Kom igång med närvärme. Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt. Smedjebacken Industrin behöver närvärmen. Söderbärke Försörjer eko-kommunen

Transkript

1 Närvärme i Dalarna

2 Kom igång med närvärme 4 Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt Smedjebacken Industrin behöver närvärmen Söderbärke Försörjer eko-kommunen Sollerön Varmt och gott för skolbarnen 5 steg för närvärme

3 Kom igång med närvärme Driftsäkert och bekvämt. Bra för miljön och hembygden. Och med en genomtänkt anläggning även god ekonomi, både för dig som producerar och för dig som är kund. Närvärme kan bäst liknas vid fjärrvärme fast i betydligt mindre format. En pannläggning som försörjer alltifrån ett par fastigheter upp till hundratals lägenheter, skolor och industrier med värme. Energin kommer från lokalt producerat biobränsle som är produkter från skog och åkermark. Den lokala tillgången av biobränsle styr ofta vilken typ av biobränsle som används. Skogsflis, salix och spannmål är några exempel. I stället för att varje fastighetsägare själv ska sköta sin uppvärmning levereras värmen från en gemensam panncentral. Varmvatten cirkulerar i närvärmens nät av kulvertrör och via värmeväxlare överförs energin till respektive fastighets värmesystem. Närvärmeanläggningen drivs oftast av lokala entreprenörer som lantbrukare och småföretagare, och hjälper därmed till att skapa arbetstillfällen i bygden. Antalet anläggningar och antalet kunder växer stadigt. Närvärme är en trygg lösning för att säkra en långsiktigt hållbar uppvärmning som bygger på förnybar energi. Fakta Panncentraler och värmenät drivs ofta av lokala entreprenörer. Det finns olika lösningar för ägande och drift, som bolag, ekonomisk förening eller byalag. Kommunen kan också vara ägare. Energikällan är biobränsle som kommer från närområdet. I det svenska landskapet finns det gott om biobränsle i skogen och på våra åkrar som väntar på att användas. Närvärme är det småskaliga svaret på fjärrvärme. Det kan räcka med några få kunder för att närvärmen ska fungera bra med tanke på ekonomi och driftsäkerhet. Närvärme fungerar lika bra för enskilda hushåll och flerfamiljshus som för industrier och offentliga byggnader. Genom att öka användningen av biobränsle kan vi minska utsläppen av koldioxid. Det är bra för klimatet. 4 NÄRVÄRME I DALARNA NÄRVÄRME I DALARNA 5

4 KARLBO Kundkretsen växer stadigt Biovärme i Dalarna AB:s flisanläggning värmer sju hyreshus i Karlbo utanför Krylbo. Bränslet är i huvudsak lokalt producerat och kommer från någon av bolagets 42 aktieägare. Att få tag på flis av bra kvalitet har visat sig vara den största utmaningen för Biovärme i Dalarna AB, vars anläggning i Karlbo har varit i drift sedan Flisaren och aktieägaren Bengt Mårts står för en stor del av det bränsle som används i dag och han är även ansvarig för att det alltid finns flis att tillgå. Vi skulle vilja ha lager med olika sorters flis, men där är vi inte ännu, säger han. I dagsläget försörjer Biovärme i Dalarna AB sju hyreshus, men har potential för fler i och med det 1,3 kilometer långa kulvertnätet. Arbetet med att skaffa fler kunder pågår och styrelsen är hoppfull. Det finns flera potentiella kunder som vi för diskussion med, bland annat ett helt villaområde, berättar ordförande Carl-Johan Wedin. Vid sådana diskussioner gäller det att ha tålamod. Det finns potential att tjäna pengar, men det är inget som händer på en vecka, säger Hans Andersson, kassör i Biovärme i Dalarna AB. I startskedet krävs det mycket arbete för att få det att fungera. Tid och resurser som Biovärme i Dalarna AB nu börjar få igen. Vi lär oss nya saker hela tiden och får med oss erfaranheter som vi kommer att ha stor nytta av när vi bygger ytterligare anläggningar, säger Carl- Johan Wedin. Biovärme i Dalarna AB, som förutom den egna anläggningen i Karlbo även driver en anläggning i Hedemora, vill skapa ännu fler möjligheter till närvärme i Avesta, Hedemora och Säter. Diskussioner förs med kommunerna samt olika intressenter och argumenten är självklara. Jag brukar jämföra med en villavärmepump, som för att ge värme kräver el från till exempel ett kolkraftverk i Tyskland. Vår lösning kräver inga långa bränsletransporter samtidigt som den ger sysselsättning lokalt, säger Hans Andersson. Carl-Johan Wedin, som är styrelseordförande i Biovärme i Dalarna AB, tillsammans med flisaren och aktieägaren Bengt Mårts. Anläggningen i Karlbo utanför Avesta värmer totalt sju hyreshus. Biovärme i Dalarna AB Tips Ägare Anläggning Kulvertnät 42 aktieägare varav samtliga är lantbrukare eller skogsägare i Avesta, Hedemora eller Säter. En fast Rekapanna på 495 kw. 1,3 km. Inventera området efter tänkbara kunder, exempelvis kyrkor, församlingshem eller skolor. Var engagerad och envis då det är ett arbete som ger resultat på lång sikt. Besök liknande anläggningar för att få inspiration och idéer. Byggår Välj bränsle med omsorg. Kunder Tre olika kunder med sammanlagt sju hyresfastigheter. Det gäller att ha lite tur och vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Kontakt Carl-Johan Wedin, Skriv avtal med ett antal kunder innan ni drar igång. 6 NÄRVÄRME I DALARNA NÄRVÄRME I DALARNA 7

5 SMEDJEBACKEN Industrin behöver närvärmen Ingemar Löfs drivkraft är att tjäna miljön och sig själv. Hans närvärmeanläggning i Smedjebacken värmer i dagsläget tre industrifastigheter och en villa. Om ett par år hoppas han även ha en anläggning för solenergi och därmed kunna låta pannan vila över sommarmånaderna. Fastigheten där Ingemar Löfs firma Dala Elektrolindningar huserar har värmts upp med flis sedan Ingemar Löf tog över fastigheten 1992 och har sedan dess funderat på möjligheterna att sälja värme. När den gamla pannan behövde bytas ut för några år sedan projekterade Ingemar Löf för en ny anläggning. Han räknade på kilowatt och ören och arrangerade informationsträffar med förhoppning att knyta till sig grannföretagen. En bensinmack sa ja direkt och när även ett nyöppnat varuhus på kvadratmeter sa ja tryckte Ingemar Löf på startknappen. Efter en kort och intensiv byggperiod stod anläggningen klar i oktober Innan jag bestämde mig var jag runt och tittade på olika anläggningar. I slutändan valde jag inte den billigaste utan värdesatte att ha en leverantör här i närheten. Närheten och att inte behöva frakta bränslet långt är och har alltid varit Ingemars Löfs huvudtanke. Idag köper han flis från närliggande företag och efter många år i flisbranschen väljer han med omsorg. Generellt är den dyraste flisen den som är bäst att elda, säger han och jämför med de stora värmeverken, som har möjlighet att ta prov på alla lass och betala för mängden energi. Ingemar Löf hoppas att han via den förhållandevis nystartade föreningen NärvärmeNätet Mitt i framtiden ska kunna göra större upphandlingar och att de små närvärmeanläggningarna därmed ska kunna köpa flis på samma villkor som de stora. För Ingemar Löfs del är arbetet med närvärmeanläggningen en bisyssla, annars arbetar han mer än heltid med firman Dala Elektrolindningar, som bland annat reparerar elmotorer, pumpar och växellådor. Eldningen sköter jag på min fritid och vore det inte så kul att elda skulle jag inte hålla på, säger han. Samtidigt ser han en stor potential i försäljning av miljövänligt bränsle framöver. Självklart gör jag inte en sådan här satsning på många miljoner utan en vision att tjäna pengar. Jag tror inte att uppvärmning med olja är ett alternativ om 15 år och då kommer industrin att behöva en billig och miljövänlig lösning. Inom ett par år hoppas Ingemar Löf även kunna anlägga den solenergianläggning som han nyligen fått bidrag från Länsstyrelsen till. Han vill använda en ny teknik som gör elström av solenergi. Samtidigt som han kan sälja ström kräver solenergianläggningen kylvatten, som via närvärmenätet i sin tur kan ge värme under sommarmånaderna. Entreprenören Ingemar Löf driver Bävergläntans Fastighets AB, vars flisanläggning värmer tre industrifastigheter och en villa. Så småningom vill Ingemar Löf även driva en anläggning för solenergi. Ägare Bävergläntans Fastighets AB Ingemar Löf Tips Åk runt och titta på olika anläggningar. Anläggning Mekanoanläggning Arimax 800 kw. Var lyhörd och be om tips och råd. Kulvertnät 400 m. Byggår Gör skriftliga avtal med nya kunder. Informera alla inblandade. Kunder Tre större industrifastigheter och en villa. Skaffa en bra bankkontakt. Kontakt Ingemar Löf, NÄRVÄRME I DALARNA NÄRVÄRME I DALARNA 9

6 SÖDERBÄRKE Försörjer eko-kommunen Söderbärke Bioenergi AB har i 15 års tid försett en stor del av Söderbärke med värme. Söderbärke Bioenergi har dock bara en enda kund, Smedjebacken Energi och Vatten, som i sin tur äger fjärrvärmenätet och säljer värme till kunderna. Göran Hindefelt gjorde i början av 90-talet verklighet av tankarna på ett lokalt flisvärmeverk i Söderbärke. Idéerna hade dock funnits under lång tid. Redan på 50-talet ifrågasatte min far att vi värmde husen med olja från andra sidan jordklotet samtidigt som vi hade massor med ved runt knuten, berättar Göran Hindefelt. Smedjebackens kommun såg potentialen i Görans idé och satsningen gick helt i linje med kommunens plan att bli en så kallad ekokommun. Samtidigt projekterade Smedjebacken Energi och Vatten för ett nytt fjärrvärmenät och det hela ledde till ett unikt samarbete där Söderbärke Bioenergi äger panncentralen och Smedjebackens energi står för kulverten. I dag värmer flisanläggningen både skolan och kyrkan samt ett flertal hyreshus och villor i centrala Söderbärke, totalt handlar det om 33 kunder. Pannan, som eldas med flis med upp till 50 procents fuktighet, har en effekt på 880 kw och när temperaturen kryper under noll krävs full körning. I och med det finns inga stora planer på utökning av kundkretsen och kulverten. Det finns möjligtvis någon enstaka villa som vi skulle kunna utöka med, annars kör vi för fullt, berättar Lars Engberg, fjärrvärmechef på Smedjebacken Energi och Vatten. Det senaste året producerade Söderbärke Bioenergi MWh, vilket motsvarar 93 procent av värmebehovet. Resterande del produceras med ett äldre oljeeldat värmeverk. Göran Hindefelt har eldat med flis sedan 60-talet och hade därmed mycket erfarenhet av fliseldning. Men trots det krävde den nya anläggningen mycket arbete, framför allt i början. Det tar minst ett eller ett par år innan man lär sig anläggningen. Dessutom krävs det justering och utveckling efterhand, säger Göran Hindefelt. Även om den ekonomiska vinningen är viktig så är både Göran Hindefelt och Lars Engberg överens om att det krävs ytterligare drivkrafter för att lyckas i en sådan här satsning. Det har inte gått riktigt lika bra som vi hade tänkt ekonomiskt, framför allt på grund av de höjda flispriserna, men vi håller oss flytande, säger Göran Hindefelt. Ägare Anläggning Söderbärke Bioenergi AB 30 aktieägare, varav de flesta är skogsägare men även Smedjebacken Energi och Vatten samt Svenska kyrkan. Hotab, en 880 kw flispanna för fuktig flis. Tips Gör ordentliga avtal vid upphandling av panna och var noga med att ange vem som gör vad och när. Kolla referenser vid val av leverantör. Inventera området för potentiella kunder och börja sedan med större kunder för att snabbare få ekonomi i projektet. Göran Hindefelt är driftschef för panncentralen som förser Söderbärke med värme. Söderbärke Bioenergi AB äger anläggningen och Lars Engberg, fjärrvärmechef, är nöjd med samarbetet. Kulvertnät Cirka 2 km. Gör en noggrann uppföljning av energibalansen. Byggår Kunder Kontakt Smedjebackens Energi och Vatten, som i sin tur förser 33 kunder med värme. Göran Hindefelt, Söderbärke Bioenergi AB, hindefelt@telia.com Lars Engberg, Smedjebacken Energi och Vatten, lars.engberg@seab.smedjebacken.se 10 NÄRVÄRME I DALARNA NÄRVÄRME I DALARNA 11

7 SOLLERÖN Varmt och gott för skolbarnen Håkan Duhlbo på Sollerö Timmer har jobbat med flis- och pannskötsel i mer än tio år. Företaget har dock aldrig tidigare ägt en panna och när det beslutades att alla kommunala fastigheter skulle sluta elda med olja såg Håkan möjligheten. Sollerö Timmer fick nyligen klartecken att bygga den anläggning som ska värma Sollerö skola. I och med att anläggningen ska vara igång till skolstarten väntar en intensiv byggperiod över sommarmånaderna. Håkan Duhlbo har funderat på möjligheterna att sälja värme i många år och i och med det kommunala beslutet verkställdes planerna. Vi erbjöd oss att sköta uppvärmningen av skolan med en flisanläggning, säger han. I början av processen var det motigt i och med att Sollerö Timmers lösning såg ut att bli för dyr. Vi räknade och räknade och tillslut hittade vi ett upplägg som inte var dyrare än någonting annat. I slutändan tog Sollerö Timmer de kommunala politikerna till sin hjälp. I kommunens energi- och miljöplan fanns argument som Håkan Duhlbo använde till sin fördel. Där stod att uppvärmningen skulle ske med förnybar energi och vara lokalt producerad, vilket var klockrent för vår del. I dagsläget har Sollerö Timmer bara klart med skolan som kund, men Håkan Duhlbo hoppas på ytterligare kunder framöver. Det krävs för att verksamheten ska bli lönsam. Kyrkan, som i dagsläget använder elvärme, ligger närmst till hands, berättar Håkan. Dessutom finns ytterligare potentiella kunder i form av större fastigheter i området. I startskedet kommer Sollerö Timmer att börja med att lägga ungefär 50 meter kulvert, vilket är dimensionerat för skolan. Det är väldigt mycket berg i området och på grund av kostnaden får vi därför bygga ut efterhand. För Sollerö Timmer är närvärmeanläggningen en naturlig utveckling av företaget. Byggbranschen är säsongsbetonad och i perioder är det väldigt hög efterfrågan samtidigt som det ibland är mindre jobb. Detta är en verksamhet som rullar och går året om, säger Håkan Duhlbo, som kommer att sköta anläggningen ihop med sina två bröder. Sollerö Timmer kommer självklart att stå för en stor del av den flis som kommer att användas som bränsle. Närvärme fungerar lika bra för enskilda hushåll och flerfamiljshus som för industrier och offentliga byggnader. Sollerö Timmer Tips Ägare Anläggning Sollerö Timmer AB. Swebo, skogsflispanna, 500 kw. Gör en ordentlig ekonomisk kalkyl. Välj en leverantör som du har förtroende för. Kulvertnät Cirka 300 m. Välj en teknik som du känner till och vet fungerar. Byggår Klart till höstterminen Kunder Mora kommun. Kontakt Håkan Duhlbo, NÄRVÄRME I DALARNA NÄRVÄRME I DALARNA 13

8 5 steg för närvärme Steg 1 Vill du börja leverera närvärme eller har du tröttnat på höga uppvärmningskostnader och mycket eget arbete och vill veta om din fastighet kan värmas med närvärme? Börja med att undersöka den lokala marknaden. Hur många fastigheter i grannskapet är intresserade av din idé och kan tänka sig att ansluta till närvärmesystemet? Steg 2 Bra argument att lyfta fram är att närvärme bygger på förnybar energi, ger arbetstillfällen i bygden, är driftsäkert och bekvämt, samt ekonomiskt tilltalande när tillräckligt många fastigheter ingår i systemet. Närvärmen ger också en flexibilitet, kontroll och närhet som saknas i större system. Steg 3 Vid ett positivt svar hämta in så mycket kunskap som möjligt. Utnyttja alla goda exempel som finns, kontaktpersonerna i den här broschyren kan lotsa dig vidare. Det är ett bra sätt att undvika fallgropar. Både för dig som leverantör och för dig som blivande kund. Bra information om närvärme finns på: Du kan även kontakta din företagarcoach på LRF Dalarna. Steg 4 Som blivande leverantör av närvärme, och innan du sätter spaden i marken, måste du göra en företagsekonomisk analys och en affärsplan. Kostnader för själva anläggningen, kostnader för närvärmenätet och kostnader för drift är givna frågor. Du som kund vill naturligtvis veta priset för anslutning till närvärmen och priset för den energi som du löpande kommer att köpa. Energilots i Dalarna Den här foldern har gjorts inom projektet Energilots i Dalarna ( ). Projektet lotsar och informerar om förnybar energi från de gröna närningarna. Närvärme och biogas är två fokusområden för projektet. I den här foldern presenteras vad närvärme är och hur det kan vara att driva en mindre värmeanläggning utifrån faktiska exempel i länet. Denise Fahlander, projektledare i Energilots i Dalarna och företagarcoach förnybar energi. E-post: denise.fahlander@lrf.se Telefon: NärvärmeNätet Mitt Under 2009 bildandes föreningen NärvärmeNätet Mitt. Det är personer som driver mindre biobränsleeldade värmeanläggningar som gått samman för att utbyta erfarenheter och gemensamt lära sig mer, till exempel att hitta bättre rutin på att kontrollera kvalitet och prisbild för flis och annat biobräsle till sina pannor. Tre av föreningens medlemmar deltar med sina anläggningar i det här materialet. Rickard Enberg, ordförande i NärvärmeNätet Mitt. E-post: rickard@furudalsbruk.se Telefon: Steg 5 Finns det inga fallgropar? Självklart, inget energisystem är ofelbart men med närvärme finns alla möjligheter att ta kontroll över miljöpåverkan, driftsäkerhet och ekonomi. Närvärme betyder exakt det ordet säger: värme producerad i din närhet. Det är en bra garanti. 14 NÄRVÄRME I DALARNA

9 LRF Foto: Ester Sorri, Ulf Palm, Malin Björkqvist. Lantbrukarnas Riksförbund är en intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRFs nästan medlemmar driver tillsammans företag vilket gör oss till Sveriges största småföretagarorganisation. Våra medlemmar bedriver företag inom ett 60-tal olika näringsverksamheter där jorden, skogen, trädgården och landsbygdens miljö är grundläggande resurser. En genomsnittsbonde har 3,7 olika verksamheter på sin gård. Det kan till exempel vara inom mjölkproduktion, köttproduktion, bioenergi, spannmålsodling, hästverksamhet, småskalig livsmedelsförädling, turism eller skogsbruk. Skogsnäringen är Sveriges största exportkälla. LRF ska medverka till att utveckla företag och företagare inom de gröna näringarna så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. Lantbrukarnas Riksförbund. Telefon