TJÄNSTESKRIVELSE. Gång- och cykelplan

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2017:812 Gång- och cykelplan Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förvaltningens förslag på Gång- och cykelplan Sammanfattning Med stöd av kommunfullmäktiges prioriterade mål om God Livskvalitet gav Nämnden för Teknik i Nämndbudget 2016 enligt beslut TE/2015:673, förvaltningen i uppdrag att utarbeta en ny gång- och cykelplan. I denna skulle det framgå hur Teknik ska förbättra möjligheterna till cykelpendling i Kungsbacka på kort och lång sikt. Sedan mitten av 80-talet har Kungsbacka kommun haft ett planeringsinstrument för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Styrdokumentet har benämnts Gångoch cykelplan för Kungsbacka kommun och planen har verkat som utbyggnadsplan för det övergripande gång- och cykelnätet. På grund av förändringar i kommunens riktlinjer för styrdokument resulterade uppdraget i två styrdokument, en strategi och en plan. Gång- och cykelstrategi för Kungsbacka som antogs den 17 maj 2017 enligt beslut 2017/ 63. Strategin ger mål och riktning för arbetet med gång- och cykeltrafiken i kommunen och syftet med denna gång- och cykelplan är att visa vilka åtgärder som krävs för att nå kommunens vision och målen i gång- och cykelstrategin. Beslutsunderlag Gång- och cykelplan Förslag december 2017, Gång- och cykelplan Bilaga 1 - Förslag december 2017, Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till TE Planering Karolina Oxfall Trafikplanerare Teknik Karolina Oxfall karolina.oxfall@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 Gång- och cykelplan Arbetsmaterial Planering, Trafik och Park Teknik

3 Gång- och cykelplan , TE/2017:275, antogs av Nämnden för Teknik den xxxxxx enligt beslut XXXXX. Utges av Kungsbacka kommun November 2017

4 ARBETSMATERIAL

5

6 ARBETSMATERIAL Innehåll 1 Inledning Syfte Riktning Avgränsningar Mål med planen 7 3 Gång- och cykelnätet Särö Kullavik Onsala - Vallda Anneberg - Älvsåker Fjärås Hjälm - Hanhals - Gällinge Åsa - Frillesås Kungsbacka Brister i gång- och cykelvägnätet Stråkets potential för pendling Trafiksäkerhet Stråkets roll som skolväg Målpunkter Resultat Åtgärdsplan (och ) Steg 1: Tänk om Steg 2: Optimera Steg 3 och 4: Bygga om och Bygga nytt Referenser 36 5

7 ARBETSMATERIAL 1 Inledning Sedan mitten av 80-talet har Kungsbacka kommun haft ett planeringsinstrument för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Styrdokumentet har benämnts Gång- och cykelplan för Kungsbacka kommun och planen har verkat som utbyggnadsplan för det övergripande gång- och cykelvägnätet i kommunen. I maj 2017 antogs för första gången en Gång- och cykelstrategi i kommunen och denna ersatte stora delar av dess föregångare, Gång- och cykelplan Denna Gång- och cykelplan består av en lista på åtgärder som ska leda oss närmre målbilden i Gång- och cykelstrategin. 1.1 Syfte Syftet med Gång- och cykelplanen är att formulera och prioritera åtgärder som krävs för att nå kommunens vision och Gång- och cykelstrategins målbild. Planen ska fungera som en handlingsplan och identifiera åtgärder som kan genomföras på kort och lång sikt och som leder till att målen uppfylls. 1.2 Riktning I stöd av kommunfullmäktiges prioriterade mål om God Livskvalitet gav Nämnden för Teknik i Nämndbudget 2016 enligt beslut TE/2015:673, förvaltningen i uppdrag att utarbeta en ny Gång- och cykelplan. I denna skulle det framgå hur Teknik ska förbättra möjligheterna till cykelpendling i Kungsbacka på kort och lång sikt. Eftersom nya riktlinjer för styrdokument togs fram i kommunen under våren 2017 blev resultatet av nämndens uppdrag en Gång- och cykelstrategi som fastslogs i maj 2017 samt denna Gång- och cykelplan som är en åtgärdsplan för strategin. 1.3 Avgränsningar Planen behandlar all gång- och cykeltrafik i kommunen med fokus på huvudnätet. Men även om planens avgränsning är huvudnätet är det viktigt att även arbeta med att förbättra lokalnätet så även det kan utvecklas och bidra till att fler går och cyklar. Utbyggnad i exploateringsområden finns inte med i planen utan gång- och cykelfrågan hanteras inom varje detaljplan med stöd av riktlinjer i Gång- och cykelstrategin. 6

8 ARBETSMATERIAL 2 Mål med planen Gång- och cykelstrategin har följande målbild för gång- och cykeltrafiken i kommunen: Att ta sig fram till fots eller med cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens tätorter och till hållplatser för kollektivtrafiken. För de som vill ta sig mellan kommunens tätorter med cykel ska en attraktiv cykelväg finnas med hög framkomlighet, säkerhet och komfort. I Gång- och cykelstrategin identifierades de kommunala mål som har bäring på gångoch cykelarbetet. Dessa är som följer: - Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka. - Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka. - Antalet cykelresor ska öka - Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka. - Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka. - Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. - Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent. I följande avsnitt redovisas förslag på åtgärder som bidrar till att målen uppfylls: Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka -Samråd och dialog med kommuninvånarna i alla utbyggnadsprojekt -Koordinera nätverk för gång- och cykelfrågor som samlar kommuninvånarna med intresse i frågorna. Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka - Antalet cykelresor ska öka. -Skapa ett attraktivt och säkert gång- och cykelvägnät -Information och kunskapsspridning kring cykelns effekter på individens hälsa -Information och kunskapsspridning kring arbetsgivares vinster av att fler väljer cykeln som färdmedel 7

9 ARBETSMATERIAL Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka -Skapa ett attraktivt och säkert gång- och cykelnät Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka -Koppla turistattraktioner, badplatser och idrottsanläggningar till gång- och cykelvägnätet. -Tillsammans med Region Halland utveckla Kattegattleden genom kommunen. Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka -Koppla stationer och hållplatser till gång- och cykelvägnätet -Skapa säkra cykelparkeringar vid hållplatser och stationer -Arbeta med beteendepåverkande kampanjer (Mobility management) Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent. -Information och kunskapsspridning kring arbetsgivares vinster av att fler väljer cykeln som färdmedel 8

10 ARBETSMATERIAL 3 Gång- och cykelnätet Efterfrågan på gång- och cykelinfrastruktur är mycket stor i hela kommunen. Där det saknas infrastruktur önskas gång- och cykelvägar främst av trafiksäkerhetsskäl. Där infrastruktur finns trycker man på att det är otryggt och osäkert att blanda fotgängare och cyklister men också på att hinder behöver tas bort för att framkomligheten skall förbättras. I följande avsnitt kommer varje kommundel beskrivas med avseende på standarden på gång- och cykelnätet i förhållande till målbilden i Gång- och cykelstrategin. Brister att åtgärda för att uppnå målen kommer att identifieras. 3.1 Särö Kullavik Från Kungsbacka når man kommundelen via en gång- och cykelväg utmed Säröleden (v158) som ansluter till Östra Särövägen (v955) som utgör en länk med blandtrafik fram till Kyrkobyn-Dala. Därifrån finns idag en ny gång- och cykelväg som stod klar hösten Den södra delen är därför utpekad som en brist. En alternativ väg är Gröningevägen (v960) som kopplar samman kommundelen med norra Kungsbacka via Östra Särövägen (v955). Gröningevägen (v960) utgör en läng med blandtrafik och är därmed utpekad som en brist. Kullavik och Särö Inom kommundelen skapas ett nät med två nord-sydliga stråk, ett kustnära och ett centralt. Säröbanan från Kullaviks centrum ner till Särö Västerskog utgör det kustnära stråket, medan det centrala stråket utgår från Snipen på gränsen mot Göteborg och går utmed Gamla Särövägen (v953) ner till Särö centrum och sedan vidare på Östra Särövägen (v955) ner till anslutningen mot Guntoftavägen (v954). Under 2017 färdigställdes gång- och cykelvägarna längs med Gamla Särövägen (v953) mellan Hagryd Dalavägen och Liabovägen samt längs med Östra Särövägen (v955) mellan Sofielundsvägen och Kyrkoby Dalavägen. Längs det kustnära stråket finns det en gång- och cykelväg på den gamla banvallen, Särö banvall. Framkomligheten och säkerheten har under 2017 förbättrats på sträckan genom att bilspärrar tagits bort och korsningar med bilvägar har trafiksäkrats. På sikt kan det bli aktuellt att bredda vägen på de mest trafikerade stråkna och då separera fotgängare och cyklister. Detta skulle medföra en ökad trygghet samt ge en bättre framkomlighet för cyklisterna. Åtgärden skulle också höja trafiksäkerheten på sträckan. För att binda samman det kustnära och det centrala stråket behövs en gång- och cykelväg utmed Guntoftavägen (v954), från Säröleden till Särö Danska väg. Byggnation pågår och en ny gång- och cykelväg ska stå klar våren

11 ARBETSMATERIAL Det finns behov av en koppling längs med Västra Särövägen (v955) mellan Särö centrum och Särö banvall. Det finns dock en alternativ sträckning via lokalvägnätet, men denna väg är inte gen och kan vara svår att hitta för de som inte känner till området. Detta stråk är därför utpekad som en brist. Det finns ett bra lokalt gång- och cykelnät i både Särö och i Kullavik. Dessa sammanbinder bostadsområdena med varandra samt med skola, kollektivtrafik och handel v955 Västra Särövägen v955 Östra Särövägen v960 Gröningevägen Figur 1 - Karta Kullavik-Särö Tabell 1 - Utpekade brister Kullavik- Särö Väg Sträckning km 955 Västra Särövägen, Särö Lundaväg Särö banvall 0,7 956 Östra Särövägen, Kyrkoby Dalavägen - Säröleden 2,4 960 Gröningevägen 3,5 10

12 ARBETSMATERIAL 3.2 Onsala - Vallda Från Kungsbacka når man Onsala via en gång- och cykelväg utmed Onsalavägen (v940) som leder hela vägen ner till Klaraplan i Gottskär. Gång- och cykelvägen är i stort sett separerad från biltrafiken hela vägen men dess attraktivitet måste öka genom att framkomligheten förbättras och säkerheten höjs. Onsalavägen utgör med sina stora trafikmängder en kraftig barriär för gång- och cykeltrafikanter. Detta kommer dock att förbättras när den nya Onsalavägen byggs och dagens Onsalaväg byggs om. Den gamla vägen kan då med fördel utvecklas till att bli ett tydligare och attraktivare cykelstråk. Från Kungsbacka når man Vallda via en gång- och cykelväg utmed Säröleden (v158) till Vallda Trekant. Stråket delar här upp sig i två stråk, ett längst Sandövägen (v950) ner till Råhagsvägen och ett längs Valldavägen (v942) ner till Klaraplan i Gottskär. En separerad gång- och cykelväg finns på hela sträckan. Framkomligheten är dock begränsad söder om Toråsskolan där gång- och cykelvägen letar sig igenom villaområdet via lokalvägnätet. Längs med en sträcka på Gathes väg (v942) saknas också en separerad gång- och cykelväg och stråket går istället på lokalvägnätet i blandtrafik. Denna sträcka är därför utpekad som en brist. Onsala För att nå målpunkter inom Onsala finns gång- och cykelvägar utmed Onsalavägen/Gottskärsvägen (v940), Mariedalsvägen (v946), Skällaredsvägen och delvis längs med Gathesväg (v942). Utefter Gathes väg saknas det en bit gång- och cykelväg men här kan gång- och cykeltrafiken ta sig fram i blandtrafik på bland annat Sträveliden. Denna väg är något mer gen men aningen mer kuperad och kan vara svårt att hitta för den som inte känner till området. Det saknas även en säker förbindelse längs Gottskärsvägen (v940) från Klaraplan ner till Utholmens badplats och Gottskärs hamn. Dessa stråk är därför utpekade som brister. En ny gång och cykelväg kommer inom nybyggnadsprojektet: Väg 940, delen Rösan-Forsbäck (Objekt: ) att byggas mellan Gottskärsvägen (v940) och Mariedalsvägen (v946). Vallda För att nå målpunkter så som idrottsanläggningar, skolor, handel och bostadsområden inom Vallda finns gång- och cykelvägar utmed Valldavägen (v942), Sandövägen (v950) och Lerkilsvägen (v951). Det saknas dock en säker förbindelser med bad- och hamnanläggningen vid Smarholmen och vid Vallda Sandö. Dessa stråk är därför utpekade som en brister. Sandövägen (v950) mellan Vallda-Sandö och Lerkilsvägen (v951) kommer på sikt bli en del av Kattegattleden. Denna sträcka är därför utpekad som en brist. Lunnavägen (v948) nyttjas för gång- och cykeltrafik i blandtrafik. Utbyggnad kan komma att bli aktuell om exploatering sker utefter sträckan. Denna sträcka är därför utpekad som en brist. 11

13 ARBETSMATERIAL V158 Säröleden v950 Sandövägen v965 Smarholmsvägen v948 Lunnavägen v940 Nya Onsalavägen V942 Gathes väg v940 Gottskärsvägen Figur 2 - Karta Onsala - Vallda Tabell 2 - Utpekade brister Onsala - Vallda Väg Sträckning km 158 Säröleden, Madernas väg - Bröndomevägen 0,7 940 Nya Onsalavägen 1,5 940 Gottskärsvägen, Klaraplan - Gottskärs hamn 0,5 942 Gathes väg, Sträveliden - Kuttervägen 0,8 948 Lunnavägen 7,4 950 Sandövägen Sandöhamnsvägen - Lerkilsvägen 3,5 950 Sandövägen, Råhagsvägen - Sandöhamnsvägen 1,3 965 Smarholmsvägen 1,1 12

14 ARBETSMATERIAL 3.3 Anneberg - Älvsåker Från Kungsbacka når man kommundelen via en gång- och cykelväg utmed Göteborgsvägen (v970). Fortsättningen norrut från Älvsåkersvägen upp till kommungränsen och vidare till Lindome saknar gång- och cykelväg men sträckan är utpekad i Trafikverkets åtgärdsvalstudie för cykel nationellt vägnät (2015). Om detta stråk byggs ut kan man cykla säkert hela vägen mellan Kungsbacka och Göteborg. Detta är en sträcka som även diskuteras bli ett stråk i det regionala stomcykelnätet. Denna sträcka är utpekad som en brist. Man kan även nå kommundelen via de smala men förhållandevis lågt trafikerade vägarna Höglandavägen (v975) och Lerbergsvägen (v975). En gång- och cykelväg utmed Lerbergsvägen planeras som kopplar Anneberg med Höglanda där det finns en gång- och cykelväg utbyggd längs med Höglandavägen (v978). Lerbergsvägen är därför utpekad som en brist. Älvsåker En gång- och cykelväg finns utbyggd utefter Älvsåkersvägen mellan Göteborgsvägen och Djursjövägen. v970 Göteborgsvägen v975 Lerbergsvägen Figur 3 - Karta Anneberg Älvsåker Tabell 3 - Utpekade brister Anneberg - Älvsåker Väg Sträckning km 970 Göteborgsvägen, Älvsåkersvägen - Kommungränsen 1,8 975 Lerbergsvägen, Lärkvägen - Älvsåkers Byväg 1,9 13

15 ARBETSMATERIAL 3.4 Fjärås Hjälm - Hanhals - Gällinge För att från Kungsbacka nå Fjärås tätort finns tre möjliga vägar; Myravägen (v933), Varbergsvägen (v939) och Vallbyvägen (v934) samt via Hällingsjövägen (v974) och Gåsevadholmsvägen (v932). Myravägen är mycket smal men relativt lågt trafikerad. Gåsevadholmsvägen och Vallbyvägen är båda avsevärt mer trafikerade och mer gen och en gång- och cykelväg utmed denna stäcka bör därför byggas ut först. Denna kommer även fylla ett turistiskt syfte eftersom sträckan utmed Varbergsvägen ingår i Kattegattsleden. Att få en säker gång- och cykelväg hela vägen till Fjärås tätort stärker även området runt Fjärås Bräcka som turistmål. Alla stråk är utpekade som brister. Från Kungsbacka når man Hjälm via en gång- och cykelväg utmed Hällingsjövägen (v974) som vid Höglandavägen övergår till en länk med blandtrafik fram till Hjälm. Detta stråk når också till den kommunala badplatsen vid Iglakärr. Det finns en efterfrågan på en gång- och cykelväg vidare till Allarängen, denna sträcka är dock inte aktuell förrän hela sträckan till Kungsbacka är utbyggd. Dessa stråk är utpekade som brister. Från Kungsbacka når man Hanhals via en gång- och cykelväg utmed Varbergsvägen(v939) som ansluter till Hanhals Kyrkväg (v928) och vidare till Hanhalsholmevägen (v927) som båda utgör länkar med blandtrafik fram till Hanhals Holme. Denna sträcka är utpekad som en brist. Från Kungsbacka når man Gällinge via Varbergsvägen (v939) vidare på Tostaredsvägen (v916) och Gällingevägen (v918). Mellan Hanhals Kyrkväg och Gällinge saknas det gång- och cykelväg och sträckan är därför utpekad som en brist. (Sträckan Fjärås station-gällinge finns med på kartan över området Åsa-Frillesås) Fjärås Inom Fjärås finns ett väl utbyggt gång- och cykelnät på det enskilda vägnätet som binder samman bostadsområden, skola, fritidsanläggning och centrumfunktioner. Därutöver utgör Lygnen och Fjärås Bräcka en stor målpunkt för bad och rekreation. En gång- och cykelväg genom Fjärås längs Gåsevadholmsvägen (v932) bör byggas för att sammanlänka planerade bostadsområden längs vägen med centrum och den planerade gång- och cykelvägen längs Vallbyvägen. Idag kan man ta sig via lokalvägnätet i nord sydlig riktning men denna sträckning är inte helt tydligt och svårt att hitta för den som inte känner till området. En förlängning upp till Lertäppan skulle kunna medverka till att fler går och cyklar till anläggningen. Båda dessa stråk är utpekade som en brist. Hjälm, Hanhals och Gällinge I Hjälm, Hanhals och Gällinge saknas det helt gång- och cykelnät och trafikanterna rör sig i blandtrafik på enskilda gator och vägar. 14

16 ARBETSMATERIAL v974 Hällingsjövägen V936 Hjälmsbergsvägen v932 Gåsevadholmsvägen v927 Hanhalsholmevägen v934 Vallbyvägen v939 Varbergsvägen v932 Måbovägen v916 Tostaredsvägen v918 Gällingevägen Figur 4 - Karta Fjärås Hjälm - Hanhals - Gällinge Tabell 4 - Utpekade brister Fjärås Hjälm - Hanhals - Gällinge Väg Sträckning km 916 Tostaredsvägen, Varbergsvägen - Gällingevägen 1,1 918 Gällingevägen, Tostaredsvägen - Förlandavägen 6,9 927 Hanhalsholmevägen 3,4 932 Måbovägen 1,7 932 Gåsevadholmsvägen, Raskens väg - Vallbyvägen 1,2 932 Gåsevadholmsvägen, Klintåsvägen - Raskens väg 1,7 932 Gåsevadholmsvägen, Hällingsjövägen - Klintåsvägen 4,5 934 Vallbyvägen, Varbergsvägen - Gåsevadholmsvägen 2,2 936 Hjälmsbergsvägen 1,9 939 Varbergsvägen, Hanhals Kyrkväg - Torkelstorpsvägen 3,5 939 Varbergsvägen, Torkelstorpsvägen - Torpavägen 2,4 974 Hällingsjövägen, Hjälm - Hagavägen 4,3 974 Hällingsjövägen, Höglandavägen - Hjälm 3,3 15

17 ARBETSMATERIAL 3.5 Åsa - Frillesås Åsa är beläget ca 15 km söder om Kungsbacka och det finns det ingen gång- och cykelväg mellan orterna. Kattegattleden är dragen denna sträcka men går i dagsläget på enskilda vägar öster om järnvägen. Gång- och cykelväg utmed Varbergsvägen (v939) från Hanhals via Fjärås station och vidare ner till Åsa bör byggas. Denna kan delas in i flera olika etapper där etappen mellan Torkelstorpsvägen och Torpa vägen (v915) är den viktigaste eftersom det här inte finns några alternativa vägar via det enskilda vägnätet. Etappen mellan Hanhals Kyrkväg och Torkestorpsvägen är identifierad som mycket viktig i kapitlet om Fjärås eftersom det är en förutsättning för stråket mellan Kungsbacka och Fjärås. Alla dessa stråk är utpekade som en brist. Åsa och Frillesås är förbundna med en gång- och cykelväg på den gamla banvallen. Tjolöholm slott är en viktig målpunkt både för turism och rekreation. En säker förbindelse hit borde byggas så stråket mellan Kungsbacka och Åsa är klart. Denna sträcka är utpekad som en brist. I och med bostadsplaner i Kläppa kan det bli intressant med en gång- och cykelväg längs med Ölmevallavägen. Vägen är smal men är så lite trafikerad så trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter är god. På sikt kan dock trafiken på sträckan öka. Denna sträcka är utpekad som en brist. Frillesåsvägen mot Idala saknar infrastruktur för gång och cykel. Efterfrågan är stor framför allt hos de som bor öster om Frillesås. Sträckan är också viktig för att kunna nå målpunkter som exempelvis Stättareds gård. Denna sträcka är utpekad som en brist. Åsa Mellan Åsa centrum och Kläppa finns en gång och cykelväg utmed Kläppavägen (v912). Denna sträcka är en del av Kattegattleden och går via Åsa station. Den genaste vägen till Åsa centrum från Kläppavägen är dock via lokalvägnätet och planer finns i den fördjupade översiktplanen för Åsa att skapa ett starkare och säkrare gång- och cykelstråk som förbinder Kläppavägen(v912) med banvallen som leder ner till Frillesås. Åsa har gång- och cykelväg genom centrum utmed Varbergsvägen (v939). Dessutom finns ett väl utbyggt system mellan centrum, skola och vårdcentral. Det finns ingen trygg och säker gång- och cykelförbindelse mellan Åsa centrum och Gårda Brygga. I och med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Åsa tog man fram en Trafikutredning Ölmanäs som har fokus på gång- och cykelfrågor. I denna identifierade man fyra olika lösningar på tillgänglighetsproblemet; Koppling A-Ölmanäs Ringväg, Koppling B- Åsa Jutegårdsväg, Gundlehögsvägen och Christmansvägen (den som identifierats i tidigare gång- och cykelplaner), Koppling C-Jute Tvärväg samt Koppling D- ny gång- och cykelväg med utgångspunkt i Österbyn vidare längs Ölmanäs Ringväg samt en ny gång- och cykelväg över åkermark mot centrum. 16

18 ARBETSMATERIAL Av dessa förslag är Koppling A det som prioriterats eftersom detta förslag gagnar flest trafikanter och den är därför utpekad som en brist. Men då denna väg inte anses gen behövs den kompletteras med kopplingarna B och C. Markåtkomst och drift- och underhållsfrågor måste dock här lösas med markägare och enskilda väghållare. Frillesås Frillesås har en god gång- och cykelnätstandard genom gång- och cykelvägen utmed Torstensviksvägen/Frillesåsvägen (v900), från havet fram till Frillesåsskolan. För att få ett bra tätortssystem krävs även gång- och cykelväg utmed Göteborgsvägen (v845), från kommungränsen vid Löftaån och norr ut till Rågelund. Vid Bastevägen kan man ta sig vidare norr ut på banvallen. Nu nyttjas lokalvägnätet väster om Göteborgsvägen och det är svårt att hitta rätt för de trafikanter som inte känner till området. Dessa stråk är utpekade som brister. Tjolöholmsvägen v939 Varbergsvägen v904 Ölmanäs Ringväg v913 Ölmevallavägen v903 Ölmanäs Ringväg v845 Göteborgsvägen v905 Frillesåsvägen v900 Frillesåsvägen Figur 5 - Karta Åsa Frillesås 17

19 ARBETSMATERIAL Tabell 5 - Utpekade brister Åsa - Frillesås Väg Stråk km 845 Göteborgsvägen, Bastevägen - Lurendalsvägen 1,1 845 Göteborgsvägen, Södra Rågelundsvägen - Bastevägen 0,7 900 Frillesåsvägen, Lillestocksvägen - Almedalsvägen 0,9 900 Frillesåsvägen, Lärkbacken - Lillestocksvägen 1,1 903 Ölmanäs Ringväg, Äppelstigen - Näsbokrokvägen 2,5 903/904 Ölmanäs Ringväg, Näsbokrogvägen - Jute Tvärväg 2,6 904 Ölmanäs Ringväg, Jute Tvärväg - Kläppavägen 1,8 905 Frillesåsvägen, Almedalsvägen - Biaredsvägen 3,0 905 Frillesåsvägen, Biaredsvägen - Stuvvägen 2,4 913 Ölmevallavägen, Varbergsvägen - Kläppavägen 1,8 939 Varbergsvägen, Torpavägen - Torpa Maaväg 1,6 939 Varbergsvägen, Dotetorpsvägen - Ölmevallavägen 2,4 939 Varbergsvägen, Torpa Maaväg - Dotetorpsvägen 1,5 939 Varbergsvägen, Ölmevallavägen - Ölmanäs Ringväg 1,7 Tjolöholmsvägen 3,7 18

20 ARBETSMATERIAL 3.6 Kungsbacka Kopplingar mellan Kungsbacka och övriga kommundelar finns beskrivna under respektive kommundelsavsnitt. Hur dessa sedan är kopplade från stadsgränsen och vidare in till centrum är mycket viktigt för helheten för stråken, de så kallade kommundelsstråken. Kommundelsstråken är del av huvudstråken men har en ännu viktigare funktion som pendlingstråk för både de boende i Kungsbacka och för de som pendlar från kommunens övriga delar och har därför högst prioritet. Dessa stråk behöver ses över för att säkerhetsställa hög framkomlighet, trygghet och säkerhet. Kungsbacka har ett väl fungerande gång- och cykelnät, delvis på gång- och cykelvägar och delvis i en trafikmiljö med låga fordonshastigheter. Kungsbackaån och Västkustbanan utgör dock barriärer för gång- och cykeltrafikanter och det behövs fler broar och undergångar för att förbättra framkomligheten. I och med utbyggnaden av det nya bostadsområdet Kolla har behovet av gång- och cykelväg utmed Inlagsleden ökat. Här kan dock gång- och cykeltrafikanter ta sig över järnvägen utmed bilvägen men trafikflödena är höga och säkerheten är låg. Denna sträcka är därför utpekad som en brist. Tvärstråket mellan Hede och Varla är också utpekats som en brist. Idag saknas dock broar över både järnvägen och Kungsbackaån för att få stråket komplett. Eftersom det inte finns någon möjlighet för gång- och cykeltrafikanter att ta sig genom viadukten under järnvägen på Varbergsvägen är de hänvisade att ta vägen genom Innerstaden alternativt via Klockaregatan på östra sidan järnvägen. Eftersom dessa vägar utgör en omväg för de som ska genom staden ställer detta höga krav på mycket god framkomlighet och vägvisning. Även om planens avgränsning är huvudnätet är det viktigt att även arbeta med att förbättra lokalnätet i Kungsbacka så även det kan utvecklas och bidra till att fler går och cyklar. 19

21 ARBETSMATERIAL Tvärstråket Varla - Hede Borgmästaregatan Bro över Kungsbackaån Bro över järnvägen Figur 6 - Karta Kungsbacka Tabell 6 - Utpekade brister Kungsbacka Stråk km Bro över järnvägen vid Inlagsleden, Södra Infarten - Hantverksgatan Bro Forsvägen, Infart Forsvägen 8 - Hålabäcksvägen 0,5 Borgmästaregatan, Varlavägen - Kungsbackaån 0,2 Bro över Kungsbackaån vid Kolla Bro Bro över Kungsbackaån Hede norra vid Varlaparken Bro Tunnel mellan Hede och verksamhetsområdet Hede norra Tunnel Tvärstråket i verksamhetsområdet Hede norra 0,3 20

22 ARBETSMATERIAL 4 Brister i gång- och cykelvägnätet För att på ett strukturerat sätt ta fram de mest prioriterade stråken har alla utpekade brister kartlagts. För att ta reda på vilka åtgärder som ger störst nytta har kriterier kopplade till cykelplanens vision tagits fram. Dessa är som följer: 1. Stråkets potential för pendling 2. Trafiksäkerheten på stråket 3. Stråkets roll som skolväg 4. Målpunktsanalys Kriterierna kommer att användas för att prioritera vilka brister som ska åtgärdas först. 4.1 Stråkets potential för pendling Kågesson (2007) har tagit fram en metod för att se på länkars potential för cykelpendling. Metoden bygger på gravitationsteori, detta innebär att två orter attraherar varandra och att ju större orterna är, desto större är attraktionen och den potentiella pendlingsbenägenheten med cykel se tabell 7. Tabell 7 De angivna avstånden avser sträckan mellan respektive tätorts yttre gräns (Kågeson, 2007) Antal invånare i den mindre av orterna Högsta avstånd mellan (km) över Analysen i tabell 8 är gjord för de utvecklingsområden som är identifierade i gällande Översiktsplan (Kungsbacka kommun, 2006) och där gräns saknas har utvecklingsområdena i FÖP Kungsbacka (Kungsbacka kommun, 2009) respektive FÖP Åsa använts (Kungsbacka kommun, 2013). Lindome är med i analysen för att se på pendlingsstråket mot Göteborg. 21

23 ARBETSMATERIAL Tabell 8 Invånarantal i kommunens orter Ort Invånarantal Högsta avstånd mellan (km) enligt Tabell 9 Kungsbacka (FÖP) Kullavik Särö Vallda Onsala Onsala (Gottskär) Anneberg/Älvsåker Hjälm Fjärås Fjärås station Åsa (FÖP) till 12 Frillesås Alla naturliga stråk mellan orterna har utvärderats och är redovisade i figur 7. I resultattabellen i bilaga 1, har stråk som uppfyller kriteriet markerats med grönt och de stråk som inte uppfyller kriteriet är markerade med rött. Figur 7 Analys av potentialen av cykelpendling mellan kommunens tätorter, Gröna stråk uppfyller kriteriet och Röda stråk uppfyller inte kriteriet. 22

24 ARBETSMATERIAL Ett annat kriterium man kan utgå ifrån för att se på ett stråks potential är att se på hur många som bor utmed stråket. I denna analys har vi valt att se på ett område 400 meter runt det föreslagna stråket. För att kunna jämföra stråken med varandra har vi sedan delat antalet boende med sträckans längd. I resultattabellen i bilaga 1 har stråk med fler än 1 boende per meter markerats med rött och de mellan 0,5-1 boende per meter med gult. Av förklarliga skäl ligger de stråk med högst boende per meter inom kommunens tätorter. De stråk som dock sticker ut är Göteborgsvägen norr om Frillesås, Gåsevadholmsvägen mellan Fjärås och Lertäppan, och två etapper av Ölmanäs Ringväg. Förklaringen till detta är ju naturligtvis att dessa ligger i direkt anslutning till en tätort samt att det bor många personer runt Gårda Brygga. Resultaten för alla stråk kan ses i resultattabellen i bilaga Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten har analyserats utifrån kriterierna i rapporten Vägledning för regional cykelvägvisning (Trafikverket, 2014) där det ställts upp ett kriterium för trafiksäkerhet där hastighet och årsdygnstrafik är de två parametrarna. Grönt visar på god kvalitet, gult på acceptabel kvalitet och rött på dålig kvalitet, se tabell 9. Resultaten kan också ses i tabellform i resultattabellen i bilaga 1. Tabell 9 Tabellen visar vilken trafiksituation som bör uppfyllas om en väg ska skyltas med vägvisning för cyklister (Trafikverket, 2014). Grönt = god kvalitet, gult = acceptabel kvalitet, rött = dålig kvalitet. Alla stråk har utvärderats och är redovisade i figur 8. 23

25 ARBETSMATERIAL Figur 8 Kvalitet på cykelstråk utifrån trafiksäkerhet. Grönt visar på god kvalitet, gult på acceptabel kvalitet och rött på dålig kvalitet. Blått visar stråk där indata inte finns och därmed ingen analys gjorts. En annan viktig faktor för säkerhet och framkomlighet i blandtrafik är vägens bredd. Tabell 10 är hämtad från Råd om Vägar och gators utformning (Trafikverket, 2015) och varje stråk har klassificerats i resultattabellen i bilaga 1. Stråk som uppfyller utrymmesklass A markerade med grönt, stråk som uppfyller utrymmesklass B markerade med gult och de stråk som inte uppfyller något kriterium är markerade med rött. Tabell 10 Sidoavståndsmått från Tabell i Råd om vägar och gators utformning (Trafikverket, 2015) Vägklass Hastighetsgräns A, bredd (m) B, bredd (m) 30/40 5,4 5,0 50/60 6,1 5,5 70/80 7,0 6,1 Antalet olyckor, som rapporterats in till trafikolycksstatistikdatabasen STRADA under ; på respektive stråk har också studerats. Olyckor där en gångtrafikant, en cyklist eller en mopedist varit inblandad har räknats. Då underlaget är mycket kortfattat i sina beskrivningar är det svårt att analysera om olyckan hade gått att undvika om infrastrukturen byggts om. Det fanns ingen särskilt plats i kommunen som var särskild utmärkande. Alla stråk där en olycka med en gångtrafikant, cyklist eller mopedist varit inblandad har markerats med rött, övriga är gröna. Resultaten kan ses i tabellform i resultattabellen i bilaga 1. 24

26 ARBETSMATERIAL 4.3 Stråkets roll som skolväg En inledande analys i rapporten Cykla till skolan - En GIS-analys av förutsättningarna att gå- och cykla till skolan (Kungsbacka kommun, 2017) visade att eller 72 procent av alla barn i åldrarna 0-18 år kan ta sig till skolan på gångoch cykelnätet. I den vidare analysen identifierades 43 saknade länkar. Analysen utgick från de 23 kommunala skolorna i kommunen och analyserade möjligheten för barn inom skolornas respektive upptagningsområde att ta sig till skolan trafiksäkert till fots eller på cykel. Om alla dessa saknade länkar skulle klassas som trafiksäkra skulle ytterligare 4700 barn kunna ta sig själva till skolan vilket skulle ge en uppskattat täckning på cirka 95%. Följande saknade länkar har identifierats: Gällinge Figur 9 Saknade länkar i kommunen. Värdetal barn/m, grön: , gul: , orange: , röd: >0.15 (Kungsbacka kommun, 2017) 25

27 ARBETSMATERIAL Tabell 11 Samtliga saknade länkar (Kungsbacka kommun, 2017) Längd (m) Antal barn Barn/ m Skola Saknade länkar Väghållare Gottskärsvägen - 1 Fjordskolan ,25 Dragsvägen 30 enskild/statlig 2 Iseråsskolan Bräckavägen ,21 30 enskild 3 Furulidskolan Kilanäsavägen ,20 70 enskild 4 Åsaskolan Ölmanäs Ringväg ,17 norrut 40 enskild/statlig 5 Iseråsskolan Nygårdsvägen ,16 Bueråsvägen 50 enskild 6 Fullriggaren Malevik Långenäsvägen ,16 30 enskild Vattåsvägen- 7 Furulidskolan Gräppåsvägen ,15 Orrekullevägen 30 enskild 8 Åsaskolan Ölmanäs Ringväg ,15 sydväst 40 statlig 9 Furulidskolan Smarholmsvägen ,14 40 statlig 10 Fullriggaren Malevik Hagenvägen - Kullsviksvägen ,11 Källevägen 30 enskild 11 Furulidskolan Sandövägen - Bossövägen - Vallda ,11 Korshamnsväg 70 enskild/statlig 12 Åsaskolan Ölmanäs Ringväg ,10 sydväst - Stenavägen 40 enskild/statlig 13 Åsa Gårdsskola Hultavägen ,10 Mossvägen 30 enskild 14 Kullaviksskolan Torredsvägen ,10 50 enskild 15 Iseråsskolan Vässingsövägen ,10 30 statlig Trålvägen till 16 Furulidskolan ,09 Källåsvägen 30 enskild 17 Furulidskolan Södergårdsvägen ,08 70 enskild 18 Toråsskolan Rörmöstvägen västerut ,08 50 enskild 19 Åsaskolan Näsbergsvägen ,07 50 enskild 20 Toråsskolan Rörmöstvägen västerut ,06 - Altardalsvägen 50 enskild Håkullavägen - Apelrödsvägen - 21 Kapareskolan Lunnavägen - Nygårdsvägen ,06 Bueråsvägen 70 enskild/statlig 22 Åsa Gårdsskola Gustav Alberts väg ,05 30 enskild 23 Älvsåkersskolan Agnsjödalsvägen ,05 50 enskild 24 Iseråsskolan Vässingsövägen ,05 Rödaholmevägen 50 enskild/statlig 25 Toråsskolan Bråtåsvägen ,04 Råhagsvägen 30 enskild km/ h 26

28 ARBETSMATERIAL 26 Iseråsskolan Häcklehagsvägen ,04 50 statlig 27 Gällingeskolan Gällingevägen norrut ,04 80 statlig 28 Frillesåsskolan Göteborgsvägen norrut ,04 - Borekullavägen 70 statlig Varbergsvägen - 29 Smedingeskolan Vallbyvägen ,03 Gåsevadholmsvägen 70 statlig 30 Älvsåkersskolan Asserdalsvägen ,03 Passavägen 50 enskild Måbovägen söderut - 31 Smedingeskolan Tostaredsvägen ,03 västerut 70 statlig 32 Älvsåkersskolan Lerbergsvägen söderut ,02 40 statlig 33 Älvsåkersskolan Kyrkobolsvägen norrut ,02 70 enskild 34 Smedingeskolan Gåsevadholmsvägen ,02 Hjälmbergsvägen 70 statlig 35 Älvsåkersskolan Asserdalsvägen ,02 Hjälmareds Åsväg 50 enskild 36 Älvsåkersskolan Älvsåkers byväg ,02 Ringlatorpsvägen 70 enskild/statlig 37 Toråsskolan Bröndomevägen ,01 70 statlig 38 Älvsåkersskolan Assedalsvägen ,01 50 enskild 39 Älvsåkersskolan Älvsåkersbyväg ,01 70 statlig kommunal/st 40 Hedeskolan Höglandavägen ,01 70 atlig 41 Tingbergsskolan Gröningevägen ,01 70 statlig 42 Gällingeskolan Gällingevägen söderut ,01 70 statlig 43 Gällingeskolan Förlandavägen ,01 70 statlig Flera av länkarna har redan idag tillfredställande trafiksäkerhetsstandard men var trots det med i analysen eftersom kartunderlaget ibland vad svårt att tyda. I tabell 9 kan utläsas att flertalet länkar har enskilt huvudmannaskap. Då planering av åtgärder på det enskilda vägnätet kräver ett samarbete med vägföreningen och markägare kommer dessa inte vara med i den fortsatta analysen. 27

29 ARBETSMATERIAL Följande länkar utgör stråk som ingår i målbilden för huvudnätet: Tabell 12 Saknade länkar som ingår i målbilden för huvudnätet (Kungsbacka kommun, 2017) Saknade länkar Längd (m) Barn/m km/h Väghållare 1 Delvis Gottskärsvägen - Dragsvägen ,25 30 enskild/statlig 4 Delvis Ölmanäs Ringväg norrut ,17 40 enskild/statlig 8 Ja Ölmanäs Ringväg sydväst ,15 40 statlig 9 Ja Smarholmsvägen 900 0,14 40 statlig 11 Delvis Sandövägen - Bossövägen - Vallda Korshamnsväg ,11 70 enskild/statlig 12 Delvis Ölmanäs Ringväg sydväst - Stenavägen ,1 40 enskild/statlig 21 Delvis Håkullavägen - Apelrödsvägen -Lunnavägen - Nygårdsvägen - Bueråsvägen ,06 70 enskild/statlig 27 Ja Gällingevägen norrut ,04 80 statlig 28 Delvis Göteborgsvägen norrut - Borekullavägen ,04 70 statlig 29 Ja Varbergsvägen - Vallbyvägen - Gåsevadholmsvägen ,03 70 statlig 31 Ja Måbovägen söderut -Tostaredsvägen västerut ,03 70 statlig 32 Ja Lerbergsvägen söderut ,02 40 statlig 34 Ja Gåsevadholmsvägen -Hjälmbergsvägen ,02 70 statlig 41 Ja Gröningevägen ,01 70 statlig Följande länkar är utmed statligt eller kommunalt vägnät men utgör inte stråk som ingår i målbilden för huvudnätet Tabell 13 Saknade länkar som inte infår i huvudnätet men som är utmed sttaligt eller kommunalt vägnät (Kungsbacka kommun, 2017) Saknade länkar Längd (m) Barn/m km/h Väghållare 15 Vässingsövägen ,10 30 statlig 24 Vässingsövägen - Rödaholmevägen ,05 50 enskild/statlig 26 Häcklehagsvägen ,04 50 statlig 36 Älvsåkers byväg - Ringlatorpsvägen ,02 70 enskild/statlig 37 Bröndomevägen ,01 70 statlig 39 Älvsåkersbyväg ,01 70 statlig 40 Höglandavägen ,01 70 kommunal/statlig 42 Gällingevägen söderut ,01 70 statlig 43 Förlandavägen ,01 70 statlig 28

30 ARBETSMATERIAL Alla stråk som utpekats som skolvägar redovisas i tabellform i den gemensamma resultattabellen i bilaga Målpunkter En annan viktig aspekt att analysera är ett stråks funktion för tillgängligheten till viktiga målpunkter i kommunen. Kommunens tätorter är målpunkter i sig och inrymmer arbetsplatser, skolor, service, handel och fritid. På kartan nedan i figur 9 är 215 målpunkter utritade varav 13 badplatser (B), 44 idrottsplatser (I), 119 förskolor (F), 31 grundskolor (S) samt 8 gymnasieskolor (G). Av dessa är 190 kopplade till huvudnätet, direkt eller via lokala gång- och cykelvägar eller gator med hastighetsgräns på högst 30km/h. Det är alltså 25 målpunkter som saknar koppling till huvudvägnätet. Efter total utbyggnad är det endast 7 målpunkter som saknar koppling till huvudvägnätet varav 4 förskolor, 2 idrottsplatser och 1 badplats. I resultattabellen i bilaga 1 har även stråk där Kattegattleden går markerats med ett K och ett Kf om sträckan är del av en framtida sträckning. Figur 10 Karta över målpunkter. Gul: Förskola, Orange: Grundskola, Röd: Gymnasium, Grön: Idrott och Blå: Bad 29

31 ARBETSMATERIAL 4.5 Resultat En sammanfattning av inventeringen och analyserna i avsnitt återfinns i resultattabellen i bilaga 1. 30

32 ARBETSMATERIAL 5 Åtgärdsplan (och ) Åtgärdsplanen är uppdelad i tre delar, Steg 1-åtgärder, Steg 2-åtgärder samt Steg 3- och 4-åtgärder. Den sista gruppen innefattar utbyggnadsplanen och har en objektslista som omfattar länkar till en sträcka av cirka 120 km samt 3 broar och en tunnel. Kommunens mål är att bygga i snitt 4-5 km ny gång- och cykelväg om året. Objektslistan ska ses som ett planeringsinstrument och utbyggnad får ske i den takt som tilldelade budgetmedel tillåter. Till detta tillkommer sedan Steg 1- och 2- åtgärder så som beläggning, framkomlighetsförbättringar, förbättrad belysning, nya cykelparkeringar och påverkanskampanjer. Varje grupp har ett eget avsnitt nedan. 5.1 Steg 1: Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet Tabell 14 Steg 1-åtgärder, Påverkanskampanjer, information och samverkan Steg 1-Åtgärd Strukturera arbetet med Mobility management Utveckla cykelnätverket Tyck om Cykel Beskrivning En mobility management-plan ska tas fram löpande varje år. Denna ska ligga till grund för de påverkanskampanjer som ska genomföras under året samt bli beslutsunderlag i budgetarbetet som ska ge medel för projekt, kampanjer och informationsmaterial. Tydligare riktlinjer för hur cykelnätverket Tyck om cykel kan utvecklas så nätverkets fulla potential utnyttjas skall skapas. 5.2 Steg 2: Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur Tabell 15 Steg 2-åtgärder, Skyltning, parkering och väghållning Steg 2-Åtgärder Höja standarden av drift- och underhåll på huvudnätet Beskrivning En drift- och underhållsplan för huvudnätet gällande både sommar- och vinterväghållning där kommunen är väghållare ska tas fram. Denna ska även vara ett underlag för samverkan med andra väghållare då kommunen ska ligga i framkant och föregå med gott exempel. 31

33 ARBETSMATERIAL Höja standarden på kommunens cykelparkeringar Förbättra orienterbarheten på gång- och cykelnätet En plan för cykelparkering ska tas fram. En vägvisningsplan för huvudvägnätet ska tas fram. 5.3 Steg 3 och 4: Bygga om och Bygga nytt Begränsade ombyggnadsåtgärder samt nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Tabell 16 Steg 3-åtgärder, Bygga om Steg 3-Åtgärd Höja standarden på kommundelstråken Identifiera och förbättra skolvägar Passa på Beskrivning En åtgärdsplan för att förbättra framkomligheten och säkerheten på kommundelstråken i Kungsbacka ska tas fram. En åtgärdsplan för att höja trafiksäkerheten runt kommunens skolor för att förbättra elevers möjlighet att ta sig själva till skolan ska tas fram. Ett arbetssätt för att kunna passa på att höja standarden på huvudnät och lokalnät i samband med ny exploateringar eller upprustningar av det befintliga nätet ska utvecklas Objektslistan för Steg 3-och 4-åtgärder är uppdelad i två grupper, en där objekten är prioriterade (1 och 2) och en där objekten är utan prioritering. I tidigare planer har denna första grupp kallats för Planerad utbyggnad under planperioden (Prio 1) och Påbörjad planering under planperioden (Prio 2). Gruppen utan prioritering var tidigare listan Objekt för framtida planering. Prioriteringen har utgått från målbilden i Gång- och cykelstrategin som lyder: -Nätet ska vara sammanhängande och det ska vara lätt att orientera sig. -Vägarna ska vara utformade för högsta möjliga säkerhet, framkomlighet och komfort. -Gång- och cykelvägar till och från skolor ska prioriteras så att barnen kan ta sig till och från skolan på ett trafiksäkert sätt. Objektslistan med prioriteringsordning 1-2 i tabell 14 innehåller objekt som tillsammans uppgår till utbyggnadsmålet för två planperioder alltså 4-5 km ny gångoch cykelväg per år. Teknik prioriterar inom objektlistan, där Trafikverket vid vissa tillfällen tar ansvar för del eller för hela projekt. I projektet med att skapa Kattegattleden har kommunerna och Trafikverket gått in med överenskommelsen att 32

34 ARBETSMATERIAL samfinansiera gång- och cykelväg som ingår i leden. Samma finansieringsprincip gäller för utbyggnad inom nationell och regional plan. Det kommunala väghållningsområdet hanteras helt av Kungsbacka kommun, med hjälp av eventuella statsbidrag. Viktigt att påtala är att objektslistan består av stråk där brister för gång- och cykeltrafiken finns. Detta innebär inte alltid att en ny gång- och cykelväg behöver byggas ut, utan att mindre ombyggnationer av vägen kan räcka eller att alternativa vägar kan utredas. Vad för åtgärder som krävs utreds i en åtgärdsvalsstudie som görs för alla objekt i inledningsskedet av ett nytt projekt. I varje projekt bör medel avsättas för mobilitet management-åtgärder i enlighet med resonmenaget i Gång- och cykelstrategin. I objektlistorna ingår enbart stråk på huvudvägnätet enligt planens avgränsning. Budgetmedel bör även avsättas för utbyggnad och åtgärder på lokalnätet så även det kan utvecklas och bidra till att fler går och cyklar. Fokus bör läggas på saknade länkar för att få gång- och cykelnätet tydligt och sammanhållet. Tabell 17 - Objektslista med prioriteringsordning 1-2, Prio 0 innebär att stråket antingen är en rest från föregående plan eller att stråket är med i ett pågående planprojekt Kommundel Väg Huvudnät Namn Prio Längd Status inom gällande GC-plan Varbergsvägen, Torkelstorpsvägen - Fjärås 939 Ja Torpavägen 0 2,4 Vägplan Kungsbacka - Ja Bro över järnvägen vid Inlagsleden, Södra Infarten - Hantverksgatan 0 Bro Planering Kungsbacka - Ja Borgmästaregatan, Varlavägen - Kungsbacka ån 0 0,2 Planering Onsala- Vallda 940 Ja Gottskärsvägen, Klaraplan - Gottskärshamn 0 0,5 Planering Anneberg- Älvsåker 970 Ja Göteborgsvägen, Älvsåkersvägen - Kommungränsen 1 1,8 ÅVS Anneberg- Älvsåker 975 Ja Lerbergsvägen, Lärkvägen - Älvsåkers Byväg 1 1,9 Vägplan Fjärås 934 Ja Vallbyvägen, Varbergsvägen - Gåsevadholmsvägen 1 2,2 Fjärås 939 Ja Varbergsvägen, Hanhals Kyrkväg - Torkelstorpsvägen 1 3,5 ÅVS Kullavik- Särö 955 Ja Västra Särövägen, Särö Lundaväg - Särö banvall 1 0,7 Kullavik- Särö 956 Ja Östra Särövägen, Kyrkoby Dalavägen - Säröleden 1 2,4 ÅVS Onsala- Vallda 943 Nej Vässingsövägen, Gathes väg - Post- Annas väg 1 1,0 33

35 ARBETSMATERIAL Onsala- Vallda 950 Ja Sandövägen Sandöhamnsvägen - Lerkilsvägen 1 3,5 Onsala- Vallda 950 Ja Sandövägen, Råhagsvägen - Sandöhamnsvägen 1 1,3 Onsala- Vallda 965 Ja Smarholmsvägen 1 1,1 Åsa-Frillesås 845 Ja Göteborgsvägen, Södra Rågelundsvägen - Bastevägen 1 0,7 Åsa-Frillesås 845 Ja Göteborgsvägen, Bastevägen - Lurendalsvägen 1 1,1 Åsa-Frillesås 903 Ja Ölmanäs Ringväg, Äppelstigen - Näsbokrokvägen 1 2,5 ÅVS Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Klintåsvägen - Raskens väg 2 1,7 Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Raskens väg - Vallbyvägen 2 1,2 Kungsbacka - Ja Bro över Kungsbackaån vid Kolla 2 Bro Onsala- Vallda 942 Ja Gathes väg, Sträveliden - Kuttervägen 2 0,8 Åsa-Frillesås 904 Ja Ölmanäs Ringväg, Näsbokrokvägen - Jute Tvärväg 2 2,6 ÅVS Åsa-Frillesås 904 Ja Ölmanäs Ringväg, Jute Tvärväg - Kläppavägen 2 1,8 ÅVS Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Ölmevallavägen - Ölmanäs Ringväg 2 1,7 Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Torpavägen - Torpa Maaväg 2 1,6 Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Torpa Maaväg - Dotetorpsvägen 2 1,5 Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Dotetorpsvägen - Ölmevallavägen 2 2,4 Onsala- Vallda 940 Ja Nya Onsalavägen Trv 1,5 Vägplan 34

36 ARBETSMATERIAL Resterande utbyggnadsprojekt återfinns i tabell 15. Dessa har inte fått någon prioritering och kommer att lyftas in i kommande planer när utrymme finns. Tabell 18 Objektslista utan prioriteringsordning Kommundel Väg Huvudnät Namn Längd Anneberg- Älvsåker 975 Nej Höglandavägen, Tölöleden - Lerbergsvägen 2,8 Anneberg- Älvsåker 979 Nej Älvsåkers Byväg, Älvsåkersvägen - Barnamossevägen 2,1 Anneberg- Älvsåker 979 Nej Älvsåkers Byväg (-Ringlatorpsvägen), Älvsåkersvägen - Ringlatorpsvägen 2,1 Fjärås 916 Ja Tostaredsvägen, Varbergsvägen - Gällingevägen 1,1 Fjärås 916 Nej Gällingevägen, Förlandavägen - Hallenvägen 4,6 Fjärås 918 Ja Gällingevägen, Tostaredsvägen - Förlandavägen 6,9 Fjärås 919 Nej Förlandavägen, Gällingevägen - Fågelsångsvägen 4,0 Fjärås 927 Ja Hanhalsholmevägen 3,4 Fjärås 932 Ja Måbovägen 1,7 Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Hällingsjövägen - Klintåsvägen 4,5 Fjärås 936 Ja Hjälmsbergsvägen 1,9 Fjärås 974 Ja Hällingsjövägen, Höglandavägen - Hjälm 3,3 Fjärås 974 Ja Hällingsjövägen, Hjälm - Hagavägen 4,3 Kullavik- Särö 960 Ja Gröningevägen 3,5 Kungsbacka - Ja Tunnel mellan Hede och V - området Hede norra Tunnel Kungsbacka - Ja Tvärstråket i Verksamhetsområdet Hede norra 0,3 Kungsbacka - Ja Bro över Kungsbackaån Hede norra vid Varlaparken Bro Onsala- Vallda 158 Ja Säröleden, Madernas väg - Bröndomevägen 0,7 Onsala- Vallda 943 Nej Vässingsövägen, Gathes väg - Röde Holme 3,1 Onsala- Vallda 945 Nej Häcklehagsvägen 1,8 Onsala- Vallda 948 Ja Lunnavägen 7,4 Onsala- Vallda 952 Nej Bröndomevägen, Föreningsvägen - Brogrens väg 3,5 Åsa-Frillesås 900 Ja Frillesåsvägen, Lärkbacken - Lillestocksvägen 1,1 Åsa-Frillesås 900 Ja Frillesåsvägen, Lillestocksvägen - Almedalsvägen 0,9 Åsa-Frillesås 905 Ja Frillesåsvägen, Almedalsvägen - Biaredsvägen 3,0 Åsa-Frillesås 905 Ja Frillesåsvägen, Biaredsvägen - Stuvvägen 2,4 Åsa-Frillesås 913 Ja Ölmevallavägen, Varbergsvägen - Kläppavägen 1,8 Åsa-Frillesås - Ja Tjolöholmsvägen 3,7 35

37 6 Referenser Kungsbacka kommun, Kungsbacka övesiktsplan 2006 (ÖP06) Kungsbacka kommun, Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. Kungsbacka kommun, Fördjupning av översiktsplanen för Åsa (ÖP039) Kungsbacka kommun, Cykla till skolan - En GIS-analys av förutsättningarna att gå- och cykla till skolan Kågeson, P., Modell för regional inventering och planering av cykelvägar (Vägverket Publikation 2007:13) Trafikverket, Vägledning för regional cykelvägvisning (TRV 2015:032) Trafikverket, Råd för vägar och gators utformning (TRV 2015:087) 36

38 Väg Huvudnät Kommundel Namn Prio Anneberg-Älvsåker 975 Ja Lerbergsvägen, Lärkvägen - Älvsåkers Byväg 1 1,9 Ja(1) 0, , Trv M Vägplan Anneberg-Älvsåker 970 Ja Göteborgsvägen, Älvsåkersvägen - Kommungränsen 1 1,8 Ja 0, Trv M ÅVS Anneberg-Älvsåker 979 Nej Älvsåkers Byväg, Älvsåkersvägen - Barnamossevägen 2,1 Ja(1) 0, , ,5 Trv Anneberg-Älvsåker 975 Nej Höglandavägen, Tölöleden - Lerbergsvägen 2,8 Inte 0, , ,5 Trv Anneberg-Älvsåker 979 Nej Älvsåkers Byväg (-Ringlatorpsvägen), Älvsåkersvägen - Ringlatorps 2,1 Ja(1) 0, , ,5 Trv Fjärås 939 Ja Varbergsvägen, Torkelstorpsvägen - Torpavägen 0 2,4 Nej 0, Trv K Vägplan Fjärås 934 Ja Vallbyvägen, Varbergsvägen - Gåsevadholmsvägen 1 2,2 Ja 0, , Trv - Fjärås 939 Ja Varbergsvägen, Hanhals Kyrkväg - Torkelstorpsvägen 1 3,5 Ja 0, , Trv Kf,M ÅVS Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Klintåsvägen - Raskens väg 2 1,7 Ja(1) 0, , Trv I Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Raskens väg - Vallbyvägen 2 1,2 Ja 0, , Trv - Fjärås 936 Ja Hjälmsbergsvägen 1,9 Nej 0, , Trv - Fjärås 916 Ja Tostaredsvägen, Varbergsvägen - Gällingevägen 1,1 Nej 0, , Trv - Fjärås 932 Ja Måbovägen 1,7 Nej 0, , Trv - Fjärås 918 Ja Gällingevägen, Tostaredsvägen - Förlandavägen 6,9 Inte 0, , Trv F, S Fjärås 927 Ja Hanhalsholmevägen 3,4 Inte 0, Trv B Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Hällingsjövägen - Klintåsvägen 4,5 Ja(1) 0, Trv - Fjärås 974 Ja Hällingsjövägen, Höglandavägen - Hjälm 3,3 Nej 0, Trv B Fjärås 974 Ja Hällingsjövägen, Hjälm - Hagavägen 4,3 Nej 0, Trv - Fjärås 916 Nej Gällingevägen, Förlandavägen - Hallenvägen 4,6 Inte 0, , ,7 Trv Fjärås 919 Nej Förlandavägen, Gällingevägen - Fågelsångsvägen 4,0 Inte 0, , ,8 Trv Kullavik-Särö 955 Ja Västra Särövägen, Särö Lundaväg - Särö banvall 1 0,7 It 1, Trv M Kullavik-Särö 956 Ja Östra Särövägen, Kyrkoby Dalavägen - Säröleden 1 2,4 Ja 0, Trv K,M ÅVS Kullavik-Särö 960 Ja Gröningevägen 3,5 Ja(1) 0, , Trv - Kungsbacka - Ja Bro över järnvägen vid Inlagsleden, Södra Infarten - 0 Bro It 2, Kba M Påg.plan Kungsbacka - Ja Borgmästaregatan, Varlavägen - Kungsbacka ån 0 0,2 It 11, Kba M Påg.plan Kungsbacka - Ja Bro över Kungsbackaån vid Kolla 2 Bro It 14, Kba M Kungsbacka - Ja Tunnel mellan Hede och V - området Hede norra Tunnel It 8, Kba M Kungsbacka - Ja Tvärstråket i Verksamhetsområdet Hede norra 0,3 It 1, Kba M Kungsbacka - Ja Bro över Kungsbackaån Hede norra vid Varlaparken Bro It 0, Kba M Längd Kågeson Skolväg (antal/m) Skolväg (nr) Boende/meter Olyckor GCM Trafik 2016 (fordon/dygn) Hastighet (km/h) Vagbredd (m) Väghållare Målpunkt Status inom gällande GC-plan

39 Onsala-Vallda 940 Ja Gottskärsvägen, Klaraplan - Gottskärshamn 0 0,5 It 0,25 1 0, Trv B,I Påg.plan Onsala-Vallda 965 Ja Smarholmsvägen 1 1,1 Inte 0,14 9 0, Trv B Onsala-Vallda 950 Ja Sandövägen Sandöhamnsvägen - Lerkilsvägen 1 3,5 Inte 0, , Trv F Onsala-Vallda 950 Ja Sandövägen, Råhagsvägen - Sandöhamnsvägen 1 1,3 Inte 0, Trv B, F Onsala-Vallda 943 Nej Vässingsövägen, Gathes väg - Post-Annas väg 1 1,0 It 0, , ,5 Trv Onsala-Vallda 942 Ja Gathes väg, Sträveliden - Kuttervägen 2 0,8 It 1, Trv I,Kf,M Onsala-Vallda 940 Ja Nya Onsalavägen Trv 1,5 It 0, Trv - Vägplan Onsala-Vallda 158 Ja Säröleden, Madernas väg - Bröndomevägen 0,7 Ja(1) 0, Trv M Onsala-Vallda 948 Ja Lunnavägen 7,4 Ja(1) 0, Trv - Onsala-Vallda 952 Nej Bröndomevägen, Föreningsvägen - Brogrens väg 3,5 Ja(1) 0, , ,2 Trv Onsala-Vallda 945 Nej Häcklehagsvägen 1,8 Inte 0, , ,5 Trv Onsala-Vallda 943 Nej Vässingsövägen, Gathes väg - Röde Holme 3,1 Inte 0, , ,5 Trv Åsa-Frillesås 845 Ja Göteborgsvägen, Södra Rågelundsvägen - Bastevägen 1 0,7 Inte 0,04 1, Trv - Åsa-Frillesås 845 Ja Göteborgsvägen, Bastevägen - Lurendalsvägen 1 1,1 It 0,04 1, Trv Kf,M Åsa-Frillesås 903 Ja Ölmanäs Ringväg, Äppelstigen - Näsbokrokvägen 1 2,5 Inte 0,15 8 0, Trv F ÅVS Åsa-Frillesås 904 Ja Ölmanäs Ringväg, Näsbokrokvägen - Jute Tvärväg 2 2,6 Inte 0, , Trv B, I ÅVS Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Ölmevallavägen - Ölmanäs Ringväg 2 1,7 Nej 0, Trv Kf Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Torpavägen - Torpa Maaväg 2 1,6 Nej 0, Trv Kf Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Torpa Maaväg - Dotetorpsvägen 2 1,5 Nej 0, Trv Kf Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Dotetorpsvägen - Ölmevallavägen 2 2,4 Nej 0, Trv Kf Åsa-Frillesås 904 Ja Ölmanäs Ringväg, Jute Tvärväg - Kläppavägen 2 1,8 Inte 0,17 0, Trv - ÅVS Åsa-Frillesås 900 Ja Frillesåsvägen, Lärkbacken - Lillestocksvägen 1,1 Inte 0, Trv - Åsa-Frillesås 900 Ja Frillesåsvägen, Lillestocksvägen - Almedalsvägen 0,9 Inte 0, Trv - Åsa-Frillesås 905 Ja Frillesåsvägen, Almedalsvägen - Biaredsvägen 3,0 Inte 0, Trv - Åsa-Frillesås 905 Ja Frillesåsvägen, Biaredsvägen - Stuvvägen 2,4 Inte 0, Trv - Åsa-Frillesås 913 Ja Ölmevallavägen, Varbergsvägen - Kläppavägen 1,8 Inte 0, Trv - Åsa-Frillesås - Ja Tjolöholmsvägen 3,7 Inte 0, nskild B Förklaring Kågesson Väghållare Måpunkter Ja(1) = alternativ sträcka finns Kba=Kommunen B= Badplats I=Idrott It=Inom tätort F=Förskola M=Missing link Inte= Inte en sträcka mellan två or Trv=Trafikverket (De objekt som finns i regional- eller nationellplan är S=Grundskola K=Kattegattleden orter markerade med rött G=Gymnasium Kf=Kattegattleden framtid Olyckor GCM är hämtade från trafikolycksdatabasen, STRADA i mars 2017 och är för åren Trafik 2016 är för alla statliga vägar hämtade från Trafikverkets Trafikflödeskartan, fliken TFK och är uppräknade till 2016 års trafik. Värden för de kommunala vägarna är hämtade från kommunens trafikmängsdatabas. Hastighet och vägbredd är hämtade från Trafikverkets nationell vägdatabas, NVDB i april 2017

40 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2016:439 Villkor trottoarpratare 2017 Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förvaltningens förslag till Villkor för trottoarpratare dat Sammanfattning Nämnden för Teknik godkände förvaltningens förslag till Villkor för trottoarpratare dat och gav förvaltningen i uppdrag att samråda med Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Förvaltningen fick in remissvar från alla remitterade instanser. KLK och Polisen ställer sig positiva till villkoren men Byggnadsnämnden och Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor ställer sig negativa till villkoren. Nämnden för Teknik beslutade att avslå förslaget om villkor för trottoarpratare. Att hitta en lösning som passar alla har visat sig vara svårt. Vid fortsatta diskussioner med näringsidkare och personer med funktionshinder har frågan kommit upp igen vilket gör att det finns ett behov att se över eventuella villkor för trottoarpratare igen. Det enklaste är att förbjuda trottoarpratare helt men detta ses inte som ett rimligt alternativ utan det rimligaste är en kompromiss där trottoarpratare tillåts men med villkor som gör att tillgängligheten förbättras jämfört med dagens läge. När väl villkoren är på plats kan Polisen agera för att villkoren kommer att följas. Det kommer ge en mer tillgänglig stad. Beskrivning av ärendet Staden är vårt gemensamma utrymme där alla ska kunna vistas och trivas. Nästan alla platser där allmänheten rör sig är allmänna platser och ska vara tillgänglighetsanpassade. Om allmän plats ska nyttjas för annat än vad den är avsedd för behövs tillstånd från polisen. Nämnden för Teknik godkände förvaltningens förslag till Villkor för trottoarpratare dat och gav förvaltningen i uppdrag att samråda med Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Teknik Charlotta Ljungkull charlotta.ljungkull@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

41 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Förvaltningen fick in remissvar från alla remitterade instanser. KLK och Polisen ställer sig positiva till villkoren men Byggnadsnämnden och Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor ställer sig negativa till villkoren. Nämnden för Teknik beslutade att avslå förslaget om villkor för trottoarpratare. Att hitta en lösning som passar alla har visat sig vara svårt. Vid fortsatta diskussioner med näringsidkare och personer med funktionshinder har frågan kommit upp igen vilket gör att det finns ett behov att se över eventuella villkor för trottoarpratare igen. Att trottoarprataren placeras vid butikens fasad samt att ett minimimått på 1.5 meter fri bredd uppnås, uppfyller kraven för tillgänglighet enligt gällande lagstiftning. Det enklaste är att förbjuda trottoarpratare helt men detta ses inte som ett rimligt alternativ utan det rimligaste är en kompromiss där trottoarpratare tillåts men med villkor som gör att tillgängligheten förbättras jämfört med dagens läge. När väl villkoren är på plats kan Polisen agera för att villkoren kommer att följas. Det kommer ge en mer tillgänglig stad. För att ha skyltar på allmän plats krävs tillstånd enligt ordningslagen och villkor för detta ska följas. Allmän plats är till exempel parker, gator, trottoarer och torg. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen görs hos polisen. Polisen sänder ansökan på remiss till Kungsbacka kommun, Förvaltningen för Teknik, som bedömer om ansökan uppfyller villkoren. Polisen kan inte ge tillstånd om kommunen avstyrker ansökan. I mån av plats kan näringsidkare under sina öppettider få sätta ut en godkänd trottoarpratare utanför den egna butiken/verksamheten, precis i kant med fasaden. Trottoarprataren ska vara av godkänd modell enligt Villkor för trottoarpratare. Trottoarprataren får inte vara en trafikfara, skymma fordonstrafik, hindra framkomligheten eller vara en olycksrisk. Tillståndet beviljas för ett kalenderår i taget. Till varje tillstånd skickas ett kontrollmärke som ska fästas på insidan av reklamskyltens sarg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Villkor för trottoarpratare 2017 TE/2016:439, TE/2016:439, 66, Beslutet skickas till Polismyndigheten, Region Väst Byggnadsnämnden Kommunledningskontoret Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor

42 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Charlotta Ljungkull Enhetschef Planering Trafik och Park

43 Villkor för trottoarpratare, dat Staden är vårt gemensamma utrymme där alla ska kunna vistas och trivas. Nästan alla platser där allmänheten rör sig är allmänna platser och ska vara tillgänglighetsanpassade. Vill du använda allmän plats för annat än vad den är avsedd för behövs tillstånd från polisen. Tillstånd För att ha skyltar på allmän plats måste du ha tillstånd enligt ordningslagen och följa anvisningar. Allmäns plats är till exempel parker, gator, trottoarer och torg. Ansökan Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen görs hos polisen: Region Väst (Halland, Västra Götaland) Polismyndigheten Region Väst Box Göteborg E-post: Polisen sänder ansökan på remiss till Kungsbacka kommun, Förvaltningen för Teknik, som bedömer om ansökan uppfyller kraven. Polisen kan inte ge tillstånd om kommunen avstyrker ansökan. Avgift för tillstånd och markhyra Du måste betala en avgift för prövning av ansökan till Polismyndigheten. Avgiften ska betalas även om du får avslag på din ansökan. Det kostar även pengar att nyttja allmän platsmark. Denna avgift tar förvaltningen för Teknik ut enl taxa fastställd av Kommunfullmäktige. Villkor I mån av plats kan näringsidkare under sina öppettider få sätta ut en godkänd trottoarpratare utanför den egna butiken/verksamheten, precis i kant med fasaden. Trottoarprataren ska vara av godkänd modell i kraftig rörkonstruktion med en rund sarg, minst 10 cm hög, nertill. Trottoarprataren ska vara i färgen svart. Modellen är anpassad för affischer med måtten 50x70 cm. Se bild.

44 Godkänd modell 50x70 cm

45 Trottoarprataren får inte vara en trafikfara, skymma fordonstrafik, hindra framkomligheten eller vara en olycksrisk. Fri passage ska vara minst 1,5 meter (gatsten är inte ett material på fri passage). Min 1.5 meter Tillståndet beviljas för ett kalenderår i taget. Till varje tillstånd skickas ett kontrollmärke som ska fästas på insidan av reklamskyltens sarg. Mer information För mer information om skylten och hur du får tag på den kontakta förvaltningen för Teknik via Kungsbacka direkt Om du har andra frågor, kontakta Polismyndighetens tillståndshandläggare

46 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Trottoarpratare TE/2016: Beslut Nämnden för Teknik avslår villkor för trottoarpratare och förvaltningens förslag Villkor för trottoarpratare daterat Sammanfattning Nämnden för Teknik godkände förvaltningens förslag till Villkor för trottoarpratare dat och gav förvaltningen i uppdrag att samråda med Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Förvaltningen har fått in remissvar från alla remitterade instanser. KLK och Polisen ställer sig positiva till villkoren men Byggnadsnämnden och Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor ställer sig negativa till villkoren. Att hitta en lösning som passar alla har visat sig vara svårt. Det enklaste hade varit att förbjuda trottoarpratare helt men detta anses inte som ett rimligt alternativ utan det rimligaste är en kompromiss där trottoarpratare tillåts men med villkor som gör att tillgängligheten förbättras jämfört med dagens läge. Arbetsutskottet beslutade , 122 att föreslå nämnden att avslå villkor för trottoarpratare Beslutsunderlag TEAU , 122, Trottoarpratare Tjänsteskrivelse, Villkor för trottoarpratare, dat NTE , 66 Trottoarpratare Synpunkter från kommunledningskontoret gällande villkor för trottoarpratare Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågors yttrande över remiss med dnr TE/2016:439 Villkor för trottoarpratare Expedierat/bestyrkt

47 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Plan & Bygg, Yttrande över remiss med dnr TE/2016:439 Villkor för trottoarpratare Muntlig remiss Polisen, Yrkande Ordförande Monica Neptun (L) m.fl. yrkar att nämnden för Teknik avslår villkor för trottoarpratare och förvaltningens förslag Villkor för trottoarpratare daterat Proposition Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner det bifallet Beslutet skickas till Polismyndigheten, Region Väst Byggnadsnämnden Kommunledningskontoret Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor Expedierat/bestyrkt

48 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Trottoarpratare TE/2016: Beslut Nämnden för Teknik godkänner förvaltningens förslag Villkor för trottoarpratare daterad och ger förvaltningen i uppdrag att samråda med Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Förvaltningen återkommer för nytt beslut efter samråd. Sammanfattning Staden är vårt gemensamma utrymme där alla ska kunna vistas och trivas. Nästan alla platser där allmänheten rör sig är allmänna platser och ska vara tillgänglighetsanpassade. Om allmän plats ska nyttjas för annat än vad den är avsedd för behövs tillstånd från polisen. För att ha skyltar på allmän plats krävs tillstånd enligt ordningslagen och villkor för detta ska följas. Allmän plats är till exempel parker, gator, trottoarer och torg. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen görs hos polisen. Polisen sänder ansökan på remiss till Kungsbacka kommun, Förvaltningen för Teknik, som bedömer om ansökan uppfyller villkoren. Polisen kan inte ge tillstånd om kommunen avstyrker ansökan. I mån av plats kan näringsidkare under sina öppettider få sätta ut en godkänd trottoarpratare utanför den egna butiken/verksamheten, precis i kant med fasaden. Trottoarprataren ska vara av godkänd modell enligt Villkor för trottoarpratare. Trottoarprataren får inte vara en trafikfara, skymma fordonstrafik, hindra framkomligheten eller vara en olycksrisk. Tillståndet beviljas för ett kalenderår i taget. Till varje tillstånd skickas ett kontrollmärke som ska fästas på insidan av reklamskyltens sarg. Näringsliv på kommunledningskontoret (som i sin tur har informerat Innerstadsbolaget) har informerats muntligt. Villkoren är satta för rörelsehindrades tillgänglighet. Expedierat/bestyrkt

49 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Villkor för trottoarpratare, dat Beslutet skickas till Polismyndigheten, Region Väst Byggnadsnämnden Kommunledningskontoret Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor Expedierat/bestyrkt

50 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2017:806 Reviderad Renhållningstaxa för underjordsbehållare 2018 Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner justering av Taxor underjordsbehållare för 2018, och översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Justering av Taxor underjordsbehållare gäller från den dag Kommunfullmäktige justerat protokollet. Sammanfattning När taxor underjordsbehållare togs fram så saknades information om hur många kärl som en underjordsbehållare ersatte vilket gjorde att taxan inte beräknades på rätt förutsättningar. Detta medförde att taxorna blev orimligt höga för kunderna. Förslag till nya taxor uppfyller självkostnadsprincipen och ger en taxa som även fungerar som styrmedel mot miljövänlig avfallshantering. Förslaget har tagit utgångspunkt utifrån kommunens kostnader för insamling och bearbetning för respektive tjänst samt kommunens mål att styra över mer avfall till återvinning och stimulera till utsortering av matavfall. Kostnaden avser helårsabonnemang för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar Tjänst Intervall Beslutad taxa 2018 Föreslagen taxa 2018 Tömning <2 kbm Matavfall Varje vecka Teknik Lennart Torgerson Varannan vecka Tömning 2-4 kbm Brännbart avfall Varje vecka Tömning 4,5-6 kbm Brännbart avfall I priserna ingår en grundavgift på 1566 kr Varannan vecka Varje vecka Varannan vecka Ny föreslagen taxa är jämförbar med liknande taxa i andra kommuner, t ex Göteborg. 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

51 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Bilagor: Reviderad Renhållningstaxa för underjordsbehållare 2018.pdf Beslutet skickas till Kommunfullmäktige, TE Administration, SE, ekonomi, Tekniks verksamhetschefer Lennart Torgerson Verksamhetschef

52 Renhållningstaxa Reviderad Renhållningstaxa för underjordsbehållare 2018 Version Sida 1/3 för hushållsavfall från privatpersoner och därmed jämförligt avfall från verksamheter Beslutad av: Kommunfullmäktige Ansvarig förvaltning: Förvaltningen för Teknik Kontakt: Avdelningen för Avfall & återvinning

53 Renhållningstaxa Version Sida 2/3 Innehållsförteckning Underjordsbehållare...3

54 Renhållningstaxa Version Sida 3/ Underjordsbehållare Helårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 1566 kr. Hämtning underjordsbehållare Tömning <2 kbm Matavfall Varje vecka Varannan vecka Tömning 2-4 kbm Brännbart avfall Tömning 4,5-6 kbm Brännbart avfall Varje vecka Varannan vecka Varje vecka Varannan vecka

55 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2017:813 VA-policy Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till VA-policy för Kungsbacka kommun. Beslut och förslag till VA policy översänds kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Strategiskt styrande dokumentation inom VA ger Kungsbacka kommun förutsättningar att fortsätta arbetet med att ta fram riktlinjer och planer för inom ramen för Hav och Vattenmyndighetens vägledning för kommunal VA-planering. I ett kommunövergripande arbete med tjänstemän och politiker från Teknik, Miljö & Hälsa, Plan & Bygg, Kommunledningskontoret och Kommunstyrelsen har en VA-översikt (bifogas) tagits fram, baserat på denna har ett förslag till VA-policy tagits fram för VA-verksamheten. VA-översikt för Kungsbacka kommun är en beskrivning av hela kommunens dricksvatten- och avloppsförsörjning, som beskriver ett nuläge, utmaningar och behov. Det är en samlad dokumentation av vatten och avloppsförsörjningen och utgör bakgrundsmaterial och underlag för vägval och ställningstagande och åtgärdsplaner. VA-översikten är beslutad av förvaltningscheferna för Teknik samt Miljö och Hälsoskydd VA-policy för Kungsbacka kommun fastställer strategiska vägval, värderingar och ställningstaganden både gentemot allmän och enskild VA-försörjning i kommunen. Policyn lyfter fram viktiga fokusområden, vilka rör både det strategiska ansvaret för befintlig och framtidens VA-verksamhet i Kungsbacka. Policyn är ett viktigt styrdokument för åtgärdsplaner och riktlinjer inom ramen för kommunal VA-planering. Policy beslutas av Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, VA-policy Teknik Karl Lundgren karl.lundgren@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

56 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) VA-översikt Slutlig Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige, Teknik Karl Lundgren Förvaltningschef

57 Sida 1/7 VA-POLICY KUNGSBACKA KOMMUN Beslutad av: Kommunfullmäktige Ansvarig förvaltning: Miljö & Hälsa, Teknik och Plan & Bygg Kontakt: Kungsbacka direkt , Kungsbacka kommun, Kungsbacka

58 Sida 2/7 1 Bakgrund Kungsbacka kommun ansvarar för att kommunens invånare har tillgång till dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd, samt att samt att spill- och dagvatten hanteras från bostäder och verksamheter omhändertas på ett säkert sätt med hänsyn till människors hälsa och miljö. Kungsbacka kommuns VA policy fastställer strategiska vägval, riktlinjer och ställningstaganden som rör allmän och enskild VA-försörjning. VA-policyn är ett viktigt styrdokument, bland annat i det vidare arbetet med framtagande av riktlinjer och planer för VA-verksamheten. VA-policyn tillsammans med VA-översikten ska ligga till grund för de beslut som fattas om vatten- och avloppsförsörjningen framöver. Inom kommunen är det många olika parter som arbetar med frågorna och det är därför viktigt att förutsättningarna framtagna i VA-översikten och VA-policyns olika delar med åtgärder och planering arbetas in i respektive verksamhet för att skapa långsiktiga, hållbara VA-lösningar. Nuvarande Översiktsplan antogs 2006 och aktualiserades genom beslut Arbete med att ta fram en ny översiktsplan har påbörjats under Vision 2030 som antogs för Kungsbacka kommun 2016 innebär bland annat att kommunen ska växa genom att planera och bygga strategiskt. Samhället ska utvecklas på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Naturmiljöer ska förvaltas för kommande generationer och turister ska lockas både till stad och till landsbygd. Därigenom har kommunens samhällsplanering en central roll i att väga ihop de olika behoven så att alla VA-system utnyttjas optimalt samtidigt som påverkan på omgivningen minimeras. VA-översikten har arbetats fram under våren 2017 av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp, där förvaltningarna Miljö & Hälsoskydd, Plan & Bygg och Teknik har medverkat. Konsulter från WSP har utgjort stöd till arbetsgruppen under arbetets gång samt hållit i arbetsprocessen för framtagningen av denna VA-policy. Tidshorisonten för policyn är satt till samma som i Visionen för Kungsbacka, d.v.s

59 Sida 3/7 2 Målbild Arbetsprocessen med politiken och förvaltningarna har resulterat i en målbild för den framtida VA-verksamheten i Kungsbacka, där följande nyckelord ska vara ledande Samverkan Kompetens Tydlighet Naturens resurser Förvaltning Nytänkande Arbetet ska bedrivas så att naturens resurser inte äventyras. Vi ska värna våra råvattenresurser, skydda oss mot kommande klimatförändringar, se till att påverkan på naturliga vattenförekomster minimeras och kretsloppsanpassade lösningar används där det är möjligt och ekonomiskt rimligt. Berörda aktörer behöver samverka för att nå en långsiktig och hållbar VAplanering, både inom och utanför verksamhetsområde. Samverkan behöver ske både inom kommunen och på det regionala och nationella planet. Det ska finnas tydlighet för hur VA-försörjningen ska ske inom kommunen, där det framgår hur kommunen avser att hantera sitt ansvar både för allmänt VA och andra lösningar. Det är viktigt att kommunen hanterar sitt ansvar i enlighet med gällande krav och lagar.

60 Sida 4/7 Kommande utveckling och utbyggnader behöver utgå från nytänkande, där man tar tillvara på innovationer, ny teknik, förändrade tankesätt och beteenden för att skapa en långsiktigt hållbar VA-försörjning och dagvattenhantering. VA-kollektivets anläggningar behöver en god förvaltning för att upprätthålla funktionen och möta morgondagens behov. Särskilt vikt behöver läggas vid åtgärds- och reinvesteringsbehov i ledningsnät, vattenverk och avloppsreningsverk. Kommunen behöver värna om den kompetens som nuvarande och framtida utmaningar kräver. 3 Värdegrund När åtgärder ska värderas eller prioriteras ska det ske ut ifrån denna värderingsgrund: VA-försörjning i Kungsbacka ska utgå ifrån långsiktiga lösningar, där nyskapande och robusta lösningar prioriteras. Kungsbacka kommun ska prioritera lösningar som skyddar naturresurser. Åtgärder utförs så att de är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. 4 Ställningstagande Naturens resurser 1 Det ska finnas en planering för att kunna möta nuvarande och framtida hot såsom klimatförändringar, smittspridning, mm. Det ska framgå vem som ansvarar för att åtgärderna som krävs blir genomförda. 2 VA-verksamheten och dess anläggningar ska drivas och utvecklas på ett säkert sätt så att negativa effekter för människa, miljö och samhälle undviks, idag och i framtiden.

61 Sida 5/7 3 Resursanvändningen ska optimeras och restprodukter ska hålla sådan kvalitet att de kan utnyttjas. 4 Vattentillgången ska säkerställas för den allmänna vattenförsörjningen i hela kommunen. 5 En klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas för befintlig och planerad bebyggelse. 6 VA-åtgärder prioriteras där: a b c Det finns risk för spridning av smitta till dricks- och badvatten. Miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas. Det får störst effekt utifrån övergödning och höga naturvärden i recipienten Samverkan 7 Vattenförsörjningen ska säkerställas genom regional och lokal samverkan och planering. 8 Kommunens invånare ska ha tillgång till tydlig och lättfattlig information i VA-frågorna. 9 Arbetet med VA-frågorna ska genomsyras av en förvaltningsövergripande arbetsprocess. a b c d Hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas i all planering för ny och befintlig bebyggelse. Dagvattenhanteringen ska lyftas fram tidigt i samhällsplaneringen med beaktande av klimatförändringar och miljöbelastning. Dagvattenfrågan ska hanteras i alla detaljplaner och vid behov skall verksamhetsområde för dagvatten beslutas. Vid bygglov eller förhandsbesked för enskilda hus ska det framtida behovet av en samlad VA-lösning med kommunalt ansvar beaktas.

62 Sida 6/7 Tydlighet 10 Ansvaret för VA-frågor ska vara tydligt både i ett kommunövergripande perspektiv och på en mer detaljerad nivå. a b c d e f g Nytänkande Kommunfullmäktige ansvarar för beslut om inrättande av verksamhetsområde, VA-taxan och ABVA Kommunstyrelsen ansvarar för planprocessen, inklusive översiktsplaner och detaljplaner inklusive höjdsättning vid exploatering, samt informerar och bjuder in övriga berörda förvaltningar eller avdelningar att delta i planprocessen Kommunstyrelsen ansvarar i planprocessen för huvudmannaskap för gata/allmän platsmark och dess dagvattenhantering Byggnadsnämnden ansvarar för bygglov, samt detaljplaner under förutsättning att kommunstyrelsen inte har något att erinra eller att det är av principiell betydelse. Nämnden för Teknik ansvarar för utbyggnad av allmänna anläggningar för vattenförsörjning och avloppshantering kopplat till planprocessen. Nämnden för Teknik ansvarar för drift och underhåll av allmänna anläggningar inom verksamhetsområden. Nämnden för Miljö och Hälsa ansvarar för tillstånd och tillsyn av allmänna och enskilda anläggningar. 11 Vid utbyggnad och tillstånd för VA ska kommunen tillvarata innovativa lösningar och ny teknik. Förvaltning 12 VA-försörjningen ska anpassas utifrån de krav som ställs på verksamheten och det ska framgå vilka resurser som behövs för att leva upp till dessa krav.

63 Sida 7/7 13 Kommunens VA-verksamhet ska ha en förnyelse- och underhållsplanering för allmänna anläggningar för att möjliggöra långsiktigt hållbar förvaltning. 14 Det ska finnas tillräckliga personella och ekonomiska resurser, för att underhålla och utveckla VA-kollektivets anläggningar så att en god driftsäkerhet och arbetsmiljö upprätthålls. 15 Vid dimensionering av allmänt VA ska hänsyn tas till kommande utbyggnad. 16 Anslutning av föreningar och enskilda fastigheter utanför verksamhetsområde ska göras enligt riktlinjer för att säkerställa likabehandling och långsiktigt hållbara lösningar för både invånare och VAhuvudmannen. 17 I områden där kommunen har beslutat om kommunalt ansvar för VA i enlighet med 6 i vattentjänstlagen tillåts inte anslutning av VA-föreningar till det allmänna ledningsnätet. Kompetens 18 För att uppnå VA-policyns målbild och för att vara en attraktiv arbetsplats med hög kompetens behöver kommunens olika verksamheter samarbeta både internt och regionalt. 19 I kommunen ska det finnas en funktion för rådgivning avseende enskilt VA, vilket är en övergripande kommunal angelägenhet.

64 VA-översikt Kungsbacka kommun

65 Styrgrupp Karl Lundgren, Förvaltningschef Teknik Ulrika Haij, Verksamhetschef Planering VA och Trafik & Park Annika Ekvall, Förvaltningschef Miljö & Hälsoskydd Viktoria Fagerlund, Tf. verksamhetschef Plan Sven-Erik Bergström, Specialist hållbarhet Kommunledningskontoret Arbetsgrupp Frida Moberg, Enhetschef VA-projekt Eva Hansson, Utvecklare VA Hannes Rydberg, VA-ingenjör Mats Bäckman, Processingenjör Hammargårds reningsverk Charlotte Bourghardt, Miljöingenjör Anders Lund, Kommunekolog, Miljö & Hälsoskydd Bodil Forsberg, Miljö och hälsoskyddsinspektör Raquel Dias Sandblad, Planarkitekt Projektledningsgrupp Fredrik Christensson, Uppdragsansvarig och projektledare WSP Mina Mafinejadasl, Biträdande projektledare/handläggare WSP Kungsbacka VA-översikt

66 Sammanfattning VA-översikten är en beskrivning av kommunens dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Den beskriver nuläge, utmaningar och behov. Översiktens samlade dokumentation av VA-försörjningen utgör underlag för kommande arbete med VA-policy och VA-plan. Många av de utmaningar VA-försörjningen i Kungsbacka står inför hänger ihop med befolkningsökningen. Kungsbacka kommun växer med cirka 1000 personer per år. Detta innebär behov av mer dricksvatten och ger en ökande belastning på ledningsnät, pumpstationer, tryckstegringsstationer, reningsverk och recipienter. Kommunfullmäktiges nya målsättning om bostäder per år under perioden sätter yt- terligare fokus på behoven av en väl fungerande vatten- och avloppsförsörjning och en strategisk och långsiktig planering. Klimatförändringar, strängare miljökrav, ett åldrande ledningsnät och en hög exploateringstakt innebär ökade krav på VA-verksamheten. Dricksvattenförsörjning och avloppshantering är bland de viktigaste framgångsfaktorerna för att vision 2030 ska kunna förverkligas: Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället behöver utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt så att vi inte lever över naturens tillgångar. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kom- mande generationer ska kunna njuta av den välgörande natu- ren, mitt i vardagen Ett förvaltningsövergripande samarbete är nödvändigt för att vi ska klara framtida utmaningar. Är visionen och bostadsförsörjningsplanen realistisk ur ett VA-perspektiv? Är tillgången till dricksvatten säkrad i kommunen? Klarar reningsverken att ta emot och rena ökade mängder spillvatten till högt ställda lagkrav? Hur ska vi uppnå god ekologisk status i våra vattendrag? Hur ska vatten- och avloppstjänsterna utvecklas på ett hållbart sätt? Hur ska vi klimatsäkra vår stad? Detta är några av de frågeställningar som behöver tas omhand de kommande åren. Belastningen på Hammargårds reningsverk är hög, och nuvarande tillstånd förväntas överskridas redan Motsvarande situation gäller för vattenproduktionen vid Fjärås bräcka vattenverk. Kungsbacka är en kustkommun med många mindre vattendrag som mynnar i havet. Alla kustvatten i Kungsbacka har problem med övergödning och når inte upp till miljökvalitetsnormen god ekologisk status enligt Vattenmyndigheten. Totalt sett har två tredjedelar av kommunens ytvatten problem med övergödning. Utsläpp av övergödande ämnen kommer från såväl spillvattenledningar, dagvattenledningar och enskilda avlopp som från jordbruket. För att klara miljökvalitetsnormerna inom utsatt tid krävs omfattande åtgärder inom flera samhällssektorer. VA-anläggningen i Kungsbacka har ett återanskaffningsvärde på cirka 4-6 miljarder kronor. Vi står inför utmaningar som handlar om att förvalta och förnya vår VA-anläggning på ett effektivt sätt för att leva upp till krav på kvalitet och leveranssäkerhet. Dagens förnyelsetakt på cirka 0,5 procent innebär att hela ledningsnätet byts ut på 200 år. För att inte bygga upp en underhållsskuld som ett åldrande ledningsnät innebär kommer förnyelsetakten att behöva öka framöver. Genom att minska utläckaget från vattenledningsnätet och tillskottsvattnet till spillvattennätet erhålls många positiva effekter. Utläckaget har de senaste fem åren legat på cirka 25 procent, vilket innebär att en fjärdedel av allt dricksvatten som produceras vid Fjärås bräcka aldrig når abonnenterna. Av det vatten som kommer till kommunens reningsverk är runt 50 procent tillskottsvatten, alltså vatten som inte hör hemma vare sig i spillvattenledningar eller på ett reningsverk. För VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde för kommunalt VA finns utmaningar både när det gäller enskilda avloppslösningar och när det gäller VA-föreningar som är anslutna till kommunalt ledningsnät. Riktlinjer för anslutningar till det allmänna ledningsnätet utanför verksamhetsområde är under framtagning och kommer beslutas politiskt under Enskilda avlopp kräver regelbunden tillsyn och för nya anläggningar behövs en noggrannare tillståndsprövning. Den pågående klimatförändringen med höjd havsvattennivå, ökad årsnederbörd och stormar påverkar samhällsplaneringen alla nivåer inom kommunen. Befintlig bebyggelse behöver skyddas och höjdsättningen av nya bostadsområden behöver klimatsäkras. Hantering av dagvattenfrågor både inom nya och befintliga bostadsområden behöver ses över. För att möta de utmaningar som VA-verksamheten står inför krävs en väl fungerande organisation, där roller och ansvarsfördelning är tydliga och där nödvändiga styrdokument finns. VA-översikt 3

67 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Mål och syfte Arbetsgång och projektupplägg Ansvarsfördelning inom kommunen Hur VA-frågorna hanteras i plan- och byggprocessen Allmän och enskild VA-anläggning Verksamhetsområde Allmän vattenförsörjning Vattenverk Vattenskyddsområden Vattentillgång Ledningsnät Drift och övervakning Planering för vatten Allmän spillvattenförsörjning Reningsverk Slamhantering Ledningsnät Pumpstationer Drift och övervakning Tillskottsvatten Dagvatten Anläggningar VA-försörjning utanför verksamhetsområdet Enskild vattenförsörjning Enskild spillvattenförsörjning Avtalsanslutningar för dricksvatten och spillvatten utanför verksamhetsområde Recipient Badvatten VA-ekonomi Kommunal planering Samhällsbyggnad Klimat och sårbarhet VA-utbyggnadsplan Förnyelseplan för ledningsnätet Hållbarhetsindex Verksamhetssystem Lagstiftning och styrande dokument Utmaningar och behov Omvärldsfaktorer som påverkar VA-försörjningen Organisation och interna processer Stödsystem Allmänt VA Allmän vattenförsörjning Allmän spillvattenförsörjning Dagvatten VA-försörjning utanför verksamhetsområdet Ordlista Referenser Bilaga 1 Taxans konstruktion Bilaga 2 Lagstiftning och styrande dokument VA-översikt

68 VA-plan VA-utbyggnadsplan Vattenförsörjningsplan Strategi för enskilt VA Dagvattenstrategi Drift-, underhålls- och förnyelseplaner 1 Inledning 1.1 Bakgrund VA-översikten utgör grunden för fortsatt VA-planering och är det första steget i arbetet mot en VA-plan för Kungsbacka kommun. I VA-översikten beskrivs nuläge, omvärldsfaktorer, förutsättningar och framtida behov för att skapa en hållbar VAförsörjning både inom och utanför kommunens nuvarande VAverksamhetsområde. Kommunen ingår i Västerhavets vattendistrikt, Sveriges västligaste vattendistrikt som omfattar Värmlands, Hallands och Västra Götalands län samt delar av angränsande län. Vattenmyndighet är Länsstyrelsen i Västra Götalands län som leder arbetet för att alla vattenmiljöer ska nå en god vattenkvalitet och för att säkra vattentillgången för alla tänkbara behov. VA-planen medfinansieras genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt så kallade LOVA-bidrag förmedlade av Länsstyrelsen i Hallands län. Arbetet med att ta fram en VAplan och underliggande dokument följer Vägledning för kommunal VA-planering (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1). 1.2 Mål och syfte VA-översiktens främsta syfte är att ge en samlad bild av dagens VA-försörjning både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde. VA-översikten ska också formulera de utmaningar och behov som VA-verksamheten står inför och vad som krävs för att Kungsbacka ska kunna fortsätta växa och utvecklas hållbart ur ett vattenperspektiv. 1.3 Arbetsgång och projektupplägg Arbetet och framtagandet av denna VA-översikt har utförs i ett förvaltnings övergripande samarbete mellan Kommunledningskontoret, Miljö & Hälsoskydd, Plan & Bygg och Teknik. Arbetsgången följer Havs- och vattenmyndighetens rapport Vägledning för kommunal VA-planering som beskriver hur strategisk VA-planering kan utformas i fyra steg: VA-översikt, VA-policy, VA-plan, Implementering och uppföljning. Arbetet med att ta fram en VA-plan drivs genom en styrgrupp, en arbetsgrupp, en projektgrupp och en extern projektledare. Fakta och nyckeltal är mestadels från år Ansvarsfördelning inom kommunen Kungsbacka kommun har, liksom alla andra kommuner i Sverige, en politisk organisation och en förvaltningsorganisation. Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och 11 av nämnderna har egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. KOMMUNSTYRELSEN ansvarar för följande egna verksamheter: översiktlig fysisk planering (inklusive planprogram och större lokaliseringar) planbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 2-5 med undantag av när förutsättningar enligt PBL 5 kap 18 är uppfyllda exploatering och plangenomförande näringslivsfrågor markfrågor; köp och försäljning av fastigheter, markförvaltning, företräda kommunen i lantmäterifrågor och i plan- och byggfrågor samt ärenden som är jämförliga med dessa företräda kommunen i kollektivtrafikfrågor och övergripande samordningsansvar för kommunens färdtjänst, skolskjuts och andra anropsstyrda transporter övergripande infrastruktur kommunens anslagstavla samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats såsom innehavare av anläggning ansvara för planering och kontroll av säkerhet mot person- och sakskada på grund av el VA-översikt 5

69 Figur 1. Organisationsschemat för förvaltningen för Teknik NÄMNDEN FÖR TEKNIK ansvarar för nyanläggning och förvaltning av vatten-, avlopps-, renhållnings- och gatuanläggningar, parker, planteringar, lekplatser och andra allmänna platser i den mån uppgifterna inte uppdragits åt en annan kommunal nämnd. Nämnden för Teknik är också trafiknämnd och svarar därmed för trafik- och parkeringsfrågor. Vidare svarar nämnden för gatubelysningen, som drivs av entreprenörer. Kommunen är huvudman för den allmänna VA-anläggningen och ansvaret för vattenförsörjning och avloppshantering är delegerat till nämnden för Teknik.. Teknik har verksamheten Planering som bland andra innefattar enheterna Planering VA Projekt och Planering VA Stöd & Utveckling samt en driftverksamhet som bland andra innefattar enheten Vattenproduktion, enheten Rörnät och enheten Avloppsrening. För att VA-systemet ska fungera och utvecklas krävs samarbete både mellan enheterna och med andra förvaltningar och med organisationer utanför kommunen. Ett viktigt samarbete rör den VA-plan som kommunen tar fram. Planeringen för VA berörs i stor utsträckning av planering och mål inom kommunal samhällsbyggnad. Under 2016 genomfördes en granskning av kommunens VAförsörjning på uppdrag av revisorerna i Kungsbacka kommun. Granskningen, som omfattade nämnden för Teknik, visade att de områden som behöver förbättras inom kommunens VAförsörjning är: Upprätta styrdokument Analysera underhålls- och investeringsbehov Tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen BYGGNADSNÄMNDEN ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen. Nämnden ansvarar framförallt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över byggnadsverksamheten. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet. NÄMNDEN FÖR MILJÖ & HÄLSOSKYDD ansvarar för tillsynen inom hälsoskydd, miljöskydd, naturvård, smittskydd och livsmedel. Detta innebär att Miljö & Hälsoskydd bland annat har tillsyn över: avloppsanläggningar, såväl små som stora, inklusive avloppsföreningar med anslutning till kommunalt avloppsnät dricksvattenanläggningar, inklusive dricksvattenföreningar med anslutning till kommunalt dricksvattennät verksamheter som till exempel gödselhantering, bränslehantering, bekämpningsmedelspridning med mera som kan ha en påverkan på till exempel kommunala vattentäkter 2.1 Hur VA-frågorna hanteras i plan- och byggprocessen Kommunen har ett samlat ansvar för översikts- och detaljplaneringen, så kallat planmonopol. Planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) är ett av kommunens viktigaste styrmedel för att reglera hur mark- och vattenområdet ska användas. Översiktsplanen är en vägledning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detaljplanen är rättsligt 6 VA-översikt

70 Synpunkter på principavtal Exploateringsavtal Förfrågan om byggnation Utbyggnad Förplanering Förvaltningsövergripande projektgrupp bildas Figur 2. Detaljplaneprocessen Planbesked /beslut (Program) Startmöte med projektgrupp Remissvar Samråd Remissvar Granskning Antagande Laga kraft Genomförande Remissvar Utbyggnad enl. avtal VA-ansökan inkommer i bygglovsprocessen bindande och styr prövning av bygglov, samt reglerar andra rättigheter och skyldigheter. Som exempel fastställs i detaljplanen huvudmannaskap som kommunalt eller enskilt för allmänna platser (gata, grönyta, torg). På detaljplanens plankarta framgår gränser för vad som är allmänna platser, kvartersmark och vattenområden, samt övriga planbestämmelser. Kommunen kan i detaljplanen höjdsätta marken på ett klokt sätt så att trög dagvattenavrinning uppnås, till exempel så att dagvattnet från området leds till lågpunkter, att gator är transportleder och att rening av dagvattnet kan uppnås. Detaljplanen innehåller planbeskrivning, genomförandebeskrivning och plankarta, och ibland även andra handlingar som illustrationskarta och miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplaneprocessen, se figur 2, startar oftast med en förfrågan från en exploatör som vill bygga. Beslut om planbesked fattas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. Ett principavtal tas fram för att reglera förutsättningarna för genomförande av detaljplanen i ett tidigt skede. Detta avtal övergår till ett mer detaljeratill exempelploateringsavtal som beslutas av kommunstyrelsen före detaljplanens antagande. Under planarbetet samråder planarkitekterna med berörda förvaltningar och med exploatören. Planhandläggaren sammankallar en projektgrupp med bland annat VA-ingenjör, kommunekolog, trafikingenjör och exploateringsingenjör. Projektgruppen ansvarar för att förutsättningarna för den tänkta exploateringen utreds. Detta görs genom att utredningar (buller- dagvatten- geoteknik, trafikutredning) och annat underlag tas fram både internt och externt. Förutsättningarna för vatten, dag- och spillvattenförsörjning diskuteras inom projektgruppen som skriver ihop detaljplanens beskrivnings- och genomförandelar. Den demokratiska rättigheten säkerställs i skedena samråd och granskning där sakägare, myndigheter och intresseorganisationer ges möjlighet att ta del av program och detaljplan och ge synpunkter. Beslutet kan överklagas till Länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen och som sista instans Mark- och miljööverdomstolen. När detaljplanen vunnit laga kraft har exploatören rätt att bygga under planens genomförandetid som är på minst 5 år och högst 15 år. När byggnadsnämnden gett startbesked startar bygglovs- och genomförandeprocesserna som fortsätter fram till färdig byggnation. Anslutning till allmän VA-anläggning föregås av att VA-ansökan behandlas och ett abonnemang tecknas. Sedan följer besiktning och inkoppling vid förbindelsepunkten. Inför beslut om planbesked bör Teknik få möjlighet att yttra sig om vilka möjligheter (kostnader/intäkter) det finns att försörja området med allmänt VA. Att det finns kostnadstäckning för allmänt VA utreds inte innan planbesked ges i nuvarande beslutsprocess. För VA-kollektivet kan detaljplaneläggning i områden som inte ligger nära befintliga verksamhetsområden för vatten och avlopp vara en stor nackdel eftersom kostnaderna för utbyggnad inte alltid kan täckas av anläggningsintäkterna. På detta sätt riskeras att VA-kollektivets pengar används till områden med mindre nytta av vattentjänsterna jämfört med områden inom eller i direkt närhet till verksamhetsområdet. Skyldigheten att ordna med vattentjänsterna finns emellertid kvar i 6-områden. Ett 6-område innebär fastigheter i samlad bebyggelse enligt propositionen till Lagen om allmänna vattentjänster. Enskilt huvudmannaskap för de allmänna platserna är vanligt i Kungsbacka kommun. Att enskilt huvudmannaskap dominerar utanför centralorten har sin förklaring i att kommunens västra delar under åren exploaterats med omfattande fritidsbebyggelse. Inom kommundelarna Släp, Vallda, Onsala, Åsa och Frillesås finns sammanlagt cirka 500 gällande detaljplaner som till betydande del ursprungligen upprättades för fritidsbebyggelse med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. I takt med att utbyggnad av kommunala vatten- och avloppsledningar genomförts har dock planerna successivt ändrats för att medge permanentboende. Med hänsyn till det stora antalet gällande planer inom områdena har kommunen tidigare inte bedömt det som realistiskt att vare sig ur allmänt eller enskilt intresse påbörja en planeringsprocess i syfte att ta över huvudmannaskapet för allmänna platser. Mot bakgrund av de befintliga planförhållandena har kommunen tidigare bedömt att särskilda skäl förelåg enligt PBL 6 kap. 26 att annan än kommunen kan vara huvudman VA-översikt 7

71 för de allmänna platserna. Bedömningssättet med enskilt huvudmannaskap har fortsatt i planer som upprättats inom dessa områden med tidigare fritidsbebyggelse men som nu har blivit permanentboende. I flera detaljplaner i Kungsbacka tätort och detaljplanen Åsa centrum finns allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap. För Teknik innebär ett område med olika huvudmän att hantering av dagvatten och VA-anläggningar kan bli komplicerad. Om allmänna VA-anläggningar finns på kvartersmark eller mark med enskilt huvudmannaskap krävs ledningsrätt som kan vara tidskrävande och kostsam. 3 Allmän och enskild VA-anläggning Med allmän VA-anläggning menas en VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). De tjänster som en allmän VA-anläggning tillhandahåller kalllas för vattentjänster. Med det menas att dricksvattenförsörja och ta hand om dag- och spillvatten från bostadshus och annan bebyggelse. Ofta benämns vattentjänsterna som vatten och avlopp (VA). Den allmänna VA-anläggningen finansieras av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Avgifternas storlek beror på vilka nyttigheter (eller ändamål) som varje fastighet använder. Nyttigheterna i taxorna är dricksvatten, dagvatten (uppdelat i fastighet och gata) och spillvatten. Med enskild VA-anläggning avses en VA-anläggning som inte ingår i en allmän anläggning. Till enskild VA-anläggning räknas alla privata VA-anläggningar (dricksvattenbrunnar, trekammarbrunnar, markbäddar, minireningsverk, ledningar mm), gemensamhetsanläggningar för VA och föreningsägda VA-anläggningar. Länsstyrelsen är tillståndsgivare för anläggningar över 2000 pe. Tillsynsmyndighet för både allmän och enskild VA-anläggning är, beroende på storlek, kommunens nämnd for Miljö & Hälsoskydd eller Länsstyrelsen. Eftersom Länsstyrelsen delegerar sin tillsyn utförs även denna av Miljö & Hälsoskydd. 3.1 Verksamhetsområde Verksamhetsområden är de geografiska områden i vilka kommunen ansvarar för en viss vattentjänst (dricksvatten, spillvatten, dagvatten). Enligt Lag (2006:412) är kommunen skyldig att inrätta verksamhetsområde för områden som definieras i 6, se citatet nedan. Områden blir verksamhetsområden för en eller flera vattentjänster genom beslut i kommunfullmäktige. Fastighetsägarna är avgiftsskyldiga för vattentjänster inom verksamhetsområdet där fastigheten ligger. VA-huvudmannen är enbart skyldig att ordna med den vattentjänst eller de vattentjänster som verksamhetsområdet avser. Grunden för att etablera ett verksamhetsområde över en bebyggelse ska vara en behovsprövning av vattentjänsten. Ofta sammanfaller verksamhetsområden för flera vattentjänster så att kommunen ansvarar för både dricksvatten och spillvatten i ett område. Ibland är området utöver vatten och spillvatten även verksamhetsområde för dagvatten. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning. Ur Lagen om allmänna vattentjänster 6 För fastigheter inom verksamhetsområdet för respektive nyttighet sträcker sig kommunalt ansvar för VA normalt till en halvmeter från fastighetsgräns. Där finns förbindelsepunkterna för vatten, spillvatten och dagvatten. Fastighetsägaren ansvarar för ledningarna från förbindelsepunkterna till och inom den egna fastigheten. Undantagna från det enskilda ansvaret är vattenmätare och i vissa fall villapumpstationer (LTA-pumpar). Dessa är då kommunens ansvar även om de ligger på den privata delen av ledningsnätet och inom fastigheten. Figur 3 visar kommunalt verksamhetsområde för vatten i blått medan figur 4 visar kommunalt verksamhetsområde för spillvatten i rött. Verksamhetsområde för vatten och spillvatten sammanfaller nästan alltid med varandra och begränsas till de tätbebyggda delarna av kommunen. Hanhals respektive del av Kyrkbolsvägen i Älvsåker är dock exempel på områden som är verksamhetsområde enbart för vatten utan att vara verksamhetsområde för spillvatten. Områdena som är verksamhetsområde för dagvatten har betydligt mindre utbredning än verksamhetsområdena för vatten och spillvatten. Figur 5 visar i grönt utbredningen av kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Figur 3. Verksamhetsområde för dricksvatten 8 VA-översikt

72 Figur 4. Verksamhetsområde för spillvatten Figur 5. Verksamhetsområde för dagvatten 4 Allmän vattenförsörjning 4.1 Vattenverk I Kungsbacka kommun finns tre kommunala vattenverk som tillsammans förser cirka personer med dricksvatten. Vattenverket vid Fjärås bräcka är det största och står för huvuddelen av vattenproduktionen. Vattentäkterna är försedda med vattenskyddsområden som till viss del reglerar verksamhet som riskerar att förorena vattnet. Vattenledningsnätet är till stora delar lagt under 70- och 80-talet och det dominerande ledningsmaterialet är PVC Fjärås vattenverk Kungsbackas dricksvatten kommer i huvudsak från vattentäkten vid Fjärås bräcka. Vattentäkten har använts för att försörja Kungsbacka med dricksvatten sedan sent 60-tal. Vattenverket vid Fjärås bräcka försörjer cirka personer med dricksvatten. Vattenverket är beläget cirka 10 km sydost om Kungsbacka stad vid sjön Lygnern. Figur 6 är en skiss av grundvattentäktens funktion. Vattentäkten baseras på grundvattenuttag som förstärks genom konstgjord infiltration av ytvatten från Lygnern. Fjärås bräcka är en mäktig israndbildning av sand och grus som ligger tvärs över Lygnerns dalgång. Sjövatten pumpas genom åsen och fördelas i sex infiltrationsdammar på bräckans västra sida. Därifrån strömmar vattnet genom grusåsen i vilken det sker naturlig rening. Det infiltrerade vattnet blandas med det naturliga grundvattnet och med vatten som inducerats från sjön. Grundvattnet pumpas upp via sex grundvattenpumpar (brunnar) placerade på östra sidan av bräckan längs med Lygnerns strand. Råvatten pumpas sedan vidare till vattenverket för behandling med UV-desinfektion och ph-justering (till ph cirka 8). Vattnet leds till två vattenreservoarer med en volym om vardera 500 m 3. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Under 2015 producerades totalt 4,86 miljoner m 3 dricksvatten vilket motsvarar ett medelflöde på 154 l/s. Den nuvarande vattendomen medger ett grundvattenuttag på 6 miljoner m 3 per år, dock maximalt m 3 under en och samma månad. Vattendomen medger också ett maximalt uttag ur Lygnern på m 3 per dygn. De tre äldsta uttagsbrunnarna kommer att renoveras eller bytas ut under 2017 eftersom det finns skador på brunnsfiltren. Figur 6. Principskiss över vattentäkten vid Fjärås bräcka. Vattenverket i Fjärås bräcka försörjer Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda, Särö och Kullavik med dricksvatten. Vattnet i Lygnern är mjukt (cirka 1 dh) och har ett phvärde på cirka 7,1. Färgtalet är cirka 42 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är cirka 7,8 mg/l. Metallhalterna är låga. E-coli bakterier har påvisats. I vattentäktens brunnar är vattnet hårdare (cirka 3 dh), men är ändå mjukt för att vara ett grundvatten. ph-värdet varierar mellan 7,2-7,8 i de olika brunnarna. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten ligger mellan cirka 20 och 50 ms/m. VA-översikt 9

73 Permanent reservkraft finns vid vattenverket vid Fjärås bräcka för försörjning av hela anläggningen vid elavbrott. Anläggningen är även förberedd för inkoppling av mobil reservkraft. Reservkraftsanläggningen provkörs gånger per år. För att stärka och tydliggöra vattenförsörjningsintresset i samhällsplaneringen pekade Havs- och vattenmyndigheten under 2016 ut Sveriges viktigaste områden med anläggningar för vattenförsörjning. Fjärås bräcka vattenverk är en av de utpekade anläggningarna eftersom vattentillgången nyttjas eller kan nyttjas av många människor, den har stor kapacitet och god kvalitet och den har liten risk att påverkas av klimatförändringar. Riksintresset omfattar intagsområde, brunnsområde, infiltrationsbassänger samt vattenverk och ledningsområde Öjersbo vattenverk Öjersbo vattenverk försörjer 60 fastigheter med dricksvatten. Totalt produceras cirka m 3 /år. Från grundvattentäkten tas vatten ut via två brunnar, en grävd och en djupborrad. Råvatten pumpas mot ett filter som reducerar halterna av järn och mangan. Filtret tar även bort kolsyra och frigör kalcium, vilket medför ett mer alkaliskt och hårdare vatten. För att ytterligare höja ph-värdet doseras lut. Innan distribution UV-behandlas vattnet Gällinge vattenverk Gällinge vattenverk försörjer 21 fastigheter samt en skola och en förskola. Totalt produceras cirka m 3 /år. Vattenverket kommer att tas ur drift och byggas om till tryckstegringsstation under 2017, då ledningsnät byggts fram till Gällinge. 4.2 Vattenskyddsområden Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt. Alla grund- och ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer alternativt levererar mer än 10 m 3 /dygn ska skyddas. I Kungsbacka kommun finns tre vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna Fjärås, Öjersbo och Gällinge. Ett vattenskyddsområde för en icke kommunal vattentäkt finns också i Sönnerbergen på Onsalahalvön Fjärås vattenskyddsområde Från den 1 november 2013 utökades vattenskyddsområdet runt Lygnern-Fjärås bräcka för att såväl kortsiktigt som långsiktigt skydda vattnet från påverkan. Skyddsområdet är indelat i: primär skyddszon vars syfte är att skapa rådrum i händelse av akut förorening (upp till 12 timmars rinntid till råvattenintaget) sekundär skyddszon vars syfte är att förbättra eller bibehålla en hög yt-eller grundvattenkvalitet. Det innebär timmars rinntid till råvattenintaget för ytvatten (dock minst 100 m kring vattendrag) respektive minst 100 dygns uppehållstid för grundvatten (yttre gräns minst ett års uppehållstid) tertiär skyddszon vars syfte är att skydda vattentäkten i ett långtidsperspektiv (över 24 timmars rinntid till råvattenintaget och ut till tillrinningsområdets gräns) Lygnern omfattas även av utökat strandskydd om 300 m, vilket begränsar till exempel bygglovsgivning och tillståndsgivning enligt miljöbalken. Skyddsföreskrifter reglerar verksamhet inom vattenskyddsområdet som utgör en risk för vattenkvalitén. Till exempel är cistern, djurhållning, spridning av växtnäring och bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde anmälningspliktigt och tillstånd ges av nämnden för Miljö & Hälsoskydd. Informationsskyltar finns placerade där väg passerar gräns till skyddsområdet med uppmaning att kontakta räddningstjänst i händelse av olycka Öjersbo vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Öjersbo Gällinge vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Gällinge Vattenskyddsområdet kommer att kvarstå även efter 2017 då vattentäkten övergår till att vara en reservvattentäkt. Figur 7. Vattenskyddsområden 4.3 Vattentillgång Under 2013 gjordes en prognos över framtida vattenbehov i Kungsbacka. Vattenbehovet beror på befolkningsutveckling, anslutningsgrad, specifik förbrukning och utläckage. Med en befolkningsökning på cirka personer per år och konstant nivå på utläckage från vattenledningsnätet (25 procent) beräknas tillåtet uttag från Fjärås bräcka överskridas år Under 2016 genomfördes en hydrogeologisk förstudie för att ta reda på vilka fortsatta undersökningar och utredningar som behö- 10 VA-översikt

74 ver göras för att klarlägga befintlig kapacitet i vattentäkten vid Fjärås bräcka och vilka åtgärder som behövs för att öka uttagsmöjligheterna från nuvarande vattentäkt. I framtida behov av uttag från Fjärås bräcka behöver hänsyn även tas till reservvattenförsörjning av Mölndal, Göteborg och Varberg. 4.4 Ledningsnät Det kommunala dricksvattennätet har en total längd av 736 km. Det finns drygt vattenserviser, brandposter och huvudledningsventiler. I figur 8 visas åldersfördelningen för vattenledningsnätet och i figur 9 visas materialfördelningen. Nästan 40 procent av dricksvattennätet är lagt under 70-talet. Delar av ledningsnätet som är inlagt i kommunens verksamhetssystem, VA-banken med läggningsår under 70-talet kan eventuellt vara äldre. Flera kommunsammanslagningar skedde under 70-talet och om de inkorporerade kommunerna inte hade uppgifter om läggningsår satte man övertagandeår som läggningsår. Under sjuttio- och åttiotalet lades huvudsakligen PVC-ledningar och cirka 50 procent av vattenledningsnätet är av PVC. Numera läggs nästan uteslutande PE-ledningar både vid ny- och omläggning. Åldersfördelning vattenledningsnätet* Okänt Figur 8. Åldersfördelning vattenledningsnätet SEGJÄRN 1% OKÄNT 1% AC 3% GJJ 5% * = meter ledning Materialfördelning vattenledningsnätet Förnyelsetakten för vattenledningsnätet finns inte dokumenterad historiskt. Från och med 2016 läggs information in i VA-banken så att det i efterhand går att söka ut vilka ledningar som har lagts om och vilka som är nylagda. En manuell genomgång av ny- och omlagda ledningar under visar att förnyelsetakten för dessa tre år har varit 0,3 procent, 0,8 procent och 0,5 procent. En förnyelsetakt på 0,5 procent innebär att hela ledningsnätet är utbytt efter 200 år. Arbete med att ta fram en förnyelseplan för vatten- och avloppsledningsnätet är påbörjat. Framtida befolkningsökning, exploatering, VA-utbyggnad (sanering), anslutning av föreningar och reservmatning till/från grannkommuner kommer att innebära en ökad belastning på ledningsnät och tryckstegringsstationer. En genomgång och modellering av hela vattenledningssystemet behöver göras så snart som möjligt för att ge förutsättningar för en långsiktig planering. Utläckage redovisas med hjälp av olika nyckeltal där de vanligaste i Sverige är utläckage i procent av levererad volym respektive m 3 /km huvudledning och dygn. Att ange utläckage i procent kan vara bra i vissa fall eftersom det är lätt att förstå, medan nyckeltalet m 3 /km och dygn på ett bättre sätt beskriver statusen på ledningsnätet. Utläckaget från vattenledningsnätet har legat på mellan 20 och 30 procent de senast sex åren, se figur 10. Detta motsvarar mellan 3,8 och 5,8 m 3 /km och dygn. För 2015 låg det totala utläckaget på cirka 1 miljon m 3 och med en marginalkostnad för produktion av dricksvatten på till exempel 1 kr/m 3 innebär det en kostnad på 1 Mkr per år. Dricksvatten som inte når brukaren utan istället läcker ut innebär att resurser som energi och kemikalier används utan att ge den avsedda nyttan. Ett stort utläckage kan även påverka investeringsbehov på vattenverk, tryckstegringsstationer och ledningsnät. Med ett lägre utläckage i Kungsbacka skulle till exempel utbyggnaden av anläggningen vid Fjärås bräcka kunna skjutas några år fram i tiden. Utläckage innebär också risk för återströmning av förorenat vatten och ökat inläckage till spillvattenledningar. Första steget när det gäller att kontrollera utläckaget är att ha koll på vattenbalansen och att veta hur mycket det verkliga läckaget är. För att kunna ställa upp vattenbalansen krävs förutom leverans och debiterad förbrukning även egenförbrukning (till exempel provisorisk vattenförbrukning, provtryckning, brandvattenuttag, fasta provtagningsplatser med mera). Utläckage PVC 49% PE 41% Läckage, % , ,4 31 5,8 23 4,4 21 3, Läckage, kbm/km, dygn Figur 9. Åldersfördelning vattenledningsnätet (AC=Asbest cement, GJJ=Gjutjärn) Figur 10. Utläckage från vattenledningsnätet. VA-översikt 11

75 Läckor på vattenledningsnätet Sprinkler Anslutning av sprinkleranläggningar till det kommunala dricksvattennätet regleras genom Riktlinjer för sprinkleranläggningar som togs fram under Direktanslutning av konventionella sprinklersystem tillåts inte eftersom de kräver stora flöden och riskerar att påverka ledningsnätet negativt. En sprinkleranläggning kan då istället försörjas med en privat tank. Direktanslutning av boendesprinkler, som normalt kräver låga flöden, kan tillåtas om vattenledningsnätet har tillräcklig kapacitet I Kungsbacka bedrivs ingen aktiv, förebyggande läcksökning. Lagning av läckor sker när de upptäcks antingen av allmänheten eller av driftpersonalen. Läckageövervakning sker genom kontroll av flöden i tryckstegringsstationer. Genom att dela in vattenledningsnätet i avgränsade mätzoner erhålls en bättre kontroll över ledningsnätets status och förnyelseinsatser kan riktas till rätt områden. Ett försök med fjärravlästa vattenmätare i hushåll kommer att utföras under i två utvalda områden i Vallda med totalt cirka 80 fastigheter. Fördelen med fjärravlästa vattenmätare är att förbrukningsdata enkelt kan samlas in vid önskad tidpunkt vilket ger ett mer uppdaterat och tillförlitligt debiteringsregister och betydligt bättre möjligheter att beräkna hur stort utläckaget är. Antalet läckor på huvudledningar för vatten visas i figur 11. Antalet läckor har minskat från cirka 50 stycken per år fram till 2010 till cirka 30 stycken per år Detta kan vara en indikation på att de ledningar som har högst läckfrekvens har lagts om, det vill säga att rätt ledningar har förnyats Figur 11. Antal läckor per år, Tryckstegringsstationer och reservoarer Totalt finns det 19 tryckstegringsstationer och sex reservoarer. Endast en liten del av Kungsbacka kommun ligger inom lågzon och försörjs direkt från vattenverket i Fjärås bräcka utan ytterligare tryckhöjning. Tryckstegringsstationen med högst medelflöde är Hammerö följd av Ysby, Må-Klev, Klev, och Forsbäck. UV-aggregat för desinfektion finns installerat i tryckstegringsstationerna Klev, Ysby och Forsbäck och kommer att installeras i Skårby och Hammerö under Klordoseringsutrustning finns installerad i alla tryckstegringsstationer vilket möjliggör stödklorering på ledningsnätet vid behov. Klordoseringen provkörs en gång per år för att säkerställa funktionen. 4.5 Drift och övervakning Processen på vattenverket övervakas med online-styrning och driftövervakning sker med datoriserat övervakningssystem, larm och rapporter. Efter ordinarie arbetstid tar beredskapspersonal över. Samtliga larm går till upphandlad larmcentral samt till beredskapspersonal. Vattenkvaliteten på råvatten, utgående vatten från vattenverket samt på kommunens ledningsnät kontrolleras genom ett av förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd godkänt egenkontrollprogram. Det sker idag ingen tillsyn på privat ledningsnät, men detta kommer att påbörjas inom kort. Uttjänta vattenledningsrör. 12 VA-översikt

76 Damm för blivande dricksvatten. Flödesmätare med överföring till SCDA (driftövervakning) finns i alla tryckstegringsstationer. Det finns dessutom nio flödesmätare på ledningsnätet varav två har överföring till SCDA. Vid störningar i dricksvattendistributionen, till exempel vid vattenläckor, läggs information ut på hemsidan och skickas som SMS till mobiltelefoner registrerade i berörda områden. 4.6 Planering för vatten Regional Vattenförsörjningsplan Kungsbacka kommun har varit med vid framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Nämnden för Teknik beslutade 2014 att ställa sig bakom den regionala vattenförsörjningsplanen vad avser mål och strategier Kommunal Vattenförsörjningsplan Under 2015 togs en Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun fram. Nämnden för Teknik fastställde dokumentet Syftet med vattenförsörjningsplanen är att trygga behovet av dricksvatten i ett flergenerationsperspektiv. Planen anger vilka vattenförekomster som finns i kommunen, samt prioriterar dessa för att utvärdera vilka resurser som kan ha betydelse för vattenförsörjningen nu och i framtiden. Stora Horredssjön bedöms som skyddsvärd och är den vattenresurs som efter Fjärås bräcka har störst kapacitet. Sjön skulle normalt ensam kunna försörja hela kommunen med dricksvatten. Stora Horredssjön bör förses med vattenskyddsområde vilket skulle kräva ett mellankommunalt samarbete då den ligger i tre kommuner. En nackdel med Stora Horredssjön är att den ligger långt bort från befintligt vattenledningsnät. För att kunna nyttja Stora Horredssjön som dricksvattentäkt krävs stora investeringar i nytt ytvattenverk och i överföringsledningar. Bland grundvattenförekomsterna är Fjärås bräcka, Gällinge, Förlanda och Öjersbo prioriterade. Förlanda används inte idag som vattentäkt, men kan kapacitetsmässigt vara av intresse lokalt för vattenförsörjning och bör förses med ett vattenskyddsområde Beredskapsplan En beredskapsplan för dricksvatten finns upprättad och beskriver hur olika nödsituationer ska hanteras och vem som ska göra vad. Exempel på scenarier som beskrivs är: vattenburen smitta, stort elavbrott, haveri i datakommunikation och styrsystem, stor läcka och olika typer av föroreningar av dricksvattnet Nödvatten och reservvatten Nödvatten är vatten som distribueras till exempel med tankar när ordinarie ledningsnät är utslaget. Syftet är främst att säkerställa dricksvatten till dryck, matlagning och personlig hygien. Reservvatten är vatten som distribueras med ordinarie ledningsnät till exempel från en annan kommun. I beredskapsplanen beskrivs hur olika delar av kommunen ska försörjas med nödvatten i en krissituation. Kungsbacka kommun har 8 nödvattentankar och en portabel tryckstegringsstation med 14 m 3 tank. Det finns också möjlighet att låna tankar och tryckstegringsstationer från andra kommuner. Vattenledningsnätet i Kungsbacka är idag sammankopplat med Mölndal, Varberg och Göteborg. Under 2016 färdigställdes sammankopplingen av ledningsnäten mellan Mölndal och Kungsbacka för att möjliggöra reservvattenmatning med cirka 70 l/s mellan kommunerna. För att uppnå full kapacitet på sammankopplingen krävs att Skårby tryckstegringsstation i Kungsbacka byggs om och att ledningsnätet kompletteras på vissa sträckor i Mölndal. Även Kungsbacka och Varberg är sammankopplade och kan förse varandra med cirka 20 l/s. På sikt planeras kopplingen mot Varberg förstärkas så att kapaciteten ökar till 50 l/s. Befintlig koppling mot Göteborg vid Snipen ger idag endast 5-10 l/s men diskussioner förs med Göteborgs kommun för att på sikt kunna öka kapaciteten till runt 60 l/s. Omfattande uppdimensionering av ledningsnätet mellan Kungsbacka stad och Snipen krävs för att detta ska vara möjligt. Total reservvattenkapacitet från Mölndal, Varberg och Göteborg kan efter utökning och uppdimensionering bli cirka 180 l/s. Detta är tillräckligt för att täcka medelförbrukningen i Kungsbacka fram till år Vid en krissituation som innebär att vattentäkten vid Fjärås bräcka är utslagen är Kungsbacka beroende av en fungerande och tillräcklig reservvattenförsörjning från grannkommuner, eftersom en alternativ vattentäkt saknas i dagsläget. Från år 2022 beräknas vattenförbrukningen i Kungsbacka överskrida 180 l/s och då krävs ytterligare reservvattenförsörjning, antingen från andra kommuner eller från en alternativ vattentäkt. Det finns ett mobilt reservkraftaggregat som normalt står vid Öjersbo vattenverk. Det finns ytterligare två mobila reservkraftaggregat för försörjning av till exempel tryckstegringsstationer, samt ett antal mobila aggregat på Hammargårds reningsverk som tillfälligt kan användas vid vattenanläggningar. VA-översikt 13

77 5 Allmän spillvattenförsörjning Det finns fem kommunala avloppsreningsverk med nästan personer anslutna. Kungsbacka har ingen tung industri eller verksamhet med stor påverkan på spillvattnets kvalitet. Det är cirka 60 verksamheter klassade som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken som är anslutna till kommunens reningsverk. Verksamheter är bland annat fordonstvättar och förbränningsanläggningar. 5.1 Reningsverk Det finns fyra stora reningsverk med från 5000 upp till personer anslutna. Ett mindre reningsverk med 170 personer anslutna finns i Öjersbo. Reningsverken ägs av kommunen och förvaltas av förvaltningen för Teknik med driftansvar i enheten Avloppsrening. De stora reningsverken klarar som regel uppställda reningskrav enligt respektive tillstånd vid normal drift där inga större haverier eller olyckor skett. Vanligt är att även internt mål om 10 procent bättre rening klaras för respektive reningsverk. Öjersbo har dock återkommande problem att klara utsläppskravet för BOD Hammargård Hammargårds avloppsreningsverk ligger i utkanten av Kungsbacka centralort med cirka personer anslutna. Tillstånd finns för behandling av avloppsvatten från pe. Tillrinningsområdet omfattar Kungsbacka stad, östra Onsalahalvön, Vallda, Älvsåker, Anneberg, Hjälm, Fjärås och Gällinge. Processen bedrivs med mekanisk, biologisk och vid behov kemisk rening, se figur 12. Anläggningen har biologisk fosforrening HAMMARGÅRDS RENINGSVERK JKL Enbart vid höga flöden P3 EXTERNSLAM P1 JKL SPOLVATTEN JKL PAX INLOPP GALLER SANDFÅNG FÖRDENITR BIOBASSÄNGER BIO-P QUATRO-DENIPHO O1 SEDIMEN- TERING O2 O3 P4 P2 NÖD- UTLOPP FÖRBRÄ NNING RETURSLAM SANDFILTER VÄRMEPUMP S2 S1 KALK FÖRTJOCKNING POLY- MER JORDBRUK/ KOMPOSTERING SLAMPLATTA KORTTIDS- LAGRING VVVVVVVVVVV VVVVVVV CENTRIFUG SLAMLAGER SLAM FRÅN ÖVR. ARV Figur 12. Processbild Hammargårds reningsverk 14 VA-översikt

78 KULLAVIKS RENINGSVERK SPOLSLAM INLOPP SILAR P1 SANDFÅNG JKL SEDIMENTERING JKL P3 ASKIMSFJORDEN P2 NÖD- UTLOPP DEPONI BIOBASSÄNGER RETURSLAM SANDFILER SLAMLAGER POLYMER FÖRTJOCKNING SLAMTRANSPORT TILL HAMMARGÅRD VVVVVVV SLAMAVVATTNINGSSIL SLAMLAGER Reningskrav 15 mg BOD/l 0,5 mg P/l Figur 13. Processbild Kullaviks reningsverk. (Bio-P) sedan 1999, vilket minskar behovet av kemikalier. Behov av kemisk rening med järnklorid uppstår främst vid höga flöden. Reningsverket har inget reservkraftverk installerat. Vid ett större elavbrott rinner avloppsvattnet med självfall genom verket. Det finns ett backupsystem för den datoriserade larmredovisningen som klarar 2 3 timmar. Till reningsverket hör en slamlagun med tillstånd för mellanlagring. Till slamlagunen körs vatten från pumpstationer och sediment från spillvattenledningar och dagvattenbrunnar. Avvattning av slamlagunen provtas och pumpas till Hammargårds inkommande ledning. Renat avloppsvatten släpps i Kungsbackaån cirka meter före Kungsbackafjorden. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) bidrar Hammargårds renade avloppsvatten med 5,5 procent av den totala belastningen av fosfor till Kungsbackafjorden. Reningsverket är ursprungligen byggt 1970 och är därefter ombyggt och tillbyggt i flera omgångar till nuvarande kapacitet på cirka pe. En beräkning av framtida belastning på Hammargårds reningsverk visar att reningsverket kan komma att nå sin maximala kapacitet år Kullavik Kullaviks reningsverk, beläget söder om Kullaviks hamn, är ombyggt 2015 då det utökades till dubbel kapacitet. Cirka personer är anslutna medan tillstånd finns för behandling av avloppsvatten från pe. Tillrinningsområdet är kustområdet från Göteborgs kommungräns i norr till Särö i söder. Processen bedrivs med mekanisk, biologisk och kemisk rening, se figur 13. Efter inkörningsperioden drivs anläggningen med ökad biologisk fosforrening. En Actiflo-anläggning med mikrosand, ökar kapaciteten ytterligare. Processen ger en effektiv kemisk rening med järnklorid. Renat avloppsvatten leds ut och släpps i kustzonen 800 meter från land på tolv meters djup. Ett stationärt reservkraftverk som kan driva verket startar automatiskt vid strömbortfall. VA-översikt 15

79 ÖLMANÄS RENINGSVERK JKL JKL INLOPP GALLER SANDFÅNG UTJÄMNING FÖRDELNING KUNGSBACKAFJORDEN SBR 1 SBR 2 PAX SEDIMENTERING SLAMLAGER POLYMER SLAMTRANSPORT TILL HAMMARGÅRD VVVVVVV FÖRTJOCKARSIL SLAMFÖRRÅD Reningskrav 15 mg BOD/l 0,5 mg P-tot/l 15 mg N-tot/l Figur 14. Processbild Ölmanäs reningsverk Ölmanäs Ölmanäs reningsverk ligger på Ölmanäshalvön vid Näsbokroks naturreservat, nordväst om Åsa tätort. Cirka personer är anslutna till reningsverket medan tillstånd finns för behandling av avloppsvatten från pe. Tillrinningsområdet omfattar kustområden i Ölmanäs, Åsa tätort och söderut till Frillesås mot Varbergs kommungräns. Processen bedrivs med mekanisk, biologisk och kemisk rening med SBR-teknik (satsvis biologisk reaktor) och fällning sker med järnklorid och polyaluminiumklorid, se figur 14. Renat avloppsvatten släpps i den yttre delen av Kungs backafjorden, 600 meter från land på 16 meters djup. Kapaciteten på Ölmanäs kommer att behöva beräknas för att klargöra behov av utbyggnad då belastningen ökat när enskilda avlopp anslutits i utbyggnad av kommunalt VA och anslutning av föreningar. Stationärt reservkraftverk finns för delar av driften vid strömbortfall Lerkil Lerkil reningsverk är beläget nordost om Lerkil tätort och togs i drift Cirka personer är anslutna medan tillstånd finns för behandling av avloppsvatten för pe. Tillrinningsområdet omfattar Vallda och västra Onsala halvön. Processen bedrivs med mekanisk, biologisk och vid behov kemisk rening, se figur 15. Efter inkörningsperioden har anläggningen drivits med biologisk fosforrening vilket minskar behovet av kemikalier. Behov av kemisk rening uppstår vid höga flöden eller driftstörningar och fällning görs då med järnklorid. Renat avloppsvatten släpps väster om Lerkils hamn i kustzonen två km från land på 16 meters djup. Kommande belastning på Lerkil behöver beräknas för att klargöra behov av utbyggnad då belastningen ökat efter utbyggnad av kommunalt VA och anslutning av VA från föreningar. Stationärt reservkraftverk startar automatiskt vid strömbortfall. 16 VA-översikt

80 LERKILS RENINGSVERK Figur 15. Processbild Lerkils reningsverk Öjersbo Öjersbo reningsverk ligger i Öjersbo i kommunens nordöstra del. 171 personer är anslutna och det finns tillstånd för behandling av avloppsvatten från 200 pe. Processen bedrivs med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Fällning sker med polyaluminiumklorid. Verket saknar kväverening vilket ändå sker naturligt i biosteg med cirka 20 procent avskiljning. Renat avloppsvatten släpps i Lillån söder om Gärdsjön. Inget stationärt reservkraftverk finns på anläggningen. 5.2 Slamhantering Slam som produceras vid Kullavik, Lerkil och Ölmanäs avvattnas på respektive verk och transporteras sedan till Hammargård. Slam från Öjersbo ARV och från enskilda avlopp körs till Hammargård utan bearbetning. På Hammargård avvattnas slam till en högre torrsubstans (TS) och bränd kalk tillsätts för hygienisering till cirka 54 C och ph 12. Slam lagras i månadspartier om cirka 650 ton på en asfalterad slamplatta på området. Slamplattan är begränsad och klarar cirka åtta månader. Salmonellaprov ska vara godkänt före utkörning till jordbruksmark och har aldrig påvisats i utkört slam. Slam från enskilda avlopp kallas externslam och klassificeras som hushållsavfall. Slammet kommer från slutna tankar, trekammarbrunnar och minireningsverk. Det pumpas in i en mottagningsstation med mekanisk gallerrening. Slammet lagras i en 160 m 3 tank som släpps på inkommande spillvattenledning. Provtagning av BOD7 i externslam har gjorts vid ett fåtal tillfällen. Resultaten visar att externslammet bidrar med en belastning som motsvarar pe. Inget avfall, annat än externslam, tas emot på något reningsverk. Fram till år 2005 har allt slam körts ut som gödsel till åkermark inom kommunen. Därefter har lokal spridning minskat då det finns en osäkerhet om vilka krav som ställs från jordbrukets intressenter. Även ändrad markanvändning och ökad tillsyn av Miljö & Hälsoskydd har påverkat den lokala sprid- VA-översikt 17

81 ningen. Från år 2010 har årligen 30 procent eller cirka ton med 31 procent torrsubstans spridits inom kommunen och cirka ton spridits i Skåne. De få slampartier som inte uppfyllt Revaq-krav har komposteras till jordförbättrings-produkter eller används vid deponitäckning. Kalkat slam fungerar dåligt i kompostering då bara en begränsad inblandning kan göras. En översyn av slamhanteringen gjordes 2007 med en förstudie för biogasproduktion som redovisade olika alternativ med flera avfallslag. Under 2016 sammanställdes en liknande förstudie för rötning av avloppsslam men endast med slammet. Båda förstudierna redovisar ett antal konventionella lösningar för rötning med sammanställningar av förslag på processer och kostnadsredovisning. Inget förslag har ännu gått vidare för fortsatt utredning Uppströmsarbete Hammargårds reningsverk är sedan 2008 Revaqcertifierat, ett kvalitetssystem utvecklat av VA-branschen. I Revaq bedrivs uppströmsarbete för att minska mängden oönskade ämnen till reningsverken och för att förbättra kvaliteten på slam och utsläppt renat avloppsvatten. Revaqkvalitet bestäms av förhållandet av metaller, främst kadmium jämfört med fosfor. Revaqs mål är att år 2025 ska kvoten kadmium/fosfor vara högst 17 mg Cd/kg P. Slam som uppfyller Revaqs krav sprids som gödsel på jordbruksmark. Endast ett fåtal partier har under de senaste 10 åren inte uppfyllt Revaq kvalitétskrav. Tillskottsvatten är en föroreningskälla som tillför metaller. Perioder med mycket tillskottsvatten ökar metallhalten i förhållande till fosforhalten, vilket ger sämre slamkvalitet. Det kan bli svårt att klara krav uppställda vid år 2025 vad gäller kadmium, silver och koppar. Naturvårdsverket har år 2013 tagit fram ett förslag till en ny förordning om återföring av fosfor med striktare kvalitetskrav och hygieniseringskrav på slam. Inga ytterligare krav på rening av andra oönskade ämnen fanns i förslaget. 5.3 Ledningsnät Det allmänna ledningsnätet omfattar 549 kilometer självfallsledning för spillvatten och 111 km tryckledning för spillvatten. Ledningsnätet är duplikat och separat, vilket innebär att spillvatten och dagvatten avleds i olika ledningar respektive avleds separat i spillvattenledning och dike. I början av 1970-talet byggdes flera reningsverk och nästan 50 procent av spillvattennätet är lagt före I figur 16 visas åldersfördelningen för ledningsnätet. Delar av ledningsnätet som är inlagt i VA-banken med läggningsår under 1970-talet kan eventuellt vara äldre. Flera kommunsammanslagningar skedde under 1970-talet och om de inkorporerade kommunerna inte hade uppgift om läggningsår satte man övertagandeår som läggningsår. Det har även varit en stor anläggningstakt under åren , då totalt 122 km (18 procent) spillvattenledning anlagts. Bland de befintliga spillvattenledningarna är betong det vanligaste materialet med 60 procent eller cirka 400 km följt av olika plastmaterial med 36 procent eller cirka 238 km, se figur 17. Övriga material är bland annat stål, gjutjärn och segjärn. Ansvarig för drift och underhåll av ledningsnät är enheten Rörnät. Enheten förfogar över två spolfordon samt ett filmfordon även utrustat med rökutrustning. Sedan 1990 pågår underhåll och renovering av ledningsnätet för att minska mängden tillskottsvatten samt undvika igensättning som orsakar driftsstörningar. Inventering, filmning och vissa driftstörningar redovisas i VA-banken. 5.4 Pumpstationer Det finns 153 pumpstationer och 44 villapumpstationer (LTA) i spillvattennätet och tre bräddpumpstationer på ledningsnätet som kommunen ansvarar för, se tabell 1. Ansvarig för drift och underhåll av pumpstationer är enheten Avloppsrening. Större pumpstationer kontrolleras normalt en gång per dag, övriga 1 2 gånger per vecka. Ett åtgärdsprogram för underhåll av pumpstationer finns för perioden Det finns nio reservkraftverk fördelade på stationära och mobila enheter för prioriterade pumpstationer vid strömbortfall. Nödavledning eller bräddning är när orenat avloppsvatten släpps eller pumpas ut från pumpstationer eller ledningsnät för att undvika dämning i systemet. Dämning ökar risken för att Materialfördelning spillvattenledningsnätet Övrigt 4% Åldersfördelning spillvattenledningsnätet* * = meter ledning Plast 36% Betong 60% Okänd Figur 16. Diagram över åldersfördelningen för anlagd meter spillvattenledning Figur 17. Diagram över spillvattennätets materialfördelning 18 VA-översikt

82 Hammargård Kullavik Ölmanäs Lerkil Totalt Pumpstationer LTA-stationer Högnivålarm Fjärrstyrning Reservkraftaggregat Utjämningsmagasin 4 1 ej i drift 1 Bräddavlopp Tabell 1. Anläggningar fördelade på reningsverkens områden. Hammargård ARV Hydraulisk överbelastning i m 3 / driftavbrott m 3 Bräddning som andel av utgående procent År Från ledningsnät/pumpstation 16808/625 0,4 procent Från reningsverk 4680/0 0,1 procent Belasning av näringsämnen i bräddning från Hammargård 6 kg fosfor 47 kg kväve 39455/0 0,8 procent 4730/0 0,1 procent 5 kg fosfor 53 kg kväve Tabell 2. lågt liggande fastigheter översvämmas av avloppsvatten. Pumpstationer är som regel byggda för att släppa ut orenat avloppsvatten via nödavlopp vid driftstörningar och strömbortfall. Bräddpumpning sker främst vid höga flöden för att minska risken för hydraulisk överbelastning. Under 2015, ett normalt år men med mycket nederbörd under januari och december bräddade nära m 3 från 13 pumpstationer i Hammargårds tillrinningsområde under ett till 17 dygn, se tabell 2. Den bräddade volymen motsvarade 0,8 procent av utgående avloppsvatten från Hammargårds reningsverk. Under 2014 bräddade 17 pumpstationer i samma tillringsområde m 3 under en till fem dygn. 5.5 Drift och övervakning Reningsverken har automatiserad drift. De fyra stora reningsverken är normalt bemannade dagtid. Under kvällar och helger finns drifttekniker i beredskap. Då förmedlas larm via en larmcentral. Driftövervakning av ledningsnät planeras och utförs av enheten Rörnät. Akuta problem utförs eller beställs av upphandlad entreprenör. Övervakning och inventering sker områdesvis och identifierade problem redovisas till Planering VA för åtgärder. Inventering och kontroll utförs även av entreprenör. Arbetet redovisas i VA-banken. Driftövervakning av pumpstationer sker med ett datoriserat övervakningssystem som visar larm och rapporter i realtid. För processoptimering finns online-mätare för ammonium, nitrat, fosfat, suspenderande ämne och ph på Hammargård, Lerkil och Kullavik. Styrning av reningsverken sker i interna dataprogram. Ölmanäs och Öjersbo styrs i tidsintervaller och nivåreglering. Pumpstationerna är anslutna till fjärrövervakningssystem med nivålarm och endast ett fåtal saknar direkt övervakning. Viss fjärrstyrning kan göras i övervakningssystemet. Pumpstationer är i regel försedda med dubbla pumpar medan villapumpar (LTA) har en pump. Stationär reservkraft finns på de tre största pumpstationerna och övriga kan anslutas till mobila kraftverk. Fyra pumpstationer är försedda med utjämningsmagasin. Drifttillsyn vid pumpstationer sker regelbundet. Provtagning av spillvatten görs på inkommande, utgående, bräddat och delbehandlat avloppsvatten utifrån kontrollprogrammet för respektive reningsverk. Vattenanalyser utförs huvudsakligen på kommunens egna ackrediterade laboratorium i Hammargård. Analyser av bakterier, organiska ämnen och tungmetaller utförs av externt laboratorium. 5.6 Tillskottsvatten Tillskottvatten är allt annat vatten än spillvatten, som avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan bestå av felaktigt anslutet dagvatten och vatten som läcker in i ledningssystemet från marken. Enheten Rörnät har sedan 1995 utfört spårning som sker med färg och på senare år även rök för att identifiera felkopplat dagvatten på spillvattenledning. Tillskottsvatten är till reningsverket inkommande avloppsvatten minus försålt dricksvatten och minus dricksvatten för egen förbrukning. Andelen tillskottsvatten är mängden tillskottsvatten dividerat med till reningsverket inkommande avloppsmängd. Tillskottsvatten kan beskrivas med nyckeltalet utspädningsgrad som redovisas i Svenskt Vattens databas VASS. Genomsnittliga värden för reningsverk i Sverige 2005 låg på en utspädningsgrad på 2, det vill säga andelen tillskottsvatten är lika stor som andelen spillvatten. I Kungsbacka redovisas det som 50 procent tillskottsvatten. Tillskottsvatten riskerar att orsaka kapacitetsbrist och ökar risken för bräddning vid pumpstationer och reningsverk. Spillvatten späds ut och avskiljning av näringsämnen försvåras i reningsprocessen. Dessutom ökar behovet av kemisk fällning. Ökade volymer pumpas i ledningssystem och i reningsverkens processer. VA-översikt 19

83 6 Dagvatten Figur 18. Områden med allmänna dagvattenledningar (orange) och verksamhetsområde för dagvatten (grönt) Andelen tillskottsvatten till Hammargårds reningsverk var 2015 beräknad till 55 procent. Mängden tillskottsvatten var cirka m 3. I reningsverkets tillstånd finns villkor om att maximalt 50 procent tillskottsvatten ska belasta verket. Andelen tillskottsvatten för Kullaviks reningsverk var 63 procent år 2015, eller m 3. Området är bergigt vilket ofta ökar problem med otäthet i ledningssystemet. Under 2016 påbörjades en utredning för underlag till prioritering och åtgärdsplan som ska tas fram. Andelen tillskottsvatten till Ölmanäs reningsverk var 42 procent år 2015, eller knappt m 3. Andelen tillskottsvatten till Lerkils reningsverk var 57 procent år 2015, eller cirka m 3. Delar av ledningsnätet inom Lerkils tillrinningsområde är äldre, anlagda för avledning till Hammargård. Andelen tillskottsvatten till Öjersbo reningsverk var cirka 62 procent år Andelen tillskottsvatten i ledningsnätet kan vara betydligt större eftersom ingen mätning görs vid bräddning före reningsverket. Reningsverket har en kapacitet att ta in och mäta 10 m 3 per timma. Stora bräddningar sker i samband med nederbörd. Tillrinningsområdet i Öjersbo är inventerat för felkopplade dag- och dränvatten och filmades ledningsnätet och åtgärder har gjorts. Trots stora insatser kvarstår problemet och slutsatsen är att tillskottsvatten kommer från inläckage i ledningsnät på privata fastigheter. Nämnden för Teknik beslutade 2011 att ge ut ett bidrag om maximalt kr till enskilda fastighetsägare för att separera dag- och dränvatten från spillvattenledning i syfte att minska andelen tillskottsvatten till reningsverken. Felkopplingar orsakar väsentliga olägenheter genom att bidra till överbelastning av spillvattenledningar och reningsverk. Förvaltningen har fått i uppdrag från nämnden för Teknik att ta fram ett förslag på utfasning av bidraget under år Det finns 319 km allmänna ledningar för dagvatten. Verksamhetsområde för dagvatten finns på 10 mindre områden omfattande cirka 300 fastigheter. Stora delar av kommunens tätorter har kommunala dagvattenledningar för avvattning av gator och fastigheter men ingår inte i verksamhetsområde för dagvatten. Figur 18 visar områden med allmänna dagvattenledningar i orange och verksamhetsområde för dagvatten i grönt. Det finns cirka kommunala dagvattenserviser. Ledningar och serviser finns således mestadels utanför verksamhetsområdet. Detta beror på att man historiskt valt att ansluta fastigheter och gator till kommunala dagvattensystem utan att upprätta verksamhetsområde. Kungsbacka kommuns dagvattenpolicy beslutades Enligt policyn ska dagvattnets påverkan på recipienter minskas genom renande och fördröjande åtgärder. Vid planering för dagvatten ska möjligheten att förbättra närmiljön alltid beaktas. Policyn innehåller strategier för olika situationer vid nyexploatering såväl som vid befintlig bebyggelse. Policyn tillämpas både vid kommunala och vid privata projekt. Planering för framtida dagvattensystem, skötselrutiner och ansvarsfördelning utgår från dagvattenpolicyn. Övergripande mål i dagvattenhanteringen innefattar att undvika uppdämningar vid regn, att lyfta fram dagvattnet i bebyggelsemiljön och att utnyttja lokalt omhändertagande av dagvatten så långt det är möjligt. Dagvattenfrågor beaktas vid samhällsplanering och vid utbyggnad av övriga VA-ledningssystem. Dagvattenutredningar utförs vid framtagandet av nya detaljplaner såväl som vid VAutbyggnad i befintliga områden. Om det framkommer behov av gemensamma dagvattenlösningar genomförs sådana antingen som samfällighet eller som en utvidgning av kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Kommunen utreder och överväger utbyggnad av dagvattensystemet där behoven är som störst. Förutom ledningar, brunnar och serviser planeras för dammar och andra fördröjningsanläggningar som syftar till att minska dagvattenflöden i samband med regn och dessutom rena dagvattnet. Just nu är utredningarna koncentrerade till Kullaviksområdet där översvämningsproblematik förekommer lokalt på flera ställen inom tät bebyggelse. 6.1 Anläggningar Dagvattendammar anläggs för att fördröja och rena dagvatten främst i nybyggda områden. Teknik ansvarar för både öppna dagvattenlösningar, dagvattendammar, övriga anläggningar och ledningsnät. Vad gäller finansiering och ägarskap tillhör ledningarna VA-huvudmannen och övriga anläggningar tillhör huvudman för allmän plats. När dessa är kommunala är båda Tekniks ansvar men finansiering sker genom VA-taxa respektive skattemedel. Det finns åtta dagvattendammar som förvaltas och sköts av Teknik. Det finns ett okänt antal makadam-diken och ett tiotal oljeavskiljare som renar dagvatten från parkeringsytor. Övriga dagvattendammar ägs av samfälligheter och privata fastighetsägare. Alla dagvattenanläggningar som är kända av Miljö & Hälsoskydd omfattas av tillsyn, oavsett om de är kommunens eller privata. Dagvattenanläggningars funktion varierar beroende på utformning och drift och underhåll. Varje anläggning är unik be- 20 VA-översikt

84 Dagvattendamm i Kolla Parkstad. roende på utformning och belastning vilket gör att kontroll av funktionen ofta är svår att genomföra. Dagvattenpumpstationer är också Tekniks ansvar, driften finansieras med skattemedel. Det allmänna dagvattenledningsnätet ska spolas under de kommande åren för att uppnå full kapacitet. I samband med spolning ser man över utlopp och efterföljande diken. Filmning görs vid behov, till exempel då man misstänker skador på ledningarna. Spolning av ledningsnätet i centrala Kungsbacka beräknas vara klart under VA-försörjning utanför verksamhetsområdet 7.1 Enskild vattenförsörjning Det finns uppskattningsvis fastigheter med enskild vattenförsörjning varav 900 är fritidshus som endast har vatten under den frostfria delen av året. Från 80-talet och fram till idag finns drygt analysresultat av enskilt vatten insamlat av kommunen. En sammanställning genomförd 2009 med bland annat GIS-analys visar att vissa områden i kommunen har en stor andel brunnar med höga nitrathalter. Höga halter nitrat i dricksvatten kan bland annat bero på påverkan från jordbruk och avlopp. En motsvarande analys av kloridhalt i enskilda brunnar visar att en majoritet av brunnar med höga värden finns i omedelbar närhet till kusten och det är rimligt att anta en påverkan av havsvatten i dessa brunnar. En mindre andel fastighetsägare (236 st) med enskilt vatten har tagit radonprov i sin dricksvattenbrunn. Drygt 45 procent av dessa brunnar hade halter som överskred Livsmedelsverkets gränsvärde för tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Det finns inga registrerade problem i kommunen med arsenik, uran, mangan eller fluorid, men med utgångspunkt från nationella studier av dricksvattenkvalitet i enskilda brunnar, så borde det finnas enskilda brunnar med dessa problem även i Kungsbacka kommun. Det finns utöver de enskilda dricksvattenbrunnarna dessutom privata vattenverk som i genomsnitt tillhandahåller mer än 10 m 3 dricksvatten per dygn alternativt försörjer fler än 50 personer. Miljö & Hälsoskydd utövar tillsyn enligt livsmedelslagstiftningen. Det finns tre sådana större vattenverk (Sönnerbergen, Lunnaberg och Enebacken) i kommunen som betjänar totalt cirka 285 personer. Vattentäkten i Sönnerbergen har ett vattenskyddsområde. De övriga två kommer att anslutas till kommunalt vatten inom kort. Dessutom finns cirka 21 mindre verksamheter som står under tillsyn från nämnden för Miljö & Hälsoskydd eftersom de tillhandahåller eller använder vatten som del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. Cirka hushåll i kommunen har sin vattenförsörjning via privat dricksvattenledning med kommunalt vatten. Distributionen av det kommunala dricksvattnet sker ibland via en förening/samfällighet men kan också ske helt i den enskildes regi. 7.2 Enskild spillvattenförsörjning Det finns 6000 till 7000 fastigheter med enskilda avlopp i Kungsbacka kommun. Miljö & Hälsoskydd bedriver tillsyn på enskilda avloppsanläggningar. Stora delar av kommunen är på grund av rådande övergödningsproblematik utpekade som hög miljöskyddsnivå. Varje enskilt avloppsärende prövas dock för sig och de platsspecifika förhållandena anger kravnivå. Vid bedömning kan till exempel kvarhållande av näringsämnen innan avloppsvattnet når vattendraget justera skyddsnivån från hög till normal. Normal skyddsnivå innebär krav på minst 70 procent fosforrening och 90 procent BOD-rening. I hög skyddsnivå krävs 90 procent rening av fosfor och BOD samt 50 procent kväverening. Det finns inga specifikt utpekade platser för hög hälso- VA-översikt 21

85 skyddsnivå utan detta prövas vid varje enskilt ärende baserat på specifika platsförhållanden. Faktorer som påverkar kan vara: placering av avloppsanläggningens utsläppspunkt inom vattenskyddsområde, närhet till enskild vattentäkt eller badplats, eller tätbebyggelse med risk för att människor exponeras för utsläppet. Sedan 2000 har aktiv tillsyn pågått av de små avloppen i Kungsbacka kommun, med högre intensitet sedan I kartan i figur 19 har markering gjorts för de områden som hittills har kontrollerats. Under 2017 arbetar Miljö & Hälsoskydd med områden kring Vallda och Västra Hagen. Tillsyn sker av alla avloppsanläggningar äldre än tio år. Utöver tillsyn av små avloppsanläggningar områdesvis i syfte att hitta framförallt de som saknar längre gående rening än slamavskiljning, så sker också löpande tillsyn av avloppsanläggningar som har ett stort behov av skötsel. Det är vanligtvis så kallade minireningsverk och fosforfällor som omfattas av sådan tillsyn. Det finns cirka 430 sådana anläggningar i kommunen. Tillsyn sker också på nyare markbaserade anläggningar för att följa upp att de efter att ha tagits i drift har den förväntade funktionen. Sammanfattningsvis kan konstateras att tidigare har funnits många små avloppsanläggningar i Kungsbacka kommun som inte levt upp till lagstadgade krav på efterföljande rening efter slamavskiljning. Detta problem närmar sig en lösning och kommunens tillsyn kommer istället framöver inrikta sig på att följa upp anläggningar i drift. Där finns ett stort behov eftersom små avlopp ofta inte sköts och underhålls på det sätt som behövs för att de ska fungera under lång tid. Värt att notera är också att i vattenskyddsområdet för Lygnern och Fjärås bräcka finns nästan enbart enskilda vatten- och avloppslösningar. Uppgifter om hur många tankar för avloppsvatten från toaletter det finns är osäker, men enligt slamtömningsregistret fanns slutna tankar år Av dessa har 138 fastigheter sluten tank med vakuumsystem. Figur 19. Områden där enskilda avloppsanläggningar kontrollerats sedan Avtalsanslutningar för dricksvatten och spillvatten utanför verksamhetsområde Det finns cirka 1400 fastigheter med anslutning till allmän VA-anläggning genom avtal, ofta organiserade i någon av kommunens drygt 140 VA-föreningar. Dessa ligger utanför verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten och villkoren för anslutning regleras i avtal. I Tekniks register över VAföreningar, som inte är helt komplett, finns 1266 fastigheter som har dricksvatten via föreningen och 876 fastigheter som har spillvatten genom föreningen. En fastighet som ansluter sig utanför verksamhetsområde måste själv anlägga och ansvara för ledningarna fram till förbindelsepunkten och införskaffa nödvändiga tillstånd för att dra ledningar över mellanliggande mark. VA-föreningarna med kommunal anslutning har olika typer av föreningsformer. Ofta är de ekonomiska föreningar men det finns även samfällighetsföreningar som bildar gemensamhetsanläggning genom en lantmäteriförrättning och det finns ett aktiebolag. I en ekonomisk förening följer ansvaret för VA-anläggningen med personen som föreningsmedlem. I en gemensamhetsanläggning följer ansvaret med fastigheten där VA-anläggningen finns, vilket är en fördel och en bättre långsiktig lösning. Kartorna i figur 20 och 21 visar att det finns ett stort privat dricksvattennät respektive spillvattennät och att registrerade fastigheter i VA-föreningar inte stämmer överens med var privat ledningsnät finns. Hösten 2016 infördes ett tillfälligt stopp för ansökningar från VA-föreningar. Stoppet gäller under Teknik tar under 2017 fram nya riktlinjer för anslutningar utanför verksamhetsområdet. I avvaktan på nya riktlinjer för anslutningar utanför verksamhetsområde så kan de fastighetsägare som fått besked att deras avloppsanläggningar inte uppfyller kraven räkna med förlängd tid för att vidta åtgärder. 8 Recipient Kungsbacka är en kustkommun med många mindre vattendrag som mynnar i havet. De två största tillflödena, Kungsbackaån och Rolfsån mynnar i den inre delen av Kungsbackafjorden. Många av vattendragen hyser höga naturvärden och utgör till exempel lekområde för lax, havsnejonöga och havsöring. Västkusten har drabbats hårt av försurningen och merparten av kommunens stora sjöar och vattendrag kalkas regelbundet för att upprätthålla en acceptabel ph-balans. Kungsbackafjorden, grunda havsvikar och många vattendrag längs kusten är påverkade av övergödning. Jordbruket står för störst belastning men även enskilda avlopp, dagvatten och punktutsläpp från avloppsreningsverk bidrar med näringsämnen. För att följa utvecklingen av olika miljöproblem sker kontinuerlig miljöövervakning av kommunens naturvatten. Kungsbackaån och Rolfsån har omfattande provtagning i regi av så kallade vattenråd för respektive avrinningsområde. Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd genomför sedan 2007 provtagning med avseende på kväve och fosfor i kommunens övriga mindre vattendrag. Kommunen deltar också sedan 1990-talet i Hallands kustvattenkontroll som har ett omfattande provtagningsprogram som utförs längs Hallandskusten. Regelbundna 22 VA-översikt

86 Figur 20. Verksamhetsområde för dricksvatten (kornblå), privata dricksvattenledningar (ljusblått), VA-föreningar (brunt). Figur 21. Verksamhetsområde för spillvatten (rött), privata dricksvattenledningar (rosa), VA-föreningar (lila). biologiska provtagningar utförs även som en del av kalkeffektuppföljningen och annan regional miljöövervakning i vattenförekomster och recipienter. Kungsbackas kustvatten når inte upp till god ekologisk status enligt Vattenmyndighetens statusklassning på grund av övergödning, se figur 22. Kommunen har även utpekats som känsligt område för både kväve och fosfor enligt avlopps- och nitratdirektiven. För enskilda delavrinningsområden finns ytterligare orsaker till ökat skydd som Natura 2000-område och dokumenterade övergödningsproblem i de mindre åarna och bäckarna. För att klara miljökvalitetsnormerna inom utsatt tid krävs omfattande åtgärder inom flera samhällssektorer. I VISS redovisas kommunens vattenkvalitet i ekologisk status. Några vattenförekomster, som Lygnern klassas med god ekologisk status i grönt, se figur 22. I övrigt har Kungsbackas vattenförekomster mest måttlig ekologisk status. Det finns även ett antal vattenförekomster med otillfredsställande status, bland annat den inre Kungsbackafjorden baserat på resultat av bottenfaunaprovtagning. Skärsjön söder om Lygnern är en okalkad referenssjö. Sjön är klassad med dålig ekologisk status. Figur 22. Ekologisk status i Kungsbackas vattenförekomster för åtgärdsperioden ). VA-översikt 23

87 Figur 23. Vattenförekomster som har problem med övergödning är markerade röda. Figur 23 visar att alla kustvatten i Kungsbacka har problem med övergödning. Två tredjedelar av kommunens ytvatten har problem med övergödning och syrefria förhållanden. Nära 60 procent av vattenförekomsterna i Kungsbacka har av Vattenmyndigheten bedömts ha en betydande påverkan från jordbruk/skogsbruk och 64 procent har betydande påverkan från små avlopp. Betydande påverkan på recipient från reningsverk finns enligt Vattenmyndigheten i Kräklingeområdet där Kullaviks reningsverk ligger, i yttre Kungsbackafjorden där utsläppet från Ölmanäs reningsverk mynnar och i Kungsbackaån där utsläppet från Hammargård mynnar. Med betydande påverkan menas att utsläppet från reningsverket står för en så pass stor andel av belastningen av näringsämnen på den aktuella vattenförekomsten att utsläppet spelar roll. Alla recipienter är mer eller mindre påverkade av utsläpp från dagvatten och enskilda avlopp. 8.1 Badvatten Periodvis har badvatten på så kallade EU-bad, som omfattas av bestämmelserna i Badvattenförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, visat höga halter av bakterier. Under 2015 fick Vita sand (Sörvik) i Åsa tillfällig avrådan från bad efter att flera provtagningar visat för höga halter E coli. och Intestinala entereokocker. Efter stora insatser från kommunen identifierades flera fastigheter med spillvatten felkopplat till dagvatten. Felkopplingar åtgärdades omgående efter föreläggande till fastighetsägare fick Vita sand åter högsta klassning efter två år utan dåliga badvattenprover. Alla badvatten klassificerade som EU-bad visade under 2016 års provtagningar tjänligt vatten, som är högst kvalitet. I Kungsbacka finns åtta badplatser som 2017 är klassificerade som EU-bad. Totalt 16 badplatser provtas. Uppföljning har gjorts i en bred dagvattenprovtagning av bakterier i alla dagvattenutlopp vid EU-bad. Bakteriehalter har varierat över året. Inga felkopplingar eller källor har identifierats. 9 VA-ekonomi Smarholmen VA-verksamheten i Sverige är ett så kallat naturligt monopol. Detta innebär att huvudmannen, det vill säga kommunen själv får bestämma sin egen taxa men inom ramen för vad vattentjänstlagen tillåter, vilket innebär att intäkterna inte får överstiga nödvändiga kostnader. Det kallas självkostnadsprincipen. Avgifterna ska bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Avgifternas belopp och hur avgifterna ska beräknas ska framgå av en taxa. Avgifterna beslutas av kommunfullmäktige. Vatten- och 24 VA-översikt

88 avloppsverksamheten i Kungsbacka är avgiftsfinansierad och erhåller inga skattemedel. Kungsbackas taxekonstruktion antogs av kommunfullmäktige 1988 och har sedan dess i stort sett varit oförändrad. Intäkterna består av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som bör täcka kostnaderna för att bygga VA-anläggningen. Anläggningsavgiften för en villa i Kungsbacka är förhållandevis hög jämfört med andra kommuner i landet och motsvarar ungefär 80 procent av verklig kostnad för utbyggnaden. Resterande 20 procent finansieras genom brukningsavgifter. Brukningsavgiften är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar och andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. För fastigheter utanför verksamhetsområdet gäller avtalsfrihet och avgifterna behöver inte motsvara VA-taxan men ska vara skäliga och rättvisa. Avgifterna ska minst täcka kostnader för att försörja avtalskunder med VA. VA-kollektivet ska inte finansiera avtalskunder Till skillnad från fastighetsägare inom verksamhetsområdet som betalar full anläggningsavgift (servis-, fastighets-, tomtyteoch lägenhetsavgift) betalar VA-föreningar en lägenhetsavgift per fastighet och föreningens medlemmar delar på servisavgiften. Brukningsavgifterna är också lägre. Restvärdet för VA-anläggningen uppgick till knappt 450 miljoner kronor och det sammanlagda återanskaffningsvärdet för VA-anläggningen har grovt uppskattats till 4 6 miljarder kronor. I bilaga 1 beskrivs taxans konstruktion. 10 Kommunal planering 10.1 Samhällsbyggnad Vision 2030 som antogs för Kungsbacka kommun 2016 innebär bland annat att kommunen ska växa genom att planera och bygga strategiskt. Samhället ska utvecklas med hållbarhet i socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Naturmiljöer ska förvaltas för kommande generationer och turister ska lockas både till stad och till landsbygd. För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. Idag är det nästan tvärt om, 85 procent av oss bor i tätorter. Dagens urbanisering i Sverige sker inte längre på landsbygdens bekostnad. Befolkningen i tätorterna fortsätter att öka samtidigt som landsbygdens befolkning nästan är oförändrad. Tätorterna växer främst genom invandring och fler antal nyfödda. År 2053 kommer Sverige enligt SCB:s prognos att ha närmare 11,6 miljoner invånare. Det innebär att befolkningen väntas öka med 20 procent under de kommande 40 åren. Sveriges befolkning koncentreras alltmer till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Redan idag bor drygt 1,7 miljoner människor i kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö och antalet beräknas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren. Kungsbacka kommun har under en lång följd av år ökat i invånarantal och hade i slutet av invånare. Antalet invånare i Kungsbacka centralort har sedan 1950-talet vuxit stadigt. Befolkningsökningen förväntas fortsätta med cirka 1000 personer per år fram till 2030 enligt figur 24. Nuvarande Översiktsplan antogs 2006 och aktualiserades genom beslut Arbete med att ta fram en uppdaterad översiktsplan har påbörjats under Översiktsplanen innebär i stora drag att kommunen främst vill bygga ut kommunen i de befintliga tio tätorterna. Kommunens dokument Mål för bostadsbyggande som antogs av kommunfullmäktige 2014 beskriver kommunens bostadsförsörjning kopplat till översiktsplanen. Bebyggelseutvecklingen ska ske i huvudsak längs viktiga kommunikationsstråk vilket innebär att de stora utvecklingsområdena ligger längs järnvägen/e6, framförallt i Kungsbacka tätort och i Åsa, Frillesås, Anneberg och Fjärås. Stark restriktivitet ska råda med nybyggnation i de västra delarna av kommunen. 500 färdigställda bostäder per år har tidigare varit den expansionstakt som kommunen bedömt vara långsiktigt hållbar men under våren 2016 fattade kom- Befolkningsutveckling Kungsbacka kommun Befolkningsprognos Kungsbacka kommun Figur 24. Befolkningsutveckling i kommunen Figur 26. Befolkningsprognos för Kungsbacka till år Befolkningsutveckling Kungsbacka stad Figur 25. Befolkningsutveckling i Kungsbacka centralort VA-översikt 25

89 Figur 27. Riktvärden för lägsta golvhöjd för ny bebyggelse inklusive en extra marginal om en halv meter. munfullmäktige beslut om att utöka expansionstakten till 800 färdigställda bostäder per år. I arbetet med nya detaljplaner engageras VA-ingenjörer från Teknik för att bidra till en god planering i dagvattenfrågor och frågor kring anslutning till kommunalt VA. När det är nödvändigt görs en VA-utredning som syftar till att hitta de bästa lösningarna för dagvattenhantering och för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Vid nyexploateringar krävs omhändertagande eller fördröjning och rening för att begränsa översvämningsrisk och annan påverkan från dagvatten i recipienter nedströms Klimat och sårbarhet Den pågående klimatförändringen med höjd havsvattennivå, ökad årsnederbörd och stormar påverkar samhällsplaneringen på flera förvaltningar och på olika nivåer inom kommunen. Detta tillsammans med att Kungsbacka sedan lång tid tillbaka växer snabbt med nya bostadsområden nära hav och vattendrag bidrar till att frågorna om långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning har ökat i betydelse. Befintlig bebyggelse behöver skyddas och höjdsättningen av nya bostadsområden behöver klimatsäkras. Kungsbacka har haft flera omfattande översvämningar där kommunen och många invånare blivit drabbade. Bland annat översvämmades stora delar av Kungsbacka tätort år Därefter har kommunen lagt stora resurser på att utreda, åtgärda och förhindra framtida översvämningar. Bland annat åtgärdades prioriterade pumpstationer för att klara höga vattennivåer i Kungsbackaån. En översvämningsutredning genomfördes 2009 för Kungsbackaån. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat ut Kungsbacka som ett av de 18 områden i landet som har betydande översvämningsrisk, det vill säga där de negativa konsekvenserna av översvämning blir som störst. MSB har tagit fram dokumentet Riskhanteringsplan för Kungsbackaån och kommunen har genomfört en översvämningskartering. Förslag på åtgärder togs fram på kort och lång sikt. Av åtgärderna är nu ett prognosverktyg utvecklat. Det varnar om höga nivåer så att mobila översvämningsskydd kan installeras i tätortens centrala delar. Kommunen har byggt ett översvämningsskydd längs med Kungsbackaån i tätortens centrala delar. Ytterligare 800 meter kommer stå klart 2021 för att skydda bebyggelsen i stadsdelen Kolla. I den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka, antagen av kommunfullmäktige , finns bland annat riktlinjer för höjdsättning av ny bebyggelse, anpassade efter framtida klimatförändringar och med en extra säkerhet på 0,5 m. Lägsta tillåtna golvnivå vid nybyggen nära havet och Kungsbackaån varierar mellan +2,5 m till +4,5 m inom Kungsbacka tätort enligt figur 27. Efter översvämningarna 2011 installerades cirka 100 backventiler på spillvattenserviser samt ett antal backventiler på dagvattenutlopp till Kungsbackaån för att förhindra att hög nivå i ån skapade översvämningar. Samtidigt ställdes krav på drabbade fastighetsägare om korrekt koppling av dag- och dräneringsvatten. Kommunen har en beredskapsplan för en översvämningshändelse och har identifierat de mest översvämningskänsliga områdena VA-utbyggnadsplan Kungsbacka kommun arbetar med VA-utbyggnad i befintliga områden utifrån en VA-utbyggnadsplan från 2008 då områden inventerades och en bedömning av behov och möjligheter gjordes för vart och ett av 30 utvalda områden. Det finns en tidsplan för när VA-utbyggnad ska påbörjas i respektive område enligt tabell 3. Tidsplanen gäller för en femårsperiod och uppdateras ungefär vartannat år. VA-utbyggnad sker till omkring 150 fastigheter per år. Hittills har nio områden byggts ut med kommunalt VA. Ytterligare sju områden planeras att byggas ut (bland dem Lerkil, 385 fastigheter, påbörjat 2011). Två ytterligare områden finns angivna som näst på tur efter tidsplanen med trolig utbyggnad Tolv områden återstår efter Dessa tolv områden är ännu varken tidsplanerade eller rangordnade. Samtliga tolv områden har redan eller står i begrepp att få VAföreningar med anslutning till kommunalt vatten och spillvatten. Totalt har omkring 1200 fastigheter i de 30 VA-utbyggnadsområdena anslutits till kommunalt VA sedan Av dessa är drygt 200 anslutna via föreningar. Mer än 1500 fastigheter återstår att ansluta varav cirka 600 antas ansluta via VAföreningar. 26 VA-översikt

90 Område Namn [antal fastigheter] [antal fastigheter] [antal fastigheter] [antal fastigheter] [antal fastigheter] 1 Släps-Högås Torred Kyrkotorp 27 6 Dalavägen Hjälmared Hagryd-Dala Lerkil Lunnaberg 67 Summa: Tabell 3. Tidplan VA-saneringsprogram Kungsbacka kommun Arbete med att ta fram en uppdaterad VA-utbyggnadsplan pågår inom kommunen. Flera förvaltningar är engagerade. Drygt 70 områden runt om i kommunen undersöks med avseende på behov av kommunalt VA, se figur 28. Det innebär att ett 50-tal områden utöver de som redan beslutats som VA-utbyggnadsområden prövas som eventuella framtida VAutbyggnadsområden. En uppdaterad VA-utbyggnadsplan förväntas vara klar under Röda områden visar befintligt verksamhetsområde för spillvatten och numrerade orange områden visar samlad bebyggelse (mer än 15 byggnader med max 100 meter emellan) som ska utvärderas och prioriteras i arbetet med kommande VA-utbyggnadsplan. Numrering i grått visar till vilket avloppsreningsverk området ansluter, 1=Kullavik, 2=Lerkil, 3-6=Hammargård och 8=Ölmanäs. Område 7 är inte anslutet till något reningsverk Förnyelseplan för ledningsnätet Arbete med att ta fram en förnyelseplan för ledningsnätet har påbörjats men har pausats i väntan på VA-översikt och VApolicy. Syftet med att ta fram en förnyelseplan för Kungsbackas VA-ledningsnät är att få en uppfattning om det långsiktiga förnyelsebehovet, alltså hur stor den årliga förnyelsen behöver vara för att ledningsnätets status ska uppfylla uppställda mål och krav nu och i framtiden. Förnyelseplanen ska också visa vilka delar av ledningsnätet som behöver åtgärdas och hur behoven ska prioriteras sinsemellan. Planen ska innehålla inventering av förnyelsebehovet i dess helhet, förnyelsestrategier och förnyelsetakt på längre sikt, förnyelse av riskledningar, strategier kring förbättring av den hydrauliska kapaciteten i ledningsnätet, områdesvis förnyelse, eliminering av vissa typer av ledningar. Förnyelseplanen kan sedan ligga till grund för en åtgärdsplan som beskriver konkreta, kostnadsuppskattade åtgärder de kommande fem åren. En första analys av vattenledningsnätet i Kungsbacka utifrån material, ålder och förväntad livslängd visar att förnyelsetakten behöver ligga på nivåer enligt figur 29. Figuren visar hur stor del av ledningsnätet som behöver läggas per år i medel per tioårsperiod. Figur 28. Undersökningsområden inför kommande VA-utbyggnadsplan. Beräknad förnyelsetakt per år % av totalt nät 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% 0,39% ,47% ,54% ,60% ,63% ,60% ,53% ,45% ,41% 2090 Figur 29. Beräknad förnyelsetakt per år, enligt Svenskt vattens handbok i förnyelse av va-ledningar, ,40% 2100 VA-översikt 27

91 10.5 Hållbarhetsindex Svenskt Vatten har tagit fram hållbarhetsindex (HBI), ett verktyg för att analysera och utveckla kommunal VA-hållbarhet på kort och lång sikt. Underlaget ger möjlighet att identifiera strategiska behov och ge stöd i frågor om investeringar, planering, prioriteringar och taxa som verksamhetsansvariga och förtroendevalda ska ta ställning till. Färgerna röd, gul och grön ger en indikation på hur mål inom uppställda områden kan nås inom 5 10 år. Varje område har ett flertal frågor som sammanställs i resultatet. Figur 30 visar en sammanställning av 124 deltagande kommuner där Kungsbackas resultat är markerat med blå stjärnor. Kungsbacka ligger lågt inom områdena Leveranssäkerhet, VA-planering och Anläggningens status Verksamhetssystem För att hantera dokumentation om VA-anläggningen finns ett antal verksamhetssystem. VA-BANKEN är ett verktyg som används för hantering av information som rör VA-ledningsnätet. I VA-banken redovisas bland annat geografiskt läge, faktauppgifter om material, dimension, läggningsår, driftstörningar och status på ledningsnätet. En uppdaterad ledningsdatabas är ett oerhört viktigt verktyg för all planering och drift av VA-anläggningen. För att uppnå detta behöver alla nya ledningar som läggs mätas in i öppen schakt och all information om material, dimension, läggningsår mm behöver registreras. EDP FUTURE används för att hantera debitering av VA-tjänster, avläsningar av vattenmätare och statistik över vattenförbrukning. REGISTA är ett anslutningsregister och används för att dokumentera vilka ändamål en fastighet är ansluten till och hur mycket de har betalat i anslutningsavgift. Kartor och dokument som är kopplade till en fasighets anslutningsförhållanden sparas också i Regista. LEDNINGSKOLLEN är en webbtjänst som underlättar kommunikationen mellan ledningsägare och de som ska utföra schaktarbeten och behöver veta var ledningarna finns. Kungsbacka kommun är anslutet till Ledningskollen som ett sätt att skydda ledningarna mot avgrävningar. Hälsomässigt säkert vatten Vattenkvalitet Leveranssäkerhet VA-planering Klimatanpassning och översvämningssäkerhet Nöjda brukare Kommunikation Hushållning med ändliga resurser Hushållning med energi Miljökrav Vattentillgång VA-anläggningens status Driftstabilitet Personalresurser och kompetens 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 30. Sammanställning av resultat från HBI-undersökning Ett komplett register över alla fastigheter som är anslutna till kommunalt VA via VA-föreningar håller på att byggas upp. Det är viktigt att hålla detta register uppdaterat och att stämma av det mot Miljö & Hälsoskydds register. 11 Lagstiftning och styrande dokument Det finns ett antal lagar, regler, krav och styrande dokument att ta hänsyn till inom vatten och avloppshantering. Styrning och krav regleras i allt från EU:s implementerade Vattendirektiv till generell lag i Miljöbalken och vidare till speciallagar som Lagen om allmänna vattentjänster, Plan- och bygglagen och Anläggningslagen. Kommunen har fastställt egna föreskrifter i Allmänna bestämmelser för användandet av Kungsbacka kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning, allmänt kallad ABVA. Miljökrav ökar och ställs större krav än tidigare, bland annat i direktiv och måldokument från Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. En mer utförlig beskrivning av relevant lagstiftning och styrande dokument finns i bilaga VA-översikt

92 Kungsbackaån 12 Utmaningar och behov När ovanstående kunskapsbild vägs ihop så skapas en bild av var och hur VA-försörjningen och organisationen behöver stärkas för att möta framtiden. Dessa har utmaningar och behov har delats in i åtta områden Omvärldsfaktorer som påverkar VAförsörjningen Det finns faktorer inom och utanför kommunen som påverkar VA-verksamheten och där följande behov har identifierats. 1. Lagstiftning och krav Tillsynsmyndigheternas krav ökar på verksamheter som bedöms belasta miljön enligt Miljöbalken för att minska miljöbelastningen till luft, mark och vatten samt att värna mänsklig hälsa. Naturvårdsverkets har dessutom ett förslag till förordning om återföring av fosfor, som varit på gång sedan 2013 med strängare krav i slamhantering både avseende hygienisering och kvalitetskrav för slamgödsling. Vattendirektivet är en EU-förordning implementerad i svensk lag med målet att vattenförekomster ska ha god vattenkvalitet Ett periodiskt åtgärdsprogram specificerar både statliga myndigheters och kommunala verksamheters aktiviteter. Här finns bland annat krav på kommuner att ta fram VAplanering i arbetet med god vattenförvaltning. 2. Kompetensförsörjning Pensionsavgångar, högkonjunktur och stora infrastrukturprojekt i Göteborgsregionen innebär utmaningar när det gäller att behålla och rekrytera kompetent personal både på drift- och planeringssidan. En bra och tillräcklig kompetensförsörjning är nödvändig för att kunna utveckla VA-verksamheten och för att klara av de stora VA-projekt som en växande stad kräver. 3. Befolkningstillväxt Kommunens bostadspolitik är fortsatt expansiv, vilket utmanar VA-försörjningen med behov av ökat uttag ur Lygnern för dricksvattenförsörjning, ökad kapacitet på avloppsreningsverken samt förstärkning och förnyelse av ledningar, pumpstationer och tryckstegringsstationer. Givet att invånarantalet förväntas öka med cirka personer per år fram till 2030 och att utläckaget från dricksvattennätet är 25 procent, kommer befintlig vattendom att överskridas år Tillståndet för Hammargårds avloppsreningsverk på pe beräknas vara nådd år Även ledningsnätet behöver ses över för att hitta de sträckor som behöver dimensioneras upp för att klara större flöden. 4. Klimat och sårbarhet Åtgärder för att klimatsäkra befintlig bebyggelse längs med Kungsbackaån pågår. Bland annat beräknas år 2022 ett 800 meter långt översvämningsskydd vara på plats. På längre sikt måste åtgärder vidtas för att minska konsekvenser av höga nivåer i havet. Underlag finns i Översvämningsutredning Kungsbackkaån (DHI 2009), Översvämningskartering utmed Kungsbackaån (MSB 2013) och i Riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån (Länsstyrelsen i Halland 2015). Förväntade ökade nederbördsmängder med ökad markavrinning och dåligt underhållna enskilda avlopp i vattenskyddsområdena, skulle kunna ge försämrad vattenkvalitet. Särskilt sårbar är Lygnern. Utmaningarna blir att kunna tillämpa all den kun- VA-översikt 29

93 VA-sanering i Lerkil. skap som tagits fram i utredningar när kommunen växer och förtätas. Ett förändrat klimat kan komma att ställa nya krav på VAanläggningarnas kapacitet och funktion. Dagvattenanläggningarna ska klara att fördröja, avleda och rena större flöden. Åtgärder behövs för att minska mängden tillskottsvatten så att bräddning av orenat spillvatten begränsas Organisation och interna processer För att hantera de kommande utmaningarna behövs en organisation som är anpassad för framtiden och där samverkan sker över förvaltningsgränserna. 5. Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning inom Teknik 2014 delades förvaltningen för Teknik upp i en verksamhet för drift och en för planering, där planeringsavdelningen ansvarar för investeringsprojekt och driftavdelningen för drift och underhåll. Vissa projekt är i gråzonen däremellan och kräver samverkan för att bestämma ansvar. 6. Politisk förankring För att kunna uppnå kommunfullmäktiges målsättning om 800 nya bostäder per år fram till 2022, utbyggnad av allmänt VA till 150 fastigheter per år och utöver detta tillåta VA-föreningar att ansluta sig utanför verksamhetsområdet, krävs framförhållning, kompetens, resurser och kontinuerlig dialog mellan tjänstemän och politiker. Befolkningsökningen som har pågått under flera decennier förväntas fortsätta vilket är en utmaning för VAverksamheten. Kapacitetsökningar på reningsverk, ledningsnät och pumpstationer behöver finansieras. Några statliga medel, som gavs när avloppsreningsverken byggdes ut i Sverige under 1970-talet, finns inte idag. Investeringar i VA-anläggningen kommer att behöva finansieras via höjda anläggnings- och brukningsavgifter. Teknik bör se över möjligheten att införa en investeringsfond, där medel kan avsättas för att finansiera kommande stora investeringar. 7. Huvudmannaskap I Kungsbacka kommun är det vanligt med enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark (gator, grönytor och torg) samtidigt som VA-anläggningen i samma område är allmän, det vill säga ett kommunalt ansvar. Dagvattenhanteringen i ett område med olika huvudmän kan bli komplicerad eftersom både vägar, grönytor och ledningar samverkar. Om kommunen har full rådighet över hela dagvattenhanteringen underlättas möjligheten att skapa fördröjning och tröga lösningar. I de fall VA-anläggningen ligger på kvartersmark krävs ledningsrätt som tar relativt lång tid och är kostsam för VAkollektivet. Det kan även vara svårare att förvalta och förnya anläggningen i framtiden 8. Ansvarsfördelning och kravbild i planprocessen En förutsättning för ett framgångsrikt genomförande av detaljplanen är att Teknik är delaktig i framtagande av exploateringsavtal och att det genomförs ett tydligt överlämnande från Mark & Exploatering på KLK till Teknik inför genomförandefas. 30 VA-översikt

94 Byte av vattenledningar på Storgatan i centrala Kungsbacka. Arbete har påbörjats att se över roller och ansvarsfördelning i planprocessen. I nuvarande organisation finns det ingen ansvarig funktion som följer projektet och fungerar som exploatörens kommunala motpart under genomförandefasen efter detaljplanens antagande. Även inför beslut om planbesked bör Teknik få möjlighet att yttra sig om vilka möjligheter (kostnader/intäkter) det finns för att försörja området med allmänt VA. Detta är särskilt viktigt vid förfrågningar om byggnation i områden utanför verksamhetsområdet Stödsystem Med stödsystem avses de tekniska och organisatoriska system som behövs för att utföra verksamhetens kärnuppdrag. 9. Verksamhetssystem Verksamhetssystem, som beskrivs under kapitel 10.6, består av flera olika databaser som används för att dokumentera den allmänna VA-anläggningen. Dessa måste underhållas och kontinuerligt utvecklas. Delar av dokumentationen är inte tillräckligt uppdaterad och/eller innehåller felaktigheter. Tillräckliga resurser behövs för att hålla informationen uppdaterad och kvalitetssäkrad. Miljö & Hälsoskydd respektive Teknik har register över fastigheter anslutna i avloppsföreningarna, men dessa system innehåller idag olika och ej överstämmande uppgifter. Registren behöver samköras och en rutin skapas för att hantera framtida uppdateringar. 10. Upprätta styrdokument och rutiner Arbetet med VA-planering saknar i vissa delar dokumenterade rutiner för vad som ska göras och av vem. Det handlar både om rutiner över enskilda arbetsprocesser och övergripande styrdokument som förnyelseplan, investeringsplan och underhållsplan Allmänt VA De generella behov som definierats för allmänt VA handlar om att det behövs planer för underhåll, förnyelse, investering och utbyggnad och att VA-taxan behöver ses över bland annat när det gäller dagvatten. 11. Ledningsnätets underhåll och förnyelse Kommunrevisionen konstaterar i sin granskning av kommunens VA-försörjning: Då nämnden inte antagit väsentliga planer utgår underhålls- och förnyelsearbete inte i tillräcklig omfattning från långsiktig planering och systematiska behovsanalyser. Förnyelsebehovet behöver analyseras utifrån ledningsnätets åldersfördelning och status. På kort sikt (cirka fem år) behövs en plan över vilka ledningssträckor som behöver läggas om utifrån inträffade driftsstörningar och resultat från utförda inspektioner. I analysen tas också hänsyn till vilken konsekvens en driftstörning på en specifik ledning får för till exempel leveranssäkerhet. På lång sikt ( år) analyseras ledningsnätets åldersfördelning och förväntade livslängd för att få en prognos över hur stor del av ledningsnätet som behöver förnyas varje år VA-översikt 31

95 för att ledningsnätets status inte ska försämras. En försämrad status innebär fler driftstörningar och en större risk att brukare drabbas av leveransstörningar och skador. 12. VA-utbyggnadsplan Nuvarande VA-utbyggnadsplan (VA-saneringsprogram från 2008) saknar motivering till urval av VA-utbyggnadsområden och hälften av områdena har samma klassificering utan möjlighet att utifrån planen avgöra i vilken ordning VA-utbyggnad ska ske. Det är också otydligt hur samordning ska göras mellan VA-utbyggnad och VA-föreningar. Ett förvaltningsövergripande arbete med framtagande av en ny VA-utbyggnadsplan har påbörjats och fortsatt arbete behöver prioriterats eftersom det har stor betydelse för fastighetsägare om en fastighet tillhör ett VA-utbyggnadsområde eller inte. Prioriteringsordningen av VA-utbyggnad bör också bestämmas utifrån behovet av vatten och avlopp med hänsyn till hälsa, miljö och intentioner i översiktsplanen, samt tekniska och ekonomiska möjligheter. 13. Investeringsplan En långsiktig investeringsplan på minst tio år, helst längre, behöver tas fram. I investeringsplanen ska framgå vilka större projekt som behöver genomföras respektive år och vad de förväntas kosta. Planen bör utgå från systematiska behovsanalyser som tar hänsyn till förnyelsebehov, nödvändiga kapacitetsökningar på grund av befolkningsökning, VA-utbyggnad i befintliga områden och anslutning av VA-föreningar. Investeringsplanen ger underlag till investeringsbudgeten som i sin tur ligger till grund för VA-taxan. 14. VA-taxan VA-taxan antogs av kommunfullmäktige 1988 och behöver uppdateras. Bland annat behövs en brukningstaxa för dagvatten. Avgiftsdelen lägenhetsavgift är vanlig i Sverige men har sina brister. Det är svårt att ha koll på att tillkommande lägenhetsavgifter faktureras över tid, vid till exempel avstyckningar, ombyggnationer och i VA-föreningarna. Andra frågor som behöver utredas är om det är skäligt och rättvist att ta ut en tillkommande lägenhetsavgift för Attefallshus. Det behövs en förklaring till de olika avgifterna (fastighet, lägenhet, servis, utbyggnad, besiktning) och även tillämpningsanvisningar. Avtalsanslutningars avgifter kan behöva ses över för en mer rättvis fördelning av kostnaderna jämfört med anslutningsavgifterna för fastigheterna innanför verksamhetsområdet. VAföreningar ansluts idag till betydligt lägre kostnad än fastigheter innanför verksamhetsområdet, med en lägenhetsavgift per fastighet och en servisavgift som delas mellan alla fastigheterna i VA-föreningen. Delarna som heter fastighetsavgift, som är den största avgiften ( kr inkl moms, V+S, taxa 2017) och tomtyteavgift (38,37 kr/m 2 inkl moms, V+S, taxa 2017) tas inte ut. Anslutningsavgifterna för VA i exploateringsavtalen bör på samma sätt ses över Allmän vattenförsörjning I takt med en växande befolkning ökar behovet av dricksvatten både vid normal drift och vid krissituationer. Det blir också allt viktigare att minska på utläckaget av dricksvatten för att inte i onödan slösa på resurser. Befintliga och potentiella vattentäkter behöver skyddas för framtiden. 15. Utläckage Utläckaget från vattenledningsnätet är idag cirka 25 procent av producerad volym vilket motsvarar cirka 4 m 3 /km, dygn. Dricksvatten som inte når brukaren utan istället läcker ut innebär att energi och kemikalier används utan att ge den avsedda nyttan. Ett stort utläckage kan även påverka investeringsbehov på vattenverk, tryckstegringsstationer och ledningsnät. Första steget när det gäller att kontrollera utläckaget är att ha koll på vattenbalansen och att veta hur mycket det verkliga läckaget är. För att kunna ställa upp vattenbalansen krävs förutom leverans och debiterad förbrukning även egenförbrukning (till exempel provisorisk vattenförbrukning, provtryckning, brandvattenuttag, fasta provtagningsplatser mm). Det finns rutiner för hur egenförbrukningen ska följas upp, men det krävs större disciplin när det gäller att rapportera in egenförbrukningen. I Kungsbacka bedrivs ingen aktiv, förebyggande läcksökning. Lagning av läckor sker när de upptäcks antingen av allmänheten eller av driftpersonalen. Läckageövervakning sker genom kontroll av flöden i tryckstegringsstationer. Genom att dela in vattenledningsnätet i avgränsade mätzoner erhålls en bättre kontroll över ledningsnätets status och förnyelseinsatser kan riktas till rätt områden. En utredning behöver göras för att komma fram till hur ledningsnätet delas in på bästa sätt och var flödesmätare ska installeras. 16. Ökat vattenbehov En växande befolkning innebär behov av ökad dricksvattenproduktion. Uttaget ur Lygnern och Fjärås bräcka är begränsad i nuvarande vattendom. Med ett oförändrat utläckage på 25 procent och en befolkningsökning på personer per år kommer tillåtet uttag att överskridas Kapaciteten i grundvattentäkten behöver utredas och ett nytt tillstånd för ökat uttag måste sökas. Ett större vattenbehov innebär också krav på ökad kapacitet på ledningsnät och tryckstegringsstationer. Även behovet av nödvatten och reservvatten kommer att öka i takt med att abonnenterna blir fler. 17. Reservvatten Kungsbacka kommun saknar tillräcklig reservvattenförsörjning. I dagsläget kan Kungsbacka erhålla 20 l/s från Varberg och knappt 70 l/s från Mölndal. I förhållande till vår medelförbrukningen 150 l/s är nuvarande reservvattenförsörjning inte tillräcklig. Vi prioriterar därför arbetet med att få till ytterligare sammankopplingar med våra grannkommuner. Potentiella reservvattentäkter som Stora Horredsssjön och Förlanda grundvattentäkt kan behöva förses med vattenskyddsområde och bör skyddas i kommande översiktsplan. 18. Skydd av reservvattentäkter Vattenförsörjningsplanen visar på ett behov av att för framtiden skydda ett fåtal möjliga vattentäkter. Inga åtgärder har vidtagits för ett sådant skydd. Skydd kan ske genom vattenskyddsområde och i översiktsplan. Även Kungsbackas befintliga vattentäkt Lygnern kan behöva ytterligare skydd i kommande Översiktsplan med en strategi för framtida byggnationer och exploatering. 32 VA-översikt

96 Avloppsrening vid Hammargårds ARV Allmän spillvattenförsörjning På samma sätt som vattenförsörjningen påverkas även spillvattenförsörjningen av de ökade belastningar som fler anslutna abonnenter innebär. Tillskottsvatten belastar både ekonomi och miljö och ökar behovet av kapacitet i processen på reningsverken. 19. Ökade spillvattenmängder Utökad kapacitet och nya miljötillstånd för spillvattenrening behövs för framtida folkökning tillsammans med anslutning av fastigheter som tidigare haft enskilt avloppslösning. Utökad kapacitet förväntas först behövas för Hammargårds reningsverk och på något längre sikt för övriga reningsverk. Det behövs en utredning som visar hur ökade spillvattenmängder påverkar reningsverk, pumpstationer och ledningsnät. Vid en ökad hantering av spillvatten behöver Hammargårds reningsverk byggas ut och nya miljötillstånd sökas. Kungsbackafjorden, ett Natura 2000-område, är recipient för renat avloppsvatten i Kungsbackaån. Krav kan komma att ställas på en miljökonsekvensbeskrivning inför tillståndsansökan. Kompensationsåtgärder kan komma att krävas som till exempel en våtmark för efterpolering eller rening av dagvatten uppströms reningsverket. Det innebär att samhällsplaneringen i stort behöver ta hänsyn till att möjligheterna till sådana kompensationsåtgärder inte byggs bort. 20. Framtida spillvattenhantering En komplex situation som uppstått är anslutning av VA-föreningar och utbyggnad av kommunalt VA i kommunens östra delar. Via överföringsledningar leds spillvatten till det redan hårt belastade Hammargårds ARV. Reningsverket släpper renat avloppsvatten i Kungsbackaån, före utsläpp i Kungsbackafjorden som bedöms ha otillfredsställande vattenstatus på grund av näringsämnen och syrefattiga förhållanden. 21. Kretsloppsanpassning Miljö & Hälsoskydd genomförde i samarbete med Teknik en kretsloppsutredning år 2013 under projektetet Hav möter Land där flera alternativa förslag för lokal kretsloppsanpassning av enskilda avlopp redovisades. Lokala kretsloppslösningar för hushållsspillvatten skulle kunna bidra till återföring av näringsoch mullbildande ämnen som alternativ till Revaqslam. I Kungsbacka finns ett fåtal områden (ekobyar) med planerad lokal kretsloppslösning som urinseparering och slamhantering för att återföra näringsämnen till jordbruk. Hanteringen har ändrats med åren och alla områden har nu konventionell tömning av de enskilda avloppen. Småskalig kretsloppshantering prövas i ett antal kommuner som anlagt mindre kretsloppsanpassade anläggningar i kommunal regi, ofta i samarbete med lantbruket. Intresset är stort och många inväntar resultaten av hur väl drift och funktion VA-översikt 33

97 fungerar. Samtidigt lägger flera andra kommuner ner små lokala reningsverk för effektivare drift och rening i stora centrala enheter. Det finns ett behov av att följa utvecklingen av alternativ spillvattenhantering ibland annat i stadsförnyelseprojektet Helsingborg H Påverkan på miljön och människors hälsa Merparten av kommunens vattenförekomster har sämre än god status. Kommunerna har i Vattendirektivets åtgärdsprogram pekats ut som en av de viktiga aktörerna för att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status. VA-sektorn har konstaterats stå för en betydande andel, både avseende närsalter samt oorganiska ämnen (metaller). Nuvarande EU-praxis har förtydligat att icke-försämringskravet enligt Vattendirektivet ställer höga krav på samtliga verksamheter som har en påverkan på vattnet. Det behöver således klarläggas hur VA kan minska sin belastning för att klara Vattendirektivets målsättningar. I takt med att människors och samhällens beteendemönster förändras så utmanas VA-sektorn som en bransch som hela tiden måste ta ansvar för nya miljöproblem. Miljöutmaningar som måste tacklas framöver är bland läkemedelsrester, resistenta bakterier, mikroplaster, brunifiering m.m. 23. Tillskottsvatten Klimatförändring ger ökade nederbördsmängder, stigande grundvattennivåer, högre vattenstånd i hav, vattendrag och sjöar vilket ökar tillskottsvatten i kommunens ledningsnät. Det är periodvis stora volymer tillskottsvatten som avleds i ledningsnät, via pumpstationer till kommunens reningsverk. För att minska risken för översvämning av lågt belägna fastigheter vid hydraulisk överbelastning i ledningsnät släpps orenat avloppsvatten med hög utspädning i planerade bräddpunkter på ledningsnätet. Hammargårds ARV belastas beroende på olika faktorer med drygt 50 procent tillskottsvatten, vilket under vissa år motsvarar upp emot m 3. Arbetet att minska tillskottsvatten är resurskrävande arbete och kräver både långsiktighet och samordning. Befintliga utredningar om tillskotts-/dagvatten bör sammanställas som underlag för beslut om åtgärder för att minska belastningen av tillskottsvatten. Enligt ABVA är det inte tillåtet att fastighetens tak- eller dräneringsvatten är kopplat till spillvattenledningar. Det är viktigt att säkerställa korrekt inkoppling i anslutning vid inkopplingstillfälle och att detta dokumenteras utförligt i till exempel VA-banken. 24. Slamhantering Ökad befolkning och fler fastigheter med enskilda avlopp som ansluts till kommunalt VA ökar slammängden och belastningen på reningsverken. Det finns behov av ett politiskt beslut för inriktning av hur slammet ska hanteras i framtiden för att uppfylla nuvarande och kommande lag- och branschkrav. Om befintlig slamhantering ersätts med till exempel rötning av slam på Hammargård kommer den interna belastningen av kväve och fosfor öka markant. Internbelastning syns inte på inkommande avloppsvatten men kan påverka utgående halter om processen överbelastas. Det är processflöden som recirkulerar avloppsvatten från rötkammare som ger höga halter kväve och fosfor vilket ställer krav på ökad kapacitet. Belastningen är högre vid ett reningsverk som drivs med biologisk fosforrening jämfört med kemisk rening. Externslam från enskilda avlopp, är definierat som hushållsavfall och tas i nuläget emot på Hammargård ARV. Externslam påverkar slamkvaliteten negativt enligt Revaqkrav eftersom fosforhalten är låg jämfört med innehållet av metaller. Med strängare krav på slam ökar risken att kalkat slam inte uppfyller Revaqkrav vilket orsakar problem när slam inte kan spridas till åkermark. Kalkat slam är svårt att kompostera till anläggningsjord. Det krävs stor inblandning av andra substrat vilket gör produktionen dyr jämfört med rötat slam. 25. Slamhantering från enskilda avlopp Fortsatt har de flesta fastigheter med enskilt avlopp trekammarbrunnar med efterföljande rening. Antalet vakuumtoaletter kopplade till sluten tank ökar men är fortfarande endast ett hundratal. Det behöver tydliggöras hur den långsiktiga planen ska vara för hantering av slam från enskilda avlopp, såväl slam från slamavskiljare och minireningsverk som källsorterat wcvatten uppsamlat i slutna tankar. 26. Slamlagun Slamlagunen är en anläggningsdel till Hammargårds ARV som utnyttjas till vatten-/slamtömning från pumpstationer. Det är oklart om tillstånd för mellanlagring gäller när inget material körs bort. Användning av området måste utredas för fortsatt användning och eventuellt behov av alternativ tömningsplats Dagvatten 27. Planering för dagvatten Stora delar av kommunens tätorter har kommunala dagvattenledningar för avvattning av gator och fastigheter men ingår inte i verksamhetsområde för dagvatten. Det finns också ett stort antal områden som har behov av dagvattenhantering men där det saknas kommunala dagvattenledningar och verksamhetsområde. Det saknas en kommunövergripande utredning av vilka områden som bör vara verksamhetsområde för dagvatten och var kommunen ska ta ansvar för dagvattenhanteringen. Det är oklart vad som ska gälla då kommunen tagit ut avgift för dagvatten och byggt ut ledningar utan att besluta om eller markera verksamhetsområde i VA-kartan. Dagvattenanslutning och fakturering sker inte konsekvent. En plan behöver tas fram för att tydliggöra hur Teknik ska arbeta med dagvatten i både befintliga områden och i exploateringsområden. I områden med allmänna dagvattenledningar behöver verksamhetsområde inrättas för de fastigheter som är anslutna. Dessutom behövs rutiner för utformning av dagvattenanläggningar och uppföljning av deras funktion. 28. Tillämpning av dagvattenpolicy Dagvattenpolicyn behöver kompletteras med tillämpningsanvisningar. Anvisningarna ska beskriva vilka krav som kommunen kan ställa på fastighetsägaren på fördröjning och rening av dagvatten. Kan också vara en exempelsamling på vilka dagvattenlösningar som Kungsbacka kommun föredrar och som har god reningseffekt och är robusta och hållbara över tid. 34 VA-översikt

98 Naturreservatet Näsbokrok i Ölmevalla VA-försörjning utanför verksamhetsområdet I Kungsbacka finns ett stort privat ledningsnät och många VAföreningar som är anslutna till allmän VA-anläggning genom avtal. 29. VA-föreningar Frågan om det är lämpligt att via avtal ansluta ett visst område till allmänt VA utreds inte i nuvarande rutin. Ledningar och anläggningar kontrolleras för att ha kapacitet vid tidpunkt för anslutning men inte om området är lämpligt att ansluta ur ett kommunalt samhällsbyggnadsperspektiv. Resultatet är att även områden som faller inom 6 Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har tillåtits att ansluta sig till kommunalt VA. Med detta förfarande kan kommunen behöva säga upp befintliga avtal (i 6 -områden) och överta, alternativt bygga ut ny VA-anläggningen i framtiden. När vatten och avlopp är utbyggt möjliggör detta permanentboende och avstyckning och ny bebyggelse växer fram även i områden som inte är definierade för utbyggnad enligt kommunens översiktsplaneringen. I dessa fall är det viktigt vad som står i avtalen vid ett övertagande (tillkommande anläggningsavgifter, ev. ersättning för onyttig VA-anläggning, förbindelsepunktens läge, arbetsmiljökrav, garantier). Teknik har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för anslutningar utanför verksamhetsområde. Det finns två huvudsakliga möjligheter för invånare att bilda en VA-förening. Genom att bilda en gemensamhetsanläggning knyts VA-anläggningen till fastighetsägaren genom en lantmäteriförrättning. Ledningarnas läge och rättighet blir inskrivna och beslutade. Detta är en stark och långsiktigt hållbar lösning med ett starkt juridiskt skydd för den enskilde då ansvar och stadgar är fastställda av Lantmäteriet. Alla medlemmar i samfälligheten har en tryggad drift och förvaltning över tiden och det finns sätt att hantera tvister och konflikter. Vid ägarbyten följer VA-anläggningen fastigheten. En annan föreningsform är ekonomisk förening. I detta fall är det upp till föreningen att själva hantera medlemskap, stadgar, tvister, drift och förvaltning. Formen är en enklare och snabbare föreningsform men då varje förening bestämmer sina egna stadgar kan rättigheter och skyldigheter variera. VA-anläggningen är inte kopplad till fastigheten utan till föreningsmedlemmen och ofta är ledningarnas läge endast reglerade genom avtal med markägaren. Föreningsformen är mindre kostsam än en lantmäteriförrättning men ger svagare skydd för den enskilde medlemmen. Framtida önskemål från fastighetsägare om avstyckningar inom VA-föreningsområden blir svårare att hantera när det finns ett privat ägt ledningsnät mellan fastighetsägarna och det allmänna VA-ledningsnät. 30. Övertagande av privata ledningsnät Det finns många VA-föreningar inom områden med samlad bebyggelse som omfattas av 6 LAV och där kommunen har ett ansvar att ordna med VA-försörjningen. Dessa områden bör på lång sikt göras till kommunala verksamhetsområden. Kommunen kan också tvingas ta över dessa områden efter beslut från Länsstyrelsen. Kommunen måste då upprätta verksamhetsom- VA-översikt 35

99 råden där privata avloppsföreningar införlivas i det kommunala verksamhetsområdet. Detta innebär att kommunen måste upprätta förbindelsepunkter för samtliga fastigheter inom området. I vissa fall är det så att det befintliga ledningssystemet inte är dimensionerat för alla de fastigheter som ligger i området. Rutin saknas för hur ett ledningsövertagande kan går till i enlighet med VA-utbyggnadsplanen och vad det kommer att kosta kommunen och fastighetsägarna. 31. Enskilda avlopp i vattenskyddsområde Vattenskyddsområdet vid Lygnern och Fjärås bräcka har fram tills helt nyligen saknat bestämmelser för vad som kan accepteras när det gäller nya och befintliga enskilda avlopp inom vattenskyddsområdenas olika zoner. Den 20 april 2017 fattade nämnden för Miljö & Hälsoskydd beslut om strategi för prövning av små avlopp inom Lygnerns vattenskyddsområde. Strategin fokuserar på att i första hand inte tillåta nya utsläpp från vattentoalett inom skyddsområdena, och att när gamla bristfälliga avlopp uppdateras så ska utifrån ett kostnadsnyttoperspektiv möjligheten utvärderas att separera toalettvattnet från övrigt hushållspillvatten. Om toalettvattnet inte separeras gäller hög skyddsnivå för såväl miljöskydd som hälsoskydd, vilket ofta brukar innebära någon form av minireningsverk med efterpolering. En utmaning för framtiden är dels den resurskrävande tillsyn som behövs för att skötselberoende anläggningar (till exempel kemisk fällning) ska fungera såsom avsett, dels den avvägning mellan kostnad och nytta som behöver göras i samband med tillståndsprövningen. Än så länge saknas tydlig rättspraxis för en sådan kostnadsnyttoanalys. För att kunna detektera förändringar i närmiljön/recipient bör åtgärder omfattas av ett kontrollprogram. Miljöövervakning innebär att åtgärderna följs upp och på så vis kan dess miljönytta bedömas över tid. En annan utmaning är att toalettavloppsvatten som samlas upp separat kommer att öka. Det är ett hushållsavfall som kommunen ska ta hand om. Enligt den lokala bilagan till den regionala avfallsplanen ska näringsämnena från enskilda avloppsanläggningar återföras till kretsloppet. Det skulle med det källseparerade toalettavloppsvattnet finnas möjligheter att återföra näringsämnen till kretsloppet, men eftersom det saknas hygieniseringsanläggning hanteras detta i dagsläget genom att det körs till Hammargård. Slammet från Hammargård är Revaq-certifierat men acceptansen för spridning av slam från källsorterat och hygieniserat toalettavloppsvatten är högre hos till exempel LRF än vad det är för slam från reningsverk som tar emot blandat spillvatten. 32. Minska enskilda avlopps påverkan på recipienter Havs- och Vattenmyndigheten lade under hösten 2016 fram förslag till ny lagstiftning inom området små avlopp (1-200 pe), som skulle innebära en större differentiering mellan områden där det finns problem med övergödning och områden där det inte finns sådana problem. De områden som är känsliga för påverkan från toalettavloppsvatten ska om förslaget går igenom pekas ut centralt och det är oklart hur Kungsbacka kommun skulle komma att påverkas av detta. Blir områdena som pekas ut mindre än de områden som idag hanteras som hög skyddsnivå, så kommer det sannolikt innebära lägre krav på avloppsanläggningarna i de områden som inte pekas ut. Teknikfördelningen av nya anläggningar kommer sannolikt också att bli annorlunda med fler markbaserade anläggningar och fler källsorterande anläggningar, medan minireningsverken minskar. Skulle områdena bli större än vad som är hög skyddsnivå idag, så innebär det ännu fler källsorterande anläggningar. Tillsynsbehovet i framtiden är därför svårt att sia om. Att en aktiv tillsyn behövs oavsett står dock klart då resultat av flera olika projekt visat på en allmänt dålig efterlevnad av villkor om skötsel och drift i tillstånden till de enskilda anläggningarna. Tillsynen behöver riskbaseras, med utgångspunkt från avloppsanläggningens tekniska utformning, dess skötselbehov och dess placering, men i dagsläget saknas fullt ut möjligheten att göra detta. Anledningen är att ett fullt ut uppdaterat tillsynsregister över de cirka enskilda anläggningarna inklusive geokoordinater är en förutsättning för att en sådan riskbaserad tillsynsplan ska kunna upprättas. Flera faktorer kan sålunda påverka framtidens tillsynsbehov för enskilt vatten och avlopp, men där den viktigaste är den möjliga förändring i lagstiftning kring små avlopp som kommer inom ett år eller två. Genomförs förslagen med bland annat krav på bättre ansökningshandlingar, certifierad entreprenör för anläggningsarbetet samt ackrediterad kontroll inom två år därefter kommer det sannolikt att höja kvaliteten och funktionen hos de nya anläggningarna. Genomförs inte förslagen kommer det kräva mer resurser av Miljö & Hälsoskydd både i ansökningsskedet och senare i form av tillsyn. Det finns också behov av att utveckla nya tillsynsmetoder som bättre svarar mot kontrollbehovet. Funktionen hos de mest tekniskt avancerade avloppsteknikerna är svåra att kontrollera okulärt, varför det bland annat finns behov av enkla och billiga metoder för att mäta utgående totalfosforhalter i fält. Ett annat behov är utvecklade metoder för uppföljning av grundvattenytans läge under markbaserade anläggningar eftersom detta är den enskilt viktigaste faktorn för en god rening. 33. Tillsyn på avloppsföreningar Avloppsföreningarna är en relativt ny företeelse som är vanlig i Kungsbacka men inte så vanlig i resten av riket. Hittills har inte Miljö & Hälsoskydd påbörjat tillsynen av dessa föreningar eftersom det inte finns någon vägledning eller praxis för hur tillsynen ska ske. Därför har Miljö & hälsoskydd med stöd av LOVA-medel genomfört ett projekt och inventerat miljöriskerna hos avloppsföreningarna för att komma fram till lämplig nivå på tillsynen. Projektet avrapporteras hösten 2017 och tillsyn planeras börja ske snart därefter. Det är önskvärt att föreningarna rapporterar t ex ändringar i medlemsantalet till kommunen. Denna rapportering bör kunna ske digitalt och uppgifterna bör hållas tillgängliga för både Teknik, Miljö & Hälsoskydd samt Plan & Bygg. 36 VA-översikt

100 13 Ordlista ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning. En lokal föreskrift som reglerar ansvar för anslutning till och användning av den allmänna VA-anläggningen. Allmän VA-anläggning En VA-anläggning över vilken en kommun har rättsligt bestämmande och som har ordnats och används för att uppfylla skyldigheter enligt Lagen om allmänna vattentjänster Anläggningsavgift Engångsavgift som ska täcka en kostnad för att ordna en allmän VA-anläggning Avloppsvatten Spillvatten, kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten för fastigheter inom detaljplanelagt område BOD7 biokemisk syreförbrukning (Biochemical Oxygen Demand) är ett mått på mängden organiska syreförbrukande substanser i vattnet, mätt över sju dygn. Brukningsavgift Periodisk avgift som ska täcka drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar och andra kostnader för en allmän VA-anläggning som inte täcks av en anläggningsavgift Dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten från tak, gator och andra ytor. Dricksvatten Kallvatten för hushållsändamål. Dricksvatten klassificeras som livsmedel och faller under livsmedelslagstiftningen Dräneringsvatten Vatten som avleds i mark via rörledning, dike eller dräneringsskikt Duplikatsystem Ledningssystem med skilda rörledningar för spillvatten och dagvatten Enskild VA-anläggning En va-anläggning som inte ingår i en allmän va-anläggning Fastighetsavgift Avgift i anläggningsavgiften. Förbindelsepunkt Gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation, oftast satt 0,5 meter utanför fastighetsgräns Huvudman Den som äger en allmän VA-anläggning Konstgjord infiltration Process för att bilda grundvatten genom att infiltrera ytvatten till exempel genom en sandås. LAV Lagen om Allmänna Vattentjänster (2006:412). Gäller from 1 januari 2007 och ersatte tidigare vattentjänstlagar, VAL 1970 och VAL LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket innebär att dagvattnet tas omhand så nära källan som möjligt. Dagvattnet tas omhand på helt eller delvis på den privata tomtmarken till exempel med en stenkista eller stuprörsutkastare. LTA-pumpenhet Lätt trycksatt avloppsystem som möjliggör anslutning till trycksatt ledning Lägenhetsavgift Avgift i VA-taxan som motsvarar en bostadsenhet, alternativt beräknas utifrån en fastighets BTA enligt definitioner i VA-taxan. Natura 2000-område Ett geografiskt område (finns cirka i Sverige) som valts ut av Länsstyrelsen i syfte att bevara värdefulla naturmiljöer. Nyttighet En tjänst som huvudmannen tillhandahåller för ändamålen vatten, dag- och spillvatten Nödvatten är vatten som distribueras till exempel med tankar när ordinarie ledningsnät är utslaget. Personekvivalent (pe) Måttenhet som anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Personekvivalent definieras i Sverige som en BOD7-belastning av 70 gram per dygn. Recipient Vattendrag som används som mottagare av renat eller orenat dag- och spillvatten, till exempel bäck, sjö eller hav Retention anger hur stor andel näringsämnen som avskils av bruttobelastning från ett område tills det når havet Reservoar Behållare för att rymma dricksvatten, till exempel vattentorn Reservvatten Vatten som distribueras med ordinarie ledningsnät till exempel från en annan kommun. Råvatten Obehandlat naturligt förekommande vatten. Separatsystem Rörledning för spillvatten och rännsten eller dike för dagvatten Separerat system Ledningssystem med skilda ledningar för spillvatten och dagvatten Servisavgift Avgift i anläggningsavgiften vars storlek beror på antalet anslutna ändamål (vatten, dag- och spillvatten) Servisledning Ledning som ansluter fastighetens VA-installation till huvudmannens ledning Spillvatten Förorenat vatten från hushåll (toalett, bad/ dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, serviceanläggningar och dylikt) VA-översikt 37

101 Tillskottsvatten Allt vatten som späder ut spillvatten. Tillskottsvatten kan bestå av felaktigt anslutet dagvatten och vatten som läcker in i ledningssystemet från marken. Tomtyteavgift Avgift i anläggningsavgiften vars storlek beror på fastighetens yta. Tryckstegring Pumpstation avsedd att höja vattentrycket i ledningsnätet. VA-anläggning En anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. VA-förening Förening vars medlemmar samarbetar om VA-försörjning. VA-försörjning Dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Vattenskyddsområde Geografiskt område inom vilket särskilda bestämmelser finns för att skydda en vattentäkt. Vattentjänster Vattenförsörjning och avlopp, VA VA-utbyggnadsområde Geografiskt område som idag har enskild VA-försörjning men som har behov av allmän VAförsörjning. Verksamhetsområde Ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats genom en allmän VA-anläggning. 38 VA-översikt

102 14 Referenser ABVA, Allmänna bestämmelser för användande av Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VAförsörjning och god vattenstatus, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1 Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad, antagen KF Planerat bostadsbyggande för Kungsbacka kommun Dagvatten- policy och riktlinjer Kungsbackaån-översvämningsutredning 2009 DHI Riskhanteringsplan för Kungsbackaån, MSB 2014 Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun 2015 Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen, GR 2014 Användning av hållbarhetsindex, rapport VASS- Svenskt vatten databas VISS- Vatteninformationssystem Sverige VA-översikt 39

103 15 Bilaga 1 Taxans konstruktion Kungsbackas taxekonstruktion antogs av kommunfullmäktige 1988 och har sedan dess i stort sett varit oförändrad. Intäkterna består av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften Anläggningsavgiften är en engångsavgift som ska täcka kostnaderna för att ordna en allmän va-anläggning (ledningar och pumpstationer). I huvudsak är det kostnader som generas under 6 i LAV i utbyggnadsområden. Anläggningsavgiftens storlek beror på vilken typ av fastighet det är. Kungsbackas taxa har tre olika typer av fastigheter: bebyggd bostadsfastighet bebyggd annan fastighet obebyggd fastighet Anläggningsavgiften för bostadsfastigheter består av fyra delar, servisavgift, fastighetsavgift, tomtyteavgift och lägenhetsavgift. Anläggningstaxan för annan fastighet består av tre delar, servisavgift, fastighetsavgift, tomtyteavgift. Den enskilt största delen är fastighetsavgiften var den kr respektive kr inkl moms beslutade Kommunfullmäktige att anläggningsavgiften skall följa entreprenadindex vilket har delvis gjorts sedan dess med undantag för 2009 då en större justering gjordes. Brukningsavgiften Brukningsavgiften är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar och andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Brukningsavgifternas storlek har anpassats efter verklig prognostiserad driftskostnad (avskrivnings-, ränte- personal-, entreprenadkostnader mm) men liksom anläggningsavgiften har taxejustering beslutats av kommunfullmäktige. Brukningstaxa för dagvatten saknas för närvarande. En förändring bör göras för att ge en mer rättvis fördelning av kostnaden. Anläggnings- och brukningstaxan jämfört med andra kommuner Branschorganisationen Svenskt vatten sammanställer varje år kommunernas VA-taxor och man redovisar statistiken för en normalvilla, typhus A och för en lägenhet i ett flerbostadshus med 15 lägenheter, typhus B. Anläggningsavgiften för ett typhus A i Kungsbacka anslutet till dricksvatten dag- och spillvatten var år 2015, kr inklusive moms (enbostadshus, 150 m 2, tomtyta 800 m 2 ). Jämfört med totalt inrapporterade 289 st kommuner är Kungsbackas anläggningsavgift för typhus A den tredje högsta i landet. Att avgiften är så pass hög torde bero på att Kungsbacka till stora delar är fortfarande är en landsbygdskommun med relativt små tätorter (Kungsbacka, Onsala, Kullavik-Särö, Fjärås, Frilles ås) med låg befolkningstäthet och en bitvis kuperad och bergig terräng särskilt i kustområdena. Avgifterna för att ansluta flerfamiljshus ser något bättre ut om man jämför med andra kommuner. Anläggningsavgiften för ett typhus B i Kungsbacka anslutet till dricksvatten dagoch spillvatten var år 2015, kr inklusive moms. (flerbostadshus, 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, tomtyta 800m 2 ). För typhus B ligger Kungsbacka på 38e plats i landet, sorterat från högsta till lägsta avgifter. Brukningsavgiften för ett typhus A var kr inklusive moms år 2015 vilket placerar Kungsbacka kommun på 67e plats av 289 st inrapporterade kommuner. Brukningsavgiften för en lägenhet i ett typhus B var kr inklusive moms år 2015 vilket placerar Kungsbacka kommun på 144e plats av 289 st inrapporterade kommuner. Anslutningsavgifter för avtalsanslutna Kungsbacka har valt att tillåta enskilda fastighetsägare och va-föreningar bygga egna privata va-anläggningar utanför verksamhetsområdet som genom avtal beviljats anslutning till allmän va-anläggning. Anslutningsvillkoren och kostnaden för anslutning tecknas i avtal. Till skillnad från fastighetsägare inom verksamhetsområdet som betalar full anläggningsavgift (servis-, fastighets-, tomtyte- och lägenhetsavgift) betalar fastighetsägare i en VA-förening endast en lägenhetsavgift per fastighet och en gemensam servisavgift för hela föreningen. Kommunen debiterar inte fastighets- och tomtyteavgift då dessa motsvarar kostnader för ledningsdragning som föreningen eller fastighetsägaren själv har istället. Fördelningen av anläggningsavgiften på de olika delavgifterna skall så långt det är möjligt spegla de verkliga kostnaderna och ge en rättvis kostnad i de fall föreningar själva bygger lokalt ledningsnät. Anslutningsavgifter i exploateringsområden Vid exploatering av nya bostadsområden har kommunen valt att kvitta anläggningsavgiften, undantaget lägenhetsavgiften, mot att byggherren har byggt ut va-anläggningen som sedan kommunen tagit över. Kungsbacka bör göra en översyn av anslutningsavgifterna. Detta för att säkerställa att föreningarsoch exploateringars undantag från anläggningsavgiften, inte bidrar till en hög anslutningsavgift för övriga eller att det blir brukningsavgifter som subventionerar utbyggnader. Investeringsbudget I nuläget konteras intäkterna i budgeten i tre poster, exploatering, befintlig anläggning in och VA-sanering. Investeringsbudgeten för 2016 är 46 miljoner. Intäkter från posten Exploatering är de lägenhetsavgifter som erhålls inom exploateringsområden såsom (Kolla Parkstad, ge exempel). Intäkterna från Befintlig anläggning är alla anläggningsavgifter från nyanslutningar på befintligt ledningsnät och i denna post ingår även intäkterna från va-föreningarna som är anslutna via avtal utanför verksamhetsområdet. Intäkterna från VA-saneringsområden, numera benämnt VA-utbyggnadsområden är anläggningsavgifterna där va-verksamheten bygger nytt ledningsnät. Kostnadstäckningen i utbyggnadsområdena ska vara 80 pro- 40 VA-översikt

104 cent (anläggningsintäkterna delat med anläggningskostnaderna). Särtaxa har tillämpats vid ett tillfälle i ett område i Kullavik. Särtaxa kan bli aktuell igen i områden som bedöms vara inom samlad bebyggelse (6 LAV) och där täckningsgraden bli väsentligt lägre än 80 procent. Driftbudget Driftbudgeten för VA består av intäkter från brukningsavgiften och periodiserade anslutningsintäkter samt löpande kostnader för drift, underhåll, personalkostnader och kapitalkostnader. VA verksamheten kan i princip aldrig generera någon vinst. Avgiften måste emellertid fastställas i förväg och baseras på förväntat nyttjande samt de beräknade nödvändiga kostnader som verksamheten kan förväntas ha under redovisningsperioden. Om utfallet skulle bli att inkomsterna från avgiftsuttaget överskrider de nödvändiga kostnaderna, har verksamheten i princip en skuld till sina abonnenter, eftersom man är förpliktigad att återföra dessa resurser till abonnenterna. Normalt görs ingen återbetalning utan istället reglerar man avgiften så att man i praktiken gör ett underuttag de närmaste åren. Det upparbetade överskottet eller underskottet skall justeras under en treårsperiod. Verksamheten för VA har genomfört stora investeringar de senaste åren. De större investeringarna är bland annat på två reningsverk, om- och nybyggnation samt utbyggnad av kommunalt VA i flera saneringsområden. Dessutom genomförs reinvesteringar i ledningsnät och anläggningar för att bibehålla och förbättra verksamheten. Detta påverkar då kostnaderna på driftsbudget genom bland annat högre kapitalkostnader. VA anläggningar Anskaffningsvärdet på 814 miljoner kronor är det värdet som finns i våra ekonomisystem (som VA har investerat för, lån, och som nu skrivs av). I systemet finns ett restvärde på dessa som anläggningar. Restvärdet för VA-anläggningen uppgick till knappt 450 miljoner kronor och anskaffningsvärdet för VAanläggningen bedöms uppgå till 814 miljoner kronor. Komponentavskrivning Rådet för kommunal redovisning (RKR Rek 11.4) och Bokföringsnämnden (BFNAR 2012:1, Kap.17.4) har infört ett krav på att tillämpa komponentavskrivning vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Komponentavskrivning innebär att de materiella anläggningstillgångarna ska delas upp i olika komponenter som ska skrivas av var för sig. Beroende på förväntad nyttjandeperiod skrivs VA-anläggningen (reningsverk, ledningsnät, pumpstationer etc) av under 10 till 100 år. Komponentavskrivning kommer vara införd from VA-översikt 41

105 16 Bilaga 2 Lagstiftning och styrande dokument Miljöbalken (1998:808) ett lagverk med den centrala miljölagstiftningen samlad. Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) Speciallag med syfte att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anger om det krävs tillståndsprövning eller anmälan för olika miljöfarliga verksamheter. Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) Omfattar vattenrättsliga bestämmelser av en mer teknisk natur, bl.a. rådighet över vatten. Badvattenförordning (2008:218) Badvattenförordning är ett EU-direktiv implementerat i svensk lag samt föreskrift och allmänna råd från Naturvårdsverket. Vattenkvaliteten vid strandbad hanteras som miljökvalitetsnormer och får inte klassas som dålig mer än fem år i rad. Livsmedelslagen (2006:804) Reglerar hantering av livsmedel. Dricksvatten är juridiskt sett livsmedel i Sverige (och Norge) i motsats till resten av Europa. Livsmedelsförordningen (2006:813) Kompletterande bestämmelser till livsmedelslagen. Statens livsmedelsverks föreskrifter för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Dricksvattenföreskrifter reglerar de kommunala vattenverkens ansvar kring hantering av och kvalitetskrav på dricksvatten. Produktansvarslagen (1992:18) Lagen omfattar skador som kan orsakas av lösa saker (produkter) och avser såväl industriellt som hantverksmässigt framställda produkter (även naturprodukter). Jordabalken (1970:994) Ett lagverk som reglerar rättsförhållanden rörande fast egendom samt inskrivningsväsendet. Skadeståndslagen (1972:207) reglerar skadeståndsrätten i olika förhållanden. Ledningsrättslagen (1973:1144) Reglerar rätten att få lägga ledning på annans fastighet, gäller bara för vissa uppräknade ledningar t.ex. allmänna VA-ledningar. Frågan om ledningsrätt prövas vid en lantmäteriförrättning. Plan & bygglagen ( 1987:10) Bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Boverkets byggregler (BFS 1993:57) Boverkets föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagstiftningen. Förordning om vatten- och värmemätare (1994:99) Allmänna bestämmelser ang. vatten- och värmemätare gällande mätnoggrannhet, användning, tillsyn m.m. Styrelsen för ackreditering och tekniks kontroll (SWEDAC) föreskrifter om återkommande kontroll av vatten- och värmemätare (STAFS 2007:2). Kommunallagen (1991:900) En ramlag som reglerar hur kommuner och Landsting ska arbeta och organisera sina olika verksamheter. 42 VA-översikt

106 ABVA Allmänna bestämmelser för användandet av Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA). Här förtydligas krav på kvalitet och kontroll av anslutna fastigheter. Till ABVA finns Råd och anvisningar som förklarar hur och varför kraven finns Vattendirektivet ett ramdirektiv för vatten från EU som ger en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. Åtgärdsprogram enligt Vattendirektivet Riktas till kommuner och myndigheter för att miljökvalitetsnormer ska kunna följas. Kungsbacka har två identifierade åtgärdsområden; Kungsbackaån och Kustnära områden (mellan) påverkade av försurning, fysisk påverkan, övergödning och miljögifter. Kustområdet har även påverkan från främmande arter. Åtgärdsprogram som berör Kungsbacka är tillsyn av miljöpåverkande verksamheter, effekter av utsläppta näringsämnen, dricksvattenförsörjningen, planering med översikts- och detaljplaner samt vatten- och avloppsvattenplaner för att säkra att miljökvalitetsnormer följs. Ytterligare åtgärder styr arbetet på myndigheter som Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelser m fl. Nationella miljömål Svenska miljömål innehåller ett generationsmål, fjorton etappmål och arton miljökvalitetsmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att uppnå miljökvalitetsmålen. Flera miljökvalitetsmål har koppling till vatten och påverkar arbetet i kommunen. Behov av bättre planering genom kommunala vattenförsörjningsplaner anges i de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Miljömålet Ingen övergödning och Hav i balans är beroende av minskat utsläpp av näringsämnen från bland annat avlopp och jordbruk. En välgrundad strategisk planering skapar förutsättningar för att uppnå miljömålet God bebyggd miljö. Genom föreliggande arbete med strategisk va-planering bidrar Kungsbackas kommun till måluppfyllnad. Lokala och regionala miljömål Kungsbacka kommun har inte ställt upp lokala miljömål utan förhåller sig till nationella miljömål enligt beslut i årsbudgeten. Målen redovisas i samhällsutvecklings- och miljömål under kommunsfullmäktiges prioriterade mål. Projektet medfinansieras genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Hallands län. VA-översikt 43

107 Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun Kungsbacka Produktion: Foto: Adam Folcker och Ciprian Gorga.