1. Sammanfattning. Det andra området, Universitetets stödtjänster- Information eller diskussion kring studier eller

Transkript

1 Slutrapport Nöjd Student Index 2012 Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 1. Sammanfattning Slutrapporten med redovisade åtgärder bygger på den handlingsplan som redovisats i november 2012 och där flera åtgärder redan genomförts och redovisats. Se bilaga. De åtgärdsområden som identifierades i NSI 2012 var: 1. Arbetsmiljö för studenterna 2. Universitetets stödtjänster- Information eller diskussion kring studier eller praktik utomlands 3. Stöd och service, studievägledning. Under 2013 har olika åtgärder genomförts kopplade till de identifierade områdena. För området Arbetsmiljö för studenterna uppdrogs till filosofiska fakultetens genuslektor Stina Backman att ytterligare belysa bakomliggande orsaker till upplevd diskriminering/kränkande särbehandling på grund av kön. Resultatet av den fördjupade enkät och de djupintervjuer som hon genomförde har resulterat i en vidareutveckling av fakultetens webbaserade kurs som tar upp frågeställningar om lika villkor. Den kommer att göras obligatorisk för nya lektions- och laborationsassistenter och kompletteras med en avslutande lärarledd träff. Då resultatet visar att en del av den upplevda särbehandlingen är en omedveten handling har dekanus besökt fakultetens alla institutioner för att informera om och diskutera åtgärderna som enkäten resulterat i och vad som kommer att göras på längre sikt då detta är en viktig fråga med hög prioritet. I det fortsatta arbetet kommer även fortsättningsvis institutionerna, studentsektionerna och studentkåren, LinTek, att involveras. Det andra området, Universitetets stödtjänster- Information eller diskussion kring studier eller praktik utomlands har åtgärdats planenligt vad gäller de informationsinsatser som årligen genomförs. Webbsidor har marknadsförts och samverkan mellan de olika aktörerna har stärkts. Förhoppningen om ett nytt systemstöd för administrationen av utbytesstudier har dessvärre grusats då leverantören av det nya systemet till dags dato inte har lyckats leverera ett användbart system. I strävan efter att rätta till bristerna i produkten lades mycket tid och kraft från samtliga fakulteter som, med facit i hand, kunde ha lagts på andra verksamheter. Slutligen har ett antal åtgärder genomförts avseende Stöd och service, studievägledning. De som bedöms ha störst effekt är införandet av ett elektroniskt bokningssystem och samverkan med studentsektionerna via studienämndernas ordförande, SnOrdfar. Det elektroniska bokningssystemet har gjort det enklare för studenten att kunna få en tid med en studievägledare inte minst genom att tid sparas på att komma fram till en gemensam tid. Det krävde tidigare flera mail fram och tillbaka. Regelmässig kontakt med SnOrdfarna ger goda möjligheter till samarbete och verksamhetsutveckling i linje med studentönskemål.

2 2. Åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för studenterna Enligt handlingsplan I 2012 års NSI framkommer att en stor andel av kvinnliga studenter någon gång under studierna upplevt sig diskriminerade eller kränkta på grund av kön. Totalt säger sig 88 personer blivit det av lärare eller handledare och 56 personer av annan student. Därutöver säger sig 13 personer ha blivit diskriminerade/kränkta av andra personer vid LiU och 5 personer vid externa utbildningsmoment. Dessutom finns 38 personer som inte vet eller inte vill svara. I vissa fall har en person angivit sig blivit diskriminerad/kränkt i olika situationer. Andelen som någon gång upplevt sig ha blivit diskriminerad/kränkt på grund av kön är i princip densamma på samtliga fakulteter, men enligt muntliga uppgifter från analysföretaget Ramböll är diskrimineringen vid Tekniska högskolan riktad i huvudsak mot kvinnor. Enligt Ramböll har 12 procent av de svarande kvinnorna (ca 130 st) någon gång upplevt sig diskriminerade/kränkta på grund av kön vilket i så fall innebär att ca 45 män, eller 2 procent av de svarande, upplevt detsamma. Fakulteten har under lång tid arbetat med åtgärder för att öka andelen kvinnor och främja kvinnors situation inom ett område som domineras av män och fortfarande präglas av mäns värderingar. Informationsinsatser och utbildningstillfällen har organiserats i syfte att öka medvetenheten om denna problematik samt förändra attityder bland såväl medarbetare som studenter. En mängd olika rekryteringsinsatser görs också för att öka andelen kvinnor på utbildningarna i kombination med att utbildningsutbudet utvecklats. Insatserna har lett till positiva resultat, även om det går långsamt. Även förebilder är viktiga och fakulteten har därför tagit initiativ till ett särskilt forskningsstöd för kvinnliga docenter vilket haft mycket positiv effekt på antalet nya kvinnliga docenter. Fakultetens Lika villkorsplan de senaste åren adresserar just ovanstående åtgärdsområden. Planerade åtgärder 2013 NSI:n ger ingen egentlig vägledning om vilka ytterligare eller fördjupade åtgärder som särskilt bör fokuseras för att förbättra situationen. Fritextsvaren berör endast i ett fåtal fall frågan om diskriminering och fenomenet har inte heller fångats upp i andra tillgängliga kanaler (t ex KURT och de kursutvärderingar studenterna genomför). En programspecifik nedbrytning av svaren på NSI:n ger heller ingen entydig bild av var diskrimineringen förekommer och på vilket sätt. Det är till exempel inte självklart så att utbildningar med liten andel kvinnor är värre drabbade än utbildningar med relativt jämn könsbalans. För att vidta lämpliga långsiktiga åtgärder utöver de som finns i fakultetens Lika villkorsplan genomförs därför en fördjupad studie för att förstå utfallet i NSI:n. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1.1 Fördjupad studie av bakomliggande orsaker till upplevd diskriminering/kränkning p g a kön. Genomförs genom uppdrag till neutral part (exempelvis från Lika villkor) för en mer kvalitativ studie med t ex djupintervjuer och/eller fokusgrupper. Fakultetsledningen genom LGU Vt2013 Genomförda åtgärder Tekniska högskolan genomförde en större strukturerad enkätundersökning med öppna svarsalternativ under 2013 riktad till samtliga våra kvinnliga studenter. Uppdraget genomfördes av filosofiska fakultetens genuslektor Stina Backman.

3 Totalt skickades enkäten till drygt 1800 kvinnliga studenter. Svarsfrekvensen var 40 procent. Totalt svarade 754 studenter på enkäten. En av fem av dem som besvarade enkäten, eller 148 svarande, uppgav att man någon gång under studietiden upplevt sig negativt särbehandlad, trakasserad eller diskriminerad. Resultatet är inte jämförbart med utfallet i 2012 års studentundersökning eftersom både frågan och populationen skiljer sig åt men utfallet är i båda fallen anmärkningsvärt högt. Bland dem som svarat ja på frågan ovan är det hälften som blivit drabbad flera gånger och 45 procent som upplevt det en gång. Ett mindre antal uppger att det varit mer vanligt förekommande. Särbehandlingen tar sig många uttryck. En stor andel uppger att särbehandlingen handlar om att man känner sig ignorerad, osynliggjord eller inte blir tagen på allvar, men det finns även personer som känt sig oönskat synliggjorda, utpekade och till och med förlöjligade. Bland fritextsvaren nämns förekomsten av negativa kommentarer, felaktiga förutfattade meningar, att man blivit hårt kritiserad inför andra studenter eller att man, enbart i egenskap av kvinna, ansetts sämre än män i vissa avseenden, till exempel som ingenjör eller i matematik. Ungefär 60 procent av de som blivit särbehandlade uppger att det rört sig om undervisande personal medan knappt 70 procent uppger att det rört som om andra studenter, främst från den egna utbildningen. Drygt 25 procent uppger sig blivit särbehandlad av examinator. I många fall handlar det om undervisande personal i form av andra studenter som deltar i undervisningen som laborations- och lektionsassistenter. Detta yttrar sig i att särbehandlingen särskilt sker i samband med laborationer (ca 45 procent), projekt- och grupparbeten (ca 35 procent) samt lektioner (ca 35 procent). Det är dock heller inte ovanligt att särbehandling sker på föreläsningar (ca 25 procent), raster (20 procent) eller på fester och sammankomster utanför schemalagd tid (25 procent). Drygt 45 procent av dem som upplevt sig särbehandlade uppgav att det nog skett omedvetet medan 15 procent tror att det skett medvetet. Det finns flera exempel på starkt kränkande kommentarer i fritextsvaren som styrker detta. Resterande 40 procent är osäkra på om det skett medvetet eller omedvetet. I enkäten ingick även frågor kring konsekvenser av särbehandlingen. Ungefär 55 procent av dem som upplevt sig särbehandlade angav att det inte haft några personliga konsekvenser för dem medan ungefär 45 procent har påverkats i olika grad. Ungefär hälften av de senare uppger att de tappat självförtroende. Ungefär lika många uppger att de blivit ledsna och nedstämda. Ungefär en fjärdedel uppger att de tappat koncentrationsförmåga respektive blivit mindre effektiva. I ungefär en tredjedel av fallen har respondenten tappat intresse för studierna. I några fall har man till och med gjort studieuppehåll eller avbrutit studierna. Det som framkommer i enkäten är naturligtvis inte acceptabelt och kommer finnas högt på agendan i fakultetens framtida arbete. Det finns såväl juridiska synvinklar som moraliska och kvalitetsmässiga aspekter på det som framkommit. Sverige har en diskrimineringslag som innebär att ingen får diskrimineras på grund av kön och heller inte på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ingen ska behöva bli behandlad eller bedömd utifrån vilken grupp man råkar tillhöra. Detta uttrycks tydligt i ett av fritextsvaren Jag vill bli sedd för den jag är och vill inte att folk ska tro att bara för att man är av samma kön så har man samma mål och ambitioner här i livet.

4 I genomsnitt är ungefär en tredjedel av studenterna på våra civilingenjörsprogram kvinnor samtidigt som vi vet att kvinnor idag i genomsnitt har bättre gymnasiebetyg än männen. Om vi ska kunna utbilda ingenjörer och naturvetare som kan ta sig an samhällets utmaningar måste vi försöka rekrytera de mest lämpade individerna till våra utbildningar. Och de som börjar hos oss måste naturligtvis trivas hos oss. Utfallet i enkäten har diskuterats i fakultetens ledningsråd, med berörda institutionsledningar och i Tekniska högskolans styrelse. Med stöd i Tekniska högskolans lika villkorsplan för 2014 påbörjas nu ett arbete med tre huvudinriktningar. Det som framför allt stod ut i enkäten var omfattningen av särbehandling i samband med laborationer, projekt- och grupparbeten samt lektioner då undervisningen oftast leds av timlärare, amanuenser eller doktorander. Inom fakulteten utvecklades en webbaserad kurs för några år sedan för oerfarna lärare för att öka medvetenheten om särbehandling främst på grund av kön. Kursen har varit tillgänglig på frivillig grund. Den kommer nu göras obligatorisk för nya lektions- och laborationsassistenter. Den ska dock först vidareutvecklas att inkludera resultat från enkäten och kompletteras med en avslutande lärarledd träff där man i grupp får reflektera kring frågeställningarna i webbdelen av kursen. Enkäten indikerar att mycket av den särbehandling som förekommer är omedveten men det är också tydligt, bland annat i fritextsvaren, att det förekommer avsiktlig kränkande särbehandling. De system som finns för att fånga upp och utreda övertramp behöver förbättras så att studenterna har det förtroende och den tillit som krävs för att orka anmäla särbehandling och vi behöver också se över hur fakulteten och institutionerna utreder och åtgärdar anmälningar på ett rättssäkert sätt. Det gäller både övertramp från lärare såväl som studenter emellan. Även om bara en mindre del av dem som upplevt sig särbehandlade tror att det skett medvetet så finns naturligtvis ett avsevärt problem även med omedveten särbehandling. Det som ses är ett uttryck för den kultur som sammantaget präglar såväl samhället som universitetsvärlden och tekniska högskolor. Alla bär med sig livserfarenheter som präglar värderingar och beteenden ofta utan att man reflekterar över dem. Det handlar om att öka insikten om de normer och värderingar som påverkar oss och styr hur vi beter oss, vilka ritualer vi följer och hur vi uttrycker oss. Att förändra en kultur är svårt och kräver ett långsiktigt arbete. Som första steg i detta kommer fakulteten att ta fram ett informationsmaterial till studenter och medarbetare. Dekanus har även personligen besökt fakultetens institutioner och informerat medarbetare om enkäten, kommande åtgärder och hur viktig denna fråga är för Tekniska högskolan. Därutöver kommer även befintliga inslag som rör likabehandling i mottagningen av nya studenter ses över och hur dessa kan förstärkas och förbättras. Fakulteten behöver därefter återkomma med ytterligare insatser för att öka medvetenheten om likabehandlingsfrågor både bland medarbetare och bland studenter. Fortsatta framtida åtgärder diskuteras tillsammans med Tema Genus och fakulteten kommer självklart även behöva ta hjälp av och samordna arbetet med institutionerna, studentkåren LinTek och studenterna på LiTH:s Sektioner.

5 2.2 Åtgärdsområde 2 Ett av de områden som lyfts för vidare åtgärder är Universitetets stödtjänster- Information eller diskussion kring studier eller praktik utomlands. Medelvärdet i NSI 2012 låg på 3,1. Sedan NSI 2010 genomfördes har följande åtgärder genomförts: Informationen på hemsidorna har fortlöpande förbättrats. En gemensam tidplan för internationaliseringsaktiviteter har tagits fram. Arbete med avtal och avtalsprocess har utvecklats. Samordnad information för informationstillfällen har tagits fram. Det tar tid att få genomslag i utbildningarna när det gäller genomförda åtgärder. Tyvärr kan vi därför i NSI 2012 inte se någon tydlig förbättring sedan NSI En försvårande omständighet för att kunna följa om en förändring ger avsett resultat är att alla studenter i alla årskurser svarar på NSI-frågorna och inte bara de som deltagit i de sedan 2010 års NSI förbättrade informationsinsatser. Planerade åtgärder Ett omfattande arbete har gjorts på hemsidorna sedan NSI 2010, men de frågor som studenterna ställer tyder på att de inte alltid inser att det finns webbsideinformation, att de inte hittar den eller att de kanske inte uppfattar informationen som tydlig. För att förstå vad som behöver förbättras planeras enkäter som ska delas ut till studenterna i samband med ansökansperioder för utlandsstudier. För att få synpunkter från studenterna under arbetet med att framställa informationsmaterial som t ex OH-presentationer, ansökansblanketter och webbsidor diskuteras detta fortlöpande i en grupp bestående av representanter för studenternas internationaliseringsutskott, LiTH-international samt samordnaren för utbildningsledarna och utbildningsledaren för IL. I marknadsföringsarbetet av hemsidorna planerar LiTH-international att ta hjälp av LinTek och sektionerna. På vissa sektioners hemsidor finns det redan idag länkar till LiTH:s hemsidor och tanken är att få fler sektioner och LinTek att länka från sina sidor. När det gäller inspiration till utlandsstudier så arrangerar sektionernas utlandsutskott egna informationsmöten av inspirerande karaktär där utbildningsledare bjuds in. Studenter som studerar vid något av de program som inte har egna utlandsutskott kan liksom alla andra delta i evenemanget Från LiU - Ut i Världen (12-16 november 2012) för att få inspiration till utlandsstudier. Under evenemanget 2012 håller LiTH ett informationspass för de studenter som redan har fått en utbytesplats under våren 2013, med fokus på vad studenterna ska tänka på. Evenemanget skulle kunna utgöra en möjlighet för nybörjarstudenter att hämta inspiration om utlandsstudier förutom den information som ges av studievägledningen/utbildningsledare. Då LiTH:s medverkan är begränsad kommer detta att ses över liksom den information som ges till nybörjarstudenterna. Ett nytt systemstöd för mobilitet är under upphandling av LiU. När detta systemstöd kommer på plats finns en realistisk möjlighet att avsevärt öka kvaliteten på hela processen från information och ansökan om utlandsstudier till tillgodoräknanden och utvärdering. Studenten kommer att kunna följa sin ansökan och få information om kontrakt och universitet. Informationen kan hållas uppdaterad på ett enklare sätt och den omfattande manuella hanteringen kan minska betydligt med allt vad det innebär av tidsåtgång och möjliga felkällor. I systemet planeras också för en frågemall som underlag för studenterna att skriva reseberättelser. Reseberättelserna kommer att vara tillgängliga för alla studenter och på så vis kommer det att finnas mer information om utlandsstudier att tillgå.

6 Flera av åtgärderna i handlingsplanen är av fortlöpande karaktär såsom förbättring av hemsidor och informationsmaterial. För utveckling av systemstödet inklusive mall för reseberättelser finns en beredskap men någon tidplan kan inte läggas förrän systemet är på plats. Övriga åtgärder genomförs under Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 2.1 Fortsatt arbete med att förbättra informationen på Samordnaren för 31 dec hemsidorna. Fortsatt arbete med att organisera och framställa material för informationstillfällena. LiTHinternational med stöd av 2.3 Bättre marknadsföring av hemsidorna. kansliledningen 2.4 Ta fram enkäter för utvärdering av hemsidor och informationstillfällen. där så behövs. 2.5 Vid det lite större informationstillfället inför ansökan till utlandsstudier utöka samverkan mellan sektionen, utbildningsledare, studievägledare samt LiTH-international. 2.6 Undersöka hur man på ett tidigt stadium i utbildningen kan inspirera till utlandsstudier. 2.7 Utveckla systemstöd för systematisk hantering. 2.8 Ta fram en mall för reseberättelser. 2.9 Utöka antalet utbytesplatser utanför Europa. Genomförda åtgärder Fortsatt arbete med att förbättra informationen på hemsidorna./fortsatt arbete med att organisera och framställa material för informationstillfällena. I samband med utannonseringen av platserna har man i mån av tid fortsatt förbättra och förtydliga informationen och strukturen på hemsidorna. Ett flertal sidor är länkade till varandra med överlappande information, en del av informationen ägs av LiUs centrala Internationella enhet och ett fortsatt arbete med att se över hemsidorna är nödvändigt. När detta arbete är klart kan man se över möjligheterna att länka till LinTeks och sektionernas hemsidor för att marknadsföra sidorna bättre. Tanken med det nya mobilitetssystemet var att underlätta informationsspridningen om våra avtalspartners men detta har inte varit möjligt eftersom systemet inte är färdigutvecklat. Vid det lite större informationstillfället inför ansökan till utlandsstudier utöka samverkan mellan sektionen, utbildningsledare, studievägledare samt LiTHinternational. På hösten 2013 deltog LiTH International i KALAS, vilket var ett bra tillfälle att intresserar nya studenter om utlandsstudier. På hösten hölls också som vanligt flera informationspass tillsammans med nästan alla nämnder för studenter i åk 2 och 3. Den information som presenterades var av allmän karaktär och skulle också kunna riktas till nybörjarstudenter. Till alla informationspassen har det tagits fram uppdaterat material för studenterna. Även om det i dagsläget sker en ganska väl samordning mellan både nämnderna, sektionernas utlandsutskott, studievägledningen samt Internationella enheten för att arrangera olika informationstillfällen för utlandsstudier går det givetvis att förbättra denna samverkan.

7 Utveckla systemstöd för systematisk hantering. Under 2013 har ett omfattande arbete pågått vid LiU med att implementera ett nytt mobilitetssystem för administration av utbytesavtal, inkommande- och utresande studenter. Samtidigt var alla utbytesavtal tvungna att skrivas om pga av det nya Erasmus+ programmet med start sommaren Ovanstående har tagit mycket tid i anspråk vilket fått till följd att annat arbete inte hunnits med i den utsträckning som skulle vara önskvärt. Arbetet med det nya mobilitetssystemet påbörjades med avtalsdelen och utresandedelen men dessa hann inte bli fullständigt färdigutvecklade (av leverantören) under 2013 men man kunde ändå använda systemet för att utannonsera antalet platser inför utlandsåret 2014/2015. Ta fram en mall för reseberättelser. Mobilitetssystemet skulle även innehålla en mall för reseberättelser men då implementeringen drabbades av förseningar nedprioriterades denna. I dagsläget administrerar den centrala Internationella avdelningen vid LiU en webbaserad enkät för icke-erasmusstudenter som inte är kopplat till det nya mobilitetssystemet och EU ansvarar för en utvärderingsenkät som är obligatorisk för Erasmusstudenter via ERASMUS Mobility Tool. Under 2014 beslutade LiU att frysa projektet med ett nytt mobilitetssystem för att invänta leverantörens utveckling av systemet. Utöka antalet utbytesplatser utanför Europa. Antalet utbytesplatser som brukar utannonseras överväger inom Europa medan det finns betydligt färre platser utanför Europa. Eftersom studenter efterfrågar platser utanför Europa och särskilt vid universitet i engelskspråkiga länder har målet varit och är fortfarande att skaffa fler partners inom dessa områden. Under 2013 har avtal skrivits med en partner i Hong Kong och förhandlingar har skett och pågår fortfarande med ytterligare en partner i Hong Kong. Ytterligare avtal som skrivits är med ett brasilianskt, japanskt och sydkoreanskt universitet. Universiteten i Hong Kong har all undervisning på engelska och universitetet i Sydkorea har ett väldigt stort utbud av kurser på engelska. Fortsatt arbete pågår med att finna nya partners. Åtgärder som återstår att genomföra Följande åtgärdspunkter har man inte haft möjlighet att påbörja då arbetet med implementering av det nya systemstödet och avtalsförnyelse tagit mer tid än planerat i anspråk. 2.3 Bättre marknadsföring av hemsidorna 2.4 Ta fram enkäter för utvärdering av hemsidor och informationstillfällen 2.6 Undersöka hur man på ett tidigt stadium i utbildningen kan inspirera till utlandsstudier

8 2.3 Åtgärdsområde 3 NSI 2012 ger ett medelvärde på 3,3 för området Stöd och service, studievägledning. Mottagningsverksamhet och bemötande får högre värden medan tillgänglighet får lägre. Sedan NSI 2010 har följande åtgärder genomförts: Tillgänglighet En gemensam generell inbox har inrättats. Studenterna uppmanas att komma med frågor av mer generell karaktär. Inboxen besvaras av några i studievägledargruppen. Studentvägledarreceptionen har bemannats under kursanmälansperioderna. En chatt har öppnats under kursanmälan. Studievägledningen har utökats med en halv tjänst. Information om verksamheten Förbättrad information om när man kan vända sig till studentvägledare har tagits fram. Det måste vara tydligt på hemsidan och i informationen till klasserna. Skriftlig information finns i studievägledarkorridoren i Origo och på Täppan. En gemensam planering av det informationspass som ska ges till årskurs ett har gjorts. Studentvägledare och studievägledare har gått igenom och förtydligat informationen. Planering har inletts med att införa ett studentråd för att öka förutsättningarna att bedriva verksamhet som svarar mot studenternas behov. Även för detta område tolkar vi resultatet som att det tar tid att få genomslag för förändringar som påverkar resultatet från NSI:n. Planerade åtgärder 2013 När det gäller tillgången på studievägledare så har det sett under tiden skett en utökning av personalen. För att avlasta studievägledarna uppgifter av administrativ karaktär, som handläggning av blanketter, ändringar av kursanmälan och utveckling av administrativa rutiner, sker nu en omorganisation. Tillsammans ska dessa åtgärder på sikt leda till att studievägledarna får mer tid för studenterna. Den chatt som startades redan 2011 för att kunna besvara snabba frågor under intensiva perioder har inte utnyttjats i den utsträckning som förväntats. För att få chatten inarbetad behöver den finnas en längre tid så att studenterna lär sig att det går att få svar på frågor den vägen. Flera som har fått svar i chatten tycker att det är en bra service. En utvärdering av öppettiderna för chatten och hur den i övrigt har fungerat skall göras under året. I detta arbete ingår att samarbeta med informatörsgruppen för att se över marknadsföring av chatten. Den funktionsadress för studievägledare som införts utgör ett alternativt sätt att få svar på frågor om det egna programmets studievägledare till exempel är bortrest. Även här behövs det marknadsföringsinsatser för att studenterna skall uppmärksamma att möjligheten finns. Studievägledningen arbetar med att öka sin närvaro i studentnära miljöer som C-huset och Kårallen under intensiva perioder som kursanmälan och mottagningsperiod. Studievägledningen ska träffa LinTek och snordfar regelbundet för att kommunicera om studievägledningens insatser, studenternas behov och återkoppling. Syftet är också att sprida information om studievägledningens kontaktytor. Centrala studerandeexpeditionen är en av de funktioner som ger service och information till studenterna. För att säkerställa att inga motsägelser uppstår i den information som studenterna får ska studievägledningen regelbundet träffa personalen på studerandeexpeditionen. Åtgärderna skall genomföras under Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart

9 Tillgänglighet Omorganisation av personal. Fortsatt arbete med chatt under kursanmälan och terminsstart. Fortsatt arbete med den gemensamma mailadressen till studievägledningen som Samordnaren för studievägledningen med stöd av kansliledningen där så behövs. alltid bevakas. 3.4 Fortsatt mottagningsverksamhet på lunchen under kursanmälansperioderna. Mottagningen sker i C-huset på höstterminen och Kårallen under vårterminen samt Täppan i Norrköping. 3.5 Fortsatt lunchmottagning en dag i veckan i studentfiket i Norrköping. Information om verksamheten, utvärdering och återkoppling 3.6 Samarbetsmöten med LinTek och att utveckla dessa till att omfatta snordfarna. 3.7 Samarbetsmöten med personal från studerandeexpeditionen. 31 dec 2013 Benomförda åtgärder Tillgänglighet Omorganisation av personal Under 2013 slutade de sista studentvägledarna. Det har inneburit en omställning i arbetssätt för studievägledningen i stort. För att möta upp det har en fortsatt diskussion om arbetssätt inom gruppen pågått för att hitta smidigare lösningar. Det har bland annat lett till ett införande av ett elektroniskt bokningssystem. Det har gjort det enklare för studenten att kunna få en tid med en studievägledare, tid sparas på att komma fram till en gemensam tid, underlättar för studievägledaren att förbereda ett möte. Frågor som rör komplettering av kursanmälan hänvisas numera till en separat samlingsmailadress för att skiljas från studievägledargruppen. På det sättet avlastas studievägledarna från att behöva besvara den typen av frågor. För att lösa administrativa frågor har under hösten 2013 två studenter varit extraanställda och en av dem har fortsatt under våren Samtidigt har även nämndsamordnare vid TFK jobbat med administrativa frågor som tidigare sköttes av studentvägledarna. Till vårterminen 2014 infördes ett nytt sätt att göra en ändring av kursanmälan och den genomförs numer helt elektroniskt. Det är ett smidigare system som gjort att handläggningstiden har kunnat kortas. Chatt Fortsatt arbete med att ha en chatt öppen för studenter under terminsstart och under kursanmälan har pågått. Det som har kunnat ses under det senaste året är att frågorna den vägen har minskat vilket gör att en utvärdering behövs för att överväga om det är rätt kanal för att nå ut till studenter.

10 Gemensam mailadress Efter att studentvägledarna slutade har det blivit ett ökat tryck till den gemensamma mailen. De flesta frågor som skickats dit har kunnat besvaras och inte behövts skickas vidare. För att hantera den har den extraanställda studenten tagit det största ansvaret tillsammans med studievägledargruppen. Under våren 2014 har frågeformulären på utbildningswebben styrts om till den gemensamma mailen. Det har gjort att en stor del av frågorna från presumtiva studenterna av allmän karaktär har kunnat besvaras där. Det i sin tur ger en avlastning på övriga studievägledare och gett en utökad tillgänglighet för nuvarande studenter. Under sommartid finns personal på plats, antingen ordinarie studievägledare eller den sommarbetare som anställs varje år. Det gör att tillgängligheten är god året runt på den gemensamma mailen för frågor av allmän karaktär. Lunchmottagning Studentvägledarna hade som uppgift att ha en öppen mottagning under kursanmälan i C- huset/kårallen. Under våren 2014 hade studievägledarna en utökad öppen mottagning under kursanmälansperioden. I ett fall förlades mottagningen i C-huset, övriga hade mottagning på kontoret i Origo eller Täppan. Under läsperioderna har studievägledarna alternerat i den öppna mottagningen för snabba frågor i studentfiket i Täppan. Information om verksamheten, utvärdering och återkoppling Samarbete LinTek och sektioner Under läsåret har ett gemensamt samarbete kommit i gång på allvar med kåren och sektionerna. Det har genomförts stormöten med studievägledningen och samtliga SnOrdfar och LinTek. Dessutom har det varit enskilda möten mellan studievägledaren och SnOrdfar för respektive program. De enskilda mötena har i ett par fall resulterat i konkreta samarbeten och projekt som genomförts. Inför kommer studievägledningen medverka vid det första utbildningstillfället för SnOrdfar för att kunna komma igång snabbare med ett samarbete under kommande läsår. Samarbete med studerandeexpeditionen Under de senaste åren har det förekommit gemensamma möten mellan personal från studerandeexpeditionen och studievägledningen. Vid dessa tillfällen har gemensamma frågeställningar kunnat lyftas för att försöka hitta en samsyn i hanteringen. Arbetet kommer att fortsätta även kommande terminer.