Tjänsteskrivelse. Årsanalys Elevernas måluppfyllelse utvecklas positivt

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Malin Ullman Planeringssekreterare malin.ullman@malmo.se Tjänsteskrivelse Årsanalys 2014 GRF Sammanfattning Grundskoleförvaltningen följer årligen upp verksamhetens resultat. I årsanalysen redogörs bland annat för resultatet i form av elevernas måluppfyllelse, som följs upp genom betygs- och omdömesstatistik, samt förvaltningens ekonomiska resultat. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna föreliggande årsanalys Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse årsanalys GrN Bilaga Malmökommissionsrapporter Internkontroll samlad rapportering GrN 2014 Åtagandeplan, uppföljning vid årsanalys Årsanalys 2014 Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Elevernas måluppfyllelse utvecklas positivt Andelen elever med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling över tid och särskilt för våren Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Måluppfyllelsen i årskurs 6 och 9 är i de flesta ämnen över 85 %, i årskurs 3 är måluppfyllelen i flera ämnen upp mot 95 %. I årskurs 3 är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat små medan flickorna i årskurs 6 och 9 har betydligt bättre resultat än pojkarna. Differensen mellan skolorna är stor, även om den minskade under 2014, vilket tyder på brister i likvärdighet och att de socioekonomiska faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse.

2 Förvaltningen har antagit strategier "Varje elevs bästa skola" 2 (2) Förvaltningens ledare har, tillsammans med elever, medarbetare och externa aktörer från föreningar, företag och organisationer, utarbetat grundskoleförvaltningens strategier Varje elevs bästa skola. Strategiernas syfte är att stödja verksamheten att arbeta för att uppnå nämndens mål om elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier Skolorna har svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier - särskilt lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk. Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt behov. Kraftig skolutbyggnad fortsätter Under året har totalt 800 nya skolplatser skapats. Inför verksamhetstarten HT 2014 färdigställdes totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintlig skolverksamhet. Fortsatt utveckling för att kunna styra och leda Implementeringen av grundskoleförvaltningens system för att styra och leda har pågått under hela året. Förvaltningen har genomfört dialoger tillsammans med samtliga rektorer samt med nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag analyserats och legat till grund för förvaltningens lägesbedömning. Ekonomiskt resultat Förvaltningens ekonomiska resultat för 2014 var ett underskott om 3,1 Mkr. Utöver detta har förvaltningens resultat belastats med en avsättning för domslut som gått emot Malmö på 8,5 Mkr samt utrangeringar motsvarande 2,1 Mkr för anläggningar från tidigare stadsdelar. Totalt redovisat underskott blev 13,7 Mkr. Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för Malmös budget Andelen barn i fritidshem har ökat till 62,8 %, från 59,0 % under första halvåret Högre kostnader för lokaler i form av ny- tilloch ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp. Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef

3 Årsanalys 2014 Grundskolenämnden

4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning av målen Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Uppföljning av verksamheten Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext Viktiga händelser Uppföljning av ekonomin Utfall Investeringsram Förväntad utveckling kommande år Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

5 6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö Bilagor Bilaga 1: Återkoppling avseende grundskoleförvaltningens arbete för ett socialt hållbart Malmö Bilaga 2: Rapportering av intern kontroll 2014 Bilaga 3: Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

6 1 Sammanfattning Elevernas måluppfyllelse utvecklas positivt Andelen elever med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling över tid och särskilt för våren Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Måluppfyllelsen i årskurs 6 och 9 är i de flesta ämnen över 85 %, I årskurs 3 är måluppfyllelen i flera ämnen upp mot 95 %. I årskurs 3 är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat små medan flickorna i årskurs 6 och 9 har betydligt bättre resultat än pojkarna. Differensen mellan skolorna är stor, även om den minskade under 2014, vilket tyder på brister i likvärdighet och att de socioekonomiska faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse. Förvaltningen har antagit strategier "Varje elevs bästa skola" Förvaltningens ledare har, tillsammans med elever, medarbetare och externa aktörer från föreningar, företag och organisationer, utarbetat grundskoleförvaltningens strategier Varje elevs bästa skola. Strategiernas syfte är att stödja verksamheten att arbeta för att uppnå nämndens mål om elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier Skolorna har svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier - särskilt lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk. Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt behov. Kraftig skolutbyggnad fortsätter Under året har totalt 800 nya skolplatser skapats. Inför verksamhetstarten HT 2014 färdigställdes totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintlig skolverksamhet. Fortsatt utveckling för att kunna styra och leda Implementeringen av grundskoleförvaltningens system för att styra och leda har pågått under hela året. Förvaltningen har genomfört dialoger tillsammans med samtliga rektorer samt med nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag analyserats och legat till grund för förvaltningens lägesbedömning. Ekonomiskt resultat Förvaltningens ekonomiska resultat för 2014 var ett underskott om 3,1 Mkr. Utöver detta har förvaltningens resultat belastats med en avsättning för domslut som gått emot Malmö på 8,5 Mkr samt utrangeringar motsvarande 2,1 Mkr för anläggningar från tidigare stadsdelar. Totalt redovisat underskott blev 13,7 Mkr. Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för Malmös budget Andelen barn i fritidshem har ökat till 62,8 %, från 59,0 % under första halvåret Högre kostnader för lokaler i form av ny- tilloch ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

7 2 Uppföljning av målen Grundskolenämndens viktigaste uppdrag är att skapa en likvärdig verksamhet som möjliggör en hög måluppfyllelse för alla Malmös elever oavsett kön. För att barn och ungdomar i Malmö ska ges goda förutsättningar och stå väl rustade inför framtidens krav, krävs samverkan inom flera olika områden och på flera olika nivåer. Grundskolenämnden ska, tillsammans med förskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, skapa en röd tråd genom utbildningsväsendet för barn, ungdomar och vårdnadshavare. I flera fall måste grundskolenämndens bidrag till att kommunfullmäktiges mål uppnås bedömas mycket långsiktigt. Därför har nämnden valt att omsätta kommunfullmäktiges mål till nämndsmål som tydliggör för förvaltningen att den under 2014 skulle fokusera på sitt viktigaste uppdrag och på så vis bidra till att kommunfullmäktiges mål långsiktigt uppnås. I Internbudget 2014 sammanförde därför grundskolenämnden alla de kommunfullmäktigemål som hade koppling till skolans kärnuppdrag. Med skolans kärnuppdag avses de uppdrag den nationella nivån gett skolor och skolhuvudmän genom skollag, skolförordningar och läroplaner. Alla kommunfullmäktigemål som relaterar till skolans nationella uppdrag klustrades till en enhet. Grundskolenämnden benämnde detta kluster Skolans kärnuppdrag. Klustret Skolans kärnuppdrag, som bestod av fjorton kommunfullmäktigemål, bröt grundskolenämnden ned till två nämndsmål. Dessa två nämndsmål var grundskolenämndens svar på vad nämnden ska sträva efter för att kommunfullmäktiges mål ska uppnås. Grundskolenämnden beslutade i sin Internbudget 2014 om följande nämndsmål: Elevers måluppfyllelse Likvärdighet Utifrån nämndens beslut om dessa två prioriterade nämndsmål antog grundskoleförvaltningens ledning Åtagandeplan Planen konkretiserade vad förvaltningen åtog sig att göra för att leva upp till nämndens mål. Åtagandeplanen preciserade förvaltningsövergripande åtaganden (insatser). Den angav också två utvecklingsområden som skulle genomsyra hela förvaltningens arbete från övergripande nivå till skolenhetsnivå. Denna plan har sedan kompletterats med respektive skolas åtagande-/ kvalitetsplan. I sina åtagande-/kvalitetsplaner preciserar skolorna sina respektive åtaganden för att nämndens och kommunfullmäktiges mål samt de nationella målen ska uppnås. I skolornas planer ingår såväl kommungemensamma åtaganden som åtaganden som varje skolenhet själv beslutar om. Skolornas planer löper läsårsvis. I förvaltningens åtagandeplan har också ingått förvaltningens åtaganden som relaterar till övriga kommunfullmäktigemål, de mål som inte ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. I följande redogörelse följs även dessa mål upp. 2.1 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Målet är uppfyllt. Det arbete som grundskoleförvaltningen genomfört under 2014 har i vissa delar berört åtgärder inom Malmö stads näringspolitiska strategi. På ett generellt och operationellt plan verkar grundskole- Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

8 förvaltningen som en samtalspart och utvecklingspart tillsammans med de näringslivsrepresentanter som uppsöker förvaltningen och som förvaltningen uppsöker för att förbättra verksamheten i stort. I detta flöde görs aktiviteter som klassificeras under dialog, öppenhet, mötesplatser, partnerskap och gemenskap. Ett exempel på dialog och mötesplats men även partnerskap och gemenskap är grundskoleförvaltningens arbete med att ta fram strategier som leder till grundskolenämndens viktigaste och övergripande mål elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Syftet med strategierna är att stödja och vägleda alla medarbetare inom förvaltningen i dess gemensamma arbete med att uppnå målen. I arbetet bjöds företag, föreningar och organisationer in från olika delar runt om i Malmö i syfte att belysa skolans verksamhet utifrån deras perspektiv samt bygga samförstånd för grundskolans framtida arbete och utmaningar. Andra exempel som berör Malmö stads näringslivspolitiska strategis intentioner är grundskoleförvaltingens arbete med IT och IKT. Samarbete med Google for education har bidragit till att Malmö stad både ur ett nationellt och internationellt perspektiv synliggörs som en verksamhet som driver utvecklingen utifrån sina behov. Inte minst ger detta tydliga signaler om att Malmö är en miljö för innovation och entreprenörskap. Att lyssna till och erbjuda företagare att vara en referens i utvärdering av nyutvecklade produkter som riktar sig till skolans värld är ett annat exempel på hur förvaltningen använder IT för att möta bryggan mellan näringsliv och kommunal verksamhet. Malmö stads grundskolor arbetar kontinuerligt med färdigheter som återfinns inom ett entreprenörskap. Grundskolans läroplan har en tydlig koppling till dessa egenskaper. Liksom all annan utbildning måste även arbetet med dessa egenskaper anpassas för att nå likvärdiga förutsättningar för Malmös stads elever Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Grundskoleförvaltningen arbetar, liksom tidigare, med den näringslivspolitiska strategin. 2.2 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Målet är inte uppfyllt. Alla elever ska ges goda möjligheter att uppnå de nationella målen för utbildningen. Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt ge en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Den ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårt att nå målen för utbildningen. I grundskoleförvaltningen finns ett starkt fokus på kunskapsresultaten. I kvalitetsdokumentationer är kunskap också det utvecklingsområde som flest skolor har identifierat och prioriterat för innevarande läsår. I samband med förvaltningens kvalitetsdialoger har vikten av kunskapsfokus också stärkts. Grundskolorna arbetar med insatser kring språkutveckling och formativt arbetssätt i syfte att stärka måluppfyllelse och likvärdighet. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

9 Förstelärare har tillsatts för att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för att på så sätt nå en högre måluppfyllelse på skolorna. Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas kunskapsutveckling med de nationella ämnesproven, kunskapsmålen för årskurs 3 samt betygsutfallen för de högre årskurserna. Uppföljningen visar att behörigheten till gymnasieskolan de senaste åren har ökat. Det samma gäller det genomsnittliga meritvärdet. Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Grundskoleförvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Att förbättra detta är ett fortsatt utvecklingsarbete både på huvudmanna- och skolnivå Förändringen av elevernas måluppfyllelse Slutbetyg minst godkänd (A-E) i samtliga ämnen per skolavslutningsdag i årskurs 9 Kommunala skolor Andel elever godkända i samtliga ämnen Slutbetyg år 9 Totalt Flickor Pojkar Vårterminen % 67% 64% Vårterminen % 67% 58% Vårterminen % 66% 59% Vårterminen % 64% 59% Andelen elever med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling över tid och särskilt för våren Det är framförallt pojkarna som har en positiv utveckling våren 2014 vid en jämförelse mot tidigare år. Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Andel godkända (betyg A-E) per ämne av de elever som läst ämnet i årskurs 9 Våren 2014 åk 9 BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI Flickor 93% 89% 91% 81% 82% 95% 92% 94% 87% Pojkar 91% 87% 91% 87% 82% 92% 92% 91% 85% Totalt 92% 88% 91% 84% 82% 94% 92% 93% 86% Våren 2014 åk 9 FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Flickor 85% 86% 87% 87% 89% 87% 93% 98% 73% 90% Pojkar 84% 82% 86% 85% 87% 85% 93% 95% 67% 89% Totalt 85% 84% 87% 86% 88% 86% 93% 96% 70% 90% Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

10 Måluppfyllelsen är i de flesta ämnen över 85 %. De ämnen som flest elever uppnår målen i är svenska och de praktisk-estetiska medan elever i lägre grad når målen i svenska som andra språk, matematik och de naturorienterande ämnena. Differensen mellan skolorna i Malmö är stor, även om den minskade under det senaste året, vilket tyder på brister i likvärdighet mellan skolorna och att de socioekonomiska faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse. Flickorna når generellt en högre måluppfyllelse än pojkarna. En högre andel flickor är godkända i de flesta ämnena, endast i ämnet idrott och hälsa är det en större andel pojkar än flickor som når målen. Andel godkända (betyg A-E) per ämne av de elever som läst ämnet i årskurs 6 Våren 2014 åk 6 BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI Flickor 98% 86% 95% 79% 84% 91% 96% 91% Pojkar 95% 83% 89% 84% 81% 90% 93% 85% Totalt 96% 85% 92% 81% 83% 91% 94% 88% Våren 2014 åk 6 FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Flickor 90% 89% 88% 87% 91% 91% 97% 97% 70% 93% Pojkar 86% 83% 83% 82% 85% 85% 94% 89% 54% 88% Totalt 88% 86% 85% 84% 88% 88% 96% 93% 62% 91% Måluppfyllelsen i årskurs 6 ligger i de flesta ämnen över 85 %. Även i årskurs 6 är det de praktiskestetiska ämnena som har högst andel elever som når målen medan svenska som andraspråk är det ämne som har lägst måluppfyllelse. Även i årskurs 6 är det skillnad på flickors och pojkars måluppfyllelse och även i denna årskurs är det flickorna som når målen i högre grad än pojkarna. Andel elever per ämne, av de som läst ämnet, som av sina lärare bedömts ha uppnått målen för undervisningen i respektive ämne i årskurs 3 Våren 2014 åk 3 MA BI FY KE GE HI RE SH SV/SVA Flickor 85% 96% 96% 95% 96% 96% 96% 95% 89% Pojkar 87% 95% 95% 94% 95% 95% 95% 94% 82% Totalt 86% 95% 96% 94% 95% 95% 95% 95% 85% Elevernas måluppfyllelse bedöms generellt mycket högt i årskurs 3. I årskursen är skillnaderna mellan flickor och pojkar mycket små i de flesta ämnena. Skillnaderna är generellt mindre i skolår 3 än i de högre årskurserna. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

11 2.3 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Målet är delvis uppfyllt. Ett övergripande mål som hela grundskoleförvaltningen ska arbeta för är elevernas måluppfyllelse. Förvaltningen har i detta arbete prioriterat språkutveckling som ett utvecklingsområde läsåret 2014/2015. Det språkutvecklande arbetet ska genomsyra hela förvaltningens insatser. Grundskolan ska tydliggöra mål och kriterier för både elever och vårdnadshavare för att ge eleverna möjlighet till inflytande över sitt lärande. Barn och elever ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem själva. Information och former för inflytande anpassas efter ålder och mognad. Skolorna arbetar aktivt när det gäller inflytande över gemensamma frågor i klassråd och elevråd liksom elevernas inflytande i det egna lärandet i den pedagogiska planeringen. Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevelse av hur skolan bidrar till deras lärande i de årliga elevenkäterna Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande För att mäta elevernas upplevelse av att skolan bidrar till deras lärande har elevenkäter de senaste läsåren genomförts under höstterminerna. Under hösten 2014 har elevenkäten utvecklats och en förnyad elevenkät kommer att genomföras under våren Elevernas upplevelse kan därför i nuläget inte redovisas för innevarande läsår. Det senaste resultat från elevenkäter som kan redovisas är från hösten Utfallet i elevenkäterna redovisas för hela grundskoleverksamheten men är också redovisat till skolorna på skolnivå. På så vis kan enkätresultatet utgöra en källa för fortsatt utvecklingsarbete på varje skola. Andel elever med positiv upplevelse av lärandet i skolenkäten till elever i årskurs 5, 7 och 9: Kommunala skolor Andel elever med positiv upplevelse Skolenkät Totalt Flickor Pojkar Läsåret 2014/2015 Genomförs våren 2015 Hösten % 72% 72% Hösten % 72% 71% Elevernas upplevelse av lärande omfattas i undersökningsmodellen av åtta olika huvudområden: Veta vad som krävs, Argumentation och kritiskt tänkande, Lust att lära, Tillit till elevens förmåga, Anpassning efter elevens behov, Utmaningar, Grundläggande värden i undervisningen samt Delaktighet och inflytande. Elevenkäten hösten 2013 visar att 72 procent av eleverna har en positiv upplevelse av att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande. Utfallet hösten 2013 motsvarar utfallet från Under vårterminen 2015 kommer en förnyad elevenkät att genomföras och vara ett underlag för fortsatta utvecklingsinsatser. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

12 2.4 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Målet är delvis uppfyllt. Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Elevernas arbetsmiljö är ett av två kommungemensamma utvecklingsområden för skolorna i Malmö under läsåret 2014/2015. Det är ett viktigt utvecklingsområde som ska genomsyra hela förvaltningens arbete. Arbetet med normer och värden ges stor prioritet på många skolor och är ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Verksamheten ska årligen upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevelse av trygghet, trivsel och uppfattning om arbetet mot kränkningar i de årliga elevenkäterna Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan För att mäta elevernas upplevelse av trygghet och trivsel genomför Malmö stad elevenkäter. Tidigare läsår har dessa genomförts under höstterminen. Under hösten 2014 har elevenkäten utvecklats och en förnyad elevenkät kommer att genomföras under våren Elevernas upplevelse kan därför i nuläget inte redovisas för innevarande läsår. De senaste resultaten från elevenkäterna som kan redovisas är från hösten Utfallet i elevenkäterna redovisas för hela grundskoleverksamheten men har också redovisats till skolorna på skolnivå för att på så vis kunna utgöra en källa för fortsatt utvecklingsarbete. Andel elever med positiv upplevelse av trygghet och trivsel i skolenkäten till elever i årskurs 5, 7 och 9: Kommunala skolor Andel elever med positiv upplevelse Skolenkät Totalt Flickor Pojkar Läsåret 2014/2015 Genomförs våren 2015 Hösten % 68% 69% Hösten % 68% 66% Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel omfattas i undersökningsmodellen av fem olika huvudområden: Lust att lära, Grundläggande värden på skolan, Studiero, Trygghet samt Förhindra kränkningar. Elevenkäten hösten 2013 visar att 69 % av eleverna har en positiv upplevelse av att skolan bidrar till att de känner sig trygga och trivs i skolan. Generellt är det de yngre eleverna som är mest positiva. Utfallet i elevenkäten under hösten 2013 är mer positivt än utfallet från Under vårterminen 2015 kommer en förnyad elevenkät att genomföras och utfallet kommer att utgöra ett underlag för fortsatta utvecklingsinsatser. 2.5 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Målet är delvis uppfyllt. Pedagogisk inspiration Malmö har i uppdrag att stödja skolor i genuspedagogiskt utvecklingsar- Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

13 bete. Under 2014 har Pedagogisk inspiration Malmö genomfört följande aktiviteter då det gäller genuspedagogsikt utvecklingsarbete: genuspedagogisk handledning av arbetsgrupper på både skola och fritidshem, föreläsningar, workshops, bokcirklar samt ordverkstad. Föreläsning om betygsättning och kön i svenskämnet samt fortbildning för lärare om genus och normkritisk pedagogik har också genomförts. Genuspedagog från Pedagogisk Inspiration Malmö har tillsammans med jämställdhetsintegrerare, kvalitetsstödjare och andra funktioner inom de tre skolförvaltningarna, lagt upp strategier för att knyta samman genuspedagogik med jämställdhetsintegrering och sexuell hälsa, samt systematiskt kvalitetsarbete på ett sätt som förenklar för verksamheterna Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Under 2014 har 23 skolor deltagit i ett genuspedagogiskt arbete via Pedagogisk inspiration Malmö. Utöver detta bedriver ett antal skolor ett aktivt genuspedagogiskt arbete på egen hand och inom ramarna för sitt ordinarie arbete enligt gällande förordningar. Det har skett ett fortsatt deltagande från skolor som påbörjat ett genuspedagogiskt arbete tidigare. Enskilda pedagoger har även deltagit inom olika genuspedagogisk aktiviteter. Pedagogisk inspiration Malmö håller på att formas och har arbetat utifrån FoU/CPI:s äldre verksamhetsplaner. Under början av 2015 kommer nya ramverk och intentioner att utformas för verksamhetens fortsatta arbete. Verksamheten har därmed under 2014:s andra hälft inte arbetat lika förnyande och aktivt med att öka antalet skolor som arbetar med genuspedagogiskt utvecklingsarbete. 2.6 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Målet är delvis uppfyllt. Grundskoleförvaltningen har, tillsammans med förskoleförvaltningen samt arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen tillsatt en arbetsgrupp som har slutfört uppdraget med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering och antidiskriminering på ett samlat och integrerat sätt. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. Strategi och handlingsplan kommer att presenteras brett för de tre skolförvaltningarna för respons och feedback. Under året har förvaltningen utarbetat en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för perioden I den har förvaltningen formulerat åtaganden som ska genomföras under perioden. Förutom de mål som finns formulerade i stadsgemensamma styrdokument har förvaltningen även lagt till egna åtaganden specifika för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen kommer under perioden erbjuda samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt. Förvaltningen kommer även att fortsätta satsa på mångfaldsspelet och tillse att varje utbildningsområde har minst en spelledare. Slutligen har förvaltningen även beslutat att satsa på att genustvätta platsannonser, dvs kvalitetssäkra annonserna ur ett diskrimineringsperspektiv. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

14 2.6.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd Ja i årsanalys 2013 Skolresultat x x Attitydundersökningar i skolan x x Hemlöshet Nöjdhet i äldreomsorgen Trygghet Mötesplatser för ungdomar Deltagande i fritidsaktiviteter x x Utländsk bakgrund bland medarbetarna x Ofrivilligt deltidsanställda x x Statistik könsuppdelas regelmässigt, både avseende skolresultat och andra resultatdata. Varje skola analyserar sina resultat utifrån den könsuppdelade statstiken, som underlag bland annat för skolornas Åtagande-/kvalitetsplaner. 2.7 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Målet är delvis uppfyllt. Grundskoleförvaltningen har, tillsammans med förskoleförvaltningen samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, tillsatt en arbetsgrupp som har slutfört uppdraget med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering och antidiskriminering. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. Strategi och handlingsplan kommer att presenteras brett för de tre skolförvaltningarna för respons och feedback. Utöver skolornas ordinarie arbete med uppdraget erbjuds skolorna stöd och aktiviteter från förvaltningen för att ytterligare stärka antidiskrimineringsarbetet. Genom Pedagogisk inspiration Malmö har en satsning tillsammans med Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, genomförts och ett antirasistiskt nätverk för lärare har etablerats. Fortbildning av personal och elever inom mänskliga rättigheter och antidiskriminering med fokus på rasism har pågått under Dessutom utvecklas likabehandlingsplaner och värdegrundsarbetet tillsammans med medarbetare och elever. Att arbeta med samverkan och i nätverk är viktiga metoder för att inkludera och fånga upp så många som möjligt i arbetet. Pedagogisk inspiration har drivit ett flertal nätverk inom antidiskrimineringsområdet under Antirasistiskt nätverk har mött rektorers och skolors behov av kompetensutveckling och fortbildning inom antidiskrimineringslagen samt förstärkt skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Det har gjorts genom konferenser, workshops, erfarenhetsutbyten och samverkan. x x x x x x Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

15 Förvaltningen har dessutom medverkat inom arbetsgruppen Fotboll mot rasism på grundskolor och gymnasier med målgruppen elever och skolpersonal. Arbetet innebär konkret att fortbilda pedagoger och elever i antirasism. Syftet är att komplettera den traditionella undervisningen så att pedagogerna kan använda kunskaperna som verktyg i antidiskrimineringsarbetet enligt läroplan och likabehandlingsplaner. Målet är att genom elevnära aktiviteter förmå elever att skapa en närhet till varandra och därmed utmana fördomar och föreställningar om varandra. Därmed skapas en tryggare och kränkningsfri miljö på våra skolor. Under året har förvaltningen utarbetat en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för perioden I den har förvaltningen formulerat åtaganden som ska genomföras under perioden. Förutom de mål som finns formulerade i stadsgemensamma styrdokument har förvaltningen även lagt till egna åtaganden specifika för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen kommer under perioden att erbjuda samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt. Förvaltningen kommer även att fortsätta satsa på mångfaldsspelet och tillse att varje utbildningsområde har minst en spelledare. Slutligen har förvaltningen även beslutat att genustvätta platsannonser, dvs kvalitetssäkra annonserna ur ett diskrimineringsperspektiv Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med Handlingsplanen mot diskriminering Grundskoleförvaltningen arbetar, liksom tidigare, med handlingsplanen mot diskriminering. 2.8 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Underlag för att bedöma måluppfyllelsen saknas. I början av vårterminen 2015 kommer grundskoleförvaltningen för första gången att genomföra en brukarundersökning till samtliga elever i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem. Undersökningen kommer att genomföras som en enkätundersökning där eleverna får lämna synpunkter och kommentarer kring hur de upplever verksamheten på sitt fritidshem. Först efter att denna brukarundersökning har genomförts och analyserats, kommer förvaltningen att ha möjlighet att bedöma måluppfyllelsen Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Allaktivitetshus på Lindängeskolan Allaktivitetshus på Hermodsdalsskolan Beskrivning Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle 31 dec dec 2013 Antal mötesplatser Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Målet är inte uppfyllt. Under året har en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan tagits fram. Planen gäller Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

16 under perioden Denna plan antogs av grundskolenämnden i november och innehåller flera åtaganden kopplade till ökad mångfald. Förvaltningen kommer att erbjuda utbildning till samtliga chefer i normkritiskt förhållningssätt som främjar en ökad mångfald. Förvaltningen har också valt att fortsätta satsa på mångfaldsspelet som ett sätt att hålla dialogen kring mångfald levande på arbetsplatserna. Mångfaldsfrågor ska vara en naturligt integrerad del i verksamhetsdialoger som förs på arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer vid kränkande särbehandling och trakasserier ska finnas tillgänglig för alla medarbetare på komin, vara en del av introduktionen av nyanställda samt gås igenom på t ex APT minst en gång om året. Att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare - företrädesvis pedagoger - med legitimation/rätt behörighet och kompetens är en utmaning för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen har under året arbetat fram förvaltningsspecifika handläggningsrutiner för rekrytering med utgångspunkt i Malmö stads rekryteringsprocess. Förvaltningen ska utbilda chefer i kompetensbaserad rekryteringsprocess. En kvalitetssäkrad kompetensbaserad rekryteringsprocess ska säkerställa att rekrytering sker utifrån kompetens samt på objektiva grunder utan diskriminerande inslag. Kunskapen är viktig genom hela processen, exempelvis vid framtagande av kravprofil, vid formulering av annons, urvalsförfarande etc Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 dec dec dec 2012 Män Totalt Män Totalt Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Totalt Grundskoleförvaltningen 25,3 % 32,8 % 27,4 % 24,3 % 32,5 % 26,5 % uppgift saknas uppgift saknas uppgift saknas Andelen månadsanställda medarbetare med utländsk bakgrund uppgick den 31 december 2014 till 27,4 procent. Vid samma tidpunkt hade 25,3 procent av de månadsanställda kvinnorna och 32,8 procent av de månadsanställda männen inom förvaltningen utländsk bakgrund. I hela Malmö stad har 31,9 procent av de månadsanställda medarbetarna utländsk bakgrund Nämndsmål Andelen med utländsk bakgrund av grundskoleförvaltningens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkning Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Målet är uppfyllt. Arbetet med att tillgodose medarbetare som önskar en högre tjänstgöringsgrad sker kontinuerligt i verksamheterna i enlighet med Malmö stads policy för önskad tjänstgöringsgrad. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

17 Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda Andel ofrivilligt deltidsanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal deltidsanställda medarbetare Antal ofrivilligt deltidsanställda (t.v.) * Därav mer än sex månader ** Andel ofrivilligt deltidsanställda (%) 0,3 0 0,2 0,3 0 0,2 Mer än sex månader * Antal tillsvidareanställda medarbetare som vid mättidpunkten har aktiv anmälan om önskemål avseende högre tjänstgöringsgrad ** Antal tillsvidareanställda medarbetare som varit anmälda som ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader vid mättidpunkten Den 31 december 2014 fanns en medarbetare, en kvinnlig barnskötare, inrapporterad som ofrivilligt deltidsanställd. Denna medarbetare har anmält sitt intresse för utökad tjänstgöringsgrad den 25 november Nämndsmål Grundskoleförvaltningens medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Målet är inte uppfyllt. Grundskoleförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda goda och trygga anställningsvillkor och anställningsförhållanden. Förvaltningen strävar efter en större samordning kring korttidsbemanningen. På så sätt ska förvaltningen kunna erbjuda längre vikariat och andra visstidsanställningar. En bemanning som bygger på tillsvidareanställda medarbetare kräver effektivisering och samordning av processer och rutiner för att mer flexibelt kunna använda tillgängliga tillsvidareanställda medarbetare mellan enheter och skolor. Det är av yttersta vikt att pedagogerna har rätt kompetens och behörighet för de ämnen, årskurser och skolformer som de undervisar i. Under året har pedagogerna registrerat sin kompetens samt hur den används i undervisningen i en kompetensmodul i HR-systemet. Systemet har haft vissa brister och ett aktivt utvecklingsarbete har bedrivits under året för att åtgärda detta. Bland annat har en QlikView applikation arbetats fram och gjorts Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

18 tillgänglig för rektorerna. Under 2015 kommer ytterligare analyser att göras kring hur förvaltningen kan använda månadsanställda pedagogers kompetens på bästa sätt. Under 2014 har förvaltningen utrett korttidsbemanningen och beslutat om en ny organisering av denna. En korttidsbemanningsfunktion kommer att inrättas på HR-avdelningen våren Den får ansvar för kvalitetssäkring och utveckling av korttidsbemanningen i förvaltningen. I korttidsbemanningsfunktionen samlar förvaltningen samtliga timavlönade vilket medför att det blir enklare att få överblick över antalet timavlönade, i vilka verksamheter de används och varför. Det blir också enklare att ta fram statistik vilket underlättar det strategiska och långsiktiga arbetet att hitta en bra nivå på antalet timavlönade. Genom att samla de timavlönade i samma system kan förvaltningen enkelt informera om och ge dem möjlighet att söka längre vikariat och andra tjänster i förvaltningen. Timavlönade medarbetare får sedan våren 2014 skriftlig information från HR-avdelningen gällande sin möjlighet att åberopa företrädesrätt hemskickad när deras anställningstid överstigit 360 dagar. Detta möjliggör att de timavlönade som åberopar sin företrädesrätt får ökade möjligheter att erbjudas längre visstidsanställningar eller tillsvidareanställningar. Malmö stads riktlinjer för timavlönade har tydliggjorts via komin och samtliga chefer har informerats muntligen. Som en led i de månatliga uppföljningsmötena mellan HR-konsult, ekonom och rektor har även statistik för timavlönande gåtts igenom i samband med arbetet med personalbudgeten för 2015, detta för att se över bemanningen på arbetsplatserna och titta på lösningar på rektorsområdesnivå för att optimera bemanningen Förändringen av andelen timavlönade timmar Andel arbetade timmar av timavlönade av totalt antal arbetade timmar, genomsnitt Jul-nov 2014 Jul-nov 2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Grundskoleförvaltningen 3,1 % 5,4 % 3,8 % 2,9 % 5,5 % 3,6 % Malmö stad 6,4 % 6,8 % 6,5 % 8,3 % 7,8 % 8,2 % Andel av arbetade timmar av timavlönade som utförts av kvinnor respektive män Jul-nov 2014 Jul-nov 2013 Kvinnor Män Kvinnor Män Grundskoleförvaltningen 57,1 % 42,9 % 56,4 % 43,6 % Nämndsmål Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Målet är uppfyllt. Grundskoleförvaltningen leasar 14 fordon av Visab. Av dessa är 12 godkända som miljöbilar enligt Malmö stads miljöbilsstrategi. Vid föregående mätning i augusti var 11 av 13 fordon god- Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

19 kända som miljöbilar. I takt med att avtalen för leasingbilarna löper ut och förnyas ska dessa ses över så att fordon som inte uppfyller kraven ersätts. Målet är att alla fordon ska vara miljöbilar i enlighet med Malmö stads miljöbilsstrategi Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Grundskoleförvaltningen 31 dec dec 2013 Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 12 av 14 9 av Nämndsmål Vid ny leasing eller förlängning av avtal ska förstahandsvalet vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Målet är delvis uppfyllt. Andelen ekologiska livsmedel i förvaltningen har ökat till 34 % jämfört med 31 % föregående mätperiod. Andelen etiskt certifierade produkter har också ökat, till 73 % från 70 %. För Malmö stad är andelen ekologiska livsmedel 45 % jämfört med 41 % föregående mätning. För etiskt certifierade produkter har andelen i Malmö stad minskat från 72 % till 70 %. Verksamheterna ska i första hand välja ekologiskt och etiskt certifierade produkter vid inköp. Livsmedelsinköp avser i första hand fritidsverksamhet och hemkunskapsundervisning. Verksamheterna uppger att det kan vara svårt att göra inköp i lagom stora kvantiteter. Alla skolor har blivit inbjudna till informationsträff gällande beställningar och inköp. Upphandlingsenheten har också erbjudit beställarutbildning. Skolmaten redovisas av Serviceförvaltningen. IT-enheten upphandlar i enlighet med Malmö stads policy och följer Stadskontorets upphandlingenhets direktiv. De mobiltelefoner och ipads som IT-enheten har köpt in under året klarar inte kravställningen på miljömärkning och etiskt märkning. Vad gäller övriga IT-produkter har IT-enheten en dialog med leverantörerna angående andelen produkter som fyller kraven Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter Grundskoleförvaltningen Dec nov 2014 Jul nov 2013 Andel ekologiska livsmedel 34 % 31 % Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor Grundskoleförvaltningen Dec nov 2014 Jul nov 2013 Andel etiskt certifierade produkter 73 % 70 % Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

20 Nämndsmål Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

21 3 Uppföljning av verksamheten I enlighet med skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete följer grundskoleförvaltningen systematiskt och kontinuerligt upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och planerar och utvecklar utifrån det utbildningen. Som en del i uppföljningen har förvaltningen skrivit Lägesbedömning I lägesbedömningen framgår bland annat: Skolans kompensatoriska uppdrag Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen kontinuerligt så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser dras kring elevernas möjlighet att nå målen och huvudmannens ansvar för en likvärdig utbildning: Fortsatt fokus på kunskapsresultaten. I årets kvalitetsdokumentationer återfinns "kunskap" som det område som flest skolor identifierat och prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I kvalitetsdialogerna har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Resultaten i Malmö stads grundskolor fortsätter också att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. I kommunen har också insatser inletts kring språkutveckling och formativt arbetssätt. Utvecklingsarbetet inom dessa områden är en styrka som ytterligare kan förstärka kommunens arbete för måluppfyllelse och likvärdighet. Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Trots förbättrade kunskapsresultat har Malmös grundskolor fortsatt en svår utmaning att klara det kompensatoriska uppdraget. Pojkar, elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk har lägre resultat än jämförande grupper. Det finns också tydliga resultatskillnader mellan ämnen och årskurser. Resultatskillnaderna indikerar att skolorna och huvudmannen behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning samt att bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. Skolornas särskilda stöd bör följas upp ytterligare. Statistiken visar att det ges ett omfattande stöd till elever i Malmö stads skolor. Samtidigt visar rapporten att det finns elever i årskurs 1-5 som inte når målen för undervisningen i flera ämnen och som inte har ett åtgärdsprogram enligt tidigare lagstiftning. Rapporten visar också, liksom förra året, att det finns ett starkt samband mellan ett lågt ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt ämnesprovresultat i de högre årskurserna. Det indikerar att det stöd som ges under elevernas skolgång trots omfattningen inte är tillräckligt. Elevers övergångar mellan skolor och årskurser bör också följas upp och förbättras. Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera elevströmmarna i kommunen med anledning av att grundskolenämnden har två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan brytas inom ramen för kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet. Likaså bör arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro förbättras. Det finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och likvärdigheten. En identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå i Malmö är att utveckla Grundskolenämnden, Årsanalys (43)

22 kunskap om hur lärandemiljöer kan organiseras och anpassas för att ge alla elever goda möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden prioriterats för en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad, skolbibliotek, studiero samt barngrupperna i fritidshem. Fortsatta brister i elevernas trygghet. Även om de är få, är det för många grundskoleelever som känner sig rädda för andra elever eller personal på sin skola. Skolan behöver också göra mer för att förhindra kränkningar. På huvudmannanivå urskiljs särskilt ett behov av kunskaper och metoder för att möta utåtagerande elever. Elevernas delaktighet och inflytande behöver utvecklas. Elevernas inflytande över sin utbildning var ett kommungemensamt utvecklingsområde för grundskolan under föregående läsår. T ex ska elever stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla sin utbildning. Resultaten i elevenkäten är dock fortsatt låga kring dessa frågor. Det finns behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Trots att andelen elever per studie- och yrkesvägledare är lägre i Malmös grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studie- och yrkesvägledare vara för liten. Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Kompetensförsörjning En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper från aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser kring huvudmannens kompetensbehov dras: Det är brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Malmö stads skolor har en något högre andel icke-legitimerade lärare än riksgenomsnittet. Alla verksamheter har ett stort rekryteringsbehov av utbildad personal. Det krävs därför ett målmedvetet arbete av såväl huvudman som skolledning för att alla elever ska få utbildning av behörig och kompetent personal. Omfattande rekrytering av förstelärare. Det framgår tydligt i skolornas kvalitetsdokumentationer och i kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en betydande roll i skolornas kvalitetsarbete. Det är positivt att förstelärarna används för att utveckla undervisningen på skolorna. Omfattningen av och inriktningen på tjänsterna har förutsättningar att förstärka och underlätta framtida utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka lärares status och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Dessa utgör beslutsunderlag och grund för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet med uppföljningen också att säkerställa att verksamheterna arbetar på ett sådant sätt att de nationella målen nås. Följande slutsatser kan dras kring det systematiska kvalitetsarbetet: Huvudmannaperspektivet har förstärkts. Det samlade huvudmannaskapet innebär stora fördelar i styrning och ledning av verksamheterna. Ett strategiskt, långsiktigt, konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella styrdokumenten på förvaltnings- och skolnivå är en nödvändig förutsättning för att Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts dem. Grundskolenämnden, Årsanalys (43)