Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning

2

3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Förskola Bakgrund Kvalitetsmål förskola 2015/ Sammanfattning av genomförda insatser Resultat, analys och planerade insatser Kvalitetsmål förskola 2016/ Grundskola Bakgrund Kvalitetsmål grundskola 2015/ Sammanfattning av genomförda insatser Resultat, analys och planerade insatser Kvalitetsmål grundskola 2016/ Fritidshem Bakgrund Kvalitetsmål fritidshem 2015/ Sammanfattning av genomförda insatser Resultat, analys och planerade insatser Kvalitetsmål fritidshem 2016/ Medarbetare Bakgrund Kvalitetsmål medarbetare 2015/ Sammanfattning av genomförda insatser Resultat, analys och planerade insatser Kvalitetsmål medarbetare 2016/

4 Fakta huvudman Bakgrund Koncernbeslut inom AcadeMedia Varje huvudman och enhet ska ha system och rutiner för att löpande dokumentera sitt systematiska kvalitetsarbete i enlighet med författningarnas krav. Därutöver ska varje huvudman och enhet årligen publicera kvalitetsrapporter eller motsvarande i enlighet med AcadeMedias policy om transparens. Region och enhet Region Syd/väst Adolfsberg Forsgläntan Gerdsken Halmstad Kronhusparken Landborgen Samset Västra Hamnen Region Mitt Brotorp Frösunda Jakobsberg Kungshagen Lambohov Röda Stan Östertälje Väsby Region Stockholm Luma Park Lidingö Sjöstaden Södermalm Telefonplan Rösjötorp Saltsjö-Boo Sollentuna Törnskogen Vallentuna Komun Helsingborg Kungsbacka Alingsås Halmstad Göteborg Helsingborg Jönköping Malmö Sundbyberg Solna Järfälla Nyköping Linköping Norrköping Södertälje Upplands Väsby Stockholm Lidingö Stockholm Stockholm Stockholm Sollentuna Nacka Sollentuna Sollentuna Vallentuna Av kvalitetsrapporteringen ska det gå att utläsa måluppfyllelsen i förhållande till AcadeMedias kvalitetsaspekter, övergripande analys och kommentarer till resultaten samt en övergripande redovisning av vilka åtgärder som planeras för att framgent öka måluppfyllelsen. Därutöver är det önskvärt med en beskrivning av hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs. Fakta huvudman skolorna AB är ett helägt dotterbolag till Anew Learning AB, med säte i Stockholm. Anew Learning AB ingår i Acade- Media AB, även det med säte i Stockholm. skolorna AB driver 26 för- och grundskolor. Vi är organiserade i tre regioner. 4

5 Fakta huvudman Krav enligt skollag (2010:800) 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Organisationsstruktur regionsindelning Region mitt Region Stockholm Region sydväst BROTORP FRÖSUNDA LIDINGÖ LUMA PARK ADOLFSBERG FORSGLÄNTAN JAKOBSBERG KUNGSHAGEN RÖSJÖTORP SALTSJÖ-BOO GERDSKEN HALMSTAD LAMBOHOV RÖDA STAN SJÖSTADEN SOLLENTUNA KRONHUSPARKEN LANDBORGEN VÄSBY ÖSTERTÄLJE SÖDERMALM TELEFONPLAN SAMSET VÄSTRA HAMNEN TÖRNSKOGEN VALLENTUNA 5

6 Historik Historik I juli 1992 genomfördes friskolereformen i Sverige. Den innebar att varje förälder fick möjlighet att välja förskola och skola och att den kommunala skolpengen skulle följa barnet eller eleven oavsett vilken verksamhet man valt. Friheten för barn, ungdomar och föräldrar att själva välja förskola och skola ökade, liksom möjligheten till mångfald och konkurrens inom svensk utbildning. I Sollentuna fanns vid denna tidpunkt två förskolechefer, Helena L Estrade och Katty Uussaar, som lockades av utmaningen att driva egna verksamheter och som såg möjligheterna att skapa något nytt för barnen på sina förskolor. De kom i kontakt med Stig Johansson och Lage Carlsson, som båda hade en bakgrund i Svenska Kommunförbundet. I mötet mellan dessa fyra innovatörer och entreprenörer växte tankar om att tillsammans starta en fristående förskoleoch skolverksamhet. Deras idé var en utbildning med pedagogiskt utgångspunkt i barnets eller elevens individuella utveckling i kombination med ett gemensamt samhälleligt ansvar. Idén blev grunden för. Vad betyder? Namnet uppkom med inspiration från två håll: Vitterhet ett begrepp som står för bildning, förstånd, kunskapsrikedom och lärdom och som har koppling till det mer samtida begreppet vett. vitter folk s. till 2 vittra vitterhet s. skönlitteratur, diktkonst vitterhetsakademi s. 2 vittra s. -n vittror el. vitra -n vitror naturväsen med bostad under jorden enl. ä. folktro ett folk i den fornnordiska mytologin. Vittrorna är ett omvandlingsbart väsen, som lever och verkar nära människorna, men i en parallell verklighet. Denna dubbelhet, bildning och kunskap och att vara ständigt omvandlingsbar, blev symboliskt för vad ville vara och åstadkomma: en verksamhet som arbetar framgångsrikt med bildning utifrån en förmåga att kunna ställa om och anpassa sig till en ny verklighet och finna nya former för utveckling och lärande startade med 160 förskolebarn och 40 medarbetare fördelade på två enheter. skolorna AB har idag 26 förskolor och grundskolor, barn och elever och 850 medarbetare. 6

7 Historik En idéburen organisation Vår idé är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande och den idén tar oss i riktning mot vår vision om ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar! Med den drivkraften tar vi oss an vårt uppdrag att uppmuntra och motivera till vidare lärande i varje situation. Våra barn och elever ska få möjlighet att växa och bli trygga, självständiga, reflekterande, samspelande människor med kunskaper och färdigheter för livet. Verksamheten Pedagogisk plattform Styrdokument Kärnvärden Vår drivkraft Vår idé Vår vision 7

8 Vårt koncept Vi har enats om tre kärnvärden ansvarstagande, inkluderande, tydliga. Våra kärnvärden genomsyrar allt vi gör och är grunden för vårt gemensamma förhållningssätt i. Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika verktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. 8

9 Systematiskt kvalitetsarbete De nationella styrdokumenten d.v.s. skollagen och läroplanerna samt skolverkets råd och riktlinjer som löpande uppdateras, utgör grunden för kvalitet i våra verksamheter. Vår pedagogiska plattform är vårt eget styrdokument och förtydligar vad vi står för och vilka som är våra gemensamma strukturer. Den pedagogiska plattformen tydliggör vad som förväntas av varje medarbetare och bidrar på så sätt till att skapa trygghet för våra medarbetare och likvärdighet för våra barn och elever. Inom det gemensamma ramverket skapar sedan varje rektor och förskolechef tillsammans med sina medarbetare, elever, barn och föräldrar sin pedagogiska verksamhet. Systematiskt kvalitetsarbete i Vi arbetar med måluppfyllelse i förskolan, skolan och på fritidshemmet utifrån två kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen/verksamheten. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Alla våra förskolor och skolor och fritidshem har en gemensam grundstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Vårt systematiska kvalitetsarbete ska utgå ifrån i vilken utsträckning de nationella målen förverkligas och vilka insatser vi behöver genomföra för ökad måluppfyllelse. I vårt systematiska kvalitetsarbete finns ett rapporterings- och återkopplingsflöde mellan huvudmannen och enheten. Detta inkluderar bland annat en kvalitetsredovisning i juni och en handlingsplan på enhetsnivå i september, samt en övergripande kvalitetsredovisning från huvudmannen. Däremellan sker löpande uppföljning på såväl enhets- som huvudmannanivå. Utifrån resultaten analyseras effekterna av vårt arbete i förhållande till de nationella målen i läroplanerna. Analyserna resulterar i att vi tar fram nya, relevanta åtgärder för ökad måluppfyllelse och ser över resursfördelningen utifrån dessa. Resursfördelning Varje chef ansvarar för att ta fram budget för sitt ansvarsområde och förankra den hos närmsta överordnad chef. Verksamhetschefer ansvarar för att prioritera inom sitt ansvarsområde, sin region, och mellan enheter. s ledning sammanställer, analyserar och prioriterar resursfördelningen för hela verksamheten utifrån budgetar som tagits fram av respektive ansvarig chef. Utbildningsdirektör lägger till sist fram vår sammantagna budget för s styrelse. Uppföljning av resultat ger således information om det krävs ytterligare resurser eller insatser för att nå ökad måluppfyllelse. Om resursbehov uppstår analyseras frågan i enhetens ledningsgrupp. Sedan tar verksamhetschef kontakt med rektor för den aktuella enheten som agerar utifrån egen resurs. Finner rektor att egen resurs inte räcker till får verksamhetschef prioritera om. Först och främst utifrån sin egen resurs och om det inte räcker får situationen tas upp i s ledningsgrupp som får rikta resurser mot den aktuella enheten. Årscykler I s övergripande årscykel tydliggörs uppföljningsprocesser och leveransdatum på huvudmannanivå. 9

10 Systematiskt kvalitetsarbete Vår årscykel för kunskapsoch värdegrundsuppdraget November Sammanställning av skolornas måluppfyllelse (mitterminsavstämning) Resultat av enkättundersökning gällande värdegrundsuppdraget (Förskola, grundskola och fritidshemmet Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Januari Sammanställning prognos måluppfyllelse årskurs 1-5 Sammanställning betyg årskurs 6-9 Utvecklingssamtal genomförs med alla elever i årskurs 1-9 där IUP följs upp och revideras Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Mars Resultat av enkätundersökning gällande värdegrundsuppdraget (Förskola, grundskola och fritidshemmet) September Utvecklingssamtal genomförs med alla elever i årskurs 1-9 där IUP utarbetas April Sammanställning av skolans prognos för måluppfyllelse (mitterminsavstämning) Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Maj Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet - alla områden) Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat och måluppfyllelse Dokumentation Juni Sammanställning måluppfyllelse årskurs 1-5 Skriftligt omdöme till alla elever i årskurs 1-5 Omdöme av elevens utveckling i övrigt för alla elever i årskurs 1-9 Sammanställning betyg årskurs 6-9 Andel elever som når målen i samtliga ämnen Resultat på nationella prov och korrelation mellan nationella prov och betyg Behörighet till gymnasiet Meritvärde Nationella mål Planera Dokumentation Analysera och bedöma utvecklingsbehov Dokumentation 10

11 Systematiskt kvalitetsarbete Vår årscykel för rutiner och processer November Behörighetsinventering December Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Kvalitetsredovisning huvudman Januari Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av förskolans/skolans verksamhet utifrån centrala checklistor/ skollagen Oktober Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Mars Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen September Handlingsplan förskola/skola Maj Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Juni Kvalitetsredovisning skolenhet Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat och måluppfyllelse Dokumentation Nationella mål Planera Dokumentation Analysera och bedöma utvecklingsbehov Dokumentation 11

12 Systematiskt kvalitetsarbete Disposition av vår kvalitetsredovisning I den här kvalitetsredovisningen berättar vi hur vi arbetat under läsåret 2015/2016 samt hur det gått. Vi utgår från våra uppsatta mål och utvärderar om de insatser vi genomfört har tagit oss i önskad riktning. Vi gör analyser av våra resultat för att förstå vad våra framgångar beror på eller varför en insats inte nått önskad effekt. Utifrån våra analyser bedömer vi vilka insatser vi behöver göra framöver och vi avslutar med vår verksamhetsplan för 2016/2017, d.v.s. våra mål och planerade insatser på huvudmannanivå under året. Vi har valt att göra redovisningen per verksamhetsform. Förskola, grundskola och fritidshem har därför varsitt avsnitt. Därefter följer ett avsnitt om medarbetare. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid Artikel 31, FNs konvention om barnets rättigheter. 12

13 2. Förskola 13

14 Förskola 1. Bakgrund Våra förskolor Region och enhet Komun Antal barn (30 maj 2016) Region Syd/väst Adolfsberg Helsingborg 40 Gerdsken Alingsås 70 Halmstad Halmstad 110 Samset Jönköping 34 Region Mitt Brotorp Sundbyberg 103 Frösunda Solna 83 Jakobsberg Järfälla 67 Kungshagen Nyköping 55 Lambohov Linköping 83 Röda Stan Norrköping 64 Region Stockholm Luma Park Stockholm 151 Lidingö Lidingö 99 Sjöstaden Stockholm 110 Rösjötorp Sollentuna 83 Saltsjö-Boo Nacka 38 Törnskogen Sollentuna 91 Vallentuna Vallentuna 55 Kvalitetsarbetet i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. För att utvärdera hur väl vi lyckas med det har vi ett självskattningsverktyg som vi kallar Funktionell kvalitet bedömning av målupfyllelse. Det utgår från läroplanens olika målområden och skattningen genomförs av personalen på förskolan. Syftet är att utveckla en hög grad av medvetenhet kring vårt uppdrag samt att ständigt ha koll på vad vi ser att vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Om alla barn får det alla barn har rätt till i våra förskolor. Självskattningen görs på både avdelnings och enhetsnivå. 14

15 Förskola Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med förskolan. Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till alla föräldrar i våra förskolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna var 77 procent i februari 2016, med en spridning på mellan 58 procent ( Adolfsberg) till 100 procent ( Lidingö). Årsflöde Funktionell kvalitet Prognos Upplevd kvalitet Enkät Stora kvaliteten Utvecklingssamtal Upplevd kvalitet Enkät Lilla kvaliteten Utvecklingssamtal Handlingsplan enhet och arbetslag Funktionell kvalitet Bedömning Kvalitetsredovisning 15

16 Förskola 2. Kvalitetsmål för förskolan i Funktionell kvalitet kunskaper Samtliga förskolor har ett högt resultat inom funktionell kvalitet och vi når ökad kvalitet inom läroplansområdet barns inflytande. Funktionell kvalitet värdegrund Samtliga förskolor har ett högt värde på enkätfrågor om lärmiljö. Upplevd kvalitet Samtliga förskolor har ett högt värde på enkätfrågor om rekommendation. 3. Sammanfattning av huvudmannens insatser i förskolan 2015/2016 Anställa en kvalitetsstrateg för förskolan som ansvarar för kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Tillsätta förste förskollärare på varje förskola vilka kommer att få delta i en intern handledarutbildning. Rekrytera flera och behålla befintliga förskollärare. Uppmuntra till fortsatt utbyte partnerskolor emellan. Genomföra insatser för att medarbetare i förskolan gör relevanta, professionella och likvärdiga bedömningar av sin egen undervisning och verksamhet utifrån verktyget Funktionell kvalitet. Stärka medarbetarnas trygghet inför barnens utvecklingssamtal så att förväntningar och mandat är tydligt. Arrangera Kvalitetsforum där resultat bearbetas, diskuteras och analyseras. Fokusera på läroplanens mål om barns inflytande. Arrangera en gemensam förskoledag för samtliga medarbetare i förskolan i syfte att stärka en gemensam kultur och förhållningssätt. Genomföra interna granskningar av våra förskolor. Utveckla vårt sätt att kommunicera i syfte att nå alla barn och vårdnadshavare, även icke svensktalande, genom att sprida goda exempel. Skapa en broschyr som beskriver förskolan i. Den ska vara generell och riktas till föräldrar, men ha möjlighet till lokala instick riktade till föräldrarna på en specifik förskola. Utveckla vår pedagogiska plattform med att skapa en guide för s lärmiljö. Utveckla vår pedagogiska plattform med att skapa en guide för Samtida undervisning. 16

17 4. Resultat, analys och planerade insatser Förskola

18 18 Förskola

19 Förskola Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet är ett verktyg där pedagogerna i förskolan skattar kvaliteten i sitt eget arbete utifrån läroplanens olika områden. Det är tredje året vi använder verktyget. Skattningen från maj 2016 visar generellt ett lägre resultat jämfört med föregående år. I år har vi fokuserat på att nå en ökad samsyn kring bedömning av kvalitet. Vägen dit har varit att utveckla förståelsen för användandet av bedömningsverktyget Funktionell Kvalitet samt att välja ut ett läroplansavsnitt barns inflytande vilket vi lagt särskilt stort fokus vid. Vi bedömer att huvudmannens insats att rekrytera en kvalitetsstrateg för förskolan har bidragit till ökad samsyn i bedömningen av kvaliteten på förskolorna och i förlängningen en ökad reell kvalitet i verksamheterna. Dels genom att förskolecheferna fått möjlighet att stärkas i sitt ledarskap av förskolan och utmanas i sin medvetenhet och kompetens i att leda förskolan genom kontinuerliga dialoger och uppföljning. Dels genom att förste förskollärarna nått ökad läroplanskännedom och förmåga att bedöma kvaliteten i den egna verksamheten utifrån verktyget funktionell kvalitet, genom en omfattande kompetensutvecklingsinsats via huvudman. Samtidigt bedömer vi att förankringsarbetet hade behövt vara bättre genomfört, att förståelse för uppdraget och samsyn kring olika roller inom förskolan hade behövt arbetas igenom tydligare. Att resultaten gått ner i jämförelse med tidigare år bedöms som en effekt av en ökad grad av medvetenhet om kvaliteten i den egna verksamheten samt en fördjupad läroplanskunskap som ger insikt om verksamhetens utvecklingspotential. Självskattningarna ses idag som korrekta och likvärdiga vilket är en positiv kvalitativ utveckling. De enheter som 2015/2016 tillsatte en försteförskollärare har förbättrat sina resultat inom funktionell kvalitet. Huvudmannen har gjort insatser för att rekrytera fler och behålla befintliga förskollärare och det är ett arbete som behöver fortgå. Vi har arrangerat Kvalitetsforum i anslutning till våra gemensamma uppföljningstillfällen av funktionell och upplevd kvalitet. Vid ett Kvalitetsforum samlas samtliga ledningsgrupper i för att med stöd av representanter från huvudman göra resultatanalyser för sin enhet. Effekten bedöms ha varit positiv för enhetens utveckling som helhet, men för att komma längre i utvecklingsarbetet på förskolan och för att på riktigt arbeta med ett 1-16 perspektiv på lärande bör huvudmannen framöver förbättra och förfina bearbetningen av förskolans resultat inför dessa tillfällen. För att utveckla kvaliteten ytterligare ska vi nästa år arbeta utifrån tre strategier: stärka styrkedjan, systematiken och den gemensamma pedagogiska plattformen. För att stärka styrkedjan kommer vi att införa rollen av en biträdande förskolechef. En sådan kommer att rekryteras till varje förskola. Vi kommer att stärka systematiken och det kvalitetsutvecklande arbetet i förskolan genom att erbjuda varje biträdande förskolechef deltagande i ett Ledarutvecklingsprogram med fokus på att stärka kompetensen i att leda kollegors lärande samt forum för lärande i form av help desks utifrån läroplanens olika områden. En ytterligare insats vi kommer göra för att stärka systematiken och kvaliteten är att genomföra regelbunden intern granskning av förskolorna. 19

20 Förskola Upplevd kvalitet Vår målsättning är att samtliga föräldrar ska vara nöjda med den verksamhet vi erbjuder. Vi ser en fortsatt hög grad av nöjdhet hos de föräldrar som har sina barn i våra förskolor. Ett stort fokus har under året varit på barns inflytande och det är också inom det området som resultatet förbättrats utifrån föräldrarnas bedömning. Möjlighet till lugn och ro är fortsatt ett utvecklingsområde. Den stora spridningen i rekommendationsgrad är ett tecken på en brist i kvalitetsarbetet. Resultaten används dock som underlag vid prioriteringar, och till de fyra förskolor som hade låga resultat i januari 2016 har resurser riktats under året och resultaten har efter det förbättrats på dessa förskolor. 5. Kvalitetsmål för förskolan 2016/2017 Funktionell kvalitet kunskaper Samtliga förskolor har ett högt resultat inom funktionell kvalitet och vi når ökad kvalitet inom läroplansområdet barns inflytande. Funktionell kvalitet värdegrund Samtliga förskolor har ett högt värde på enkätfrågor om lärmiljö. Upplevd kvalitet Samtliga förskolor har ett högt värde på enkätfrågor om rekommendation. Sammanfattning av huvudmannens planerade insatser i förskolan 2016/2017 Tillsätta en biträdande förskolechef på varje förskola. Erbjuda varje biträdande förskolechef möjlighet att delta vid ett Ledarutvecklingsprogram i syfte att stärka kompetensen i att leda kollegors lärande. Erbjuda varje biträdande förskolechef möjlighet att delta vid en chefsutbildning i syfte att stärka kompetensen i frågor om arbetsrätt, arbetsmiljö och hälsa, rekrytering samt kommunikation. Erbjuda våra medarbetare i förskolan möjlighet att delta vid help desks i syfte att stärka kompetensen och höja undervisningskvaliteten inom varje läroplansområde. Fortsätta arbetet med att genomföra interna granskningar av våra förskolor. Vidareutveckla verktyget funktionell kvalitet till att även innefatta ett material för bedömning av kvaliteten i undervisningsprocessen. Ha ett fortsatt fokus på läroplansområdet barns inflytande och en kontinuerlig uppföljning av detta. 20

21 Förskola Grundskola 21

22 Grundskola 1. Bakgrund Våra grundskolor Region och enhet Komun Antal barn (30 maj 2016) Region Syd/väst Adolfsberg Helsingborg 213 Forsgläntan Kungsbacka 434 Gerdsken Alingsås 359 Halmstad Halmstad 180 Kronhusparken Göteborg 409 Landborgen Helsingborg 229 Samset Jönköping 112 Västra Hamnen Malmö 212 Region Mitt Brotorp Sundbyberg 287 Frösunda Solna 359 Jakobsberg Järfälla 399 Kungshagen Nyköping 227 Lambohov Linköping 191 Röda Stan Norrköping 279 Östertälje Södertälje 445 Väsby Upplands Väsby 366 Region Stockholm Luma Park Stockholm 64 Lidingö Lidingö 175 Sjöstaden Stockholm 208 Södermalm Stockholm 259 Telefonplan Stockholm 240 Rösjötorp Sollentuna 123 Saltsjö-Boo Nacka 123 Sollentuna Sollentuna 261 Törnskogen Sollentuna 27 Vallentuna Vallentuna

23 Grundskola Kvalitetsarbetet i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i grundskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Kunskapsuppdraget följer vi på huvudmannanivå upp fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat gällande måluppfyllelse utifrån kunskapskraven på huvudmannanivå, på enhetsnivå samt på ämnesnivå. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör varje skola och huvudmannen en större sammanställning av enhetens resultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vid samma tillfälle sammanställs resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Huvudmannen följer även upp behörighet till vidare studier samt meritvärde. Sammanställningarna analyseras för att sedan dokumenteras i enhetens respektive huvudmannens kvalitetsredovisning. Uppföljning av värdegrundsresultat De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Vi arbetar också systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på arbetet med elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från eleverna var 82 procent i februari 2016 med en spridning 23

24 Grundskola från 37 procent ( Östertälje) till 98 procent ( Lambohov). Året innan var den genomsnittliga svarsfrekvensen 87 procent. Svarsfrekvensen från föräldrarna var 67 procent i februari 2016 med en variation mellan 51 procent ( Väsby) till 87 procent ( Rösjötorp). 2. Kvalitetsmål för grundskolan 2015/2016 Funktionell kvalitet kunskaper Samtliga elever ska klara kunskapskraven i alla ämnen och därutöver ges förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential. Samtliga skolor ska ha betygsresultat över riksgenomsnitten. Samtliga skolor ska ha positiva SALSA-värden. Funktionell kvalitet värdegrund Samtliga elever ska i skolan uppleva trygghet och möjlighet till arbetsro. Varje elev ska ha ett reellt inflytande över sin utbildning. Upplevd kvalitet Alla elever och föräldrar i grundskolan ska vara nöjda med sin skola/sina barns skola och rekommendera skolan till andra. 24

25 Grundskola 3. Sammanfattning av huvudmannens insatser i grundskolan 2015/2016 Fortsätta med täta kunskapsuppföljningar och ge stöd till utvecklat analysarbete på varje skola. Genomföra Kvalitetsforum för samtliga ledningsgrupper i med fokus på fördjupad resultatanalys och stärkta styrkedjor. Uppmuntra till fortsatt utbyte partnerskolor emellan. Stärka undervisningen i svenska språket genom deltagande i Läslyftet samt genom våra regionala utvecklingslärare och utveckla undervisningen i matematik. Vidareutveckla det kollegiala lärandet genom att ge våra förstelärare en utbildning i metodik för professionsutveckling. Möjliggöra ett erfarenhetsutbyte kring hur man förbereder elever inför nationella prov i syfte att förebygga upplevd stress för eleverna i år 3, 6 och 9 i samband med proven. Stärka våra medarbetare i en gemensam elevsyn och syn på uppdraget under gemensamma UF-dagar (utvärderings- och förberedelsedagar) i augusti 2015 i varje region. Tydliggöra vikten av en kultur präglad av samarbete och tillit för att bidra till ett mer respektfullt förhållningssätt elever emellan. Förbättra våra strukturer för värdegrundsarbetet genom att möjliggöra dagliga samlingar i varje ansvarsgrupp. Stärka länkarna mellan elevhälsoteam, ledningsgrupp och lärarlag för att i högre grad arbeta främjande och förebyggande. Utveckla vår pedagogiska plattform med att skapa en guide för s lärmiljö för att öka elevernas studiero. Utveckla vår pedagogiska plattform med att skapa en guide för Samtida undervisning där bland annat säkerställande av likvärdig bedömning och betygssättning ingår som en del. Utveckla vår kommunikation och samverkan med föräldrar och elever kring skolans utvecklingsområden och förbättringsåtgärder. 25

26 Grundskola 4. Resultat, analys och planerade insatser *De enheter som inte redovisas i tabellen hade antingen inga elever i åk 6 eller så fanns det färre än tio elever, och då anses underlaget så litet att vi inte redovisar resultatet här. 26

27 Grundskola *De enheter som inte redovisas i tabellen hade antingen inga elever i åk 9 eller så fanns det färre än tio elever, och då anses underlaget så litet att vi inte redovisar resultatet här. 27

28 Grundskola Årskurs 9 andel elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen, över tid SIRIS 2013 SIRIS 2014 SIRIS 2015 SIRIS 2016 Koncern 83,0% 84,3% 84,0% 85,9% Rikssnitt 77,0% 77,4% 77,0% 74,2% 80,2% 83,9% 82,6% 87,2% Adolfsberg 78,3% 80,0% 71,4% 60,9% Brotorp 81,0% 85,3% Forsgläntan 96,6% 95,9% 90,0% 94,1% Frösunda 92,0% 93,0% 97,0% 97,4% Gerdsken 81,8% 89,2% 95,6% 88,9% Halmstad 68,2% 87,1% 88,5% 84,6% Jakobsberg 94,9% 83,7% 78,4% 90,7% Kronhusparken 67,4% 85,2% 88,6% 87,2% Kungshagen 87,0% 80,8% 66,7% 79,2% Lambohov 87,0% 88,5% 90,9% 100,0% Landborgen 82,7% 67,9% 78,3% 79,0% Lidingö 93,2% 100,0% 93,9% - Röda stan 55,6% 78,0% 70,8% 92,0% Saltsjö-Boo 70,6% Sjöstaden 92,9% 88,5% 55,6% 92,6% Sollentuna 86,1% 94,3% 75,6% 95,7% Telefonplan ,1% Södermalm-GSK 71,4% 66,2% 90,9% 87,3% Vallentuna 66,7% 96,9% 88,9% 80,8% Väsby 54,1% 77,4% 79,4% 94,4% Västra hamnen 71,4% 64,7% 58,3% 92,3% Östertälje 96,3% 93,4% 92,9% 90,3% 28

29 Grundskola Årskurs 9 andel som når kunskapskraven/ ämne, betygspoäng/ämne Ämne - Andel A-E Betygspoäng Rikssnitt jämfört med rikssnitt Rikssnitt jämfört med rikssnitt Bild 97,7 96,3 1,4 15,2 14,5 0,7 Biologi 97,2 93,2 4 14,2 13,4 0,8 Engelska 96,9 92,8 4,1 15,8 14,6 1,2 Fysik 94,6 92,5 2,1 13,9 13,3 0,6 Geografi 94,6 93,7 0,9 14,2 13,7 0,5 Hemkunskap 98,8 95,6 3,2 15,5 14,6 0,9 Historia 94,9 93,4 1,5 14,2 13,8 0,4 Idrott och hälsa 96,2 92,9 3,3 15,5 14,6 0,9 Kemi 95,8 92,3 3,5 13,9 13,1 0,8 Matematik 94,3 91,5 2,8 13,4 12,7 0,7 Mod. språk, språkval 97,4 96,1 1,3 14,7 14,2 0,5 Modersmål 97,4 95,4 2 16,7 16,7 0 Musik 97,8 95,6 2, ,5 0,5 Religionskunskap 95,9 94,1 1,8 14,2 13,7 0,5 Samhällskunskap 95,9 94 1,9 14,4 13,8 0,6 Slöjd 97,5 96,8 0,7 15,5 14,7 0,8 Svenska 98,1 96,2 1, ,2 0,8 Svenska som andraspråk 76,7 67,5 9,2 12,5 8,6 3,9 Teknik 96 94,6 1,4 14,3 13,7 0,6 29

30 Grundskola BERÄKNING AV MERITVÄRDE FÖR SLUTBETYGEN I ÅRSKURS 9 Genomsnittligt meritvärde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg. Betygsstegen omvandlas till poäng: A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10. Ej godkänt betyg, F är 0 poäng. Meritvärdet för 17 ämnen är summan av elevens 17 ämnen. Max för meritvärdet är 340 poäng. 30

31 Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) SIRIS 2013 SIRIS 2014 SIRIS 2015 SIRIS 2016 Koncern 93,8% 92,7% 92,0% 93,4% Rikssnitt 87,6% 86,9% 85,6% 83,1% 92,3% 92,8% 90,9% 93,8% Adolfsberg ~100 ~100 ~100 ~100 Brotorp ~100 ~100 Forsgläntan ~100 ~100 ~100 ~100 Frösunda ~100 ~ % ~100 Gerdsken ~100 ~ % 100% Halmstad 77% ~100 ~100 ~100 Jakobsberg ~100 ~100 ~100 ~100 Kronhusparken 87% 91% ~100 ~100 Kungshagen ~100 ~100 ~100 ~100 Lambohov 100% ~100 ~ % Landborgen ~100 86% 87% 92% Lidingö ~ % 100% - Röda stan 80% ~100 ~100 ~100 Saltsjö-Boo ~ % Sjöstaden 100% ~100 74% ~100 Sollentuna ~100 ~100 83% ~100 Telefonplan ~100 Södermalm ~100 86% ~100 ~100 Vallentuna ~ % ~100 ~100 Väsby 68% ~100 ~ % Västra hamnen ~100 82% 78% ~100 Östertälje ~100 ~100 ~100 ~100 31

32 32

33 33

34 34 Grundskola

35 Grundskola Vi ska nå kravnivån för godtagbara kunskaper med samtliga elever i alla ämnen och alla elever som lämnar oss i årskurs nio ska vara behöriga till vidare studier. Vi ska också ha en kultur på våra skolor som får alla elever att uppleva trygghet och studiero. Därutöver ska varje elev ges förutsättningar att nå sin fulla potential. Vi är inte nöjda med våra resultat förrän vi uppnår detta. Utifrån de samlade resultaten för läsåret kan vi konstatera att vi lyckats skapa en undervisning som nått de flesta elever och att det är många elever som inte bara når kravnivån för godtagbara kunskaper utan mer därtill. Samtidigt har vi skolor och resultatområden där vi kan och behöver utvecklas och bli bättre. 35

36 Grundskola Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Vi har under året genomfört flera insatser för att i än högre grad lyckas med elevernas utveckling och lärande och för att vi ska nå kunskapskraven med alla elever i alla årskurser. Det har varit både åtgärdande och främjande insatser att arbeta med täta kunskapsuppföljningar för att ständigt skaffa oss information om hur det går och kunna prioritera och agera utifrån den kunskapen samt att bygga upp en kompetens kring att leda ett kollegialt lärande med fokus på att utveckla undervisningen så att vi ska lyckas med varje elev. Dessa insatser har haft positiva effekter. Resultaten har förbättrats i juni 2015 hade 82,6 procent av eleverna i årskurs 9 nått kunskapskraven i samtliga ämnen, i juni 2016 var motsvarande siffra 87,2 procent. Sett över tid är det en kraftfull resultatförbättring. Av de 22 skolor som i juni 2016 hade avgångselever (elever i årskurs 9) var det 21 som uppnådde en högre andel elever med minst betyget E i alla ämnen, jämfört med rikets genomsnitt. Endast en skola fick alltså ett resultat under rikssnitt. Året innan var det sex skolor. Effekterna av det kollegiala lärandet ser vi dock ännu inte på alla enheter eller i alla arbetslag. Eftersom vi vet att lärares eget lärande är en av de enskilt mest avgörande faktorer för en framgångsrik undervisning (Timperley), och eftersom vi vet att uppbyggnaden av ett kollegialt lärande är en process som tar tid (Hattie) så ska vi som huvudman nästa år stärka kompetensen i att leda det kollegiala lärandet ytterligare. Det gör vi genom att förtydliga styrkedjans olika roller och ansvar samt att arrangera en kompetensutveckling, ett Ledarutvecklingsprogram, som samtliga ledare i får möjlighet att delta i. 36

37 Grundskola Läs- och matematiklyften har bidragit till ökad kvalitet i undervisningen på de enheter där lyften fullföljts och stötts av rektor och verksamhetschef, d.v.s. där det funnits en tydighet och en målmedvetenhet i hela styrkedjan. Fokus skulle ligga på läs- och skrivutvecklingen i de lägre årskurserna. Vi kan av resultaten se att vi inte lyckades fullfölja arbetet på alla skolor. För att lyckas bättre ska vi stärka styrkedjan med förtydligade uppdrag i varje led. Kompetensutveckling för våra förstelärare var en relativt omfattande insats och vid utvärdering i slutet av läsåret kunde vi konstatera att insatsen varit uppskattad och att förstelärarna fått utveckla såväl teoretisk kunskap som metodik. Huvudmannen samarbetade i detta med fil. dr Ann S Pihlgren. Sett till resultat (andel uppnådda mål av de som förstelärarna satt upp för sitt arbete under året) var det 61 procent av målen som uppnåtts. Analysen av det resultatet visar två saker. För det första att förstelärare behöver arbeta med ett mycket tydligare avgränsat uppdrag. För det andra att förstelärarens framgång står och faller med att rektor följer upp och använder deras kompetens. Under året har huvudman fått återkopplingen att försteläraruppdraget och arbetslagsledaruppdraget bör förenas i en och samma roll. Under nästa år kommer vi därför att förtydliga arbetslagsledarrollen i till att inkludera uppgiften att leda det kollegiala lärandet. I samband med det arrangerar vi också en kompetensutveckling som matchar uppgiften. (Samma som hänvisas till ovan.) Vi genomförde under året två kvalitetsforum med syfte att stärka arbetet med resultatanalys och utveckla kvaliteten i dessa. Insatsen har bidragit till ökad kvalitet i skolornas analyser och det har även varit tillfällen för erfarenhetsutbyten. Vi har under Kvalitetsforum även arbetat för att stärka länkarna mellan skolans ledningslag, elevhälsoteam och arbetslag. Nästa år ska vi utveckla dessa forum ytterligare till att bli tillfällen för kompetensutveckling och process med kollegialt lärande ledare emellan. De förtydligade gemensamma strukturer som fanns vid läsårets start (verktyget Organisation) har under året implementerats på alla skolor vilket lett till bl.a. att varje lärare som är ansvarspedagog har förutsättningar att träffa sin grupp dagligen för arbete med värdegrundsfrågor samt planering och utvärdering av undervisningen och lärandet. Nästa steg är att säkerställa kvaliteten i dessa dagliga samlingar vilket sannolikt sker bäst genom det kollegiala lärandet på den enskilda skolan eller i det enskilda arbetslaget. Statistiken säger att vissa elevgrupper har större sannolikhet att lyckas i skolan än andra. Faktorer som påverkar är föräldrarnas utbildningsnivå, fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyanlända elever, d.v.s. andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. Störst inverkan har föräldrars utbildningsnivå. För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat har Skolverket därför utvecklat SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen utifrån faktorerna ovan. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultatet. SALSA ska inte användas för rangordning av skolor och kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. 37

38 Grundskola s skolor har under de senaste åren övergripande haft goda eller till och med mycket goda resultat inom SALSA, d.v.s. ett positivt SALSA-värde var andelen skolor med positivt SALSA-värde dock något lägre än tidigare, 74 procent jämfört med 79 procent året innan. Huvudmannen såg med allvar på dessa resultat, och under året har vi fortsatt arbeta för en ökad medvetenhet kring likvärdig utbildning och skolans uppdrag att verka kompensatoriskt för varje barns rätt till en god utbildning. Av resultaten att döma har arbetet haft en positiv effekt var andelen skolor med positivt SALSA-värde 83 procent. Kungshagen, Röda Stan och Sjöstaden har alltjämt ett negativt SALSA-värde. Några skolor som utmärker sig med höga eller mycket höga positiva SALSA-värden; Frösunda, Kronhusparken, Sollentuna, Västra Hamnen och Landborgen. På dessa skolor lyckas eleverna alltså bättre än förväntat utifrån givna förutsättningar. Sammanfattningsvis kan vi därmed konstatera att vi kommit en god bit på väg mot våra uppsatta mål gällande kunskapsresultat och samtidigt fastslå att vi har ett fortsatt arbete framför oss. Våra strategier framåt är att stärka styrkedjan så att vi som huvudman säkerställer att vi ger varje elev oavsett förutsättningar och gruppsammansättningar det den behöver för att nå sina mål. Vi ska stärka systematiken i form av täta uppföljningar och ett välutvecklat kollegialt lärande. Funktionell kvalitet Värdegrundsresultat Varje elev ska trivas på sin skola och känna sig trygg. Var och en ska också ha ett reellt inflytande över sin utbildning och vara medskapare i en demokratisk process. På så sätt kan vi bidra till att varje elev utvecklar en förståelse för och tilltro till de värden som vårt samhälle vilar på. Vi kan i våra resultat för året se att vi ännu inte uppnått detta. De insatser vi genomfört under året har haft effekt i undervisningen och i mötet med eleverna, men i resultaten kan vi ännu inte se den effekt vi avsett. Vi har arrangerat dagar för hela grundskolans personal för reflektion och lärande utifrån våra verktyg kultur och Individuell utveckling. Den insatsen syftade till att bygga ett gemensamt språk och en gemensam förståelse inom organisationen, vilket var avsett att underlätta samarbetet inom arbetslagen och att alla ska dra i samma riktning. Samtliga medarbetare i har fått ta del av och reflektera kring Bo Hejlskov Elvéns teori om lågaffektivt bemötande. Insatsen syftade till att bygga en gemensam kunskap om barns behov i en situation präglad av hög stress och affekt men också till att bygga en gemensam utgångspunkt för professionellt bemötande och förhållningssätt i stort. Den planerade insatsen att arbeta med partnerskolor och att bygga ett stärkande erfarenhetsutbyte mellan dessa har inte genomförts på ett sätt som fått tillfredsställande effekter för utveckling av undervisningen och ett stärkt värdegrundsarbete. Huvudmannen har uppmuntrat, men inte tagit ansvar för planering och uppföljning av insatsen och utbytet har därmed på flera håll uteblivit. Där utbytet fortsatt har dock ett lärande skett som givit förutsättningar för utveckling vilket leder oss till slutsatsen att idén om partnerskolor är god men att en kvalitativ och systematisk uppföljning måste till för att det ska bli av. 38

39 Grundskola Utifrån våra värdegrundsresultat kan vi se att en positiv förändring i elevernas upplevelse ännu inte skett. Vi vet däremot att förutsättningarna finns, med ett ägarskap i våra verktyg, en grundläggande kompetens i lågaffektivt bemötande och en gemensam struktur för arbetet med värdegrundsfrågor tillsammans med eleverna. Det fortsatta arbetet kommer vara att genomföra interna granskningar med uppföljning av värdegrundsarbetet, en vidareutveckling av det kollegiala lärandet samt en fortsättning med det ständigt pågående arbetet med att normera och agera förebild avseende elevsyn och ansvar för uppdraget. Slutsatserna visar också på behovet av att från huvudmannens sida arbeta än mer riktat med vissa enheter. Upplevd kvalitet Föräldrarnas upplevelse och bedömning av kvaliteten i skolan är stabil över tid men tappar i samtliga mätområden någon procent jämfört med föregående år. Vi har under året fortsatt arbetet med att förtydliga vårt koncept och utvecklat vår kommunikation och vi har befunnit oss i en förändringsprocess. Det är möjligt att detta förändringsarbete haft en oönskad effekt av minskad tydlighet. Detta bör i så fall vara en tillfällig resultatförsämring som en del i en process, och resultatet bör förbättras igen framöver, då vårt koncept implementerats och landat på varje skola. Det finns en stor variation mellan olika skolor i vilken grad föräldrar är villiga att rekommendera skolan till någon annan. Endast hälften av enheterna har här en god nivå (resultat över 70). Huvudmannen ska stärka systematiken och uppföljningen för de enheter som uppvisar låga värdegrundsresultat med kravställande på handlingsplan. Utöver detta fortsätta arbetet med att stärka ledarskapet på varje enhet. 39

40 Grundskola 5. Kvalitetsmål för grundskolan 2016/2017 Funktionell kvalitet kunskaper Samtliga elever ska klara kunskapskraven i alla ämnen och därutöver ges förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential. Samtliga skolor ska ha betygsresultat över riksgenomsnitten. Samtliga skolor ska ha positiva SALSA-värden. Funktionell kvalitet värdegrund Samtliga elever ska i skolan uppleva trygghet och möjlighet till arbetsro. Varje elev ska ha ett reellt inflytande över sin utbildning. Upplevd kvalitet Alla elever och föräldrar i grundskolan ska vara nöjda med sin skola/sina barns skola och rekommendera skolan till andra. Sammanfattning av huvudmannens planerade insatser 2016/2017 Vi ska fortsätta med täta kvalitetsuppföljningar och stödja rektors och ledningsgruppens analysarbete på varje skola genom att bidra med lättöverskådliga resultatsammanställningar. Vi ska genomföra Kvalitetsforum (två stycken) för samtliga ledningsgrupper i med fokus på fördjupad resultatanalys utifrån resultatsammanställningarna ovan. Vi ska skapa förutsättningar för en vidareutveckling av det kollegiala lärandet genom att arrangera tillfällen (åtta dagar) där rektor, biträdande rektor och arbetslagsledare ges möjlighet att mötas i ett gemensamt lärande om att leda ett professionellt lärande. Fyra av dessa tillfällen kommer utgöras av träffar i mindre forum i syfte att skapa ett kollegialt lärande om kollegialt lärande. Erbjuda varje biträdande rektor möjlighet att delta vid en chefsutbildning i syfte att stärka kompetensen i frågor om arbetsrätt, arbetsmiljö och hälsa, rekrytering samt kommunikation. Vi kommer att utveckla vår pedagogiska plattform med att skapa en verktygsguide för s lärmiljö. Vi ska genomföra interna granskningar av våra verksamheter samt följa upp enheter med otillfredsställande resultat med handlingsplan, riktade insatser och tät uppföljning. 40

41 Grundskola 4. Fritidshemmet 41

42 Fritidshemmet 1. Bakgrund Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och grundskolan och stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmet är en integrerad verksamhetsdel på samtliga våra skolor. Det innebär till exempel att skola och fritidshem har gemensamma lokaler och gemensam personal. Den praktiska organisationen kring både lokaler och personal har däremot en variation mellan olika enheter. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Varje fritidshem i har en handlingsplan med mål för verksamheten. Planen följs upp varje period, var sjätte vecka, genom att pedagogerna utvärderar undervisningen och rektor utvärderar fritidshemmets kvalitet tillsammans med sin ledningsgrupp. Två gånger varje läsår genomför vi på huvudmannanivå enkätundersökningar. De riktar sig till våra elever i årskurs 4-9 och samtliga vårdnadshavare. Vi genomför en mindre enkätundersökning i oktober och en mer omfattande i februari. De ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten i fritidshemmet och kvaliteten på lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. De visar också hur nöjd man som förälder är med kommunikationen från fritidshemmet och om man upplever att skola och fritidshem samverkar kring barnets utveckling och lärande. 2. Våra kvalitetsmål för fritidshemmet 2015/2016 Funktionell kvalitet kunskaper Samtliga fritidshem och skolor samverkar för barnens utveckling och lärande. Funktionell kvalitet värdegrund Samtliga elever känner sig trygga på fritidshemmet. Upplevd kvalitet Samtliga elever upplever att fritidshemmet erbjuder meningsfulla aktiviteter. 42

43 Fritidshemmet 3. Sammanfattning av genomförda insatser 2015/2016 Säkerställa ägarskap i kommande styrdokument för fritidshemmet, Lgr 11, kap 4, hos varje ledare för fritidshemmen i. Vidareutveckla våra gemensamma utvärderingar av undervisningen i fritidshemmet som ett ytterligare steg framåt i vårt systematiska kvalitetsarbete. Möjliggöra ett erfarenhetsutbyte mellan ledningen för våra fritidshem, i syfte att lära av framgångsrika sätt att organisera fritidshemmet som gynnar samarbete. Öka graden av samverkan mellan fritidshemmet och skolan (och förskolan) genom att synliggöra, medvetandegöra och problematisera värdet av samverkan med samtliga ledare för fritidshemmen. Möjliggöra ett erfarenhetsutbyte mellan ledningen för våra fritidshem, i syfte att lära av framgångsrika sätt att skapa ordning och reda i entré och kapprum. 43

44 Fritidshemmet 4. Resultat, analys och planerade insatser, fritidshemmet 44

45 Fritidshemmet I Skollagen och Läroplanen är det tydligt formulerat att fritidshemmets uppdrag tillsammans med skolans ska utgöra en helhet. I denna helhet ska lärande och utveckling ha en central plats. Vi har under det gångna året arbetat med att utveckla kvaliteten utifrån detta och utgångspunkten har varit att finna ett gemensamt förhållningssätt till uppdraget och utveckling av själva huvudprocessen i fritidshemmet, dvs undervisningen. Vi har i det arbetet utgått från vikten av att samtliga medarbetare förstår fritidshemmets uppdrag och att denna verksamhetsform ska likställas övriga vad gäller vikt och relevans. Huvudmannen har arbetat för detta t.ex. genom att ge lika delar uppmärksamhet till förskola, grundskola och fritidshem vid kompetensutvecklingsinsatser så som dagen, vår största kompetensutvecklingsinsats under året samt under våra övriga utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser. Huvudmannen har också i samarbete med fil dr Ann S Pihlgren arbetat fram ett stöd för utveckling av undervisningen en undervisningsmatris avsedd att användas vid reflektion över undervisningen i fritidshemmet likväl som i skolan och förskolan. Huvudmannens planerade insats med fördjupning i nya styrdokument genomfördes i januari 2016 och tog sin utgångspunkt i det som då var ett förslag till nytt kapitel i läroplanen, Lgr-11. Vid detta tillfälle delades också erfarenheter och lärande exempel mellan samtliga deltagande enheter. Arbetslagsledarna för fritidshemmen deltog i denna kompetensutveckling. Analysen av insatsens effekt säger på ett generellt plan att det är en nödvändighet att rektor deltar vid denna typ av insatser. Först då rektor äger samma förståelse för fritidshemmet och dess särart för att bidra till lärande och utveckling blir det möjligt att bygga den helhet som läroplanen definierar. Utifrån detta tar vi ett omtag och planerar för en sådan insats under nästa läsår, då riktad till rektorer. Av resultaten i upplevd kvalitet kan vi utläsa att på 17 av 26 fritidshem anser en hög andel av föräldrarna att barnet erbjuds meningsfulla aktiviteter som stimulerar till utveckling. Resultaten gällande samverkan mellan skola och fritidshem är lägre än året innan (67 procent jämför med 71 procent). Dessa resultat är inte tillfredsställande och variationen i upplevd kvalitet är dessutom stor mellan olika fritidshem. Vi ska förbättra möjligheterna till samverkan skolan och fritidshem genom att tillsätta en gemensam ledare för denna del av verksamheten den som är arbetslagsledare i de yngre åldrarna i skolan ska också leda fritidshemsverksamheten. Denna person ska också säkerställa att det kollegiala lärandet stärker personalen på fritidshemmet. För att förbättra möjligheterna att se och jämföra kvaliteten i våra fritidshem ska vi utveckla våra metoder för uppföljning och utveckling av undervisningen. 45

46 Fritidshemmet 5. Kvalitetsmål för fritidshemmet 2016/2017 Funktionell kvalitet kunskaper Samtliga fritidshem och skolor samverkar för elevernas utveckling och lärande. Funktionell kvalitet värdegrund Samtliga elever känner sig trygga på fritidshemmet. Upplevd kvalitet Samtliga föräldrar upplever att fritidshemmet erbjuder barnen meningsfulla aktiviteter. Sammanfattning av huvudmannens planerade insatser 2016/2017 Vi ska fördjupa kunskaperna i nyligen uppdaterade styrdokument för fritidshemmet, (Lgr-11 kap 4) hos varje ledare för fritidshemmen i. Detta via ett fortsatt samarbete med fil dr Ann S pihlgren. Vi ska utveckla våra metoder för uppföljning (det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet) utifrån Lgr-11. Vi ska erbjuda varje rektor och arbetslagsledare med ansvar för fritidshemmet möjlighet att delta vid ett Ledarutvecklingsprogram i syfte att stärka kompetensen i att leda kollegors lärande. 46

47 Fritidshemmet 5. Medarbetare 47

48 Medarbetare 1. Bakgrund Vi är totalt ca 850 medarbetare i. Omkring 200 arbetar med barnen i förskolan, drygt 600 med eleverna i skolan och på fritidshemmet och 20 personer med huvudmannens centrala uppdrag. Vi har under året arbetat med att stärka kompetensen hos samtliga personalgrupper. Vi följer upp hur väl vi lyckas skapa kvalitet för våra medarbetare på flera sätt. Vi kartlägger hur medarbetarna upplever sin arbetssituation genom två medarbetarundersökningar varje läsår, i oktober och februari. En del som kartläggs i undersökningarna är medarbetarnas förtroende för skolans ledning. Vi följer också upp personalomsättning och vi utvärderar våra kompetensutvecklingsinsatser, i syfte att se om de bidrar till att man som medarbetare lyckas bättre med sitt uppdrag och om de därigenom har effekt för våra barn och elever. 2. Våra kvalitetsmål för medarbetare 2015/2016 Våra medarbetare upplever att de i hög grad har möjlighet till påverkan och delaktighet i sitt arbete. Våra medarbetare har stort förtroende för sin närmaste chef och anser att chefen är tydligt i sitt ledarskap samt att chefen leder arbetet i riktning mot högre måluppfyllelse. Våra medarbetare upplever att deras kompetens tas tillvara i hög grad samt att de har stimulerande och meningsfulla arbetsuppgifter. Våra medarbetare är i hög grad nöjda med sin arbetsplats och ser som en attraktiv arbetsplats som de gärna rekommenderar till andra. ska fortsätta sitt arbete med att minska sjukfrånvaron och arbetsbelastningen. 3. Sammanfattning av huvudmannens planerade insatser 2015/2016 Skapa en i så hög grad hälsosam arbetsplats som möjligt genom att fokusera på att sänka sjukfrånvaron och minska arbetsbelastningen. Förtydliga våra olika roller och uppdrag. Utöka våra interna karriärvägar. Utveckla vår lönestruktur. Skapa förutsättningar för ett starkt och tydligt ledarskap genom våra interna utbildningar. Fortsätta arbetet med att stärka lärarskickligheten genom att ha legitimerade och behöriga lärare. Träffa samtliga medarbetargrupper för att arbeta med vår pedagogiska plattform, initialt med delen Organisation, kultur och våra kärnvärden inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Vi ska ta fram guider för lärmiljö och samtida undervisning. 48

49 Medarbetare Erbjuda samtliga arbetslag att arbeta i grupputvecklande processer under ledning av GDQcertifierad handledare från s kvalitetsteam. Utveckla våra planeringsrutiner inom huvudmannens centrala stab och öka samarbetet mellan olika arbetsgrupper. Vi ska även kommunicera tydligare till rektorsgruppen inför, under och efter utbildningsinsatser, så att de görs delaktiga i processen. Införa ett gemensamt försteläraruppdrag med fokus på kollegialt lärande. Införa ett kompetensinventeringssystem, KOLL, med syfte att nå ökad behörighet och därmed nå högre måluppfyllelse. 49

50 Medarbetare 4. Resultat, analys och planerade insatser Arbetet med hälsosam arbetsplats har drivits som projekt på fyra enheter under året och dessa enheter har idag sänkta sjuktal. Roller och uppdrag har förtydligats, däribland arbetslagledarens uppdrag samt förestelärarens och förste förskollärarens. Vi har infört ett gemensamt försteläraruppdrag med fokus på kollegialt lärande. Vi har infört ett kompetensinventeringssystem, KOLL, med syfte att nå ökad behörighet och därmed nå högre måluppfyllelse. Behörighetsinventeringen visar på en ökad behörighetsgrad. Huvudmannen har arrangerat utbildningstillfällen för samtliga medarbetare. En förskoledag för samtliga medarbetare i förskolan med fokus på läroplansområdet barns inflytande och samspelsteori. En heldagsträff för samtliga fritidshemsansvariga i Vitttra med fokus på systematiskt kvalitetsarbete och nya, kommande läroplanskapitlet. En heldag för samtliga medarbetare i grundskolan med work shops utifrån vårt koncept. En dag för samtliga medarbetare i med syfte att stärka vårt koncept och nå ökad medvetenhet om undervisningsstilar med fil dr Ann S Pihlgren och kompetens i lågaffektivt bemötande med psykolog Bo Hejlskov Elvén. Utbildningsprogram till alla förstelärare i att leda det kollegiala lärandet, i samarbete med fil dr Ann S Pihlgren. Utbildningsprogram till alla nya arbetslagsledare om grundläggande ledarskapskompetens och fördjupning i vårt systematiska kvalitetsarbete. 50