Färdig värme från jord och. skog.

Transkript

1 Färdig värme från jord och skog Text och idé: Ulf Jobacker Idé och layout: Monica W-Borg Produktion: LRF, Skåne Färdig Värme ur ett globalt perspektiv Oro för klimatet och framtida energiförsörjning gör energifrågorna ständigt aktuella. Hela den industrialiserade världen försöker minska beroendet av olja och andra fossila bränslen. Bioenergisystemets långsiktiga framgångar har en stark grund. Den utgörs bl.a. av den internationella klimatpolitiken, intentionerna i EU:s vitbok om förnybar energi och det alltmer konkreta miljömålsarbete som bedrivs i Sverige. Efterhand har utsläppen av växthusgaser alltmer framstått som den viktigaste av miljöfrågorna. En fråga som dessutom måste lösas utan konflikter med en tryggad energiförsörjning för industri och hushåll - och allt detta till rimliga kostnader. Vägen till en uthållig energiförsörjning Nästan alla vägar till en uthållig energiförsörjning handlar om att utveckla de olika sätt som finns att ta tillvara solenergin. Den svenska energiförsörjningen bygger redan idag till stor del på solbaserad energi. Biomassa, bioetanol, biogas från skogen och jordbruket, avfall med biologiskt ursprung och torv svarar idag för tillsammans för över 20% av den totala energianvändningen. Vi använder bioenergi för en stor del av uppvärmningen, och vi använder vattenkraft för hälften av elproduktionen. Stora produktionsområden och väl utvecklad skogsindustri finns som resurs. De grundläggande förutsättningarna för att Sverige ska kunna utveckla ett konkurrenskraftigt och hållbart bioenergisystem är mycket goda. Inom fjärr- och närvärmen, som detta material handlar om, har biobränslen på två decennier ökat från 2 till 30 TWh. Den har här ersatt nästan hela användningen av olja och kol. Enligt Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, värms hälften av landets bostäder med biobränslen. Jord- och skogsbruket har redan idag en central roll i Sveriges energiförsörjning. Färdig Värme och miljön Hotet om klimatförändringar till följd av växhusgaser, främst koldioxid, är ett mycket allvarligt miljöproblem. Inom EU har Sverige tilldelats rätt att öka utsläppen från 1990 till 2010 med 4%. Riksdagens mål är att minska utsläppen med 4%. I dagsläget ligger Sverige på minus 3% jämfört med Detta är till stor del biobränslenas förtjänst. Biobränslenas unika fördel är att de är koldioxidneutrala, dvs växterna har bundit motsvarande del koldioxid, som lösgörs när de förbränns. Vad gäller försurande ämnen bidrar biobränslena i mycket liten grad, även om åtgärder behöver vidtas för att minska försurningen från skogsbruket som helhet. Produktion av skogs- och åkerbränslen kan ge en direkt positiv miljöpåverkan i form av lägre näringsutlakning från skogsmark, hävd av igenväxande kulturlandskap och rening av åkermark från kadmium. Även nyttiggörande av slam, avloppsvatten och andra näringsrika restprodukter samt ökad biologisk mångfald ger positiva miljövärden. Sverige är ledande inom forskning och utveckling vad gäller bioenergins miljö och kretslopp, askåterföring, ekologisk/tekniska restriktioner för skogsbränslepotentialen, samt miljömässiga och ekonomiska förutsättningar för energiproduktion i intensivodlad skog. LRFs arbete för ett hållbart energisystem LRF:s engagemang inom energisektorn har flera skäl. Användningen av fossila bränslen hotar klimat och miljö, och därmed även kvaliteten på skogs- och jordbrukets produkter. Produktionen av råvara och olika energitjänster ger intäkter och sysselsättning på landsbygden. Dessutom använder skogs- och lantbruket själva energi i odling och förädling av produkterna. Ett konkurrenskraftigt svenskt lantbruk måste ha liknande förutsättningar som i andra länder för att utvecklas. I detta informationsmaterial fokuseras frågan om produktion av närvärme, det som vi kallar Färdig Värme från jord och skog.

2 Färdig Värme Det som idag är en stadigt ökande utbyggnad av biobränslebaserad närvärme startade redan på 40-talet. Med hjälp av olja värmdes hetvatten för distribution för kollektiv uppvärmning. Systemen är främst konkurrenskraftiga i tätbebyggda områden, då kostnaderna för utbyggnaden av distributionsnätet är omfattande. Tekniken kom väl till pass för kommunerna under de följande decennierna då efterfrågan på bostäder ökade, och förnyelsebehovet var stort i befintliga uppvärmningsanläggningar. Även på 70- och 80- talet ökade fjärrvärmen kraftigt. Inom fjärrvärme fyrdubblades trädbränsleanvändningen under 1990-talet, en utveckling som fortsatt. Allt fler små värmeproducenter har uppstått. Bonden, som från början levererade råvaran är idag mycket mera involverad, och fungerar allt oftare som energientreprenör. Kommunernas mål att ersätta oljepannorna har drivkrafter i såväl sysselsättnings-, miljö-, som nationella sårbarhetsargument. Stöd från DESS (Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige) och LIP-program (lokala investeringsstöd) har underlättat uppstarten av lokal och miljöanpassad energiförsörjning. Farmarenergi i Sverige Idag värms en stor andel av svenska hem av när- eller fjärrvärme, ett teknikområde inom vilket svensk verkstadsindustri är världsledande. Närvärme är i regel mindre anläggningar än fjärrvärme och utnyttjar i huvudsak lokala energiresurser i form av biobränslen. De består främst av flis, framställt av rester från trädavverkning, men även biprodukter från skogsindustrin. En kartläggning från 2003 visar på ett 30-tal anläggningar där lantbrukare på ett eller annat sätt har en mera aktiv del i verksamheten än som råvaruleverantör. Flera andra energiaktörer använder lokala farmartjänstbolag för driftstjänster. Farmarenergianläggningarna utgör ca. en fjärdedel av det dryga 100-talet närvärmeanläggningar, med mycket varierande kapacitet, som finns idag i Sverige. Utvecklingen fortgår med projektering och byggande av ca. ett 30-tal nya närvärmeanläggningar under 2003/2004. Biobränslen i mångfald En stor del av dagens oljeanvändning finns i mindre samhällen; i offentliga lokaler, affärer, kontorshus, idrottsanläggningar, flerfamiljshus och villor. Genom att bygga närvärmenät och ansluta dessa fastigheter kan biobränslen ersätta olja och el för uppvärmning. Olika bränslen är aktuella, beroende på bl.a. skillnaderna i utbud mellan olika regionala bränslemarknader samt anläggningarnas storlek. Flis är vanligast, men pellets och halm är exempel på goda alternativ som finns på de flesta regionala bränslemarknader. Tillgång och potential Biobränslena svarade 2001 för 97 TWh, men kan ökas till 146 TWh år 2020 enligt LRF:s energiscenario. LRF:s bedömning är att flis, halm och pellets tillsammans årligen kan ersätta 75% av oljeeldningen i mindre värmenät, motsvarande 10 TWh. Tillgången på dessa bränslen är och kommer att vara fortsatt god under lång tid. På 10 till 20 års sikt kan användningen öka med mer än 40 TWh utöver dagens användning, sett till dagens energiteknologi. Detta kan påverkas av förhållanden inom industrin som ökad produktion, förändrade processer och annan struktur. Färdig Värme - en god affär I en utvärdering gjord som ett examensarbete vid SLU, Institutionen för ekonomi, har LRF och projektet Färdig Värme utvärderat småskaligt bioenergiföretagande. Utfallet av studien var positiv och intressant för nya Färdig Värmeintressenter. Det finns stora möjligheter att lyckas och att få fullgod avkastning på insatt kapital. Av flera olika framgångsfaktorer kan nämnas att ett starkt entreprenörskap är den viktigaste faktorn. Likaså är det viktigt att ha ett bra nätverk som stöd för sitt energiprojekt. I studien hade de större anläggningarna en bättre ekonomi än de mindre. Att starta en Färdig Värmeverksamhet Lokala lösningar med värme ur bränslen från jord- och skogsbruket är en god idé. Så, varför finns inte fler sådana verksamheter? Svaret på frågan är att dagens trettiotal anläggningar samt flera under projektering är ett bra resultat sett över relativt kort tid. Det finns starka konkurrenter på energimarknaden, såväl privata energiföretag som helägt kommunala eller offentligt ägda företag. En viktigt faktor är att kommunens inställning måste vara sådan att man har en

3 ambition att gå över till lokala biobränslen, och att prioritera sysselsättning och lokalt näringsliv. I stor utsträckning är kunderna kommuner eller kommunala företag. Den lokala knytningen och uppbackningen betonas också av flera Farmarenergiföretag. Andra frågeställningar på vägen är möjligheterna att samla tillräckligt många intresserade ägare, och i denna skara hitta grunden till en driftsorganisation. I de flesta fall krävs eget riskkapital för att kunna realisera projektet. Å andra sidan skapar man på så sätt sina egna fasta arbeten. Flera av de exempel som redovisas i skriften är rena mönsterexempel på landsbygdsutveckling. Företag som genom närhet, enkla kontaktvägar och flexibilitet har uppnått stora konkurrensfördelar framför stora energiföretag. Och på köpet, med en hållbar produkt, har man skapat lokal tillväxt och framtidstro. Farmarenergiföretag är företag med många vinnare. Energi i samspel med lantbruket En verksamhet som har en föredömlig relation till lantbruket utan att vara ett renodlat Farmarenergiföretag är Enköpings Värmeverk. Verksamheten har lång erfarenhet av biobränslen, då försvarets verksamhet i staden mer eller mindre krävde en mindre sårbar energiförsörjning än olja. Idag heter bolaget Ena Kraft och ägs av Enköpings och Västerås kommuner. Kraftvärmeverket i Enköping eldas med regionalt producerad blandning av avverkningsrester, spån, bark och energiskog. År 2000 togs nästa steg, då lantbrukaren Herman Arosenius, som har mark nära värmeverket, planterade 80 hektar Salix på marken. De ökande miljökraven gjorde projektet intressant. Genom att bevattna Salixfältet med avloppsvattnet blev kvävereduktionen betydligt billigare än den traditionella reningen i dammar. Istället för att övergöda Östersjön används kvävet som näring för energiskogen. Som i sin tur ger Enköpingsborna värme, utan att förbränningen bidrar till växthuseffekten. Eddie Johansson, som är vd för Värmeverket, ser mycket positivt på det samarbete som ligger i lösningen. - Vi ska bidra till att samhället får tillbaka kopplingen mellan stad och landsbygd, säger han, och fortsätter: Övergången till biobränsle har gjort oss till en del av samhället, inte bara en anonym värmeförsörjare. Fördelen med Salix är att priset inte påverkas av någon annan marknad. - Med hjälp av Agrobränsle i Örebro har vi tagit ett initiativ för försörjningen av biobränslen, ett projekt där både lantbrukaren och Värmeverket finner lönsamhet. Källor Biobränslenas roll i ett ut-hålligt energisystem upp-följning av ett energiscenario från LRF, 1998 Energiscenario från LRF, arbetsmaterial , 2003 Miljömålen Utdrag ur Miljömålsrådets årsrapport Miljömålen når vi delmålen? DeFacto 2003 Du varma, Du fria; Information från svenska Bioenergiföreningen, Svebio Resultatredovisning av forskning och utveckling i n o m energiområdet; Energimyndigheten ER 16:2000 Färdig Värme - en utvärdering av småskaligt bioenergiföretagande; Lars Eliasson och Oscar Norsebäck, SLU, Examensarbete 254, Institutionen för Ekonomi, Företagsekonomi, Uppsala Värmeverkets hemsida. Värmeverket i Enköping, ett bra exempel på energiutvinning i samspel med lantbruket

4 Eldsjälar och energiföretag med framtidstro Företag och affärsidé Historien om Ingatorps Värmeverk är lika mycket historien om byn Ingatorp, några eldsjälar och ett energiföretag som ser till möjligheterna. Egentligen började det hela när Lennart Nilsson, känd som Himmestorpar n i hela bygden, drog igång Farmartjänst tillsammans med 16 andra lantbrukare. Verksamheten utvecklades väl, och efterhand tog man över driften av en mindre värmeanläggning. Så småningom utvecklades idén att ersätta de långväga oljebilarna till byn med lokalt producerad energi. Kontakterna togs med det 100-åriga energiföretaget Eksjö Energi, och resulterade i ett samarbete. Ett samarbete som sånär höll på att gå i stöpet, då utlovade stödpengar plötsligt krympte. Det gjorde att Eksjö Energi Företag: Farmartjänst Ingatorp, ca MWh Kontaktperson: Lennart Nilsson AB köpte anläggningen och fastigheten, en f.d. bilverkstad. För lantbrukarna ligger intäkterna i timdebiteringen för drift och underhåll. Ett samarbete som utvidgats till ett joursamarbete med Eksjö Energis ordinarie personal. Avtal och leverans Leveransen av värme sker till vägg och kostar för större kunder ca öre före moms. Villaägare har rörligt pris per KWh. Nu vill fler villaägare ansluta sig; kostnaden har varit 30 Tkr minus ett bidrag på 8000 kr för installationen. Värme kostnaden torde ligga på kr för en normal villa. Anläggningen utgörs idag av en 1 MW fastbränslepanna som eldas med flis. Till detta finns en flissilo och en oljepanna för spetsvärme samt en liters ackumulatortank. Ackumulatortanken är avsedd att klara variationerna i uttag av vatten och värme, och sparar mycket olja. Pannan installerades i januari 2003 och beräknas ge ca MWh per år, och ersätta ca. 200 m 3 olja per år. Bränslet är flis och sågspån som kommer från Vallnäs Sågverk. På bilden kan vi se fr. vänster Lasse Johansson, Jörgen Källberg och Lennart Nilsson från Farmartjänst Ingatorp. Engagemang som värmer Anläggningen är ett exempel på vad gott samarbete mellan ett privat bolag och ett kommunalt bolag kan åstadkomma. Skola, ålderdomshem, hyreslägenheter och villor är anslutna till det 1300 meter långa distributionsnätet. Ett nät som till stor del byggts ut av Farmartjänst. - Det är vanligtvis lite svårare med småskaligheten, men Ingatorpsborna har ställt upp. Många ideella krafter har verkat i positiv anda, säger Hans- Åke Tilly på Eksjö Energi AB. - Men här hittade vi en by med kreativitet och engagemang! Vi fick själva också anstränga oss litet extra; pannan, en licenstillverkad Järnforsen, hittade vi i Slovenien till en vettig kostnad. Andra saker är begagnade. Det har vuxit fram ett engagemang för vårt värmeverk. Lennart Nilsson fyller på. I Ingatorp bygger vi ett samhälle och framtidstro, inte bara värmesystem. Och engagemanget märks på andra områden; ideella insatser för att rädda bygdegården och skapandet av flera lokala museer är andra exempel.

5 Pålsboda Bioenergi AB - en Farmarenergianläggning Inmatning av flis i Pålsbodas panncentral Företag och Affärsidé En av senare tids helt nya Farmarenergianläggningar är Pålsboda Bioenergi AB, PBAB. Företaget bildades hösten 1999 av en grupp skogsbrukare med intresse för att starta en värmerörelse. Under 2000 påbörjades arbetet med projektering och upphandling, och några större kunder kunde knytas till projektet. Panncentralen etablerades på en ny industritomt i östra industriområdet av Pålsboda. Under 2001 byggdes anläggningen med start i april, och i september genomfördes den första värmeleveransen. I dagsläget finns ett 35-tal fastigheter anslutna motsvarande en yta på ca m 2 uppvärmd golvyta. Kulverten har byggts ut i en etapp sedan starten, och uppgår nu till ca m. Företag: Pålsboda Bioenergi AB, PBAB, MWh Kontaktperson: Gösta Hedlund Företagets organisation - Som nystartad organisation var det A och O med god planering, information och ordning och reda, berättar Gösta Hedlund, som har förtroendet att fungera som VD. I praktiken är han verksamhetsledare med ansvar för ekonomi och administration samt försäljning och driftsansvar för kulvertnät. För övrigt är man organiserade med en virkesansvarig som sköter de olika entreprenadavtal som behövs, t.ex. för att handla upp flisningstjänster, rundved och flis. Strategin har varit att köpa in rundved för egen flisning. Mot en betalning av :- / m 3 fub., priset varierar efter kvalité på veden, så har man haft god försörjning av ved. En entreprenad finns utlagd med ansvar för flisinlastning och snöröjning. Dessutom finns det fem pannskötarentreprenader, där man veckovis har A- respektive B-jour samt ledighet under tre veckor. När det gäller entreprenaderna har delägarna företräde motsvarande lägsta avgivna anbud. Avtal och leverans Avtalen med kund är 10-åriga och har konstruerats så att man utgår ifrån ett ingångspris som utgörs av en energiavgift + en årlig abonnemangsavgift. Energiavgiften styrs till hälften av konsumentprisindex och till hälften av Energimyndighetens prisstatistik för skogsflis. Abonnemangsavgiften omräknas årligen med konsumentprisindex. Konstruktionen ger en viss eftersläpning för alla parter, men då prisstabilitet var ett viktigt säljargument verkar alla nöjda. Ekonomi och framtid Kulvertnät och biobränslepanna är dimensionerat för en omfattande utökning, utan att andelen olja ska bli betungande. Under 2003 är beslutat att utföra ytterligare en utbyggnadsetapp till fem villor. Målet är att värmeförsörja större delen av tätorten. I samband med utbyggnaden ingick anläggningen i Hallsbergs Kommuns LIP-projekt, ett s.k. lokalt investeringsprogram. Det gjorde att anläggningen fick 30 % statsbidrag på investeringen, utom för kulvertnätets kostnad som genererade 15% i bidrag. Total investeringsram 17 miljoner kr. - Tack vare LIP-pengarna blev vi inte så känsliga för att investera i bästa tänkbara teknik. Det har gett oss en avancerad styr- och reglerteknik och halvautomatisk sotningsutrustning i panntuberna. Allt detta bidrar till att vi kunnat köra pannan hela året och så lågt som 8 % av märkeffekten vid låglastperioder. Så oljepannan på 2,3 MW, som tillsats- och reserveffekt, den har inte tjänstgjort i någon större utsträckning, säger Gösta Hedlund med glimten i ögat.

6 Agrovärme värmer i liten skala Med två anläggningar i full drift är Agrovärme i Enköping ett sällsynt expansivt företag startade man med värmeverket i Örsundsbro, och Fjärdhundra följde efter Projektering pågår för att ansluta fler kunder till de båda befintliga anläggningarna. - Men vi söker också efter möjligheter att projektera nya anläggningar, stora som små, säger Arne Nordfors. Arne Nordfors är VD både i Farmartjänst Enköping AB och Agrovärme Enköping AB. Delägare i Agrovärme är Lantmännen Energi AB. Företag: Agrovärme Enköping AB, MWh från Örsundsbro, 3000 MWh från Fjärdhundra Kontaktperson: Arne Nordfors Såväl själva byggandet som driften av verket är en affär för Farmartjänst Enköping AB, som består av tio medlemmar. Farmartjänst står för skötsel och drift av anläggningarna samt administration. Driftspersonalen är uppkopplad till värmeverket via sina datorer. På så sätt kan man på ett bekvämt sätt ha full kontroll över driften. Daglig tillsyn krävs. Anläggningen eldas med bioenergi (stamvedsflis), som har en fukthalt på 35-45%. En oljepanna är också installerad i värmeverket för backup vid driftsstörningar. Panncentralen i Örsundsbro har ett kulvertnät på 1,2 km, med 8 st undercentraler. Flisåtgången är ca m 3 per år. Kunderna utgörs främst av Enköpings kommun, skola och äldrebostäder, och större fastighetsägare. Avtalen med kunderna löper på 15 år Panncentralen i Fjärdhundra har ett kulvertnät 500 meter med 3 st undercentraler. Flisåtgång är ca m 3. Kunder är Enköpings kommun, skola och äldrebostäder, och större fastighetsbolag. Avtalen med kunderna löper på 15 år. Panncentralen i Örsundsbro Panncentralen i Fjärdhundra

7 Salixodling och värmeproduktion i en verksamhet Flis Nitton lantbrukare driver tillsammans sedan 1991 en anläggning som levererar värme till det kommunala fjärrvärmenätet i Kolbäck. Samarbetet kom till stånd i samband med att det blev aktuellt att ersätta olja som bränsle för värmeproduktion i det fjärrvärmenät som ägs av Mälarenergi AB. En grupp lantbrukare fick tillfälle att lämna anbud på värmeleveranser, och ett avtal slöts mellan dåvarande Hallstahammars Energi AB, HEAB, och det nybildade bolaget Farmarenergi i Hallstahammar AB. - Den bärande idén var att bredda verksamheten på gården till att omfatta både odling av Salix och leverans av värme, säger Börje Ohlson från Farmarenergi. Fjärrvärmenätet försörjer hyreshus, skola, badhus och kommunala fastigheter i Kolbäck. Farmarenergis panna Företag: Farmarenergi i Hallstahammar AB, MWh Kontaktperson: Börje Ohlson går hela året utom under juli månad, då det är uppehåll för service och semestrar. Under denna tid försörjer Mälarenergis oljepanna nätet med varmvatten, liksom vid driftsstörningar och andra planerade stopp. Företaget Företaget har ett aktiekapital på kr. Delägare måste ha en salixodling på minst 5 ha. Aktierna har fördelats i förhållande till odlingens storlek, med en högsta andel motsvarande 15 ha. Affärsidén omfattar både odling av bränsle och användning av flisen för att producera värme. Det innebär att man säkrat lönsamhet i salixodlingen och skapat sig arbetstillfällen inom drift och administration. Salixodlingen på totalt ca. 200 ha etablerades under Odlingarna skördas vart fjärde år. Den första skörden är lägre än de följande. Pannan fungerade inledningsvis inte bra med Salixflis. Den byggdes därför om och har nu tillfredsställande funktion och tillgänglighet. Idag skördas hela årsbehovet av Salix på en gång och placerar i en stor hög i anslutning till Farmarenergis anläggning. Efter fyra veckor går det att elda Salix till 100% i pannan. Avtal och ekonomi Farmarenergi i Hallstahammar AB levererar värme till ett nät som ägs av Mälarenergi AB. Avtalet är femtonårigt med omförhandling vart femte år. Eftersom nätet här inte ägs av Farmarenergi är det Mälarenergi AB som har initiativet när det gäller utbyggnad inom Kolbäck. Under inledningsperioden påverkades det ekonomiska utfallet av hur väl anläggningen fungerade. Idag har skördeutfallet för den egna odlingen större betydelse. Ersättningen för levererat bränsle ska hållas i nivå med marknadspriset för motsvarande bränsle. För små odlingar och med låg skörd blir dock skördekostnaden högre. Kostnaden för gödning i Salixodlingen har betydelse för ekonomin. Odlarna använder slam från renings-verket i Hallstahammar och får en ersättning som ger ett visst överskott sedan transporten betalats. Det behövs dock tillskott av ytterligare kväve. En för lönsamheten viktig faktor är när-heten mellan odlingar och panna vilket ger låg transportkostnad för bränslet. Konstruktionen med egen odling och inköp av flis från delägarna ger en stimulans till att söka högsta möjliga avkastning från energiskogs-odlingen och optimera bränsle-kvaliteten.

8 Färdig Värme som familjeföretag I tätorten Molkom norr om Karlstad driver ett familjeföretag sedan 1993 ett mindre fjärrvärmenät genom företaget Molkom Biovärme AB. Anläggningen byggdes i samband med att kommunen behövde ersätta några äldre oljepannor i samhället, samt göra en utbyggnad av ett äldreboende. Man begärde då in anbud på värmeförsörjningen. Anläggningen omfattar både pannor och värmekulvertar fram till värmeanvändare. Idag är kommunens, landstingets och HSB:s fastigheter samt ett 50 tal villor anslutna till fjärrvärmeverket. Eftersom företaget äger och driver hela nätet innehåller anläggningen även två oljepannor som kan klara hela värmebehovet vid driftstörningar. Biobränslepannorna klarar dock normalt hela lasten och kan regleras Företag: Molkom Biovärme AB, Molkom MWh Kontaktperson: Lars Eriksson ned till så låg effekt att den kan användas även sommartid när värmebehovet är lågt. Anläggningen utfördes ursprungligen för att använda både energigräs och flis. Ägaren odlade energigräs på stor del av sin åkerareal inom det dåvarande omställningsprogrammet. Förutsättningarna har dock ändrats i och med EU:s jordbrukspolitik och för närvarande eldas endast rötskadad massaved. Företag och affärsidé Företaget har ett aktiekapital på kr. Delägarna lånade dessutom ut ett lika stort belopp till finansieringen. Finansiering av nätet har delvis gjorts genom att de fastigheter som anslutits fått betala en anslutningsavgift. Affärsidén omfattar idag både framtagning och leverans av bränsle från egna skogar och produktion och leverans av värme till kunder i tätorten. 20 procent av bränslet kommer från egna skogar, dels från avverkningar där timmerdelen tas tillvara och toppdelen inklusive stamved flisas till bränsle. Resterande del av bränslet köps in på marknadsmässiga villkor. - På så sätt har vi skapat en rationell och kostnadseffektiv drift av det egna skogsbruket, samt möjligheter för att anlita effektiva flisningsmaskiner och att få korta transporter av bränsle, säger Lars Eriksson. Verksamheten ger också sysselsättning till ägarna. Familjen sköter på heltid drift och skötsel av värmeanläggningen samt administration. Utbyggnad av kulvertnätet sker successivt av sönerna, med en på timbasis anlitad svetsare som enda extra resurs. Avtal, leveransomfattning Molkom Biovärme AB levererar värme till kunder som är anslutna till nätet, med Karlstad kommun som ursprunglig huvudkund. Avtalen med de olika köparna är femtonåriga med en ersättning som baserats på alternativkostnaden som kommunen ursprungligen hade för oljeeldning. Gränsen för leveransen går vid värmeväxlare för respektive kund. Bränsleupplag med stamved och flis Kommentarer till ekonomi Lönsamheten i verksamheten är för ägarna starkt kopplad till effektiviteten i bränsleproduktionen. Ersättningen för levererat bränsle ligger i nivå med marknadens pris för motsvarande bränsle. En rationell produktion och effektiv transport kan då ge ett gott utfall för den egna flisproduktionen. Övrig flis som förbrukas köps in på den öppna bränslemarknaden. Framtidsvisioner - Vi har det väl förspänt för framtiden, i och med att det finns möjlighet till en utbyggnad av fjärrvärmenätet till ca 200 villor i närområdet, säger Lars Eriksson och blickar ut över nejden.

9 Intressant affärsidé som ger sysselsättning för delägare Lekebergs Bioenergi AB i Fjugesta fick i konkurrens uppdraget av Lekebergs Kommun att bygga upp och driva en panncentral och ett fjärrvärmenät i centralorten Fjugesta. Kommunala fastigheter för skolor, kommunkontor, äldrevård, utomhusbad, liksom de flesta av kommunala fastighetsbolagets hus är anslutna. Landstingets vårdcentral och en hel del privatägda fastigheter har också anslutits. Företaget äger och driver hela fjärrvärmenätet som togs i bruk oktober 1997 och som byggts ut i 2 större etapper, år 1998 och Totalt har bolaget byggt ca meter kulvert. Anläggningen innehåller en flispanna som står för 95-98% av värmeproduktionen, en oljepanna för spetslast och ytterligare en oljepanna i reserv. Företag: Lekebergs Bioenergi AB, Fjugesta, MWh Kontaktperson: Gunnar Carlsson Företag, affärsidé och etablering Företaget ägs av 12 familjer och har ett aktiekapital på 2,5 Mkr. Alla ägare har lika stora andelar. Affärsidén är framför allt att driva en värmerörelse med förnybara bränslen som är lokalt producerade. De flesta ägare har egna lantbruksföretag och levererar ibland bränsle till företaget. Bränslet köps på kommersiella grunder från delägare och andra där den kan köpas till bästa pris. Ägarna har inte några fördelar vid försäljning av bränsle, förutom deras närhet till värmeverket och följaktligen lägre transportkostnader. Företaget äger inga maskiner utan hyr in delägarnas lastare för att fylla flislagret liksom entreprenadmaskiner för flisning och transporter. Delägare som utför tjänster i företaget ersätts på marknadsmässiga villkor. Drift inklusive jour sköts av 4 man därav 3 delägare. Vd, som också är delägare ansvarar för driften med jourbemanning, bränsleinköp, liksom värmefakturering, ekonomi och bokföringstjänster. Ordförande ansvarar för värmeförsäljning och utveckling av värmerörelsen. - Det är viktigt att en eller flera i ägargruppen tar ett mera strategiskt grepp och ansvar vid en etablering av en värmerörelse för att hålla ihop hela projektet, säger Gunnar Carlsson, ordf. för Lekebergs Bioenergi AB. Avtal, leveransomfattning Lekebergs Bioenergi AB levererar värme, där värmeväxlarna ägs och underhålls av företaget. Praktiskt taget alla avtal löper till år 2007, de första avtalen var 10 åriga men sedan har avtalen slutits med samma sluttid som de första. Alla priser indexeras efter nettoprisindex, dessutom kan företaget ta ut ökade skatter och avgifter som belastar företaget. Kommentarer till ekonomi Verksamheten innebär en god affärsidé med kompletterande sysselsättning för några delägare med drift och ledning av företaget. Tillkomsten av anläggningen har höjt den lokala prisnivån på rundvirke för energi liksom grot vilket varit en av tankarna bakom tillkomsten. Genom att företaget äger En titt in på glödbädden i Lekebergs panna kulvertnätet har det gått förhållandevis lätt att expandera i tätorten. Efter 2 st. betydande utbyggnader av kulvertnätet har företaget nått ett nästan optimalt kapacitetsutnyttjande. Det har också gjort att lönsamheten är hygglig trots att fjärrvärmepriserna i Fjugesta är lägst i Örebro län. Företaget är sedan 2 år minoritetsdelägare i Pålsboda Bioenergi AB. Utvecklingsmöjligheter Som nämnts ovan är kapacitetsutnyttjandet mycket bra för närvarande. Några ytterligare fastigheter kan anslutas med god ekonomi men skall företaget expandera mer än 10% ytterligare så blir det aktuellt att komplettera med ytterligare pannkapacitet för biobränsle eller rökgaskondensering.

10 Mindre värmenät vid skola En skola som ligger en knapp kilometer från de centrala delarna i Dals-Ed behövde i början av 90-talet ersätta en befintlig panna. Det ur Edsbygdens Farmartjänst nybildade företaget Farmarenergi i Ed AB erbjöds möjligheten att leverera färdig värme till ett mindre värmenät kring skolan. Efter en utbyggnad och byte mot en större panna 1996 omfattar nätet skollokaler en mindre sporthall samt ett bostadsområde med 108 lägenheter ägda av Edshus AB innebär åtagandet även uppvärmning av ett sjuk- och vårdhem, ålderdomshem, kommunala fastigheter i centrum, några större privata fastigheter samt några villor. Totalt finns 29 undercentraler. Kommunen byggde värmenätet fram till pannanläggningen och ställde även tomten till förfogande. Den senaste Företag: Farmarenergi i Ed AB, Dals Ed, MWh Kontaktperson: Anders Forsdahl utbyggnaden med drygt 2000 meter kulvert ägs av Farmarenergi. Anläggningen är placerad mycket nära ett bostadsområde, vilket ställer krav på att det sak vara rent, snyggt, damm- och stoftfritt. Byggnaden är utbyggd med personalutrymmen och har numera en flisficka inomhus. Företag och affärsidé Företaget ägs förutom 10 delägare även av Lantmännen Energi AB, och har ett aktiekapital på kr. Affärsidén omfattar främst drift av anläggningen och leverans av färdig värme. Bränslet köps in på marknadsmässiga villkor utan någon direkt bindning till att köpa från delägare. Verksamheten ger också sysselsättning till delägarna, i tillsyn och drift, med en veckas jour var sjätte vecka. Arbetet i företaget ersätts per timme till farmartjänsttaxa och en fast ersättning per jourvecka. Administrationen sköts av Lantmännen Energi AB. Avtal och leveransomfattning Farmarenergi i Ed AB levererar värme till kund, med Dals-Eds kommun som huvudkund. Avtalet är tioårigt med indexreglering och inlösensklausul. Gränsen för leveransen går vid värmeväxlare för respektive kund. I avtalet ingår ett åtagande att hålla säkerhet i form av en reservpanna. Konstruktionen innebär dock att nätförluster bärs av Farmarenergi. Kommentarer till ekonomi Lönsamheten i verksamheten är för delägarna starkt kopplad till effektiviteten i driften av pancentralen och i anskaffning och hantering av bränsle. Delägarna får ersättning för insatser i form av timmersättning och har därigenom fått en kompletterande inkomst. Hittills har överskottet använts för att konsolidera företaget och ingen vinstutdelning har gjorts. Bränsle från delägare köps på kommersiella villkor. Anläggningen har inneburit ökad En välstädad panncentral är en trivsam plats! lokal efterfrågan på flis, och ger därmed viss ökad avsättning för grot från delägares avverkningar. - Efter ett år tillsammans med Lantmännen har jag sett vad går att vinna genom affärsmässigt samarbete och ömsesidigt utnyttjande av resurser. Det finns många vinster med att hjälpas åt, säger Anders Forsdahl, som även höjer ett varningens finger för oseriösa leverantörer i branschen.

11 Färdig Värme ersätter olja i bostadsområde Stiftelse Herrljungabostäder beslöt i början av 90-talet att gå över från olja till biobränslen för uppvärmning av bostadsområdet Östergården på ett hundratal lägenheter. Farmarenergi i Herrljunga AB hade det förmånligaste anbudet och antogs som leverantör av färdig värme. Pannan som togs i drift hösten 94 är placerad i en befintlig panncentral i ett centralt beläget servicehus i bostadsområdet. Anläggningen omfattar panna och bränslehanteringssystem samt en äldre oljepanna. Bostadsbolaget äger kulvertar och värmenät, och köper värme med leveransgräns vid pannan. En närbelägen bostadsrättsförening ingår också i värmenätet. Eftersom anläggningen ligger mitt inne i bostadsområdet finns det inte plats för ett bränslelager där. Ett sådant finns vid ett nedlagt sågverk på några kilometers avstånd. Vid Företag: Farmarenergi i Herrljunga AB, Herrljunga MWh Kontaktperson: Kurt Hårsmar anläggningen finns endast en container som byts eller fylls när den är tom. Transporterna inne på gården har i viss mån uppfattats som störande. I övrigt finns det enligt uppgift inga störningar. Skorsten höjdes dock vid övergången från olja för att minska risken för störningar från rök och stoft. Företag och affärsidé Företaget har 21 lika delägare och ett aktiekapital på kr. Farmartjänst är en av delägarna, de övriga lantbrukare. Affärsidén omfattar främst drift och skötsel av anläggningen och leverans av värme. Bränslet kommer delvis från medlemmar, men har i ökande grad köpts från sågverk och från några entreprenörer med effektiv maskinutrustning. Transporter sköts delvis med lastbil, delvis med transporter via Farmartjänst. Verksamheten ger sysselsättning i tillsyn och jour som delas mellan sex delägare, samt bränsleinköp och administration som delas avtvå delägare. Företaget har även jour för en värmeanläggning som försörjer kommunens centrala värmenät. Avtal leveransomfattning Farmarenergi i Herrljunga AB levererar värme till nätet med leveransgräns vid pannan. Avtalet är femtonårigt med dels en ersättning per levererad kwh, dels en fast ersättning som täcker investeringskostnaden. Kommentarer till ekonomi - Lönsamheten är främst kopplad till hur rationellt drift och övervakning sköts, och att bränsle köps in till ett så lågt pris som möjligt, säger Kurt Hårsmar. - En faktor som fördyrar driften är att placeringen kraftigt begränsar möjlig lagringsvolym vid anläggningen. Det blev nödvändigt med ett externt lager för att effektiva maskiner skulle kunna utnyttjas, och Visst kan man bygga landsbygdsutveckling på tillgången till förnybar energi en relativt frekvent påfyllning av bränslecontainern (varannan dag) vid högt effektuttag i pannan. Utvecklingsmöjligheter Tätorten har ett större värmenät som försörjs med biobränsle. Detta sköts av ett sågverk, som med sina biprodukter kund erbjuda lägre pris än Farmarenergi. Man undersöker möjligheterna till leveranser av färdig värme till andra objekt och anläggningar.

12 Ingatorp Molkom Dals-Ed Vill Du veta mer? Kontaktpersoner för respektive exempel i broschyren, se rutor. Kontaktperson, energi- och industrigrödor samt affärsutveckling: Erik Herland Tel: , E-post: erik.herland@lrf.se Kontaktperson, energi från skogen, energipolitik och klimatfrågor: Sven Hogfors Tel: E-post: sven.hogfors@lrf.se Pålsboda Enköping Fjugesta Kolbäck Herrljunga