Närvärmesamverkan. Vad är Församlingarnas etik & energi? Samhället och energin. Varför är lokal bioenergi och närvärme en stor möjlighet?

Transkript

1 Närvärmesamverkan För församlingar, lokalsamhällen och lantbrukare i samverkan. ett alternativ och i så fall hur? Redan i dag kommer 25% av all energi i Sverige från bioenergi, och vi kan utan tvekan minst fördubbla användningen utan att äventyra tillgångarna. För varje liter olja som vi låter bli att förbränna minskar vi utsläppen av koldioxid med 2,5 kilo. Därför är Sveriges nationella mål är att vi år 2020 inte längre är beroende av olja för vår energiförsörjning. Även lantbruket har fått problem med den globala marknaden. Lokala producenter har svårt att klara sig och en försämrad lönsamhet gör att gårdar slås ihop och arbetstillfällen försvinner. Kan man tänka sig att samhällets behov och lantbrukets problem skulle kunna lösas med samma åtgärd? Genom produktion av förnyelsebar energi? Vad är Församlingarnas etik & energi? Samhället och energin Ett samhälles överlevnad hänger på dess möjlighet att hantera hot och förändringar. En gång i tiden bestod dessa hot mest av fysisk karaktär och man byggde höga murar eller vallgravar för att skydda våra städer. I dagsläget består hotet av en betydligt mer svårhanterlig och diffus karaktär klimatförändringar och osäker energiförsörjning med ständigt ökade priser. Samhällsutvecklingen för världens I-länder har fram till i dag kretsat kring billig energi, som först och främst har baserats på lättillgänglig olja. Vi har byggt vårt samhälle på konsumtion av fossilt bränsle som ger stora belastningar på miljön. Dessutom är vi beroende av en resurs som finns utanför landets gränser och som vi saknar kontroll över. Kommer det alltid att vara så eller är det skenande oljepriset ett första tecken på förändring? Förändringar skapar nya hot men även nya möjligheter. För att förbereda sig inför dessa är det en bra början att finna kunskap om de alternativ som finns och vilket förändringsarbete som måste till. Första steget för att ta bort vårt oljeberoende är att hitta andra källor att värma våra fastigheter med. Kan bioenergi vara Församlingarnas etik & energi är en ideell samarbetsorganisation för kyrkor, församlingar, pastorat och församlingsbor. Målsättningen är att utifrån tro och livsåskådning hjälpas åt att ställa om till en mer hållbar livsstil och bättre förvaltning, både av kyrkans resurser och av skapelsen. Inom etik & energi-programmet integreras frågor om tro, etik, församlingsliv, förvaltning, kulturmiljö och lokalt samhällsansvar, med en konkret omställning av våra energisystem och vår energikonsumtion. Något som förenar alla dessa mål är att kyrkan initierar lokal närvärmesamverkan på landsbygden. Varför är lokal bioenergi och närvärme en stor möjlighet? Svenska kyrkan äger nära byggnader i landet som förbrukar stora mängder energi och ekonomiska resurser. I dagsläget är många församlingar beroende av ohållbara energilösningar, minst 80% använder el och olja för sin uppvärmning. Det är även dessa energisystem som är dyrast, och priserna fortsätter att stiga. Att vara beroende av olja och el är inte ett hållbart sätt att förvalta vare sig kapital eller skapelsen. Fjärrvärme, baserat på bioenergi, är ett av de mest miljövänliga och ekonomiskt fördelaktiga alternativen för energiförsörjning. I glesbygd och landsbygd, där det inte är ett alternativ att ansluta sig till det centrala fjärrvärmenätet, kan man skapa privata mindre centraler för eldning med biobränslen, så kallad närvärme.

2 2 Genom att lokala lantbrukare och församlingar går samman kan hållbara energilösningar skapas på ett praktiskt sätt. Energin produceras lokalt och minskar behovet av transporter, vilket innebär ytterligare en miljövinst. Lokala arbetstillfällen och kretslopp skapas och lantbrukaren har redan den utrustning som krävs för att producera t ex havre som bränsle. Åkerbränslen bidrar sist men inte minst till att vi bevarar de vackra öppna landskapen, som ingår i de svenska miljömålen. Spannmål, framförallt havre, kan eldas för att ge värme. Energiskog består av Salix, snabbväxande pilarter. Salix är det dominerande åkerbränslet för bioenergi i Sverige. Flis från Salix eldas för att ge värme och el. Församlingar är den ideala parten för att starta upp och ansvara för lokala närvärmecentraler. Man är en naturlig knytpunkt i samhället, har ett etiskt och socialt ansvar samt möjlighet att finansiera investeringen. Genom att initiera en närvärmesamverkan får man i gång ett naturligt samarbete med bygden, skapar arbetstillfällen, främjar landsbygdsutvecklingen, värnar miljön och sist men inte minst sänker sina egna energikostnader avsevärt. I normalfallet innebär lokala centraler med bioenergi att kostnaderna sänks med 50 procent, jämfört med el och olja. För att minska energikostnaderna ytterligare kan man sälja energi till närliggande byggnader. Genom att se över och ställa om sina uppvärmningssystem kan församlingarna på detta sätt frigöra ekonomiska resurser som i stället kan användas till verksamhet och bistånd. I dagsläget står jordbruken inför fallande inkomster från försäljning av jordbruksprodukter. Tidigare brukad mark får friställas och kommer på sikt att växa igen. I stället för att lägga ner jordbruk, och låta mark växa igen, kan lantbrukare odla bioenergi för en hållbar energiförsörjning. Det minskar importberoendet, bidrar till att lösa miljöproblemen och gör det möjligt för människor att försörja sig på landsbygden. Åkerbränslen som energiskog, stråbränslen, vallgrödor, och spannmål kan användas för produktion av värme, el eller drivmedel och bli ett viktigt komplement till skogsbränslen för att ersätta fossila bränslen. Alla dessa biobränslen är förnyelsebara och bidrar inte till växthuseffekten. För lantbrukare som vill arbeta med bioenergi finns det två alternativ. Antingen kan man sälja och leverera bränsle, eller så kan man sälja och leverera färdig värme. Det senare alternativet innebär att lantbrukaren står för investering, uppbyggnad och skötsel av närvärmecentralen. Stråbränslen består av energigräs och halm som kan användas i produktion av värme och el. Rörflen är det energigräs som lämpar sig bäst för odling under svenska förhållanden. Vallgrödor, som baljväxter och gräs, kan rötas tillsammans med gödsel eller avfallsprodukter för att få biogas. Biogasen kan ge värme, el eller drivmedel. Lusern är en vallgröda som är lämplig att röta. Källa: Fokus nr 4, 2004, Svebio Hur fungerar närvärme? Principen är den samma som för fjärrvärme fast i mindre skala. Värme produceras i en central och leds sedan ut till en eller flera byggnader i ett värmenät (kulvert) med hetvatten. Bränslet i centralen eller pannan är oftast miljövänligt biobränsle, som flis, pellets, halm eller spannmål. Om det är långt mellan de olika byggnaderna kan det vara svårt att få systemet lönsamt. Ju fler som ansluter sig i samma område, desto billigare och bättre blir systemet. Det som bestämmer anläggningens utformning är antalet fastigheter som kan inkopplas, värmebehovet för de olika fastigheterna, typ av panna, placering av panncentral, val av bränsle, längden på kulvert m.m. Storleken på närvärmecentralen baseras på det befintliga fastighetsbeståndet och kan egentligen göras väldigt liten om så önskas. Fördelar med närvärme är att det är bekvämt för den enskilde och att man ersätter ett stort antal pannor med en panna, vilket ger högre verkningsgrad, minskade utsläpp och lägre pris. Närvärmen är ofta kon-

3 3 skall gynnas i beskattningsavseende. Så för anläggningar som eldas med biobränsle bör man kunna räkna med en relativt gynnsam utveckling. Generellt sett har förnyelsebar energianvändning lägre driftskostnader men kräver högre investering och mer tillsyn. För den som har investeringskapital och/eller arbetstid till försäljning finns flera affärsmöjligheter att tjäna pengar på den lägre driftskostnaden. Man kan investera i en anläggning och sälja färdig värme alternativt investera i en anläggning och sedan hyra ut den eller erbjuda sina tjänster när det gäller skötsel av en annan ägares anläggning. Erfarenheter av närvärme kurrenskraftig mot andra värmealternativ. Man har dessutom möjlighet att välja olika typer av bränsle beroende på vilken panntyp man väljer. Skorsten behövs inte och pannrummet kan användas till annat eftersom pannan och eventuell oljetank tas bort. Närvärme är dessutom enklare, tryggare och renare än traditionella oljepannor. Ytterligare en fördel med närvärme är att det är enkelt att i framtiden ansluta sig till ett fjärrvärmenät om möjlighet skulle erbjudas. Närvärme ger brukarna och ägarna möjlighet att få insyn och inflytande över sina värmekostnader. Genom att använda biobränsle skapar man positiva effekter i det lokala skogs- och lantbruket samtidigt som värmekostnaderna kan hållas nere. I kombination med solvärme ökar bekvämligheten och den så kallade låglasteldningen (sommartid) med sin försämrade verkningsgrad kan undvikas. Erfarenheter från en anläggning för Gudhems blommor i Falköping visar att investeringen för anläggningen återbetalade sig på endast tre år. Investeringskostnaden var kr och den årliga besparingen blev kr. Dessutom kunde man sänka huvudsäkringen från 250 till 80 ampere och på så sätt spara ytterligare kr per år (energycentre.info). Den allmänna inställningen i världen är att biobränslen Färjelanda kyrkliga samfällighet, Dalsland Färjelanda kyrkliga samfällighet har i dagsläget byggt två närvärmecentraler som eldas med havre, och man håller på att bygga en tredje. För samfälligheten fanns det tre bra anledningar att satsa på en spannmålsdriven anläggning. För det första så var det en chans att investera i billig energiförsörjning, Färjelanda samfällighet räknar med att spara ungefär hälften av sina energikostnader. För det andra har man skapat ett nytänkande och fått chansen att vara först med något och vara en förebild. Sist men inte minst har de påverkat det omgivande samhället och skapat en medvetenhet om att kyrkan finns. Kyrkan är huvudman för anläggningen och värmer sina egna fastigheter i samarbete med lantbrukare som levererar havre. Man valde att äga anläggningen själva för att ha mer kontroll. För att få in anbud på havre annonserade man i den lokala tidningen. I dag är det en organisation med tio lantbrukare, som via en samordnare, försörjer anläggningen med bränsle. Anbuden togs in per eldningssäsong och i dagsläget betalar man en krona plus moms per kilo havre. Samfälligheten sköter och driver anläggningen själva och det krävs endast två timmars arbete i veckan för att ta hand om sotning och aska. Man har valt en förbränningsugn där havren får brinna flera gånger så att askan pulveriseras extra mycket och minskar från det normala 7-8 procent till 3-4 procent. Askan läggs sedan i den egna komposten och återförs till åkrarna i bygden för att skapa ett kretslopp. Viktiga erfarenheter från arbetet är att man måste ha en ackumulatortank, vilket innebär att man får anpassa systemet efter detta. Färjelanda förordar även att man installerar mätutrustning så att man lätt kan ha uppsikt över hur mycket energi som går till olika byggnader.

4 4 Det absolut främsta rådet de har till andra församlingar är att man måste tro på det man gör och se till att engagera och involvera personalen. Kontaktperson: Sven Åke Högsell, Tel: Mobil: Tofteryds bygdeförening, Småland I Tofteryd är det bygdeföreningen som har tagit initiativet till en närvärmeanläggning som i dagsläget drivs med pellets. Bygdeföreningen har investerat i anläggningen och driver den för att få energi till sina egna byggnader, samt för att sälja energi till den närliggande kyrkan och en större villa. Kyrkan har betalat en anslutningsavgift och slutit avtal på att betala för energin enligt kommunens pristabell för fjärrvärme. I vanliga fall är det mark som stått i träda som brukas för produktion av bioenergi, inte de åkrar vi behöver för matproduktion. Att sända säckar med spannmål till utvecklingsländer är inte heller den mest effektiva formen av bistånd, eftersom det riskerar att slå ut den lokala produktionen. Därför är det mer fördelaktigt att minska sina energikostnader och skänka de sparade pengarna i bistånd istället. Sist men inte minst har havre med fördel använts som bränsle förut åt hästar som var våra transportfordon förr i tiden! Fördelar och nackdelar med spannmål som energikälla För att få en långsiktigt hållbar lösning har man satsat på flexibilitet och kan i samma panna använda både havre, pellets och flis. Dessutom har föreningen installerat två pannor för att ha en säkerhet i systemet så att en panna alltid skall finnas och fungera. Båda pannorna är på under 100 kwh (98 kwh) eftersom det är en gräns för säkerhet som innebär mer byråkrati. För att i framtiden kunna komplettera systemet med solvärme för sommarbehovet har en ackumulatortank installerats. Kontaktperson: P-O Toftgård, Tel: Vickleby arrendator, Öland På Öland har en av Växjö stifts arrendatorer tagit initiativet till en spannmålseldad närvärmeanläggning. Än så länge finns anläggningen bara på planeringsstadiet, men tankarna och planerna är långt gångna. Man har för avsikt att bygga en anläggning som kommer att försörja såväl den egna gården som kyrka, folkhögskola och närliggande privata bostäder. Kontaktperson: Johan Åhlund, Tel: Är det rätt att elda med havre? Är det verkligen etiskt försvarbart att elda upp mat? Det är en vanlig diskussion som uppstår i samband med eldning av havre. Men det är viktigt att se spannmålen som en förnyelsebar energiråvara i kontrast till fossila bränslen. Istället för att odla energiskog odlar man havre som lätt kan produceras med befintlig kunskap och maskinpark samt är lika lätthanterlig som pellets. Dessutom kan havre skördas varje år, vilket inte går med energiskog. Att sälja spannmål som bioenergi är också en möjlig avsättning för skördar som är otjänliga som föda. Fördelar med spannmål: förnyelsebart bränsle arbetstillfällen genereras på landsbygden landskapet hålls öppet lokala kretslopp kan knytas pengar, resurser och energi omsätts lokalt spannmål är i dagsläget billigare än pellets befintlig teknik och maskinpark kan användas Nackdelar med spannmål: mer aska bildas jämfört med pelletseldning mer förvaringsutrymme krävs för bränslet rökgaserna orsakar korrosion, så det är viktigt att ha en keramisk skorsten

5 5 För att inte misslyckas med spannmålseldning bör man tänka på följande: att alltid förbränna med höga temperaturer så att aska och restprodukter inte avsätts i systemet. att installera ett rökgasdrag. att inte ha kallt returdrag som kyler ner pannan, utan istället förvärma luften. att minska utsläpp av svavel, salpetersyra och klor genom att ha en rökgasbrunn eller tillsätta additiv. Under låglasttider, exempelvis sommar, är det lätt att få problem, då är det bra att använda solvärme eller pellets istället. Spannmålspannor kan med fördel användas även för pellets, men det går inte att göra tvärt om. Det är viktigt att vara medveten om problemen från början och anlita kunniga experter och bra leverantörer, då brukar det inte vara några problem. hela arbetslaget. Förena på detta sätt praktik och teori och skapa en skiss över hur anläggningen skall se ut. TILLSTÅND Ansök om bygglov hos kommunen, och om tillstånd från Länsstyrelsens kulturminnesvårdsenhet. Länsmuseet och Länsstyrelsen bör kopplas in i ett tidigt skede för att undvika problem. ANBUD Gör en entreprenad på anbud och få dem utvärderade av en opartisk instans. BYGG Använd i största möjliga mån egen personal. Kulvertar kan grävas vintertid när det är mindre att göra utomhus. Arbetet med pannan kan göras av någon utomstående. Se till att sätta in mätutrustning i systemet så att man lätt kan avläsa hur många kwh som går till olika byggnader. BACK UP Se till att ha kvar ett back up system i inledningsfasen. I Danmark har man sedan länge eldat med spannmål, så mångårig erfarenhet finns redan på marknaden. Även om det i dagsläget kan verka osäkert och innovativt är det bra att investera i dessa system så att tekniken kan utvecklas och bli ännu bättre. Det bedrivs i dag mycket forskning på området, bland annat inom organisationen Energigården (se länkar). Ta hjälp av etik & energi i processen. etik & energi kan bistå med billig upphandling av kunniga konsulter samt remissinstanser för avtal, anbud och systemets utformning. I etik & energis program ingår även utbildning av personal och energibesiktning av samtliga byggnader. Hur går vi tillväga? Erfarenheter från Färjelanda samfällighet: FÖRSTUDIE På ett tidigt stadium gäller det att ta fram dimensioneringsunderlag för att bedöma om förutsättningarna är gynnsamma. Det gäller t ex värmelaster, byggnadstäthet, tillgängliga bränslen, lämpliga kombinationslösningar och liknande information. FÖRANKRING Det är viktigt att förankra arbetet i arbetslag, församling och politiskt. Den lokala pressen kan användas för att få ut information till församlingsborna. KONSULTARBETE Anlita en konsult med bra referenser och erfarenhet av att arbeta med kyrkor. Låt konsulten komma och inspektera på plats och se till att samtala med alla berörda parter. Det är viktigt att få med praktikerna och stämma av med församlingens vaktmästare. Studieresor kan med fördel göras med Vad ska man tänka på? Vad man bör tänka på inför anskaffande av en närvärmecentral: Vilka fastigheter kan tänkas ingå? Diskutera med grannarna. En grundregel är ju större närvärmecentral desto större chans till lägre uppvärmningskostnad. Skötsel och ställtider skiljer inte så mycket mellan en liten och en stor anläggning. Vem ska ansvara för värmen och sköta anläggningen? Ta gärna kontakt med lantbrukare i närheten eller LRF. Många lantbrukare har tillgång till något biobränsle och kan därför ta på sig totalentreprenaden. Vad som ska gälla avtalas i ett kontrakt. Som köpare av färdig värme köper man effektiv värme mätt i energi (kwh) och ej i kg bränsle. En lösning som kan tilltala den som vill ha en bekymmersfri uppvärmning. Hur ska anläggningen dimensioneras? Ta kontakt med en specialist. En kyrka har speciella krav gällande

6 6 värme och fuktighet. Om ni lämnar ut uppvärmningen på entreprenad via ett närvärmeverk regleras detta i ett kontrakt. Oftast ligger det på entreprenörens ansvar att kunna leverera den värme som byggnaden behöver genom att dimensionera panna och rördragning rätt. Samtidigt som det är köparens ansvar att styra och fördela värmen i byggnaden. Eftersom det är flera byggnader inkopplade på samma närvärmeverk har varje byggnad en värmeväxlare, vilket innebär att byggnadernas värmesystem är avskiljt från värmecentralens. Var ska närvärmeverket ligga och hur ska den se ut för att passa in? Ett närvärmeverk kan ligga en bit ifrån känsliga miljöer. Visst är det en merkostnad att lägga längre kulvert men det kan trots allt vara en viktig investering. Undersök möjlighet att söka stöd för investeringskostnaden. För tillfället finns bl a ett konverteringsstöd till offentliga byggnader om man byter från el eller olja till biobränsle eller i så fall till värmepump. Det finns även ett stöd för energikartläggning, vilket innebär stöd till fackmannamässig bedömning av energibehov och energieffektivisering, mer information finns under Boverkets hemsida (se länkar). Hur utformas ett avtal mellan köpare och säljare av värme? Givetvis beror det på vad man har kommit överrens om. Ska köpare köpa färdig värme eller enbart bränsle eller skötsel av anläggningen? Vad som avgör är oftast de lokala förutsättningarna. Undersök förutsättningarna för de olika alternativen. Kontakta etik & energi för att få en checklista för avtal om leverans av varmvatten. Denna lista är ett stöd i de fall man ska avtala om att köpa/sälja färdig värme och där säljaren av värme äger anläggningen. Följande punkter påverkar den som tar på sig att bygga och ansvara för anläggningen Den som uppför byggnad, byggnadsinventarier (panncentral och lager) ska tänka på: Bygglovsärende, kontakta byggnadskontoret. Planera för transport av bränsle och vändplats för leveransfordon. Tillståndsfrågor, reningskrav av rökgaser, miljöbalk m.m. Rådfråga brandmyndighet och kommunens miljökontor. Om det sker på annans mark (ofri grund): Anläggningsarrende/lägenhetsarrende? Eller reglera på annat sätt? Servitut, kulvertdragning. Inlösenfrågor. Tänk dessutom på: Försäkringar som behandlar byggnaden, ansvarsfrågor, driftstopp, säkerhet vid elavbrott och leverans avbrott mot abonnent. Elabonnemang. Är din församling intresserad och vill veta mer? Kontakta: Dan Melander Verksamhetsledare etik & energi info@etikochenergi.se , Beatrice Torgnyson Projektsamordnare etik & energi Beatrice.torgnyson@etikochenergi.se Lars-Erik Jansson Närvärmeexpert LRF Konsult Halmstad Lars-erik.jansson@konsult.lrf.se , Länkar: Text: Beatrice Torgnyson, Lars-Erik Jansson