Version UB Matematiska beräkningar av toppunktsavstånd, ack etc görs i kursen Ögats optik

Transkript

1 Grundläggande optometri 1 Ämneslista Vetenskapliga strimman Artikelläsning se separat dokument Ametropier sfäriska MR MP Ackommodationsvidd Ackommodationsområde Emmetropi Myopi Konsekvens av ackommodation vid myopi och hyperopi Hyperopi Latent Manifest Absolut Konstruktionsritning och räkneuppgifter Version UB Matematiska beräkningar av toppunktsavstånd, ack etc görs i kursen Ögats optik Ametropier astigmatism Meridional balans Enligt regeln Mot regeln Sned Fysiologisk cornealastigmatism Senil astigmatism Synskärpa (introduktion och metodik enbart bokstäver) Del I Vidare GRO 2 Vad är synskärpa? Uppskattning av ametropiers storlek sfär och cylinder, MR s läge, Testavstånd Olika synskärpetavlor: Log Mar,Snellens hake, Faktorer som påverkar upplösningsförmågan Yttre faktorer Synorganets egenskaper Psykologiska faktorer Ålder Fortsätter i Perception Metodik Synskärpeprövning Avstånd Belysning Monokulärt Binokulärt Pinhole Metoder sfärisk refraktion Donders vid sfärisk grundkorrektion Dim - - Kompromiss metoden Metoder astigmatism Stråltavlan Donders vid astigmatism Dimmetod vid astigmatism Korscylindermetoden Val av metod i olika situationer Monokulär avstämning sf +1,0 metoden Röd / Grön metoden Anamnes (med fokus på öppen kommunikation och frågorna: Hur ser du på LH, NH, MA; Hur länge har det varit så; Glasögonen hur gamla är de?) Problemorienterad Kommunikation Verbal/ickeverbal Språk Frågetyper Symptombild Journalföring Lagstiftning Materiallära glasögonlinser single vision Historik Hög index / normalindex Mineral Plast Tillverkning Materiallära bågar och glasbeställning Historik Montering av glas Metall Cellbågar Optyl Justering av bågar Glaskataloger Verktygslära Handverktyg för justering Ventilett

2 Vertometer och PD Vertometer Sfäriska och astigmatiska glas Pupillmätning Pdmätare Linjal Basriktning vid prisma Tolerans vid inslipning Statisk retinoskopi Introduktion Historik Streckretinoskop Användningsområde Fördelar Grundläggande principer vid klinisk metodik Allmänna grundprinciper Kompensation av arbetsavstånd Sfär Astigmatism Spegeleffekt Plan Konkav Utvärdering Rörelse Hastighet Riktning Ljusintensitet Felkällor Avbildningsfel Metodfel Hygien Allmänna riktlinjer i vården Rutin vid praktiskt klinisk övning Refraktionsfall Tolkning av journaler Bedömning av värden i journaler Praktiska prov Refraktion Vertometer

3 Grundläggande optometri 1 Version Ametropier sfäriska Matematiska beräkningar av MR toppunktsavstånd, ack etc MP görs i kursen Ögats optik Ackommodationsvidd Ackommodationsområde Emmetropi Myopi Konsekvens av ackommodation vid myopi och hyperopi Hyperopi Latent Manifest Absolut Konstruktionsritning och räkneuppgifter Ametropier astigmatism Meridional balans Enligt regeln Mot regeln Sned Fysiologisk cornealastigmatism Senil astigmatism Synskärpa (introduktion och metodik enbart bokstaver) Del I Vidare GRO 2 Vad är synskärpa? Uppskattning av ametropiers storlek sfär och cylinder, MR s läge, Testavstånd Olika synskärpetavlor: Log Mar,Snellens hake, Faktorer som påverkar upplösningsförmågan Yttre faktorer Synorganets egenskaper Psykologiska faktorer Ålder Fortsätter Perception Metodik Synskärpeprövning Avstånd Belysning Monokulärt Binokulärt Pinhole Metoder sfärisk refraktion Donders vid sfärisk grundkorrektion Dim - - Kompromiss metoden Metoder astigmatism Del I Vidare GRO 2 Stråltavlan Donders vid astigmatism Dimmetod vid astigmatism Monokulär avstämning sf +1,0 metoden Röd / Grön metoden Anamnes (med fokus på öppen kommunikation och frågorna: Hur ser du på LH, NH, MA; Hur länge har det varit så; Glasögonen hur gamla är de?) Problemorienterad Kommunikation Verbal/ickeverbal Språk Frågetyper Symptombild Journalföring Lagstiftning Materiallära glasögonlinser single vision Vidare GRO 2 Historik Hög index / normalindex Mineral Plast Tillverkning Materiallära bågar Historik Montering av glas Metall Cellbågar

4 Optyl Justering av bågar

5 Verktygslära Handverktyg för justering Ventilett Vertometer och PD Vertometer Sfäriska och astigmatiska glas Pupillmätning Pdmätare Linjal Prisma Prismats uppbyggnad Basriktning Tolerans Beräkning av prismaeffekt i glasögon / inslip Statisk retinoskopi Introduktion Historik Streckretinoskop Användningsområde Fördelar Grundläggande principer vid klinisk metodik Allmänna grundprinciper Kompensation av arbetsavstånd Sfär Astigmatism Spegeleffekt Plan Konkav Utvärdering Rörelse Hastighet Riktning Ljusintensitet Felkällor Avbildningsfel Metodfel Praktiska prov Retinoskopi Refraktion Vertometer

6 Ögats anatomi,fysiologi och sjukdomar del 1 Sa teori 46x40 klin övn 66x40 = 112 x 40 Vetenskaplig strimma Artikelläsning Se separat dokument FRÄMRE SEGMENTETS ANATOMI Orbitans osteologi Embryologi (översiktligt) Orbitas ben. Passage av kärl och nerver. Viktiga omgivande strukturer, ex venösa sinus, bihålor, hjärna. Funktion (inkl. funktionellt samband med omgivande strukturer). Version RB Parabulbär anatomi Embryologi (översiktligt) Kärlförsörjning Övrig parabulbär vävnad Ögonlock och Tårapparat Embryologi (översiktligt) Tårkörtel och accessoriska körtlar Tårvätskans sammansättning Tårvätskans väg från tårkörtel till näshåla Innervation Kärlförsörjning Tårvätskans och ögonlockets funktion vid blinkning Ögonlockets struktur (kunna rita ett tvärsnitt) Ögonlockskantens körtlar och cilier Mätninga av break-up-time (BUT) Konjunktiva Embryologi (översiktligt) Konjunktivas begränsningar Ljusmikroskopiska komponenter Funktion Cornea Embryologi (översiktligt) Strukturer Innervation Metabol försörjning Cellnybildning Sclera Embryologi (översiktligt) Strukturer och funktion Iris Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Främre kammaren, kammarvatten, IOP, trabekelverket Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Produktion/flödesväg och reglering/resorption av kammarvatten samt sammansättning IOP samt mätning av IOP med lufttryck och icare Corpus ciliare Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Chorioidea Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Lins Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion 2 OAFS del 1 RB Ögats anat och fys Del 1

7 Ackommodation stimulans och åldersförändring Pupillresponstester 2 OAFS del 1 RB Ögats anat och fys Del 1

8 Ackommodation, pupillfunktion och presbyopi Muskler och inervation för ackommodation, och funktion Muskler och inervation för pupillrespons, och funktion Presbyopi, förlopp och orsak, samband med ackommodation och pupill Närtriaden Prova på droppar för att känna hur att inte kunna ackommodera Ögats externa muskler Musklernas förlopp struktur Kärlförsörjning och innervation Biomikroskopi del 1 Fortsätter ÖAS del 2 Princip mikroskop / spaltlampa Olika typer Preliminära inställningar för BUT och yttre inspektion Belysningstyper Användningsområden Strukturer som kan observeras Andra undersökningar Grading scales främre segmentet Gradering av ögonkomplikationer i främre segmentet SJUKDOMAR I ÖGATS FRÄMRE SEGMENT Läkemedelsinducerade skador Fort ÖAS del 2 Trauma Fort ÖAS del 2 Scleras sjukdomar Tumörer Fort ÖAS del 2 Systemsjukdomar Fort ÖAS del 2 Uveiter Fort ÖAS del 2 Förvärvad och kongenetal katarakt samt kirurgi Sjukdomar i cornea Praktiskt prov Biomikroskopi främre segment 2 OAFS del 1 RB Ögats anat och fys Del 1

9 Grundläggande optometri 2 UB Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1, så innehåller denna kurs: Binokulärmatrisen som underlag för binokulärseende Vetenskaplig Strimma Artikelläsning Se separat dokument Hållbar utveckling (diskussionsseminarium) I relation till optometri Synskärpa Del 2 Olika synskärpeskalor ISO-standard Log Mar Olika sätt att visa synskärpetest Synskärpa i relation till ålder och kommunikativa färdigheter (ink. barn) Perifer synskärpa Kinetisk synskärpa Närsynskärpa Avstånd Lässyn Läsbarhetsindex Typografiska skalor Jaeger Punkter Kontrastkänslighet Del 1 Luminans Tröskel Spatialfrekvens Tester Nedsatt kontrastkänslighet Avstämningsmetoder binokulära Binokulär polarisationstest Röd Grön polseparerad Humphriss Yttre inspektion Asymmetri Ögonlock Conjunktiva Pupill Heterochromi Preliminära tester Konvergensnärpunkt (KNP) Klinisk metodik Motilitetstest Klinisk metodik Ögondominans Metoder Synfält Konfrontation Amsler Cover test med övningar Skillnad fori och tropi Klinisk metodik Metodik med prismastav och provbåge Pupillfunktionstester Anisokori Reflexer Direkt Indirekt Ackommodativ 3 GRO 2 Ämneslista UB

10 Swinging flashlight test Metodik Ackommodationstest (push-up) Push-up Ögonrörelser Primärläge Duktionsrörelser Versionsrörelser Vergensrörelser Torsionsrörelser Referensplan Sherrington och Herings lag Sackader Läsrörelser Följerörelser Fysiologisk nystagmus OKN Vestibulookulär reflex VOR Fixationsögonrörelser Motilitetstest Anamnes Tonvik på frågor som kan vara relevanta i samband med fynd vid preliminära tester Opta Glasögonlinser multifokala och prismatiska Bifokala Progressiva Uppmätning av multifokala glas Uppmätning av prismaglas Verkstad Märka upp bifokalhöjd på kamrat Märka upp progressivhöjd på kamrat Mäta upp prisma i vertometer Synfysiologi ( i relation till ögats anatomi / fysiologi 2 och Perception) Retinal synbehandling Korrespondens Receptiva fält Synfält monokulärt/binokulärt Binokulär summation Binokulärseende (den "optimala" synfunktionen) Fördelar ex binokulär summation Förutsättningar Horoptern Vieth Mullers cirkel Korresponderande näthinnepunkter Korresponderande näthinneområden Herings fönster Disparata näthinneområden Panums fusionområde Fysiologiska dubbelbilder Korsade / okorsade dubbelbilder Fusion Motorisk Sensorisk Fusionstvång Retinal rivalitet Binokulärseendets 3 grader I Simultan perception II med fusion III Stereopsis Tröskelvärde Gränsvinkel Binokulär disparitet 3 GRO 2 Ämneslista UB

11 Monokulär djupuppfattning via monokulära ledtrådar Stereotester: TNO,Titmus Lang och Frisby Forier och Tropier Orsaker till binoproblem Klassificering Fori Riktning Eso Exo Hyper Cyclo Fixavstånd Symptom Kompenserad / dekompenserad Förväntade värden Utvärdering av forier Cover test Supression 4 B.Ut test Malletts närprovsapparat Klassificering Tropi Varaktighet Konstant Intermittent Riktning Monokulär / alternerande Ackommodativ / Delvis ackommodativ / Ej ackommodativ Journalföring Praktiska prov Preliminära tester Vertometer multifokala (prog/bifo) och eller prisma Refraktion Retinoskopi 3 GRO 2 Ämneslista UB

12 Optometrisk refraktion 1 Version RB Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, så inehåller denna kurs: Standardiserad patient för additionsbestämning och anamnes Binokulärmatrisen som underlag för binokulärseende Vetenskaplig strimma Artikelläsning se separat dokument Synundersökningsrummen Foropter, projektortavlor och dataprojekton och lämpliga belysningsnivåer Korscylindern i foroptern Klinisk metodik forimätning / AKA Kort intro forometri allmänt Maddox von Graefe Klinisk metodik Aka mätning Gradient Estimera utifrån Cover test Närseende Ålderns inverkan på ackvidden Presbyopi Uppskattad addition Användbar / erfoderlig ackommodation Samband ack / konv Ackommodationsstimulerad myopi Pseudomyopi Kontroll av myopiutveckling Mätmetoder för kontroll av närseende BKC Ackviddsmätning Sfär flipper Relativ ack mätning NRA / PRA Dynamisk skia repetition Binokulär Analys (för grafisk analys enbart förståelse inte beräkningar) Konvergensens komponenter Tonisk Ackommodativ Fusions Proximal Definitioner konvergens och ackommodation Vidd Behov 4 OR1 RB140627

13 Diagrammets uppbyggnad och ifyllnad Forilinjen AKA värde Dimpunkter Brytpunkter Återgångspunkter Ackvidd KNP Zon för tydligt seende Fusionsreserv Kriterier Sheard Percival Prismakorr Sfärisk modifiering Relativ Ackommodation PRA NRA Avvikelser Minusprojektion Plusacceptans Presbyopi Förväntade förändringar Fixationsdispartiet med övningar Definition och historik, repetition Panums fusionsområde, repetition Uppdagande och utredning av fixationsdisparitet Associerad fori / "Alignment " prisma Fixationsdisparitet och fori Kliniska tester och rutiner Mallett Andra koncept och fixationsdisparitet Fd och prismaadaptation Ackommodation och vergensmodellen Tonisk ackommodation/vergens Reflex ackommodation/vergens Adaptation av ackommodation/vergens ACA CAC Fixationsdisparitet Ackommodativ eftersläpning Proximal konvergens Vergensmätning Klinisk metodik Förväntade värden Problem som kan uppstå Bakgrund till SILO effekt 4 OR1 RB140627

14 Binokulär refraktionsmetodik (inkl. demo) Förutsättningar Fördelar Klinisk metodik Humphriss Cyclodami Oftalmologiskt instrument Repetition retinoskopi Klinisk metodik i foropter Keratometri Användningsområde Princip Enpositionsinstrument Tvåpositionsinstrument Klinisk metodik Kalibrering Felkällor Praktiska övningar Fysiologiska aspekter på felsyntheter Historik Utbredning och fördelning, Könsskillnader, Etiniska skillnader Refraktionens komponenter och deras korrelation Cornea, Främre kammares djup, Linsen, Axiallängd, Ftot ögat Orsaker: Arv, Miljö etc Hyperiopi: Definition, Indelning, Symptom, Följdtillstånd, Behandling, Utveckling Myopi: Definition, Indelning, Symptom, Följdtillstånd, Behandling, Utveckling Astigmatism: Definition, Indelning, Symptom, Följdtillstånd, Behandling, Utveckling, Regelbunden/Oregelbunden Afaki Fallbeskrivningar del 1 (Den vanliga patienten) Rutinundersökning Den åldrige patienten Första gångs presbyopen Studenten Ändrade synkrav Exempel på journalkort Anamnes (med tonvikt på följdfrågor + specifika frågor i samband med standardiserade patienter/externa patienter) Anamnes Synundersökningens organisation Problemorienterad/dataorienterad anamnes Butiksrutiner Patientmottagande i klinik och butik Klädsel Tilltal 4 OR1 RB140627

15 Kommunikation (kort repetition från GRO 1) Verbal/ickeverbal Språk Frågetyper Övning Autovertometer Handhavande Uppmätning av glasögon ( Vision for all) Optitec Journalföring på dator Instruktion Sekretess Egen journalskrivning Egna studier Recept / remiss - lätt introduktion Ifyllnad Vilken information Information till patienten Remissvar Synundersökning Utföra och sedan analysera resultaten från en fullständig refraktionering i provbåge och foropter med rutin anpassat till patientens synfel, syn- och mentala förmåga Bibliotekslära Patienter från Gro 1 alt. KI studenter via MF Praktiska Prov Retinoskopi Keratometri Refraktion 4 OR1 RB140627

16 Optometrisk refraktion 1 Praktiska prov Kommentar Tid Keratometri Retinoskopi Strängare krav än i GRO 1 Ackommodationsvidd? Fori Anamnes

17 Ögats anatomi,fysiologi och sjukdomar del 2 Utöver det som framgår av ämneslistan på Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1, så inehåller denna kurs: Version RB Vetenskaplig strimma Artikelläsning se separat doument BAKRE SEGMENTETS ANATOMI Glaskropp Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Retina Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Choroidea Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Synnerven,synbanan och syncortex Embryologi (översiktligt) Struktur och funktion Dissektion Oftalmoskopi Undersökningsprinciper och klinisk metodik Den normala och den sjuka ögonbottens utseende Biomikroskopi del 2 Belysningstyper Inställningar för inspektion av fundus Strukturer som kan observeras Grading scales bakre segment Gradering av ögonkomplikationer i bakre segmentet Fundusfoto Metodik och diagnostik Synfält (FDT) Metodik och diagnostik OCT Metodik och diagnostik Kemiska skador och strålningsskador BAKRE SEGMENTETS SJUKDOMAR Åldresrelaterad Makula Degeneration (AMD) Uveiter Trauma och neurooptometri Systemsjukdomar 5 ÖAFS 2 RB140627

18 Läkemedelsinducerade sjukdomar Heriditära retinala dystrofier Näthinneavlossning Synfält, migrän och ögonmigrän Tumörer Synervssjukdomar Strålningsskador Praktiskt prov Oftalmoskopi / alt Biomikroskopi 90 lins Fundusbedömning 5 ÖAFS 2 RB140627

19 Perception Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, Ögats anatatomi, fysiologi och sjukdomar 1 och 2, samt Optometrisk refraktion 1, så inehåller denna kurs: Version RB Vetenskapliga strimman Artikelläsning och att skriva resultatdel i ett vetenskapligt sammanhang. Se separat dokument. Avståndsbedömning och djupseende Disparitet, stereopsis Avstånd och riktning, djupseende Monokulära och binokulära referenser Störningsmoment (aniseikoni, amblyopi) Formseende och visus Receptiva fält, magno/parvo/konio, primära syncortex, ventrala strömningen, dorasala strömningen, botten-up, top-down Illusioner, konstans Kontrastseende Spatial contrast sensitivity function Lateral inhibition, Mach bands Kontrastsynskärpa Fortsättning från Gro2 Färgseende Synligt ljus Monokromat, dikromat, trikromat Opponent färger, efter-effekt Färgkonstans Ischihara, Färgmättningdstest: Fornsworth D15 Ljus och mörkerseende Fotopiskt seende, skotopiskt seende Mörker adaptation, ljusadaptation Spatiell summation, temporal summation Rörelseperception och temporala aspekter Verklig rörelse, stroboskopisk rörelse, global rörelse, inducerad rörelse Efter effekt Efference copy Faktorer som påverkar upplösningsförmågan Yttre faktorer Synorganets egenskaper Psykologiska faktorer Fortsättning från Gro2

20 Ålder Ämnesindelning tenta 1) Färgseende och färgdefekter, Ljus/mörkerseende, Kontrastseende 2) Rörelseperception/temporala aspekter, Avståndsbedömning/djupseende, Formseende/visus

21 Optometrisk refraktion 2 Version UB Hållbar utveckling (diskussionsseminarium) I relation till optometri Vetenskaplig strimma Artikelläsning se separat dokument Ordination av synhjälpmedel Se separat dokument Verkstadsarbeten Recept / remiss (seminarium) forts från OR 1 Optikerns föreskrift vad gäller remissförfarande Vilken information Var ska remissen skickas Information till patienten Remissvar Screeningmetoder Introduktion Allmänna principer Färgseende Körkortscreening Stereoskop Maddox Wing test Tonometer Skolscreening: +1.0 Ct,Ackvidd, Stereo, Fri visus A/N, KNP; Rutiner inför externa patienter Journalföring Allmänna anteckningar Hab korr Anamnes Prel tester Refraktion Korrektion Recept Glasrekommendation Patientmottagande i klinik och butik (forts från OR 1) Klädsel Tilltal Butiksrutiner Kommunikation (kort repetition från OR 1) Verbal/ickeverbal Språk Frågetyper Övning Progressivprojekt 7 OR2 UB

22 Monteringsprinciper Urval av patienter Glasval Fallbeskrivning Studentdatorer Uppföljning Produktinformation från leverantörer Glaslära Generella aspekter kring glasval Övningar och labbar Fallbeskrivningar Introduktion till fallen Divergensinsufficiens Basic Esofori Konvergensexcess Konvergensinsuffisiens Divergensexcess Konvergenssvaghet Basic Exofori Vertikal Cyclofori Ackommodativa falltyper Samtliga fallbeskrivningar tar upp : Definition, Prevalens, Symptom, Kliniska Fynd, Diagnos, Etiologi och Behandling Adaptation Vergens och ackommodationssystemens sammankoppling Ackommodativ adaptation Vergens adaptation Mätning av adaptation Ortoptiska övningar Generella behandlingsförfaranden vid foribesvär Ortoptiska övningar Utökade fusions - relativ ackommodationsreserver Koordination och konvergensövningar Centrala suppressionsövningar Instrumentlära (demo) Aberrometri( Zywave, L80) Kornealtopografi( Sirius,Orbscan) Digital centrering av glas( Infral) Synfältsmäting, centralt ( FDT) Funduskamera Tonometer Färg Externa patienter - alla studenter får minst var sin 7 OR2 UB

23 Klinisk optometri 1 inkl. 2v praktik och Px psykologi Version RB Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, samt Optometrisk refraktion 1 och 2, så inehåller denna kurs: Hållbar utveckling (diskussionsseminarium) I relation till optometri Vetenskaplig strimma Se separat dokument Ordination av synhjälpmedel Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till KlinOpt3 Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2) Ögats sjukdomar och normalvarianter Seminarier Uppföljning av tidigare kurser: 1Fundusbilder 2Anamnes /Synskärpa /yttre inspektion 3Metoder Biomikroskopi / Oftalmoskopi / Funduskamera / FDT /Synfält Binokulära avvikelser Amblyopi Excentrisk fixation Suppression ARC anomal retinal korrespondens HARC Harmonisk anomal retinal korrespondens Mikrotropi Nystagmus Orsaker tester och behandling Dynamisk retinoskopi Introduktion Jämförelse statisk och dynamisk retinoskopi Definitioner Ackommodativ respons Lag of accommodation Lead of accommodation Låg neutral Hög neutral Klinisk metodik Fördelar Metoder Introduktion Nott MEM Bell Sheard Felkällor Relaterade metoder Near retinoscopy Mohindra Patientpsykologi Hur kommunicera med patienter Hur bemöta patienter Hur förklara för patienter att dom har en sjukdom Stress 8 Klin opt 1 RB

24 Kontaktlinser och Kemi (1p) Utöver det som framgår av ämneslistan på Öagats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 och 2, Grundläggande optometri 1 och 2, samt Optometrisk refraktion 1 och 2, så inehåller denna kurs: Vetenskaplig strimma Se separat dokument Kemi (3 delar) Allmän kemi-organisk kemi: Grundläggande kemiska begrepp kommer att beskrivas. En allmän genomgång vad organisk kemi är och hur man ritar och förstår olika strukturer (formelskrivning). Fundamentala begrepp inom organisk kemi kommer att beskrivas. Polymerkemi,-fysik: Detta avsnitt går ut på att beskriva olika typer av polymera material med avseende på variationer i den kemiska sammansättningen. Egenskaper för polymera material kommer att beskrivas och hur dessa påverkas av variationer i den kemiska strukturen. Fundamentala begrepp inom polymerområdet kommer att beskrivas. Kontaktlinser: Genomgång av den historiska utvecklingen av kontaktlinser samt de nu tillgängliga materialen vilka används i kontaktlinser. Tonvikten kommer att ligga på relationen mellan olika material och de egenskaper som erhålls. KL Repetition kontaktlinsrelaterad anatomi och fysiologi Tillpassningskriterier mjuka linser In och ut mjuka linser Kontaktlinsvätskor Patientinstruktioner mjuka linser

25 Version RB140627

26 Synsvagsteknik Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, Optometrisk refraktion 1 och 2, Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 och 2, samt Klinisk optometri 1, så inehåller denna kurs: Tonvik på "reduced vision" - Vad är svagsynt? Definitioner, prevalens och de vanligaste orsakerna till synnedsättning. Att mäta syn. Vad man bör tänka på när man mäter synförmågan hos patienter med synnedsättning (visus, kontrastkänslighet, ljus). - Evaluering. Hur evaluerar man patienter med grav synnedsättning så att behandling och korrektion blir optimal. - Förstoring. Introduktion till olika förstoringsprinciper. - Optisk förstoring. Introduktion till förstorande hjälpmedel. - Refraktion. Hur och vad bör man tänka på när man refraktionerar patienter med grav synnedsättning. - Filterglas. Hur kan man hjälpa synskadade patienter vid bruk av filterglas. - Medicinska orsaker till grav synnedsättning. - Inte-optiska hjälpmedel. Introduktion till inte-optiska hjälpmedel som kan användas av patienter med (grav) synnedsättning. - Synfälts hjälpmedel. Hur kan man hjälpa patienter med reducerat synfält. - Speciella tekniker. Introduktion till eccentric viewing (EV), steady eye strategy (SES) och preferred retinal location (PRL). - Sensory substituts. Kommunikation, "daily living" och mobilitets hjälpmedel. - Anpassning av omgivningen. Hur kan man vid hjälp av ljus, kontrast, färg osv. hjälpa synskadade att orientera sig.

27 Version RB140627

28 Statistik och vetenskapsmetodik Tonvikten i kursen måste bestämmas i samband med lärandemålen och ses i samband med kursen Examensarbete Vetenskapliga strimman Se separat dokument Allmänna begrepp Population vs stickprov Urvalsmetoder: Obundet slumpssäigt urval, systematiskt urval, stratifierat urval, klusterurval Datanivåer: Nominal datanivå, ordinal datanivå, intervalldata, kvotdata Parametrar vs karakteristikor Beskrivande statistik: Centralmått: aritmetiskt medelvärde x, median = 50:e percentilen, typvärde. Spridningsmått: standardavvikelse s, varians S², kvartilavvikelse, variationsbredd. Grafisk framställning: histogram, frekvenspolygon, summapolygon, stolpdiagram, trappstegskurva, cirkeldiagram, stapeldiagram. Bestämning av tillfälliga fel (precisionen): dubbelbestämningar. Normalfördelningen N Normalfördlningskurvan, den allmänna N N (m,s), den standardiserade N = Z-fördelningen ( (0,1), transformation av N (m,s) till N (0,1), sannolikhetsberäkningar medhjälp av z- tabellen, referensvärden, medelvärdenas föredelning, den centrala gränsvärdessatsen (i b d) Statistiska ananlyser av intervall- och kvotdata Försöksplaner: ett stickprov, två stickprov, parvis beroende observationer, två oberoende stickprov, stickprovens egenskaper. Hypotesprövning: ensidiga och tvåsidiga test, nollhypotes, mothypotes, signifikansnivå, testvariabel (z-fördelningen eller t-fördelningen), samband mellan z- och t-föredelningen, användning av t-tabellen, begreppet frihetsgraden f vid t-fördelningen, teststorhet, signifikansgränser, kritiskt område och acceptansområde. Konfidensintervall: Konfidensgrad, intervallberäkning med hjälp av t- eller z-fördelningen, tolkning av konfidensintervall, konfidensintervall vid hypotesprövning. Sambandsstudier Linjära och icke-linjära samband Korrelation: försöksplan, korrelations- koefficienten r, tolkning av korrelationskoefficienten, värde område för r, formell korrelation, inhomogenitetskorrelation, gemensamhetskorrelation, kausal korrelation. Regression: Försöksplan, en oberoende variabel x och en beroende variabel y, skattning av regressionslinjen, regressionskoefficientens egenskaper, korrelationskoefficienten vid linjär regression.

29 Statistiska ananlyser av Konfidensintervall vid nominal- och ordinaldata Propotion som skattning av sannolikhet, villkor för normal approximation, konfidensintervall för sannolikhet baserat på z-fördelningen. Hypotesprövning vid nominal- och ordinaldata Försöksplan: Ett Stikckprov och en indelningsprincip X²-analys (fördelningstest), beräkning av förväntade antal enligt H0, X²-fördelningens egenskaper, X²-fördelningen och beräkningar av antalet frihetsgrader f, testsorhet (f=1), teststorhet (f>1), signifikansgräns (ensidigt test), kritiskt område och acceptansområde Försöksplan: Minst två stickprov och en indelningsprincip X²-analys (homogenitets test), beräkning av förväntade antal enligt H, beräkning av antalet frihetsgrader, teststorhet (f=1)=fyrfältstabell, teststorhet (f>1). Icke-parametriska test Jämförelse mellan parametriska och icke-parametriska test, teckentest, Wilcoxons teckenrangtest, Wilcoxons rangsummetest

30 Version RB140627

31 Klinisk optometri 2 Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, Optometrisk refraktion 1 och 2, samt Klinisk optometri 1, så inehåller denna kurs: Hållbar utveckling (diskussionsseminarium) I relation till optometri Vetenskaplig strimma Se separat dokument Ordination av synhjälpmedel Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till KlinOpt3 Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2) Remisskrivning Seminarier (se även praktiska provlistan) Synfält och fundusbedömning Okulär relaterad farmakologi Binokulärproblem Kommunikations seminarie Olika patienttyper: Barn, Äldre, svåra att kommunicera med Refraktiv kirurgi Hälso- och sjukvårdslagar Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763 Patientsäkerhetslag SFS 2010:659 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12(M) Socialstyrelsens föreskrifter Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården, SOSFS 1995:4 (M)1 Socialstyrelsens föreskrifter Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter om användningen av medcintekniska produkter i hälsooch sjukvården, SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter Anmälan om verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, SOSFS 1998:13 (M) Socialstyrelsens föreskrifter Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. SOSFS 2004:11 (M) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5

32 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:21 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Belastningsergonomi - Manuell hantering AFS Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehanv av körkort mm. TSFS 2010:125 Praktisk dugga synundersökning - direkt feedbak - inget omprov

33 Ver RB ålder funktionshinder/fysiska mentala lyssnar inte pratar bara Översiktligt, Detaljerat i AO

34 Översiktligt, Detaljerat i AO Översiktligt, Detaljerat i AO Översiktligt, Detaljerat i AO Översiktligt, Detaljerat i AO

35 Kontaktlinser Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, Optometrisk refraktion 1 och 2, Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 och 2, Klinisk optometri 1 och 2, samt Kontaktlinser och kemi, så inehåller denna kurs: Kursens fokus och tonvik måste bestämmas i samband med lärandemålens utforming Vetenskaplig strimma Se separat dokument Ordination av synhjälpmedel Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till KlinOpt3 Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2) Allmän kontaktlinsteknik Kontaktlinsanvändning idag Användarprofil Kontaktlinsprofil Bärandemönster Kontaktlinshistoria Instrumentkunskap Corneal Topografer Radiuskop Monokulärlupp Tjockleksmätare Keratometer Vertometer Kontaktlinstyper Scleralinser (del 2) Corneallinser Stabila linser Mjuka linser Korttidslinser Färgade linser Presbyopikorrigerande linser Tillverkningsmetoder för kontaktlinser Svarvning

36 Gjutning Kvalitetskontroll Materialegenskaper Vätbarhet Syregenomsläpplighet Ionicitet Brytningsindex Patientundersökning inför kontaktlinsbärande Anamnes Status Psykologiska faktorer Kontaktlinsrengöring och desinfektion Kontaktlinshygien Kontaktlinsvätskor Rengöringssystem Övriga tillbehör Fysiologiska effekter av kontaktlinsbärande Patientinstruktion Isättning Urtagning Skötsel Bärandetider Compliance Efterkontroller efter kontaktlinstillpassning Återbesöksrutiner Återbesöksproblematik Speciell kontaktlinsteknik Orto-K (del 2) Kontaktlinsen som behandling vid ögonsjukdom Keratoconus Kornealtransplantation Kontaktlinser och afaki Kontaktlinser på små barn Bandagelinsbehandling vid epitelskörhet, felriktade cilier Occlusionsbehandling av diplopi, amblyopi Kontaktlinsbehandling av ojämn kornealyta vid skleroserande tillstånd

37 Medicinska kontraindikationer vid kl-bärande Komplikationer vid kl-bärande Allmänna Kornealsår Allergier GPC Kontaktlinspraktiken Journalföring Rutiner för en kontaktlinspraktik Lagstiftning Presentation av kontaktlinsleverantörer (del 2)

38 Version Uppdaterad ALP RB140627

39 Klinisk optometri 3 inkl. 2v praktik Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, Optometrisk refraktion 1 och 2, Klinisk optometri 1 och 2, samt Kontaktlinser, så inehåller denna kurs: Version RB Vetenskaplig strimma Se separat dokument Ordination av synhjälpmedel Se separat dokument "Verkstadsarbete" gemensam för OR1 till KlinOpt3 Butiksrutiner (forts fr OR 1 och 2) Fullständig synundresökning Synundersökning enligt kvalitetsnormen Remisskrivning Teman (se Klinisk optometri 2) Barn Äldre Px som är svåra att kommunicera med Presbyopi Läs- och skrivsvårigheter Biokulärproblem (fortsättning) Sport och syn???? Fom Vt 2012

40 Arbetsplatsoptometri Version RB Utöver det som framgår av ämneslistan på Grundläggande Optometri 1 och 2, Optometrisk refraktion 1 och 2, samt Klinisk optometri 1-3, så inehåller denna kurs: Vetenskaplig strimma Kursen är en del av den vetenskapliga strimman. Se separat dokument. Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering 12 AFS 2001:1 Manuell hantering (belastningsergonomi) Systematiskt arbetsmiljöarbete Rörelseorganens sjukdomar Belastningen i arbete för tung industri och lätt arbete Uppkomst av arbetsskada Några vanliga arbetsskador i rörelseorganen Bildskärmsarbetsplatsens ergonomi Sambandet mellan synen och rörelseorganen Företagshälsovård Samarbetspartner vid synergonomiskt arbete Psykosociala arbetsmiljön Individ, grupp Ledning, organisation Stress och stressorer Krav/kontroll-modeller Socialt nätverk Arbetsrelaterad optometri Arbetsplatsen som utgångspunkt för utprovning av arbetsglasögon Etik och moral Arbetsplatsbesök Anamnes och refraktion Val av glastyp; singel vision, bifokalglas, arbetsprogressiva glas Tillpassning, beställning, utlämning och uppföljning Synkrav för olika yrken Synergonomi Ögat och synfunktionen Synkrav vid olika typer av arbete Synkrav för olika typer av åldersgrupper i arbetet Synobjektet och arbetsmaterial Arbetsställningar, belysning och subjektiva besvär Symptom på synergonomisk överbelastning Bra belysning i olika arbeten Visuell Kvalitet Vad menas med god visuell kvalitet? Belysning Grundläggande fotometriska begrepp och samband Praktisk fotometri Olika belysningsskällor Egenskaper hos belysta ytor Bländning Belysningsdesign och rekommenderade belysningsnivåer

41 Färg Vad är färg? Additiv och Subtraktiv färgblandning Fysiologisk färgbenämning: CIE 1931 Färgadaptiva modeller (CAM): L*a*b* Färgattribut: nyans, mättnad, Andra färgsystem: NCS, Munsell Bildskärmar Bildskärmstyper Skillnader ur synergonomiskt perspektiv Testning av bildskärmar enl TCO95, 99 och 03 Hur man ställer in och utvärderar bildskärmar själv Hur man kan utvärdera en bildskärmsarbetsplats Ögonskydd CE-krav (Standard): Industriella skyddsglasögon Optisk strålning och ögat Skademekanismer Omgivningsfaktorer Definition av transmittans Solskydd för ögonen Ljusets påverkan på människan Ljusets påverkan på människan, dygnsvariation och årsvariation Elektriska och magnesiska fält; synproblem och ögonbesvär, hudbesvär Överkänslighet mot elektricitet Laborationer Belysning, ljuskällor Bildskärmsarbetsplats Karaktärisering och optimering av visuell miljö Utvärdering av en bildskärms kvalitet Projektarbetet Projektarbetet består av; Patientval (behov av arbetsglasögon) Anamnes och refraktion/arbetsanpassad korrektion Arbetsplatsbesök med utvärdering av arbetsmiljön avseende; arbetstagarens bakgrundsfakta, psykosocial arbetsmiljö, belastningsergonomisk status, synergonomisk status, belysningsrapport samt utvärdering av bildskärmskvalitet vid behov Val av arbetskorrektion, glastyp och båge samt tillpassning, beställning, utlämning och uppföljning.

42 Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas byggnad och funktion Epitel: ytepitel, körtelepitel Bindesubstansvävnader: bindväv, brosk, ben, flytande vävnader Muskelvävnad Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets indelning - centrala / perifera, somatiska / autonoma, motoriska/sensoriska Nervsystemets celltyper - neuron (nervceller) / gliaceller projektionsneuron Nervcellens delar - cellkropp (soma), dendriter, axon Myeliniserade / omyeliniserade axoner Melinskidan och dess bildning - Schwannceller / oligodendrocyter Grå och vit substans Begreppen kärna (nucleus) respektive ganglion Synapsens byggnad Glia och deras huvudfunktion Blod-hjärn-barriären Neurotrofa faktorer Degeneration och regeneration av nervtrådar Begreppet neuronal plasticitet Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Centrala nervsystemet hjärnan, ryggmärgen Perifera nervsystemet -nervrötter, sensoriska och autonoma ganglier, perifera nerver Hjärnans fem huvuddelar Lokalisation av grå och vit substans Telencephalon (Storhjärnan) Lobus frontalis, parietalis, temporalis, occipitalis Sulci och gyri Sulcus centralis, lateralis, parieto-occipitalis Gyrus precentralis, postcentralis Corpus callosum Hippocampus Basala ganglier

43 Capsula interna Sidoventriklarna (främre, bakre, undre horn) Diencephalon (Mellanhjärnan) Thalamus Hypothalamus Hypophys Corpus pineale (tallkortkörteln) Tredje ventrikeln (foramen interventriculare) N. opticus, chiasma opticum, tractus opticus Mesencephalon (Mitthjärnan) Pedenculus cerebri (hjärnskänklarna) Substantia nigra Nucleus ruber (röda kärnan) Tectum (fyrhögsplattan) Colliculus superior, inferior (fyrhögarna) Aqueductus cerebri (akvedukten) N. oculomotorius, trochlearis Rhombencephalon (Ruthjärnan) A. Pons (Bryggan) Fjärde ventrikeln (foramen mediana, foramina laterale) vagus B. Cerebellum (Lillhjärnan) C. Medulla oblongata (förlängda märgen) Pyramis (pyramiden) N. accessorius, n. hypoglossus Medulla spinalis (Ryggmärgen) Cervical-, thoracal-, lumbal-, sacralryggmärg Definiera ryggmärgssegment Grå och vit substans Ventral- och dorsalrot Spingalnerv Dorsalrotsganglion Truncus sympaticus (sympatiska gränssträngen) Liquor ceebrospinalis Ventrikelsystemet (sidoventriklarna, 3:e och 4:e ventrikeln) Plexus choroideus Villi arachnoidales Kraniet med mandibula Kraniets ben. Osteologiska avgränsningar av orbitan, munhålan, näshålan och hypofysgropen.

44 Skallgroparna (fossa cranii) med foramen magnum, jugulare, spinosum, ovale och rotundum, canalis opticus, fissura orbitalis superior och lamina cribrosa. Klippbenet (pars petrosa) med canalis caroticus, meatus acusticus interna och externa, canalis facialis och foramen stylomastoideum. Muskulatur Tuggmusklerna, innervation och funktion; m. masseter, temporalis, pterygoideus lateralis och medialis. Den mimiska muskulaturen, innervation och funktion; m. epicranius (med galea aponeurotica), buccinator, orbicularis oris och orbicularis oculi. Artärer Arteria carotis externa, huvudgrenar och principiella förlopp; a. facialis, maxillaris och temporalis superficialis. Arteria carotis interna, principiellt förlopp; a. ophtalmica, principiellt förlopp. Vener Vena jugularis externa, principiellt förlopp. Vena jugularis interna, principiellt förlopp. Sinus durae mater, principiellt förlopp; sinus sagittalis superior et inferior, rectus, transversus, sigmoideus och cavernosus. Förbindelserna mellan sinus durae matris och extrakraniella vener; vv. emissariae. Nerver Kranialnervernas principiella förlopp och innervationsområden. Örat Ytterörat. Öronmusslan och hörselgången, uppbyggnad och innervation. Trumhinnan (membrana tympani), uppbyggnad och innervation. Mellanörat. Hörselbenen (malleus, incus och stapes), m. stapedius och m. tensor tympani. Örontrumpeten (tuba auditiva). N. facialis intrakraniella förlopp i relation till trumhålan (cavum tympani); chorda tympani. Innerörat. Snäckan (cochlea), hinnsäckarna (sacculus och utriculus), båggångarna (canalis semicircularis). Snäckans uppbyggnad med scala vestibuli, scala media (ductus cochlearis), scala tympani. Näsan och dess bihålor Näshålans uppbyggnad och begränsningar. Näshålans principiella kärl- och nervförsörjning. Bihålornas lägen och mynningsställen. Näs-tårkanalens (ductus nasolacrimalis) förlopp och mynning. Luktepitelets lokalisation. Munhålan Munhålans uppbyggnad och begränsningar. Tungans muskulatur och innervation.

45 Tänderna. Glandula parotis läge, förloppet av ductus parotideus. Glandula submandibularis och sublingualis lägen och tömningsställen. Svalget Svalgets uppbyggnad och underavdelningar. Strukturer i övergången mellan munhåla/näshåla och svalg. Svalgets muskulatur och innervation. Örontrumpetens mynning. Svalgets lymfatiska vävnad.

46 Översiktligt kunna redogöra för: Översiktligt kunna redogöra för: Kunna redogöra för: Kunna definiera och identifiera följande:

47 Allmän fysiologi Nervcellens fysiologi Kunna beskriva: Jonkanalers funktion Vilomembranpotentialens uppkomst Uppkomst och fortledning av aktionspotentialen Elektriska och kemiska synapsers funktion Postsynaptiska potentialer; summation Sensorik Kunna definiera/beskriva: Sinnesreceptor Adekvat stimulus Omvandling av stimuli till elektrisk aktivitet i det sensoriska neuronet Frekvenskodning Adaptation Receptoriska fält Lateral inhibition Sensoriska nervändslut i huden Primärsensoriska neuron Ascenderande bansystem (baksträngs-mediala lemnisksystemet, anterolaterala systemet) Cortex cerebri: primära och sekundära somatosensoriska areor/somatotopisk organisation. Smärta: Nociceptorer Typer av nociceptiva primära afferenter Typer av nociceptiva bakhornsneuron Viktigaste bansystemen Opioider: receptorer, agonister, antagonister. Refererad smärta Projicerad smärta Neurogen smärta Smärthämning: hämning på segmentell nivå, portteorin; descenderande kontroll av nociceptivt inflöde frånden periakveduktala grå substansen (PAG). Hörsel: Mellanörats anatomi Cortiska organet Översiktligt om hörselinformationens afferenta förlopp Ljud: frekvens, amplitud, decibelbegreppet Ytterörats och yttre hörselgångens funktion för ljudtransmission Ljudvågens överföring till hårcellerna Översiktligt om hårcellens funktion Balans:

48 Balansorganets anatomi: båggångar och hinnsäckar (utriculus och sacculus) Översiktligt om hårcellens struktur och funktion, riktningskänslighet Översiktligt om balansorganens centrala förbindelser Båggångarnas funktion: rotatorisk acceleration, nystagmus Hinnsäckarnas funktion: linjär acceleration, tyngdkraftspåverkan. Luktsinnet: Översiktligt om receptorer i luktslemhinnan och projektion till luktbarken Smaksinnet: Översiktligt om smakceller, smaklökar och centrala projektioner Skelettmuskel Kunna definiera/beskriva: Skelettmuskelcellens organisation, sarkomeren. Aktivering av skelettmuskelcellen: aktionspotential, Ca2+-frisättning från det reglerproteiner Korsbryggecykeln Twitch, summation, tetanus Kraft-längdförhållande Kraft-hastighetsförhållande Översiktligt om skelettmuskelcellernas energiomsättning Motorik Kunna definiera/beskriva: Motorisk enhet Reflex Centralt motoriskt program Specifika muskelreceptorer: muskelspolen och Golgis senorgan Autogen häming Flexorreflexen Översiktligt om gångens motorik Motorik som styrs från hjärnstammen: motoriska program och balanskontroll Cerebellums tre funktionella delar Symtom vid skador på cerebellum Basala gangliernas motoriska funktion Symtom vid skador på basala ganglierna, Parkinsons sjukdom Viktiga motoriska cortexområden Autonoma nervsystemet Kunna definiera/beskriva: Sympaticus och parasympaticus Pre- och postganglionära neuron Para- och prevertebrala sympatiska ganglier Binjuremärg, adrenalinfrisättning Celltyper som innerveras av autonoma nerver Översiktligt om sympaticus och parasympaticus effekter på olika organ

49 Högre hjärnfunktioner Kunna definiera/beskriva: Översiktligt om tekniker att studera högre hjärnfunktioner Hjärnbarkens associationsområden EEG: uppkomstmekanismer, viktigaste rytmerna, sjukdomar som kan diagnostiseras Sömn-vakenhetscykeln: betydelsen av retikulära ascenderande systemet, sömnförlopp under en normal natt, para- och ortosömn Hypothalamus: homeostasbegreppet, överordnad endokrin kontroll, översiktligt om reglering av födo-och vattenintag samt temperatur. Översiktligt om frontallobens funktioner Språkcentra: funktionen hos Brocas och Wernickes areor, afasier Limbiska strukturer: reglering av lust-olust, hjärnans belöningssystem Emotion: inflöde till amygdala, amygdalas kontroll av emotionellt utflöde Inlärning och minne: olika former av inlärning och minne, amnesier Hjärta Kunna beskriva: Hjärtats uppbyggnad: förmak, kammare och klaffar Hjärtats kärlförsörjning Retledningssystemets uppbyggnad och bakgrunden till hjärtmuskulaturens spontanaktivitet EKG: uppkomst och hur det registreras Hjärtats innervation och effekter av sympaticus/parasympaticus Hjärtcykeln: systole och diastole Hjärtklaffarnas funktion Hjärttonerna Hjärtats minutvolym och dess reglering Cirkulation Kunna beskriva: Blodkärlens olika principiella uppbyggnad; relation struktur-funktion Blodvolymens fördelning på olika delar av kärlsystemet Artärsystemet: blodtryck, pulstryck, metoder för mätning av blodtryck Vensystemet: tryck- och flödesförhållanden samt faktorer som påverkar det Reglering av kärltonus med lokala mekanismer, autonom innervation och cirkulerande ämnen Hjärt-kärlreglerande centra i hjärnstammen och deras roll i blodtrycksregleringen Översiktligt om regionalt blodflöde, framför allt flödesreglering i skelettmuskulatur Respiration Kunna beskriva: Översiktligt om luftvägarnas anatomi Lungans rörelser: andningsmuskler, pleuratryck, lungvolymer

50 Dead space och alveolär ventilation Norma-, hypo- och hyperventilation Compliance Surfactant Gasutbytet i alveolerna: partialtryck, diffusion, faktorer som påverkar diffusionen Lungkretsloppet Gastransport i blod, hemoglobinets funktion Andningsreglering, centrala och perifera kemoreceptorer Njurar, syra-basreglering och vätskebalans Kunna beskriva: Översiktligt om njurens anatomi Nefronets uppbyggnad och funktion Glomerulär filtration, faktorer som bestämmer filtrationens storlek Tubulär reabsorption och sekretion Clearancebegreppet Kroppsvattnets fördelning och elektrolytsammansättning i olika vätskerum Intag och utsöndring av vatten Reglering av extracellulärvätskans volym och osmolaritet Koncentration och spädning av urinen; betydelsen av aldosteron och antidiuretiskt hormon (ADH) Njuren som endokrint organ: renin-angiotensinsystemet, erytropoetin, aktivering av vitamin D Reglering av extracellulära vätejonkoncentrationen (extracellulärt ph) Begreppen acidos och alkalos Kroppens förmåga att korrigera syra-basrubbningar Buffertmekanismer vid syra-basrubbningar Normal omsättning av natrium, kalium och vatten Översiktligt om regleringen av vätskebalansen Endokrinologi Kunna beskriva: Översiktligt om hur det endokrina systemet är organiserat och hur det kontrolleras Principiellt om hur olika hormon verkar på cellulär nivå Hypothalamus-hypofysens interaktion med övriga endokrina organ Thyroideas betydelse för ämnesomsättning och tillväxt. Binjuren: barkens och märgens basala funktioner Kalciumomsättningens reglering Blodsockrets reglering Översiktligt om hormoner och andra faktorer som påverkar tillväxt Digestion Kunna beskriva:

51 Munhålans, svalgets och matstrupens funktion Nedbrytning av födan i magsäcken Upptaget av viktiga födokomponenter i tunntarmen: kolhydrater, fetter, proteiner, Bukspottkörtelns betydelse för digestionen Leverns betydelse för digestionen Upptag i tjocktarmen

52 Avbildningskvalité Seidelaberrationer Raytracing Toriska och cylindriska ytor och linser Astigmatisk avbildning Astigmatisk dekomposition Asfäriska ytor, fresnellinser Longitudinell och transversell kromatisk aberration Akromater, linsdesign PSF, MTF och OTF Radiometri, fotometri

53 Farmakologi Allmän farmakologi Administreringsvägar, (huvudtyper, exempel - fördelar/nackdelar), membrantransport (typer - aktiva/passiva), absorption av läkemedel, faktorer som påverkar absorptionen, metoder för att erhålla fördröjd absorption, biologisk tillgänglighet, första passage metabolism, dosberoende biologisk tillgänglighet. Distribuering av läkemedel, kroppens vätskerum, skenbar distribueringsvolym, faktorer som påverkar distribueringen. Metabolism av läkemedel, metaboliserande organ, syntetiska/icke syntetiska reaktioner, faktorer som påverkar metabolismen. Utsöndring av läkemedel och läkemedelsmetaboliter, utsöndringsvägar, faktorer som påverkar utsöndringen med urin. Mekanismer för interaktioner. Farmakonkinetiska grundbegrepp, absorptions-, distribuerings-resp elimineringsfas, en- och/eller tvåkompartmentmodell, 0:e och 1:a ordningens kinetik, halveringstid, dosberoende kinetik, clearancebegreppet, kinetik vid upprepad dosering. Den farmakologiska effektens kinetik. Receptorfarmakologi Receptorbegreppet, definition, receptormedierade och icke receptormedierade effekter, endogena och exogena ligander. Multipla receptorer, förekomst, fysiologisk betydelse och farmakologisk relevans. Receptorlokalisation, membranbundna, intracellulära, pre- och postsynaptiska. Dos-effektsamband - grafisk framställning. Definitioner och begrepp, inneboende aktivitet, potens, affinitet, partiella resp rena agonister, kompetitiva resp nonkompetitiva antagonister, ED50, terapeutisk bredd. Neurotransmission Nervsystemet. Uppdelning (anatomiskt, funktionellt, kemiskt): Centrala, perifera och enterisk nervsystemet. Somatiska-efferenta (motoriska) systemet, och somatiska/ viscerala afferenta (sensoriska) systemet. Autonoma nervsystemet; sympatiska och parasympatiska delen. Kemiskt/neuroanatomisk uppdelning ; aminosyror, monoaminer, acetykolin, peptider Kemisk neurotransmission, neurotransmittorer, neuromodulatorer, kriterier: Syntes, lagring och frisättning av neurotransmittorer. Pre-postsynaptisk receptorer. Farmakologiska angreppspunkter i transmissionsprocessen Pre- och postsynaptisk reglering, reglering av fyrning, syntes, frisättning Ögat: Neurotransmittorer i sensoriska delen Neurotransmittorer i motoriska delen Neurotransmittorer i autonoma delen Neuroendokrin reglering Monoaminerg transmission i ögat. Monoaminer, kemisk struktur, syntes, inaktivering, metaboliter, receptorer, effekter i ögat och olika organ vid stimulering resp hämning, farmaka som påverkar monoaminerg transmission.

54 monoaminerg transmission. Kolinerg transmission i ögat. Kemisk struktur, syntes, inaktivering, receptorer, distribuering, effekter i ögat och olika organ vid stimulering resp hämning, farmaka som påverkar kolinerg transmission (exemplifierat med bl. a. neuropsykofarmaka som ger ögonbiverkningar). Övriga typer av transmittorer i ögat och olika organ: aminosyror, peptider. Medel vid allmäna ögonsjukdomar Verkningsmekanismer för aktuella medel Medel vid allergi och inflammation Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer, biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter. Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska medel. Läkemedel vid astma och andra sjukdomar i luftvägarna Medel mot infektioner Mekanismer för selektiv effekt, administreringsvägar, behandlingstid, njurfunktionens betydelse, överkänslighet, resistens. Antibiotika och kemoterapeutiska som används för att behandla infektioner i ögat, bakteriostatisk resp baktericid effekt, verkningsmekanismer, farmakokinetik, antibakteriellt spektrum, biverkningar, resistens utveckling. Diagnostiska mediakament Lokalanestesi (hornhinnan) Dillaterande droppar Pupillkontraherande droppar Ackommodationsförlamande droppar Läkmedels påverkan på ögonen/synen