Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag

Transkript

1 Ekonomisk kartläggning av farmarenergibolag LRF-konsult 26

2 Innehåll Sammanfattning Förord Inledning Metod Marknaden Lönsamhet hos medelföretaget Ökande effektivitet Förräntning Bruttovinsten Intäkt per levererad energi Leverera värme till industrier Bränslen Vinst per levererad energi Arbetskostnad per levererad energi Utveckling av eget kapital Kort presentation av företagen Sammanfattning Undersökningen omfattar elva företag som levererar värme till kunder som är kommuner, villaägare och fastighetsägare. Under de fyra år som den här undersökningen omfattar har företagen ökat sin produktion av värme med mer än 16 %. Ett av företagen driver en värmeanläggning som ägs av ett fastighetsbolag, övriga äger värmecentralen och några äger även kulvertsystemet. Värmen säljs antingen vid pannrumsvägg eller i abonnentcentral beroende på vem som äger kulvertsystemet, priset varierar mellan 319 och 78 kronor per megawattimme. Priset tas ut på olika sätt i form av rörligt energipris, fast abonnemangsavgift och anslutningsavgift. De flesta företag i undersökningen har gett delägarna ersättning för arbete och avkastning på investerat kapital. En tendens som märks är att större företag har lägre arbetskostnad per producerad megawattimme. Bränslet utgörs till största delen av flis från energived och i liten omfattning flis från GROT, ett företag använder bara pellets och ett eldar med i huvudsak flis från salixodlingar. Trenden på biobränslemarknaden gör att kostnaderna ökar och företagen måste kompensera sig för att inte minska i lönsamhet, antingen genom högre pris till kund eller bättre effektivitet. Detta har företagen lyckats med och vinsterna har ökat från 34 till 72 kr/mwh, det finns dock stora variationer mellan företagen. Det går inte att finna några samband mellan storleken på företagen och lönsamhetsnyckeltal som vinst per levererad megawattimme och förräntning på investerat kapital. Det sista året i undersökningen har kostnaden för bränslet per megawattimme minskat något hos fyra av de större företagen. 2

3 Den här rapporten har tagits fram av LRF konsult på uppdrag av LRF i ett LBU-projekt finansierat av Statens Jordbruksverk. Arbetet har utförts under hösten 26. Projektledare har varit Per Elander, LRF konsult i Västerås. Liknande utredningar har gjorts tidigare men den här är inriktad på en djupdykning och analys av ekonomin under fyra år. Förord Ett stort tack riktas härmed till deltagande företag som ställt upp med siffror ur sin redovisning och delat med sig av erfarenheter kring sin värmeproduktion. December 26 Per Elander. Sedan början på 199-talet och omställning -9 har s.k. farmarenergibolag startats. Först var det några få pionjärer och sedan allt fler som i takt med ökande el- och oljepriser såg möjligheten i att sälja värme till bostäder och lokaler i byar, samhällen och kommuner. Olika benämningar på företagen finns: byvärme, närvärme, småskalig fjärrvärme, farmarenergi m.m. men det gemensamma är att bolagen säljer småskaligt framställd värme i ett lokalt kulvertsystem som inte nödvändigtvis ägs av farmarenergibolaget. Ägarna är oftast lantbrukare/entreprenörer som antingen är passiva delägare eller heleller deltidsarbetar i farmarenergibolaget. Inledning Antalet ägare är från en enskild lantbrukare upp till fyrtio delägare i aktiebolag. Hur är det då att driva ett farmarenergibolag? Hur får man lönsamhet och finns det fallgropar? I den här undersökningen ingår elva företag och tolv värmecentraler då ett av företagen driver två centraler i olika samhällen. Undersökningen omfattar åren 22 till 25. Alla företagen har på ett eller annat sätt varit lönsamma för ägarna även om det inte syns på den sista raden. Storleken är mellan,35 och 3,6 MW med medeleffekten ca 1,5 MW och den årliga värmeleveransen från ca 11 MWh till 11 MWh. Uppgifterna är hämtade från bolagens resultaträkningar och justerade så att materialet blir jämförbart och bolag med liknande förutsättningar ska kunna jämföra sig med övriga i undersökningen. Svårigheten med att få fram exakta värden på t.ex. energiinnehåll i bränslet gör att det kan vara vanskligt att direkt jämföra värden i undersökningen med marknadspriser och siffror från företag som inte ingår i denna undersökning. Alla företag redovisar inte på samma sätt, Metod intäkten anslutningsavgifter är i den här undersökningen periodiserad på 25 år för att på så vis spegla livslängden på kulvert och undercentraler. Några av företagen har sidoverksamheter som påverkar resultatet men egentligen inte har att göra med värmeproduktionen, t.ex. om en lastmaskin ingår i verksamheten kan denna hyras ut till andra sysslor. Justeringarna är gjorda för att visa lönsamheten i värmeproduktion. En gemensam faktor för företagen i undersökningen är att man står för den ekonomiska risken i värmeproduktionen. 3

4 Flera av företagen har varit aktiva sedan första halvan av nittiotalet och expanderar fortfarande. De flesta av företagarna i undersökningen strävar mot att på något sett utöka verksamheten med ytterligare värmecentraler eller andra åtaganden. Det verkar finnas efterfrågan både på hela centraler och driftsbolag på befintliga anläggningar. Den levererade mängden värme från företa- Marknaden gen i undersökningen har ökat under perioden, detta beror på att företagen har ökat sitt kundunderlag. Under 25 levererade de elva farmarenergibolagen i undersökningen 592 MWh värme till ett värde av 3,4 milj. kr. Den totala kulvertlängden ökade med nästan 23 % till ca 33 km och då är det bara de sex företag som äger sin kulvert som är medräknade. MWh Levererad energi alla företag Fig. 1 Alla företags sammanlagda levererade värme Medelföretaget har en installerad effekt på ca 1,5 MW, levererar nästan 55 MWh värme Lönsamhet hos medelföretaget och förbrukar 7 till 85 kubikmeter flis per år. Omsättningen är 2 till 3 miljoner kronor. kr/mwh Omsättning per MWh Vinst Ränte kostnad Avskrivningar Övriga driftkostnader Underhåll Arbetskraft Kostnad förbrukad energi Fig. 2 Alla företags genomsnittliga omsättning per levererad MWh. 4

5 Data och resultaträkning med nyckeltal för medelföretaget Effekt (MW) 1,53 1,53 1,53 1,58 Kulvertlängd (m) 1781, 295, , ,91 Levererad värme (MWh) Förbrukad flis (m3) Förbrukad olja (m3) 19,3 24,7 2,7 22,7 El (MWh) 91,8 93,2 96, 12, Energi innehåll flis (MWh/m3) 1),76,76,76,76 Energi innehåll olja (MWh/m3) 9,9 9,9 9,9 9,9 Total förbrukad energi 5854,4 6165,7 6316,3 6719, Procent förbrukad bioenergi 92,76% 93,2% 93,37% 93,44% Intäkt värme (kkr.) 215,7 2362,7 255,7 2763,6 Periodiserade anslutningsavgifter (kkr) 49,7 54,9 6, 81,5 Övriga intäkter (kkr) 12,5 27,1 32,2 8,1 Summa omsättning 2) 2212,9 2444,7 2597,8 2853,2 Kostnad förbrukad energi 3) -98, -13,6-18,6-1138,8 Bruttoresultat 134,8 1414,1 1517,3 1714,4 Arbetskraft 4) -311,5-331,6-346,9-358,2 Underhåll Inventarier -144, -199, -19,4-213,4 Övriga driftskostnader -57,7-78,2-72,3-72,8 Summa övriga kostnader -513,3-68,9-69,6-644,4 Resultat före avskrivningar 791,5 85,2 97,6 17, Avskrivning inventarier -349,2-375,5-384, -419,3 Avskrivning byggnader -32,4-39,4-61,5-48,3 Resultat efter avskrivningar 41, 39,2 462,1 62,5 Finansiella intäkter 11,2 11,6 7,8 3,2 Finansiella kostnader -264,2-259,6-228,8-217,9 Resultat efter finans.kostn/int 157, 142,3 241,1 387,9 Anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde ,9 932,2 1238,9 Förräntning på investerat kapital 5) 5,4% 4,5% 5,12% 5,88% Resultat efter avskr. per levererad MWh (kr) 34, 29,4 48,3 72,3 Vinst per omsatt kr 7,9% 5,82% 9,28% 13,59% Kostnad per förbrukad MWh (kr) -155,1-167,1-171,1-169,5 Omsättning per lev. MWh (kr) 479,1 54,8 519,9 531,8 Samtliga kostnader per lev. MWh (kr) 445,1 475,4 471,7 459,5 Tabell 1 1) Vid beräkningar av förbrukad energi har använts schablonvärde för energiinnehåll i flis,,76 MWh/m3 skogsflis,,7 MWh/m3 salixflis och 4,8MWh/ton pellets. 2) I omsättning ingår intäkter för värme både fast abonnemangsavgift och rörlig energiavgift, periodiserade anslutningsavgifter och övriga intäkter som är mindre än 5 % av företagets omsättning, större övriga intäkter och matchande kostnader har justerats bort. 3) I kostnader för förbrukad energi ingår all energi, d.v.s. flis eller pellets, olja och el. 4) Arbetskraftskostnaden är kostnad för arbetande delägare oavsett om det avses anställning eller entreprenad. 5) Förräntning på investerat kapital är resultat efter avskrivningar delat med anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. 5

6 Mindre förbrukad energi i förhållande till producerad är ett tecken på ökad effektivitet. Företag som tidigare haft procentuellt stora förluster i stamkulvertar kan ha minskat dessa genom att det finns fler kunder som Ökande effektivitet. förbrukar mer energi. Vid ökad värmevolym ökar också effektiviteten på förbränningsutrustningen. Installation av s.k. rökgaskondens ökar också verkningsgraden.,8,795,79,785,78,775, Fig. 3 Levererad energi dividerad med förbrukad energi ger verkningsgrad. Den levererade energin är mätt antingen vid pannan eller i kundens fastighet och den förbrukade energin är framräknad med schablonvärden på energiinnehåll i bränslet, så här kan bara tendensen att effektiviteten ökar läsas av. Den exakta verkningsgraden kan bara beräknas om man har tillgång till det verkliga energiinnehållet i bränslet. Avkastningen på det investerade kapitalet har under perioden legat ungefär som låneräntan, det vill säga mellan 4 och 6 procent. Trenden är ökande lönsamhet men det finns företag som har negativ förräntning. Förräntningen i förhållande till företagets Förräntning effekt eller storlek har liten betydelse, möjligtvis har de mindre företagen större förrräntning, vilket kan bero på att det är de större företagen som bygger ut mer. De små företag som har hög förräntning äger ej kulvert och har därför ett förhållandevis litet investerat kapital. Förräntning på investerat kapital 8% 6% 4% 2% % Fig. 4 Förräntningen visar resultatet efter avskrivningar dividerat med det investerade kapitalet (tillgångarna). 6

7 Förräntning per företag 8% 6% 4% 2% % -2% Minst Störst Fig. 5. Förräntning per företag medeltal 4 år. Sorterat på företagens storlek i megawatt. Bruttovinsten Bruttovinsten visar värdet av den sålda värmen minus direkta kostnader för framtagandet av bränsle (flis, pellets, olja och el) kkr Bruttovinst (såld värme - energikostnader) Ftg1 Ftg2 Ftg3 Ftg4 Ftg5 Ftg6 Ftg7 Ftg8 Ftg9 Ftg1 Ftg11 Fig. 6. Ftg 3, 4, och 9 har under de fyra senaste åren ökat kulvertnätet. Ftg 2 hade en bra ökning till 24, sedan revs ett antal hyreshus det förklarar sänkningen 25. Företagen ej sorterade. Förräntning på investerat kapital 8% 6% 4% 2% % Fig. 7 Bruttovinsten per levererad MWh har ökat, nästan 5 % mellan åren 24 och 25. 7

8 Intäkt per levererad energi. Hur mycket man tar betalt för värmen är naturligtvis beroende på avtalet med kunden/kunderna och var man levererar värmen (vid pannrumsvägg eller i fastighetscentral). Viktigt att tänka på är att stigande priser på det bränsle man huvudsakligen använder inte urholkar lönsamheten Intäkt per levererad MWh 25 kr/mwh minst störst Fig. 8 Det senaste årets intäkter per levererad MWh och företag, sorterat på företagens installerade effekt. kr/mwh Över 1MW Intäkt per levererad MWh Alla företag med kulvert Alla företag utan kulvert Under 1MW Fig. 9. Diagrammet visar intäkt per levererad MWh ett genomsnitt för de fyra åren för: 1. Alla anläggningar på över 1MW. 2. Anläggningar med kulvert oavsett storlek. 3. Anläggningar utan kulvert oavsett storlek. 4. Alla anläggningar under 1MW. Under de 4 år som undersökningen omfattar har intäktsskillnaden per levererad MWh mellan företag som äger kulvert och företag som inte äger kulvert i medeltal varit 9,5 kr/mwh. Under 25 var skillnaden i melllan högsta och lägsta intäkten per MWh bland företag som äger kulvert så stor som 191 kr/mwh. Intäkterna är olika beroende på hurdant avtal man har med kunderna. De företag som har högsta intäkten är inte nödvändigtvis de som tar största ansvaret för leverans ända in i kundens fastighet även om trenden är märkbar. I värmeintäkten är inräknat rörligt energipris, fast abonnemangsavgift och i förekommande fall är anslutningsavgiften medräknad men periodiserad på 25 år. Man kan säga att detta är det pris kunderna i genomsnitt betalar för värmen om man jämför med t.ex. vatttenburen el exkl. moms. De flesta avtalen 8

9 räknas upp med någon form av index, det kan vara konsumentprisindex eller oljeprisindex. Ett typiskt avtal består av en fast abonnemangsavgift som räknas upp med KPI och en rörlig del som räknas upp med en blandning av KPI och OPI. Några av bolagen levererar energi till småindustrier, jämförelsen mellan intäkten för levererad värme och priset på olja eller el utan moms och skatt gör att det kan vara trögt att sälja värme till industrier som inte är skattebelastade. Å andra sidan kan energibolaget tillgodoräkna sig den lägre kostna- Leverera värme till industrier den för eldningsoljan som används till spetslast. Det är så att ett energibolag som levererar värme till industri har möjlighet att söka återbetalning av energiskatt på eldningsolja för den mängd energi industrin förbrukar. Bränslen Bränslet är i de flesta fall flis till övervägande del från energived, ett av företagen använder till största delen salix från delägarnas odlingar, pellets används av ett bolag. Det som finns medräknat i kostnader för energi i företaget, är biobränslet (flis eller pellets) och eventuell olja och el. Hur mycket företagen betalar för det färdiga bränslet varierar naturligtvis, det dyraste biobränslet är inte helt oväntat pellets, och i det fall företagets målsättning är att betala så mycket som möjligt till delägarna som levererar bränslet. Kostnaden för biobränslen på marknaden är stigande, vilket även visar sig hos företagen i undersökningen. Det sista året i undersökningen har kostnaden för bränslet per megawattimme minskat något hos de fyra större företagen, vilket gör att medeltalet minskar, det kan bero på att företagen gjort bra affärer eller ökat sin effektivitet. 9

10 Bränslekostnad per MWh medel över fyra år Kr/MWh Minst Störst Fig. 1 Ett av företagen har högre bränslekostnad, det beror på att det använder ett högre förädlat bränsle nämligen pellets. Övriga företag använder flis från energived, grot och ett företag eldar mest flis från salix. Diagrammet är sorterat på företagens installerade effekt. kr/mwh Bränslekostnad Fig. 11 Kostnaden för bränslet har stigande tendens, det sista året i undersökningen har kostnaden för bränslet per megawattimme minskat något. Resultatet - lönsamheten beror naturligtvis på hur bra affärer företaget gör och hur bra produktionen går, men även på företagets målsättning. En hög ersättning till delägarna som Vinst per levererad energi utförarbetet i företaget sänker naturligtvis resultatet. Om företaget ägs av dem som levererar bränslet, kan vinsten tas ut den vägen. Kr/MWh 1 5 Vinst per levererad MWh -5 Minst Störst Fig. 12 Vinst per levererad MWh efter finansiella kostnader genomsnitt på 4 år. Företagen är sorterade på storlek i megawatt. 1

11 Arbetskostnaden per producerad megawatt timme är mindre för större företag, här finns Kr/MWh Arbetskostnad per levererad energi Arbetskostnad per levererad MWh ju en vinst i att tillsynen av en liten panna tar ungefär lika lång tid som för en större. Mindre Större Fig. 13 Arbetskostnad per levererad MWh. Företagen är sorterade på storlek i megawatt. Soliditeten, det vill säga det justerade egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen, berättar hur utvecklingen varit av det egna kapitalet under den gångna perioden. 8% Utveckling av eget kapital Soliditetsutveckling De flesta av företagen har ökat soliditeten, något har till och med ökat med mer än tio procentenheter. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Ftg1 Ftg2 Ftg3 Ftg4 Ftg5 Ftg6 Ftg7 Ftg8 Ftg9 Ftg1 Ftg11 % Fig. 14 Soliditeten, det justerade egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen. Söderbärke Bioenergi AB Den första värmen levererades hösten 1995 till den enda kunden Smedjebackens Energi AB som äger kulvertnätet, betalar el och svarar för spetslast genom en oljeeldad värmecentral. Söderbärke Bioenergi AB har 3 dlägare. Vretstorps Bioenergi AB Bolagen har 4 delägare. Värmecentralen är Kort presentation av företagen belägen i ett gammalt sågverk. Värmen distribueras via bolagets kulvertsystem till fastighetscentral. Kunderna betalar anslutningsavgift, en årlig fast kostnad och rörlig energikostnad, de årliga avgifterna räknas upp med hjälp av KPI. Kunderna är småhus, kommunala fastighetsbolaget, hyresfastigheter, skola och en mindre del småindustrier. 11

12 Farmarenergi I Hallstahammar AB Nitton lantbrukare startade 1991 med målsättningen att delägarna ska få ut det bästa ekonomiska utbytet av sina salixodlingar. Från starten till sommaren 25 drev bolaget en anläggning som levererade värme till det kommunala fjärrvärmenätet i Kolbäck. I samband med att Mälarenergi byggde fjärrvärmekulvert från kraftvärmeverket i Västerås till Hallstahammar gjordes en avstickare till Kolbäck, detta har gjort att företaget ej har kontrakt på värme och pannnan i Kolbäck är såld, men farmarenergibolaget levererar salixflis till kraftvärmeverket i Västerås. Biovärme i Dalarna AB Startade 1991 och är nu 43 delägare som driver en anläggning men fastighetsbolaget (kunden) äger den. Företaget är beläget i södra Dalarna och man har flera nya objekt på gång i kommunerna Avesta, Hedemora och Säter. Pålsboda Bioenergi AB Började leverera värme i september 21. Ägarstrukturen är 7 privat personer och Lekebergs Bioenergi AB. Har sedan starten ökat mängden kulvert med ca 1 meter per år. Bränslet är till största delen flis från rundved. Lekebergs Bioenergi AB Startade 1997 och bygger ständigt ut, under 24 ökades effekten genom att rökgaskondensering infördes. Värmeleverans sker till kommuncentrum, butiker, vårdinrättningar, industri, utomhusbad, ca 45st hyreshus och 48st villor. Företaget ägs av 12 familjer. Farmarenergi i Herrjunga AB Levererar värme till stiftelsen Herrjungabostäder på ett femtonårigt kontrakt. Värmeleveransen sker vid pannrumsvägg. Bostadsstiftelsen står för kulvertnät och anläggningens el förbrukning. Då pannrummet ligger mitt i ett bostadsområde används container som fylls på annan plats för bränslet. Molkom Biovärme AB Ett familjeföretag som sedan 1993 driver ett fjärrvärmenät som är under ständig utvidgning. Bränslet är flisad energived. Karlstad kommun är ursprunglig huvudkund efterhand har fler privatkunder anslutits, utbyggnadstakten ligger på ett par kilometer kulvert per år. Farmarenergi i Ed AB Ägs av 1 delägare och Lantmännen Energi. Delägarna sköter anläggningen och Lantmännen Energi sköter administrationen. Kommunen byggde den första delen av kulvertnätet medan bolaget står för den senare utbyggnaden. Agrovärme Enköping AB Har två anläggningar en i Örsundsbro och en i Fjärdhundra som sköts och drivs av Farmartjänstbolaget i Enköping. Kunderna är Enköpings kommun, skolor, äldrebostäder och större fastighetsägare. Bolaget är ständigt på jakt efter nya projekt och planerar att utöka de befintliga anläggningarna. Glava Bioenergi AB Kommunen och församlingen är kunder. Värmen levereras i fastighetscentral men kunden äger kulverten. Företaget ägs av två aktiebolag och två privatpersoner. Bergstrands Tryckeri, Västerås 26