Närvärmesamverkan. Vad är Församlingarnas etik & energi? Samhället och energin. Varför är lokal bioenergi och närvärme en stor möjlighet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Närvärmesamverkan. Vad är Församlingarnas etik & energi? Samhället och energin. Varför är lokal bioenergi och närvärme en stor möjlighet?"

Transkript

1 Närvärmesamverkan För församlingar, lokalsamhällen och lantbrukare i samverkan. ett alternativ och i så fall hur? Redan i dag kommer 25% av all energi i Sverige från bioenergi, och vi kan utan tvekan minst fördubbla användningen utan att äventyra tillgångarna. För varje liter olja som vi låter bli att förbränna minskar vi utsläppen av koldioxid med 2,5 kilo. Därför är Sveriges nationella mål är att vi år 2020 inte längre är beroende av olja för vår energiförsörjning. Även lantbruket har fått problem med den globala marknaden. Lokala producenter har svårt att klara sig och en försämrad lönsamhet gör att gårdar slås ihop och arbetstillfällen försvinner. Kan man tänka sig att samhällets behov och lantbrukets problem skulle kunna lösas med samma åtgärd? Genom produktion av förnyelsebar energi? Vad är Församlingarnas etik & energi? Samhället och energin Ett samhälles överlevnad hänger på dess möjlighet att hantera hot och förändringar. En gång i tiden bestod dessa hot mest av fysisk karaktär och man byggde höga murar eller vallgravar för att skydda våra städer. I dagsläget består hotet av en betydligt mer svårhanterlig och diffus karaktär klimatförändringar och osäker energiförsörjning med ständigt ökade priser. Samhällsutvecklingen för världens I-länder har fram till i dag kretsat kring billig energi, som först och främst har baserats på lättillgänglig olja. Vi har byggt vårt samhälle på konsumtion av fossilt bränsle som ger stora belastningar på miljön. Dessutom är vi beroende av en resurs som finns utanför landets gränser och som vi saknar kontroll över. Kommer det alltid att vara så eller är det skenande oljepriset ett första tecken på förändring? Förändringar skapar nya hot men även nya möjligheter. För att förbereda sig inför dessa är det en bra början att finna kunskap om de alternativ som finns och vilket förändringsarbete som måste till. Första steget för att ta bort vårt oljeberoende är att hitta andra källor att värma våra fastigheter med. Kan bioenergi vara Församlingarnas etik & energi är en ideell samarbetsorganisation för kyrkor, församlingar, pastorat och församlingsbor. Målsättningen är att utifrån tro och livsåskådning hjälpas åt att ställa om till en mer hållbar livsstil och bättre förvaltning, både av kyrkans resurser och av skapelsen. Inom etik & energi-programmet integreras frågor om tro, etik, församlingsliv, förvaltning, kulturmiljö och lokalt samhällsansvar, med en konkret omställning av våra energisystem och vår energikonsumtion. Något som förenar alla dessa mål är att kyrkan initierar lokal närvärmesamverkan på landsbygden. Varför är lokal bioenergi och närvärme en stor möjlighet? Svenska kyrkan äger nära byggnader i landet som förbrukar stora mängder energi och ekonomiska resurser. I dagsläget är många församlingar beroende av ohållbara energilösningar, minst 80% använder el och olja för sin uppvärmning. Det är även dessa energisystem som är dyrast, och priserna fortsätter att stiga. Att vara beroende av olja och el är inte ett hållbart sätt att förvalta vare sig kapital eller skapelsen. Fjärrvärme, baserat på bioenergi, är ett av de mest miljövänliga och ekonomiskt fördelaktiga alternativen för energiförsörjning. I glesbygd och landsbygd, där det inte är ett alternativ att ansluta sig till det centrala fjärrvärmenätet, kan man skapa privata mindre centraler för eldning med biobränslen, så kallad närvärme.

2 2 Genom att lokala lantbrukare och församlingar går samman kan hållbara energilösningar skapas på ett praktiskt sätt. Energin produceras lokalt och minskar behovet av transporter, vilket innebär ytterligare en miljövinst. Lokala arbetstillfällen och kretslopp skapas och lantbrukaren har redan den utrustning som krävs för att producera t ex havre som bränsle. Åkerbränslen bidrar sist men inte minst till att vi bevarar de vackra öppna landskapen, som ingår i de svenska miljömålen. Spannmål, framförallt havre, kan eldas för att ge värme. Energiskog består av Salix, snabbväxande pilarter. Salix är det dominerande åkerbränslet för bioenergi i Sverige. Flis från Salix eldas för att ge värme och el. Församlingar är den ideala parten för att starta upp och ansvara för lokala närvärmecentraler. Man är en naturlig knytpunkt i samhället, har ett etiskt och socialt ansvar samt möjlighet att finansiera investeringen. Genom att initiera en närvärmesamverkan får man i gång ett naturligt samarbete med bygden, skapar arbetstillfällen, främjar landsbygdsutvecklingen, värnar miljön och sist men inte minst sänker sina egna energikostnader avsevärt. I normalfallet innebär lokala centraler med bioenergi att kostnaderna sänks med 50 procent, jämfört med el och olja. För att minska energikostnaderna ytterligare kan man sälja energi till närliggande byggnader. Genom att se över och ställa om sina uppvärmningssystem kan församlingarna på detta sätt frigöra ekonomiska resurser som i stället kan användas till verksamhet och bistånd. I dagsläget står jordbruken inför fallande inkomster från försäljning av jordbruksprodukter. Tidigare brukad mark får friställas och kommer på sikt att växa igen. I stället för att lägga ner jordbruk, och låta mark växa igen, kan lantbrukare odla bioenergi för en hållbar energiförsörjning. Det minskar importberoendet, bidrar till att lösa miljöproblemen och gör det möjligt för människor att försörja sig på landsbygden. Åkerbränslen som energiskog, stråbränslen, vallgrödor, och spannmål kan användas för produktion av värme, el eller drivmedel och bli ett viktigt komplement till skogsbränslen för att ersätta fossila bränslen. Alla dessa biobränslen är förnyelsebara och bidrar inte till växthuseffekten. För lantbrukare som vill arbeta med bioenergi finns det två alternativ. Antingen kan man sälja och leverera bränsle, eller så kan man sälja och leverera färdig värme. Det senare alternativet innebär att lantbrukaren står för investering, uppbyggnad och skötsel av närvärmecentralen. Stråbränslen består av energigräs och halm som kan användas i produktion av värme och el. Rörflen är det energigräs som lämpar sig bäst för odling under svenska förhållanden. Vallgrödor, som baljväxter och gräs, kan rötas tillsammans med gödsel eller avfallsprodukter för att få biogas. Biogasen kan ge värme, el eller drivmedel. Lusern är en vallgröda som är lämplig att röta. Källa: Fokus nr 4, 2004, Svebio Hur fungerar närvärme? Principen är den samma som för fjärrvärme fast i mindre skala. Värme produceras i en central och leds sedan ut till en eller flera byggnader i ett värmenät (kulvert) med hetvatten. Bränslet i centralen eller pannan är oftast miljövänligt biobränsle, som flis, pellets, halm eller spannmål. Om det är långt mellan de olika byggnaderna kan det vara svårt att få systemet lönsamt. Ju fler som ansluter sig i samma område, desto billigare och bättre blir systemet. Det som bestämmer anläggningens utformning är antalet fastigheter som kan inkopplas, värmebehovet för de olika fastigheterna, typ av panna, placering av panncentral, val av bränsle, längden på kulvert m.m. Storleken på närvärmecentralen baseras på det befintliga fastighetsbeståndet och kan egentligen göras väldigt liten om så önskas. Fördelar med närvärme är att det är bekvämt för den enskilde och att man ersätter ett stort antal pannor med en panna, vilket ger högre verkningsgrad, minskade utsläpp och lägre pris. Närvärmen är ofta kon-

3 3 skall gynnas i beskattningsavseende. Så för anläggningar som eldas med biobränsle bör man kunna räkna med en relativt gynnsam utveckling. Generellt sett har förnyelsebar energianvändning lägre driftskostnader men kräver högre investering och mer tillsyn. För den som har investeringskapital och/eller arbetstid till försäljning finns flera affärsmöjligheter att tjäna pengar på den lägre driftskostnaden. Man kan investera i en anläggning och sälja färdig värme alternativt investera i en anläggning och sedan hyra ut den eller erbjuda sina tjänster när det gäller skötsel av en annan ägares anläggning. Erfarenheter av närvärme kurrenskraftig mot andra värmealternativ. Man har dessutom möjlighet att välja olika typer av bränsle beroende på vilken panntyp man väljer. Skorsten behövs inte och pannrummet kan användas till annat eftersom pannan och eventuell oljetank tas bort. Närvärme är dessutom enklare, tryggare och renare än traditionella oljepannor. Ytterligare en fördel med närvärme är att det är enkelt att i framtiden ansluta sig till ett fjärrvärmenät om möjlighet skulle erbjudas. Närvärme ger brukarna och ägarna möjlighet att få insyn och inflytande över sina värmekostnader. Genom att använda biobränsle skapar man positiva effekter i det lokala skogs- och lantbruket samtidigt som värmekostnaderna kan hållas nere. I kombination med solvärme ökar bekvämligheten och den så kallade låglasteldningen (sommartid) med sin försämrade verkningsgrad kan undvikas. Erfarenheter från en anläggning för Gudhems blommor i Falköping visar att investeringen för anläggningen återbetalade sig på endast tre år. Investeringskostnaden var kr och den årliga besparingen blev kr. Dessutom kunde man sänka huvudsäkringen från 250 till 80 ampere och på så sätt spara ytterligare kr per år (energycentre.info). Den allmänna inställningen i världen är att biobränslen Färjelanda kyrkliga samfällighet, Dalsland Färjelanda kyrkliga samfällighet har i dagsläget byggt två närvärmecentraler som eldas med havre, och man håller på att bygga en tredje. För samfälligheten fanns det tre bra anledningar att satsa på en spannmålsdriven anläggning. För det första så var det en chans att investera i billig energiförsörjning, Färjelanda samfällighet räknar med att spara ungefär hälften av sina energikostnader. För det andra har man skapat ett nytänkande och fått chansen att vara först med något och vara en förebild. Sist men inte minst har de påverkat det omgivande samhället och skapat en medvetenhet om att kyrkan finns. Kyrkan är huvudman för anläggningen och värmer sina egna fastigheter i samarbete med lantbrukare som levererar havre. Man valde att äga anläggningen själva för att ha mer kontroll. För att få in anbud på havre annonserade man i den lokala tidningen. I dag är det en organisation med tio lantbrukare, som via en samordnare, försörjer anläggningen med bränsle. Anbuden togs in per eldningssäsong och i dagsläget betalar man en krona plus moms per kilo havre. Samfälligheten sköter och driver anläggningen själva och det krävs endast två timmars arbete i veckan för att ta hand om sotning och aska. Man har valt en förbränningsugn där havren får brinna flera gånger så att askan pulveriseras extra mycket och minskar från det normala 7-8 procent till 3-4 procent. Askan läggs sedan i den egna komposten och återförs till åkrarna i bygden för att skapa ett kretslopp. Viktiga erfarenheter från arbetet är att man måste ha en ackumulatortank, vilket innebär att man får anpassa systemet efter detta. Färjelanda förordar även att man installerar mätutrustning så att man lätt kan ha uppsikt över hur mycket energi som går till olika byggnader.

4 4 Det absolut främsta rådet de har till andra församlingar är att man måste tro på det man gör och se till att engagera och involvera personalen. Kontaktperson: Sven Åke Högsell, Tel: Mobil: Tofteryds bygdeförening, Småland I Tofteryd är det bygdeföreningen som har tagit initiativet till en närvärmeanläggning som i dagsläget drivs med pellets. Bygdeföreningen har investerat i anläggningen och driver den för att få energi till sina egna byggnader, samt för att sälja energi till den närliggande kyrkan och en större villa. Kyrkan har betalat en anslutningsavgift och slutit avtal på att betala för energin enligt kommunens pristabell för fjärrvärme. I vanliga fall är det mark som stått i träda som brukas för produktion av bioenergi, inte de åkrar vi behöver för matproduktion. Att sända säckar med spannmål till utvecklingsländer är inte heller den mest effektiva formen av bistånd, eftersom det riskerar att slå ut den lokala produktionen. Därför är det mer fördelaktigt att minska sina energikostnader och skänka de sparade pengarna i bistånd istället. Sist men inte minst har havre med fördel använts som bränsle förut åt hästar som var våra transportfordon förr i tiden! Fördelar och nackdelar med spannmål som energikälla För att få en långsiktigt hållbar lösning har man satsat på flexibilitet och kan i samma panna använda både havre, pellets och flis. Dessutom har föreningen installerat två pannor för att ha en säkerhet i systemet så att en panna alltid skall finnas och fungera. Båda pannorna är på under 100 kwh (98 kwh) eftersom det är en gräns för säkerhet som innebär mer byråkrati. För att i framtiden kunna komplettera systemet med solvärme för sommarbehovet har en ackumulatortank installerats. Kontaktperson: P-O Toftgård, Tel: Vickleby arrendator, Öland På Öland har en av Växjö stifts arrendatorer tagit initiativet till en spannmålseldad närvärmeanläggning. Än så länge finns anläggningen bara på planeringsstadiet, men tankarna och planerna är långt gångna. Man har för avsikt att bygga en anläggning som kommer att försörja såväl den egna gården som kyrka, folkhögskola och närliggande privata bostäder. Kontaktperson: Johan Åhlund, Tel: Är det rätt att elda med havre? Är det verkligen etiskt försvarbart att elda upp mat? Det är en vanlig diskussion som uppstår i samband med eldning av havre. Men det är viktigt att se spannmålen som en förnyelsebar energiråvara i kontrast till fossila bränslen. Istället för att odla energiskog odlar man havre som lätt kan produceras med befintlig kunskap och maskinpark samt är lika lätthanterlig som pellets. Dessutom kan havre skördas varje år, vilket inte går med energiskog. Att sälja spannmål som bioenergi är också en möjlig avsättning för skördar som är otjänliga som föda. Fördelar med spannmål: förnyelsebart bränsle arbetstillfällen genereras på landsbygden landskapet hålls öppet lokala kretslopp kan knytas pengar, resurser och energi omsätts lokalt spannmål är i dagsläget billigare än pellets befintlig teknik och maskinpark kan användas Nackdelar med spannmål: mer aska bildas jämfört med pelletseldning mer förvaringsutrymme krävs för bränslet rökgaserna orsakar korrosion, så det är viktigt att ha en keramisk skorsten

5 5 För att inte misslyckas med spannmålseldning bör man tänka på följande: att alltid förbränna med höga temperaturer så att aska och restprodukter inte avsätts i systemet. att installera ett rökgasdrag. att inte ha kallt returdrag som kyler ner pannan, utan istället förvärma luften. att minska utsläpp av svavel, salpetersyra och klor genom att ha en rökgasbrunn eller tillsätta additiv. Under låglasttider, exempelvis sommar, är det lätt att få problem, då är det bra att använda solvärme eller pellets istället. Spannmålspannor kan med fördel användas även för pellets, men det går inte att göra tvärt om. Det är viktigt att vara medveten om problemen från början och anlita kunniga experter och bra leverantörer, då brukar det inte vara några problem. hela arbetslaget. Förena på detta sätt praktik och teori och skapa en skiss över hur anläggningen skall se ut. TILLSTÅND Ansök om bygglov hos kommunen, och om tillstånd från Länsstyrelsens kulturminnesvårdsenhet. Länsmuseet och Länsstyrelsen bör kopplas in i ett tidigt skede för att undvika problem. ANBUD Gör en entreprenad på anbud och få dem utvärderade av en opartisk instans. BYGG Använd i största möjliga mån egen personal. Kulvertar kan grävas vintertid när det är mindre att göra utomhus. Arbetet med pannan kan göras av någon utomstående. Se till att sätta in mätutrustning i systemet så att man lätt kan avläsa hur många kwh som går till olika byggnader. BACK UP Se till att ha kvar ett back up system i inledningsfasen. I Danmark har man sedan länge eldat med spannmål, så mångårig erfarenhet finns redan på marknaden. Även om det i dagsläget kan verka osäkert och innovativt är det bra att investera i dessa system så att tekniken kan utvecklas och bli ännu bättre. Det bedrivs i dag mycket forskning på området, bland annat inom organisationen Energigården (se länkar). Ta hjälp av etik & energi i processen. etik & energi kan bistå med billig upphandling av kunniga konsulter samt remissinstanser för avtal, anbud och systemets utformning. I etik & energis program ingår även utbildning av personal och energibesiktning av samtliga byggnader. Hur går vi tillväga? Erfarenheter från Färjelanda samfällighet: FÖRSTUDIE På ett tidigt stadium gäller det att ta fram dimensioneringsunderlag för att bedöma om förutsättningarna är gynnsamma. Det gäller t ex värmelaster, byggnadstäthet, tillgängliga bränslen, lämpliga kombinationslösningar och liknande information. FÖRANKRING Det är viktigt att förankra arbetet i arbetslag, församling och politiskt. Den lokala pressen kan användas för att få ut information till församlingsborna. KONSULTARBETE Anlita en konsult med bra referenser och erfarenhet av att arbeta med kyrkor. Låt konsulten komma och inspektera på plats och se till att samtala med alla berörda parter. Det är viktigt att få med praktikerna och stämma av med församlingens vaktmästare. Studieresor kan med fördel göras med Vad ska man tänka på? Vad man bör tänka på inför anskaffande av en närvärmecentral: Vilka fastigheter kan tänkas ingå? Diskutera med grannarna. En grundregel är ju större närvärmecentral desto större chans till lägre uppvärmningskostnad. Skötsel och ställtider skiljer inte så mycket mellan en liten och en stor anläggning. Vem ska ansvara för värmen och sköta anläggningen? Ta gärna kontakt med lantbrukare i närheten eller LRF. Många lantbrukare har tillgång till något biobränsle och kan därför ta på sig totalentreprenaden. Vad som ska gälla avtalas i ett kontrakt. Som köpare av färdig värme köper man effektiv värme mätt i energi (kwh) och ej i kg bränsle. En lösning som kan tilltala den som vill ha en bekymmersfri uppvärmning. Hur ska anläggningen dimensioneras? Ta kontakt med en specialist. En kyrka har speciella krav gällande

6 6 värme och fuktighet. Om ni lämnar ut uppvärmningen på entreprenad via ett närvärmeverk regleras detta i ett kontrakt. Oftast ligger det på entreprenörens ansvar att kunna leverera den värme som byggnaden behöver genom att dimensionera panna och rördragning rätt. Samtidigt som det är köparens ansvar att styra och fördela värmen i byggnaden. Eftersom det är flera byggnader inkopplade på samma närvärmeverk har varje byggnad en värmeväxlare, vilket innebär att byggnadernas värmesystem är avskiljt från värmecentralens. Var ska närvärmeverket ligga och hur ska den se ut för att passa in? Ett närvärmeverk kan ligga en bit ifrån känsliga miljöer. Visst är det en merkostnad att lägga längre kulvert men det kan trots allt vara en viktig investering. Undersök möjlighet att söka stöd för investeringskostnaden. För tillfället finns bl a ett konverteringsstöd till offentliga byggnader om man byter från el eller olja till biobränsle eller i så fall till värmepump. Det finns även ett stöd för energikartläggning, vilket innebär stöd till fackmannamässig bedömning av energibehov och energieffektivisering, mer information finns under Boverkets hemsida (se länkar). Hur utformas ett avtal mellan köpare och säljare av värme? Givetvis beror det på vad man har kommit överrens om. Ska köpare köpa färdig värme eller enbart bränsle eller skötsel av anläggningen? Vad som avgör är oftast de lokala förutsättningarna. Undersök förutsättningarna för de olika alternativen. Kontakta etik & energi för att få en checklista för avtal om leverans av varmvatten. Denna lista är ett stöd i de fall man ska avtala om att köpa/sälja färdig värme och där säljaren av värme äger anläggningen. Följande punkter påverkar den som tar på sig att bygga och ansvara för anläggningen Den som uppför byggnad, byggnadsinventarier (panncentral och lager) ska tänka på: Bygglovsärende, kontakta byggnadskontoret. Planera för transport av bränsle och vändplats för leveransfordon. Tillståndsfrågor, reningskrav av rökgaser, miljöbalk m.m. Rådfråga brandmyndighet och kommunens miljökontor. Om det sker på annans mark (ofri grund): Anläggningsarrende/lägenhetsarrende? Eller reglera på annat sätt? Servitut, kulvertdragning. Inlösenfrågor. Tänk dessutom på: Försäkringar som behandlar byggnaden, ansvarsfrågor, driftstopp, säkerhet vid elavbrott och leverans avbrott mot abonnent. Elabonnemang. Är din församling intresserad och vill veta mer? Kontakta: Dan Melander Verksamhetsledare etik & energi , Beatrice Torgnyson Projektsamordnare etik & energi Lars-Erik Jansson Närvärmeexpert LRF Konsult Halmstad , Länkar: Text: Beatrice Torgnyson, Lars-Erik Jansson

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Närvärmesamverkan för Svenska kyrkans församlingar, arrendatorer och lokalsamhällen SLUTRAPPORT

Närvärmesamverkan för Svenska kyrkans församlingar, arrendatorer och lokalsamhällen SLUTRAPPORT Närvärmesamverkan för Svenska kyrkans församlingar, arrendatorer och lokalsamhällen SLUTRAPPORT Projektnummer: O 10154 Projektstart: 2006 01 20 Projektslut: 2006 12 31 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Närvärmesamverkan för Svenska kyrkans församlingar, arrendatorer och lokalsamhällen SLUTRAPPORT

Närvärmesamverkan för Svenska kyrkans församlingar, arrendatorer och lokalsamhällen SLUTRAPPORT Närvärmesamverkan för Svenska kyrkans församlingar, arrendatorer och lokalsamhällen SLUTRAPPORT Projektnummer: O 10154 Projektstart: 2006-01-20 Projektslut: 2006-12-31 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Kom igång med närvärme. Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt. Smedjebacken Industrin behöver närvärmen. Söderbärke Försörjer eko-kommunen

Kom igång med närvärme. Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt. Smedjebacken Industrin behöver närvärmen. Söderbärke Försörjer eko-kommunen Närvärme i Dalarna Kom igång med närvärme 4 Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt Smedjebacken Industrin behöver närvärmen Söderbärke Försörjer eko-kommunen Sollerön Varmt och gott för skolbarnen

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Pellets ger dig tid och pengar över

Pellets ger dig tid och pengar över Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

Barnen, framtiden och miljön

Barnen, framtiden och miljön Barnen, framtiden och miljön Välkommen till en skönare värld fjärrvärmevärlden Trelleborgs Fjärrvärme AB ägs till 100 procent av Trelleborgs Kommun. Vi bedriver såväl produktion och distribution som handel

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

El och Energienheten

El och Energienheten El och Energienheten Åland har egen el- och energi lag vilket medför: Myndighetsfrågor inom el lagstiftning - Utfärdar tillstånd, utför kontroller av elinstallationer - Följa med Eu s program inom energiområdet,

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Tematisk arbetsgrupp energi

Tematisk arbetsgrupp energi Tematisk arbetsgrupp energi 1 Deltagare i gruppen Karin Hjerpe/Camilla Lagerkvist Tolke, Jordbruksverket (ordförande) Anna Lööv, Landsbygdsnätverket Andreas Hägglund, LRF Arne Andersson, Energimyndigheten

Läs mer

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar dagens och framtidens bioenergilösningar. Genom

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? SLF Projekt: Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi Partnerskap Alnarp

Läs mer

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. Från vår största förnybara resurs: skogen. Pellets är förnybar bioenergi som består av biprodukter

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Sänk värmekostnaderna Spara pengar och miljö

Sänk värmekostnaderna Spara pengar och miljö Miljö & Energi Höj värdet på huset Sänk värmekostnaderna Spara pengar och miljö i samarbete med IVT värmepumpar och Rotek Två starka aktörer i samverkan gör dig som husköpare till vinnare Det ska vara

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer