med utsikter ner mot Ransundet. Området kan bli upp till kvadratmeter, med större partier av naturmark sparad i söder vid sjön och i norr intill Segmons Folkets Park. Området får närhet till det ovannämnda utvecklingsområdet, men även till Lerbäckens småbåtshamn, Folkets hus, idrottsytor, samt vandringsstråket mot Liljedal. Nytt bostadsområde väster om Liljedal Småhus samt ett eller två flerbostadshus uppe på höjden söder om Ransundet, mellan Liljedal och Flisen. Flerbostadshus kan vara attraktivt för yngre seniorer i trakten som vill flytta från hus till lägenhet. Samtliga hus får utsikt ner mot Ransundet. Lägenheter högst upp i flervåningshus kan få en mer vidsträckt utsikt. De två mindre bäckarna som flankerar området tas tillvara i områdets utformning och kan eventuellt dämmas upp för att skapa mindre vattenspeglar i närområdet. Sluttningen ner mot sjön görs i ordning till vacker parkmark med trappor eller serpentinstigar. Nere vid Slottsbrosundet anläggs kajer för rekreation, båtplatser och gästbrygga. Ett promenadstråk utmed stranden leder in till Liljedals hamn. Nytt bostadsområde norr om Liljedal småhus på höjden ovanför Edsnäs, som skjuter ut mellan Ransundet och Kyrkebyviken. Mycket fin utsikt över vatten åt flera håll. Kan inledningsvis marknadsföras som fritidshusområde. En anläggning för vatten- och avlopp anläggs med ett kretsloppstänk för hela området. Bryggor med båtplatser samt allmänt tillgängligt promenadstråk längs stranden och fram till bron över Ransundet. 47

49 Exploatering längs Segmoälven - Breddning och muddring av älven hela vägen från mynningen vid Ekholmssjön och upp till Västra Vallgatan, så att den blir farbar för mindre båtar och kanoter. - På älvens östra strand strandtomter med privata båtplatser i älven. - På älvens västra sida blandad bostadsbebyggelse med ett allmänt tillgängligt promenadstråk närmast stranden. Även på denna sida bryggor och båtplatser. - Nya bostäder även längre norrut längs älven, genom förlängning av Storängsvägen och Mellanvägen, ända fram till Stationsgatan och fotbollsplanen, eventuellt ännu längre norrut. Också här kan älven breddas och tillgängliggöras genom ett allmänt tillgängligt promenadstråk på dess västra strand. - En undersökning kan på sikt göras om en kanotled går att anordna från Ekholmssjön till Sävsjön. På Mickelsön sker en utökad bebyggelse med fritidshus. Fritidshusen byggs helt och hållet i naturmaterial. Badplatsen byggs till ett vattenland som locka hundratals besökare varje år. I samband med vattenlandet byggs en stugby och det finns också möjlighet att ställa upp husvagnen eller tälta. På ön finns också en livsmedelsbutik för att också de permanentboende i Slottsbron ska röra sig i området och skapa en blandning av människor. I Borgvik öppnas en konsthögskola som lockar elever från hela Europa. Studenterna bor i ett kollektiv som är byggt för att passa in i Borgviks bebyggelsemiljö. Den stora tillströmningen av studenter gör att det finns underlag för både kollektivtrafik och en närbutik. Uppföljning Bostadsförsörjningsprogrammet är ett levande dokument som justeras efterhand. Programmet ska uppdateras och aktualitetsförklaras en gång varje mandatperiod. Medborgardialog Inom ramen för bostadsförsörjningsprogrammet har fyra stycken enkätundersökningar genomförts. Urvalgrupperna var personer som flyttat från Grums kommun, de personer som byggt hus i Grums kommun, personer över 55 år och ungdomar. Detta program beskriver vad kommunen vill med bostadsförsörjningen. Det är inte bara bostäderna som är viktiga för att göra kommunen till en attraktivt att bo på en plats. I den undersökningen som gjorts bland personer som flyttat från Grums anser de flera att det inte alls är sannolikt att de kommer flytta tillbaka. Det beror på främst två anledningar. Den 48

50 första är att de redan rotat sig och den andra är för att det inte finns en tillräcklig bred arbetsmarknad för att kunna tillfredsställa båda personerna i förhållandet. Att de rotat sig på en annan plats är svårt för kommunen att göra någonting åt. Att det behövs en större variation på arbetstillfällen är inte enkelt att göra någonting åt men inte heller omöjligt. För att ha en chans att lösa de behöver kommunen samarbeta aktivt med de andra kommunerna som finns i samma arbetsmarknadsregion för att tillsammans bilda en större enhet som skulle kunna vara mer attraktiv för företag att etablera sig i som till exempel KBR och att fortsätta arbeta aktivt med småföretagarna i Grums. En faktor som kan underlätta pendlingen till Karlstad är ombyggnationen av E18 som kommer förkorta restiden till Karlstad. De som kunde tänka sig att flytta tillbaka till Grums ville se satsningar på skolan och centrum. Det som lockade dem tillbaka till Grums kommun var främst närheten till släkt och vänner och närheten till Karlstad. Bland de som byggt hus i Grums kommun var det två saker som de främst ansågs behövde förbättras i Grums kommun. Det första var trevligare centrum precis som de som trodde att de kanske skulle flytta tillbaka till Grums kommun men det som flest personer i denna grupp ansåg vara viktigt var att förbättra Grums image. Bland gruppen som byggt hus i Grums anser de flesta att kommunens styrka är att det är nära till vatten, natur och friluftsliv. Detta har bostadsförsörjningsprogrammet försökt ta vara på genom att många nya områden är planerade just i närheten vatten, natur och friluftsliv. Bland barnen ville de flesta se satsningar på att göra centrum attraktivare genom att bland annat städa upp och ha fler butiker. Det som var bra i Grums ansåg de vara att det är nära till det mesta och närheten till Karlstad. Personer över 55 år fick inte svara på frågor angående vad som behöver bli bättre i Grums kommun utan bara vad de vill ha i sin nästa bostad och vad de ville ha nära till. I sin nästa bostad vill de gärna ha hiss eller bo på markplan och ha en uteplats eller balkong. De flesta tyckte det vara viktigt att ha nära till service. 49

51 Referenser Medborgarkontor Kjell Nyström, Stadsarkitekt Lagar SFS 2016:38. Lag om mottagning för vissa nyanlända invandrare för bosättning. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet SFS 2014:899. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Stockholm: Näringsdepartementet SFS 2011:1160. Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Stockholm: Näringsdepartementet SFS 2010:879. Lag om kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag. Stockholm: Näringsdepartementet SFS 2010:900. Plan-och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet SFS 2010:197 Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2000:1383. Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Stockholm: Näringsdepartementet SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet 50

52 Bilaga 1. Karta över potentiella placeringar av flerbostadshus 51

53 Bilaga 2. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Grums 52

54 Bilaga 3. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Slottsbron 53

55 Bilaga 4. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Segmon 54

56 Bilaga 5. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Liljedal 55

57 Bilaga 6. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Borgvik 56

58 Bilaga 7. Karta över potentiella utbyggnadsriktningar i Värmskog 57

59 Bilaga 8. Karta över tillfälliga uppställningsplatser Grums 58

60 Bilaga 9. Karta över tillfälliga uppställningsplatser i Segmon 59