Människor och hälsa i Nacka Folkhälsorapport 2012

Transkript

1 Hållbar utveckling

2 Innehållsförteckning Välkommen till Nacka kommuns folkhälsorapport! Om folkhälsa Vad påverkar vår hälsa? Folkhälsoarbete för ett bättre liv Nackas folkhälsoarbete Folkhälsa ur ett regionalt perspektiv Folkhälsa ur ett nationellt perspektiv Om statistiken Jämförelsekommuner Jämlik hälsa Jämställdhet och hälsa Om Nackas befolkning Medellivslängden ökar Nackaborna är välutbildade Självskattad hälsa Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Barn och unga med funktionsnedsättning Ungas psykiska hälsa Familjecentralen ett andra hem för Fisksätrabor Alkohol, narkotika och tobak Om alkohol Alkoholkonsumtion i Nacka Narkotikabruk i Nacka Om tobak Tobaksbruk i Nacka Förebyggande arbete Gemensamma alkoholgränser ger effekt (95)

3 3.4 Fysisk aktivitet och goda matvanor Så motionerar Nackabon Så äter Nackabon Övervikt, fetma och BMI Psykisk hälsa Äldres hälsa Sexuell och reproduktiv hälsa Hälsa och funktionsnedsättning Mål: Starkt medborgarinflytande Valdeltagande Socialt deltagande Mål: Trygg och säker kommun Boendemiljö Skadeförebyggande arbete Skador hos äldre Skador hos barn och unga Utsatthet för fysiskt våld och hot Rapporten har baserats på statistik hämtad huvudsakligen från Folkhälsorapport 2010 (SLL) och Stockholmsenkäten. Övriga källor är angivna under respektive avsnitt i rapporten på webbplatsen: Rapporten har sammanställts på uppdrag av enheten för hållbar utveckling. Arbetsgrupp: Nina Mautner Granath Anna Stensdotter Marie Haesert Jessica Röök Ann Thafvelin Anna Stadig Daniel Öhman Charlotte Sellstedt Eva Palm Dahlström 3 (95)

4 Välkommen till Nacka kommuns folkhälsorapport! Folkhälsorapporten ger en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en grund för prioriteringar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i kommunen. Generellt sett är hälsoläget i Nacka gott: 78,6 procent av befolkningen uppger att de har en god eller mycket god hälsa. Det är en förbättring sedan år Det finns dock en del fakta som oroar. Bland annat ökar andelen rökande tonårsflickor i kommunen. Även narkotikaanvändningen ökar, främst bland unga pojkar. En annan orosfaktor är att en tredjedel av tonårsflickorna (15-17 år) ofta är deppiga utan att veta varför, vilket är dubbelt så många som bland pojkarna. Dessutom visar siffrorna i rapporten på tydliga hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället. I denna rapport lyfter vi därför ut fyra viktiga hälsoutmaningar för Nacka kommun: God hälsa för alla: Stärkt hälsa i utsatta grupper genom både generella och riktade insatser Ökad psykisk hälsa bland unga Ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor Minskat användande av alkohol, narkotika och tobak Nackas folkhälsoarbete är en viktig del i kommunens strävan att uppnå tre av de åtta övergripande målen; ett starkt medborgarinflytande, en god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling samt en trygg och säker kommun. Denna rapport har strukturerats utifrån dessa mål. Statistiken i folkhälsorapporten är hämtad främst från Stockholms läns landstings folkhälsoenkät 2010 och Stockholmsenkäten Frågematerialet utgår ifrån den självskattade hälsan, där respondenterna själva fått ange hur de mår, samt svara på frågor om levnadsvanor och andra frågeställningar om hälsa. 4 (95)

5 1 Om folkhälsa I Nacka kommun har hållbar utveckling en central roll och begreppet ingår i ett av kommunens åtta övergripande mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. Ambitionen med hållbarhetsarbetet är att politiker och tjänstemän ska väga in alla hållbarhetsdimensionerna i de beslut som fattas. Med hållbar utveckling menas ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Folkhälsoarbetet är en självklar del av den sociala hållbarheten. Det går till exempel att se skillnader i hälsa beroende på människors utbildningsnivå och inkomst. Det skiljer i snitt fem år i förväntad livslängd mellan personer som har gått ut grundskolan och personer med eftergymnasial utbildning. Folkhälsan påverkar även den ekonomiska hållbarheten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kostar en frisk befolkning mindre än en sjuk. En förebyggande åtgärd, som att hjälpa ett barn i ett tidigt skede för att till exempel förebygga framtida utanförskap, ger en besparing av samhällets resurser. 5 (95)

6 1.1 Vad påverkar vår hälsa? Med folkhälsa menas hälsotillståndet hos en befolkning eller grupp av människor. Forskning visar att allt, från de yttersta samhällsekonomiska strategierna, personers socioekonomiska status, levnadsvanor, de personliga sociala resurserna till det genetiska arvet, inverkar på folkhälsan. De faktorer som är bra för hälsan kallas skyddsfaktorer. Exempel på sådana faktorer är hög utbildningsnivå och ett bra socialt nätverk. Forskning visar att personer som är högutbildade har bättre hälsa än personer som är lågutbildade. En skyddsfaktor ska betraktas som något som höjer sannolikheten för god hälsa snarare än att den garanterar god hälsa. Det som påverkar hälsan negativt kallas för riskfaktorer. Exempel på riskfaktorer är arbetslöshet och en stillasittande livsstil. Forskning har visat att personer som är arbetslösa mår sämre än personer som har arbete. En riskfaktor ska därför betraktas som något som höjer risken för dålig hälsa snarare än att den garanterar dålig hälsa. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om statistik över stora grupper människor och att bilden därför är väldigt generell.. Illustration: Hälsans bestämningsfaktorer, baserad på original av Whitehead/Dahlgren (95)

7 1.1.1 Folkhälsoarbete för ett bättre liv Målet med folkhälsoarbetet är att göra livet bättre för många människor. Det kan innebära allt ifrån att skapa trygga och säkra förskolor för våra barn till att göra grönområden tillgängliga för att öka möjligheten till rekreation. Gemensamt för allt folkhälsoarbete är att det riktas till hela befolkningen eller bestämda grupper av den. Bäst hälsa har de människor som känner sig delaktiga, har medinflytande, känner samhörighet och jämlikhet och som har stöd ifrån sin omgivning. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för att varje individ ska få dessa möjligheter. Det lokala samhället är basen för folkhälsoarbetet. Där skapas de miljöer som ska ge förutsättningar för människor att välja en hälsosam livsstil. Alla verksamheter, föreningar och enskilda individer är viktiga aktörer och behövs i detta arbete. Det går att jobba med folkhälsa utifrån olika perspektiv: När man utgår från ett hälsofrämjande perspektiv ligger fokus på skyddsfaktorer, det vill säga faktorer som höjer sannolikheten för god hälsa, till exempel att underlätta fysisk aktivitet genom att det finns god tillgång till gång- och cykelbanor Det förebyggande perspektivet handlar i större utsträckning om de riskfaktorer för dålig hälsa som finns. Nacka kommuns certifiering Trygg och säker barnomsorg är ett exempel på hur förskolorna arbetar systematiskt och kontinuerligt med att förebygga skador Nackas folkhälsoarbete Nackas folkhälsoarbete är en viktig del i kommunens strävan att uppnå tre av det åtta övergripande målen: Starkt medborgarinflytande God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun. Nacka kommuns folkhälsoarbete präglas av visionen om öppenhet och mångfald och Nackas grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. I mål och budget finns också det strategiska målet: Förutsättningar ska skapas för en god folkhälsa åt alla. 7 (95)

8 1.1.3 Folkhälsa ur ett regionalt perspektiv Enligt Stockholms läns folkhälsorapport 2011 är de allmänna förutsättningarna för en god hälsa i Stockholms län gynnsamma ur många perspektiv i den expansiva region som länet utgör en del av. Invånarna i Stockholms län har överlag goda levnadsförhållanden även om brister kvarstår i särskilda grupper och områden. Samtidigt finns ett antal negativa faktorer som kan uttryckas som hot mot hälsan hos befolkningen i Stockholms län. En del av dessa faktorer har funnits under en längre tid, såsom att individers hälsostatus ofta är lägre i områden med sämre socioekonomisk situation. Genom att följa utvecklingen i folkhälsan och i dess bestämningsfaktorer kan åtgärder för att motverka hot mot folkhälsan identifieras Folkhälsa ur ett nationellt perspektiv Det övergripande nationella folkhälsoarbetet syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För detta finns elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Nationellt är Statens folkhälsoinstitut ansvarig myndighet för folkhälsofrågor på uppdrag av Socialdepartementet. 8 (95)

9 1.2 Om statistiken Den statistik som används för att spegla hälsotillståndet i Nacka är främst hämtad ifrån Stockholms läns landstings folkhälsoenkäter och den så kallade Stockholmsenkäten. Stockholms läns landstings hälsoenkäter 2002, 2006 och 2010 syftar till att beskriva hur befolkningen i länet mår. Urvalet i Nacka 2010 var 2254 personer och antal svarande var 1343 vilket ger en svarsfrekvens på 59,6 procent. I länet var urvalet personer och antalet svarande var vilket ger en svarsfrekvens på 55 procent. Bortfallsanalys är en viktig del i att få representativitet i de enkäter som inte besvarades. I folkhälsoenkäten har bortfallsanalysen skett med hjälp av registerinformation och kompletterande information kring en djupgående analys av bortfall från mättillfället år Dessa två aspekter utgör den grund som använts för att kalibrera och anta hur bortfallet i de olika mättillfällena svarat. Stockholmsenkäten 2010 är en undersökning bland Stockholms läns elever i årskurs 9 och år 2 i gymnasiet. Syftet med Stockholmsenkäten är att ge en bild över bland annat alkohol- och droganvändandet, skolförhållandena och den psykiska hälsan, och att kunna se utvecklingen inom dessa områden över tid. Undersökningen genomförs vartannat år och Nacka kommun har deltagit sedan år Det är en frivillig enkätundersökning och därmed upp till varje kommun och skola att delta. Eleverna som svarat på enkäten har gjort det vid en bestämd tidpunkt. Det gör att siffrorna visar ett tvärsnitt av urvalsgruppen. Svarsfrekvensen i länet år 2010 var 79 procent. Nackas svarsfrekvens var 81 procent, det vill säga 1883 elever besvarade enkäten Jämförelsekommuner För att visa Nackas folkhälsoläge i ett jämförande perspektiv redovisas indikatorerna för sex kommuner som även valts ut i andra sammanhang. Värmdö, Tyresö, Sollentuna, Danderyd, Täby och Solna är en blandning av grannkommuner, kommuner med liknande struktur, kommuner med nöjda medborgare samt kommuner med låg skatt och god ekonomi. 9 (95)

10 När det gäller statistik/siffror för barn och unga har endast några av jämförelsekommunernas resultat kunnat presenteras eftersom inte alla av dessa kommuner deltagit i Stockholmsenkäten. 1.3 Jämlik hälsa Hälsan förbättras i Sverige, Stockholms län och Nacka. Det finns dock påtagliga sociala skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan olika grupper. Utsatta grupper, som utrikesfödda personer, ensamstående mödrar och personer med låg ekonomisk standard, rapporterar i Folkhälsoenkäten 2010 sämre hälsa och sämre hälsorelaterad livskvalitet än andra i åldern år. Arbetslösa unga anger sämre självskattad hälsa och i ännu högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med samtliga i åldern år. Sämst hälsa och hälsorelaterad livskvalitet rapporterades av personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Riskfaktorer för ohälsa, som låg inkomst, låg utbildningsnivå, rökning och övervikt, samverkar och förekommer tillsammans i större utsträckning i vissa områden, ofta benämnda "utsatta områden". En följd är att variationen i medellivslängd i till exempel Stockholms län är stor mellan olika kommuner och stadsdelar, 4 respektive 5 år för kvinnor och män. En sammanställning av olika svenska studier visar på skillnader i samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. I gruppen socioekonomiskt svaga är risken för: spädbarnsdödlighet 30 procent högre skador 40 procent högre sen utveckling 160 procent högre depression och ångest 100 procent högre övervikt 130 procent högre 10 (95)

11 Åtgärder för att förbättra folkhälsa och öka jämlikhet i hälsa kan vara komplexa, de berör flera aktörer och kräver samverkan. I nationella rapporter och policydokument förelås bland annat åtgärder för att minska sociala skillnader i uppväxtvillkor, tillförsäkra alla en hälsosam levnadsstandard samt förstärka prevention av ohälsa Jämställdhet och hälsa En central orsak till att det finns könsskillnader i hälsa är det så kallade genussystemet. Med detta menas allt i samhället som gör flickor och pojkar samt kvinnor och män olika. Jämställdhetsarbetet syftar till att motverka denna uppdelning genom att öka mäns ansvar för barn och hem och kvinnors andel av makt och resurser i samhället. Ett rimligt antagande är att ökad jämställdhet också får konsekvenser på såväl könsskillnader som nivåer av hälsa och livslängd. 11 (95)

12 2 Om Nackas befolkning Nacka är en av de mest snabbväxande kommunerna i länet. Enligt Nacka kommuns befolkningsprognos kommer befolkningen att öka med drygt personer den närmsta tioårsperioden. Folkmängd i Nacka 31 december 2011: Kommundel År 2011 Sicklaön Boo Saltsjöbaden Fisksätra Älta Restförda* 100 Totalt: *Med restförda menas personer som är skrivna i kommunen men som inte har en adress. Som tabellen visar är Sicklaön och Boo de kommundelar med störst folkmängd. På tredje plats kommer Saltsjöbaden och på fjärde plats Älta. Minst antal invånare bor i Fisksätra. Nacka har en förhållandevis ung befolkning. Genomsnittsåldern är 38 år jämfört med rikets 41 år. Nacka har i förhållande till riket betydligt fler invånare i åldrarna år och år, vilket är en följd av antalet barnfamiljer. Kommunen har färre invånare i åldrarna år, år och över 69 år än genomsnittet i riket. Är du en typisk Nackabo? Är du kvinna och bor i Nacka är du enligt statistiken: mellan år högutbildad (56 procent av kvinnorna i Nacka har eftergymnasial utbildning) jobbar inom vård och omsorg (19 procent av kvinnliga befolkningen) eller jobbar med utbildning eller inom tjänsteföretag (15 procent av den kvinnliga befolkningen arbetar inom respektive område) har en medelinkomst på cirka kr per år har 2,2 barn antas bli 83,5 år gammal. 12 (95)

13 Är du man och bor i Nacka är du enligt statistiken: mellan 40 och 44 år högutbildad (47 procent av männen i Nacka har eftergymnasial utbildning) jobbar inom olika former av företagstjänster (17 procent av manliga befolkningen) pendlar till annan kommun i länet när du ska till jobbet har en medelinkomst på cirka kr per år har 1,9 barn antas bli 79,8 år gammal. 2.1 Medellivslängden ökar Medellivslängden har ökat och den totala dödligheten har minskat i Stockholms län under en längre period. Variationen i medellivslängd mellan olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län är stor, fyra respektive fem år för kvinnor och män. I Nacka ökar medellivslängden både för kvinnor och för män och är högre än i länet och i riket. Stockholms län: År Kvinnor Män ,85 78, ,50 79,29 Nacka: År Kvinnor Män ,20 78, ,50 79,80 13 (95)

14 2.2 Nackaborna är välutbildade Nackas befolkning är välutbildad; 50 procent av den totala befolkningen har genomfört eftergymnasiala studier vilket är högre än i både länet (45 procent) och riket (37 procent). Socioekonomisk indelning används för att belysa samhällets hierarkier beroende på människors utbildningsnivå, inkomst och position i arbetslivet. Den här indelningen används även för att visa hur utbildning, position i arbetslivet och inkomst inverkar på människors möjligheter och levnadsvanor. I Nacka dominerar Mellantjänstemän och Högre tjänstemän vilket också förklarar att Nackaborna i genomsnitt har en god hälsa. Statistiska centralbyrån delar in befolkningen i Sverige i följande socioekonomiska grupper. Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Mellantjänstemän Högre tjänstemän Företagare/Bönder. 14 (95)

15 2.2.1 Självskattad hälsa God hälsa är inte detsamma som frånvaro av sjukdom. Det handlar även om att vara nöjd med sin livssituation, de valmöjligheter som finns och de sociala och ekonomiska resurser som finns till hands. Självskattad hälsa är en av de mest använda hälsoindikatorerna och är ett mått på hur individen upplever sitt hälsotillstånd. I Stockholms läns folkhälsoenkät skattas hälsan i fem intervall: 5 Mycket god 4 God 3 Någorlunda 2 Dålig 1 Mycket dålig Diagrammet nedan visar att i Nacka har andelen som upplever sig ha god eller mycket god hälsa ökat sedan år Samma positiva utveckling gäller för länet. Nacka ligger på en högre nivå än länet vid samtliga tre mättillfällen och har alltså en högre andel invånare som skattar sin hälsa som god i jämförelse med länet. 79,6 procent av männen och 77,5 procent av kvinnorna i Nacka angav att de hade god eller mycket god hälsa år Det var alltså en något lägre andel kvinnor som skattade sin hälsa som god jämfört med männen. 15 (95)

16 3 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Med livsmiljöer menas de omgivningar där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. Det omfattar både den fysiska miljön och den sociala. Vår fysiska livsmiljö är den byggda miljön och naturen. Här påverkas hälsan bland annat av känslan av trygghet, tillgänglighet och närheten till och utformningen av anläggningar och grönområden. Studier visar bland annat att människor som bor i promenadvänliga områden är mer fysiskt aktiva än de som inte gör det. I livsmiljön ingår också de sociala och funktionella faktorer som inverkar på livskvaliteten och levnadsomständigheterna. Hur vi har det hemma eller på arbetet/i skolan, om vi känner oss trygga, huruvida vi känner oss delaktiga eller ej, påverkar hälsan. Fler människor lever längre och är fysiskt friskare än tidigare. Det finns dock påtagliga skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan olika grupper i samhället. Våra levnadsvanor ger stora hälsoeffekter. Dåliga kostvanor, för lite motion och konsumtion av alkohol, narkotika och/eller tobak påverkar både vår hälsa negativt och vår förmåga att vara produktiva och bidra till samhället. Kommunen har som målsättning att forma och utveckla hälsofrämjande livsmiljöer som gör det möjlighet för alla befolkningsgrupper att leva ett friskt och hälsosamt liv. Med långsiktigt hållbar utveckling avses både ekonomisk, social och ekologisk utveckling. 16 (95)

17 3.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Utbildning, position i arbetslivet och inkomst inverkar på människors möjligheter och levnadsvanor. Utbildningsnivån påverkar hälsan Nackas befolkning är välutbildad i jämförelse med länet och riket. Utbildningsnivå påverkar människan på många olika sätt. Forskning visar att högre utbildning har positiva effekter på hälsan när det gäller till exempel dödlighet, fysisk hälsa, depression och den egna uppfattningen om hälsan. Personer med högre utbildning röker också mindre och har lägre kroppsvikt. Vad som ligger bakom detta är inte helt klarlagt men sannolikt har ett mer hälsosamt beteende, förmåga till samspel med andra människor, inkomster och användningen av hälso- och sjukvård betydelse. Diagrammet ovan, från Folkhälsoenkät 2010, visar att de med eftergymnasial utbildning i högre grad skattar sin hälsa som god eller mycket god, jämfört med de som har förgymnasial eller gymnasial utbildning. Skillnaden mellan gruppen med förgymnasial utbildning, cirka 67 procent, och gruppen med eftergymnasial utbildning, cirka 86 procent, var nära 19 procentenheter. 17 (95)

18 Samtliga utbildningsgrupper i Nacka har angett att de mår bättre 2010 än vad de gjorde år Skillnaden mellan grupperna, alltså gapet mellan det högsta och det lägsta värdet, har också minskat sedan år 2002 med två procentenheter. Motsvarande minskning kan inte ses i länet. Arbete viktigt för integration, delaktighet och identitet Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Inkomsten är i sig avgörande för till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjlighet till semester eller annan konsumtion. Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbete betyder mer för människor än bara inkomsten. Diagrammet nedan visar en relativt jämn fördelning av andelen invånare som någon gång varit arbetslösa i Nacka och i jämförelsekommunerna. I Nacka är det dock en något lägre andel invånare som varit arbetslösa under de senaste två åren jämfört med länet, Danderyd, Sollentuna och Solna. 18 (95)

19 Arbetslösheten i Nacka kommun följer mönstret för länssnittet, med tydliga uppgångar under perioder av lågkonjunktur. Nivån på arbetslösheten är dock relativt låg i Nacka kommun. Ett tydligt mönster är att unga drabbas hårdare av lågkonjunktur, med en större ökning av arbetslöshet än för äldre personer, se diagram nedan. Att ha ett arbete är viktigt för hälsan Att vara arbetslös eller att ha varit arbetslös någon gång under de senaste åren påverkar människors hälsa negativt. Det är en högre andel Nackabor som har dålig självskattad hälsa bland dem som varit arbetslösa någon gång under de senaste två åren jämfört med de som inte har varit arbetslösa. Bland de som varit arbetslösa anger 31,3 procent att de har dålig hälsa medan motsvarande siffra bland de som inte varit arbetslösa är 16,8 procent (år 2010). Exempel på satsningar för arbetslösa För ungdomar och unga vuxna har Nacka kommun tillsammans med flertalet samarbetspartners tagit fram konceptet Karriärgallerian. Det är en öppen ingång för unga människor mellan år som söker arbete eller vill studera. En annan satsning är Samordningsförbundet Välfärd i Nacka, som Nacka kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget bildat gemensamt. Förbundet ska samordna parternas ansvar för att personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och för att förebygga sådana behov. 19 (95)

20 Ekonomiska villkor och hälsa går hand i hand Människors ekonomiska situation är väldigt betydelsefull för hälsan. Att vara arbetslös är en hälsorisk men det går även att se hur en svag personlig ekonomi inverkar negativt på hälsan hade cirka personer, det vill säga 14 procent, av den vuxna befolkningen i Nacka problem att klara löpande utgifter under året. Diagrammet nedan visar hur stor andel invånare i Nacka som haft svår att klara de löpande utgifterna de senaste 12 månaderna, samt motsvarande siffror i jämförelsekommunerna och länets snitt. Andelen invånare i Nacka som behöver ekonomiskt bistånd sjunker stadigt I diagrammet på nästa sida framgår att andelen personer med ekonomiskt bistånd i Nacka har sjunkit successivt sedan Fram till runt 2005 följde den nedåtgående trenden i Nacka minskningen i länet. Den senaste femårsperioden har minskningen av andelen personer med ekonomiskt bistånd dock fortsatt i Nacka medan den för länet har stabiliserats kring 4 procent. 20 (95)

21 I Nacka sjunker antalet rapporterade frånvarodagar Ohälsotalet, det vill säga Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod, har sjunkit markant i hela landet under de senaste åren, så även i Nacka kommun. Ohälsotalet i Nacka är betydligt lägre än länssnittets ohälsotal och minskningen i Nacka har också varit större, 45 procent sedan 2004 jämfört med en 37-procentig minskning i länet. Ohälsotalet är betydligt större bland kvinnor än bland män. Minskningen av ohälsotalet har dock varit något högre för kvinnor än för män, i Nacka kommun och i länet. 21 (95)

22 3.2 Barns och ungas uppväxtvillkor Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Relationerna i och utanför familjen har stor betydelse. Andra viktiga faktorer är miljön i bostadsområdet, förskola/skola och i fritidsverksamheterna. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan alltså ske på flera olika arenor, t.ex. inom barnomsorgen, skolan eller i hemmet. Svenska barn mår fysiskt mycket bra. Flera undersökningar visar dock att det finns brister i den psykiska hälsan, särskilt den självskattade hälsan och särskilt inom vissa grupper. Hemmiljön påverkar barnens hälsa Barns och ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön. Miljön i hemmet är en viktig sådan faktor. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. De yttre villkoren kan också ha stor inverkan familjerelationerna. Föräldrar som lever under pressade socioekonomiska villkor kan ha svårare att utveckla goda relationer till sina barn. Genom att stötta föräldrarna kan vi bidra till en bättre situation för barnen. I Nacka finns ett flertal verksamheter och program med detta fokus. Några exempel är föräldragrupper, programmet Effekt (om alkohol) och Familjecentralen i Fisksätra. 22 (95)

23 Barnfattigdomsindex Fattigdom påverkar barns hälsa. Barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Det påverkar även deras skolprestationer och kan även leda till beteendeavvikelser. Barnfattigdomsindex visar hur stor andel barn, 0 till 17 år, som bor i ekonomiskt utsatta hushåll. Sverige har ett barnfattigdomsindex på 13 procent. Tabellen nedan visar att barnfattigdomsindex i Stockholms län är 12 procent. I Nacka är det 7 procent, vilket innebär att det i Nacka bor drygt barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Dessa barn utgör en riskgrupp för ohälsa och utanförskap. Barnfattigdomsindex kommunen, länet och riket: Kommunen Länet Riket Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Kariesfria barn En bra tandhälsa är en förutsättning för en bra allmän hälsa och kan ses som en indikator på hälsan i stort. Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Förebyggande insatser för barn och unga är en viktig uppgift inom tandvården. I Stockholms län har andelen kariesfria treåringar ökat för både pojkar och flickor. Inom vissa stadsdelar och kommuner är andelen med karies nu mindre än en procent. 23 (95)

24 Diagrammet ovan visar att andelen kariesfria 3-åringar i Nacka har ökat något sedan Det visar också att andelen kariesfria 3-åringar i Nacka ligger på ungefär samma nivå som i länet. Nacka kommun samarbetar med Stockholms landsting för att förbättra barns tandhälsa genom insatser som fluorsköljningar och tandhälsolektioner i utvalda skolor. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens skolresultat Det finns ett tydligt samband mellan skolgång och hälsa. De som saknar betyg från grund- eller gymnasieskolan har även sämre möjligheter på arbetsmarknaden. För att ge alla barn möjlighet att lyckas i skolan är det viktigt att titta både på barns relationer och på deras kompetenser. Det som i stor grad påverkar elevers resultat i grundskolan förutom kön (flickor har högre genomsnittligt betyg än pojkar) är föräldrarnas utbildning eller om eleven har svensk eller utländsk bakgrund. Högst resultat hade elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning oavsett om eleven är född i Sverige eller har kommit till Sverige före skolstart. Lägst resultat hade elever som kommit till Sverige efter skolstart med föräldrar med förgymnasial utbildning. 24 (95)

25 Resultat nationella prov årskurs 3 Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 3 klarar inte kravnivån i svenska och matematik i det nationella provet. Det är en något högre andel som inte klarar kravnivån i matematik. Nackas resultat är bättre än genomsnittet för riket. Införandet av mål och nationella prov i årskurs 3 har gett skolorna förbättrade möjligheter att tidigt identifiera vilka elever som behöver särskilt stöd, och att följa upp sin undervisning. En särskild studie som genomförts på uppdrag av utbildningsnämnden visar att resultaten i nationella prov som regel också leder till stöd på individnivå. Däremot kan skolorna bli bättre på att använda resultaten av de nationella proven för strategisk utveckling på övergripande nivå och till exempel analysera hur provresultaten hänger ihop med upplägget av undervisningen. Behörighet till gymnasiet Diagrammet ovan visar hur stor andel av Nackas elever som var behöriga till olika gymnasieprogram hösten Andelen som blev behöriga är liksom tidigare högre i Nacka än i riket. Totalt var det 66 elever som inte uppnådde behörighet till något program hösten 2011, vilket är åtta fler än föregående år med de då gällande reglerna. Behörighetsreglerna till gymnasieskolan skärptes under hösten Statistiken för 2011 är därför inte jämförbar med tidigare år. 25 (95)

26 Andelen som blev behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program varierar mellan 63 och 100 procent. På de flesta skolor är det två eller tre procent av eleverna som inte nått behörighet. En särskild uppföljning av elever som inte blev behöriga, orsaker och skolornas åtgärder, genomfördes. Fyra av fem fullföljer gymnasiet Kultur- och utbildningsenheten i Nacka rapporterar att av de elever som var folkbokförda i Nacka och som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2007 hade fyra av fem (81 procent) fullföljt gymnasiet fyra år senare. Här räknas även med om eleven fullföljt utbildning på annat program eller i annan kommun där han eller hon började. Andelen varierar mellan åren. Nackas andel ligger de senaste åren över eller på länets och rikets nivå. Nationella studier visar att det är en riskfaktor för framtida arbetslöshet att inte fullfölja gymnasiet. Simkunnighet i årskurs fem Kunskap i simning ger en livslång kunskap och en ökad livskvalitet, glädje och trygghet i och vid vatten. Simkunnighet finns med som ett mål att uppnå för elever i årskurs 5 i grundskolans kursplan för Idrott och hälsa. Enligt Nackaskolornas uppgifter nådde 95 procent av eleverna målet om simkunnighet våren Det är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Simkunnigheten varierar mellan 62 och 100 procent mellan skolorna. Totalt är det 33 elever som enligt skolorna inte nått målen. På sex av Nackas skolor har var tionde elev eller mer inte nått målet. 26 (95)

27 3.2.1 Barn och unga med funktionsnedsättning De största skillnaderna mellan elever med funktionsnedsättning och övriga elever finns i områdena levnadsvanor, psykisk hälsa och mobbning. Funktionsnedsättning innebär att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diabetes. Det är brist på både kartläggningar av och forskning om hur barn och ungdomar med funktionsnedsättning mår. En kartläggning från Statens Folkhälsoinstitut av landets alla elever i årskurs 6 och 9 visar att ungefär 14 procent av eleverna har någon form av funktionsnedsättning. I årskurs 9 hade ungefär 17 procent en funktionsnedsättning och i årskurs 6 ungefär 12 procent. Statistik från nationella urvalsundersökningar av barns och ungas hälsa och välfärd visar att ungefär hälften av barnen med funktionsnedsättning har allergi eller astma. Kartläggningen visar också att de största skillnaderna mellan elever med funktionsnedsättning och övriga elever finns i områdena levnadsvanor, psykisk hälsa och mobbning. Elever med funktionsnedsättning motionerar mindre, röker mer och dricker mer alkohol vid samma tillfälle än övriga elever. De har sämre psykisk hälsa och har fler stressrelaterade symptom än övriga elever. En elev med funktionsnedsättning lider dessutom fyra gånger högre risk att bli mobbad än övriga elever. Dessa skillnader går att minska, inte minst genom insatser inom skolan. Enligt Skollagen ska skolan förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Elevhälsans uppgift är att bevara och förbättra elevernas fysiska och psykiska hälsa. Enligt läroplanen för grundskolan ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. En annan viktig fråga gäller tillgången till föreningsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. 27 (95)

28 Idrott för alla gynnar folkhälsan Varje lördag sprudlar det av aktivitet i Nacka. Här håller nämligen Skuru IK Handboll gympa- och handbollsträning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. - Handboll är bäst!, säger Tove 16 år som har varit med i laget sedan hösten Hon kan knappt sitta still och springer så fort att glasögonen hoppar. Överallt i lokalen hörs skratt. Alla i sporthallen - barn, ungdomar, föräldrar och ledare peppar varandra och hjälps åt att ställa iordning hinderbanan. Idrott för alla Bakom konceptet Upp & Ner och Härs & Tvärs står Sussan Nylund och Annelie Tisell. Visionen är att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att träna i befintliga idrottsföreningar. Genom stöd av Nacka kommun kunde verksamheterna startas upp i samarbete med Skuru IK och nu vill kommunen också hjälpa till att sprida det vidare. Gemenskap, glädje, utveckling, tillhörighet och stärkt självförtroende är viktiga värden. Man spelar inte i handikappens BK utan drar på sig samma tröja som alla andra och tillhör en befintlig förening i kommunen där man bor. Som person får man en idrottsidentitet även om man har en funktionsnedsättning. Det är oerhört värdefullt, berättar Sussan. I Skuru sporthall värmer Härs & Tvärs upp genom att springa till musik. Träningen fortsätter sedan med bollövningar och match. - Nära! Det var ett bra skott. ropar Gustav till Anton som tränar skott på mål. Barn med funktionsnedsättningar har sämre möjligheter än andra barn att få tillgång till fysisk aktivitet. Verksamheten är viktig då den stimulerar till att motverka stillasittande. Utbildade ledare ansvarar för träningen som anpassas till individens egna förutsättningar. 28 (95)

29 Barnen utvecklar motoriska färdigheter som de även kan ha nytta av i vardagliga situationer såsom att åka buss på egen hand, berättar Bo Helgesson som arbetar tillsammans med Sussan för att sprida konceptet. Sprida det goda exemplet Sussan och Bo arbetar med stort engagemang för att nå ut till fler personer, föreningar, kommuner och idrotter. Förhoppningen är att verksamheten ska spridas för att få till en förändring så att samhället kan erbjuda idrott för alla. Man kan kontakta Sussan och Bo för att få hjälp med att starta en egen grupp hos sin närmaste sportklubb. I dag är det åtta ungdomar som tränar handboll med Härs & Tvärs. Sussan ser gärna att de blir fler. Alla som är 13 år och uppåt är välkomna att komma hit och spela med oss. Intresserade föräldrar kan kontakta till Bo Helgesson ( eller bo.helgesson@hotmail.com) eller till Sussan Nylund ( eller sussan.nylund@stockholm.se) 29 (95)

30 3.2.2 Ungas psykiska hälsa Flera rapporter visar att psykisk ohälsa bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige. Flickor är en särskilt utsatt grupp och utvecklingen i Nacka följer länet i övrigt samt riket. God psykisk hälsa är avgörande för en rad områden i livet, såsom framgång i skola och arbetsliv, en stimulerande fritid och goda sociala relationer. Tonåren är en turbulent tid med stora förändringar fysiskt såväl som psykiskt, därför är det extra viktigt att det finns skyddande faktorer som bidrar till en god psykisk hälsa hos ungdomar. Flera studier ger stöd för att skolmiljö, sociala nätverk, sysselsättning och en trygg närmiljö har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning till psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar det dagliga livet. Det kan vara oro, ängslan, ångest eller psykosomatiska symptom. Flera studier visar att nedstämdhet och psykosomatiska besvär har ökat bland unga de senaste decennierna. Studierna visar att flickor har mer besvär än pojkar och äldre flickor har mer besvär än yngre. I Nacka följs det psykiska hälsoläget bland ungdomar främst via Stockholmsenkäten. Resultatet för Nacka i Stockholmsenkäten 2010 ligger i stort sett på samma nivå som övriga länet, resultatet har heller inte förändrats nämnvärt sedan den senaste undersökningen (95)

31 Över 70 procent av Nackas ungdomar uppger att de ofta tycker det är riktigt härligt att leva. Trots detta uppger väldigt många att de ofta känner sig deppiga utan att veta varför, har dålig självkänsla och lider av psykosomatiska symptom. I likhet med flera andra rapporter visar Stockholmsenkäten att flickor är en särskilt utsatt grupp. I Folkhälsorapport 2010, genomförd av Stockholms läns landsting, rapporteras också att antalet självmordsförsök ökat bland unga och att allt fler unga vårdas i sluten psykiatrisk vård. Orsakerna till detta är inte helt klarlagda men arbetslöshet och försörjningssvårigheter är välkända riskfaktorer för psykisk ohälsa. Diagrammet ovan visar att över 30 procent av flickorna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet uppger att de ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför, vilket är mer än dubbelt så stor andel som bland pojkarna. 31 (95)

32 Diagrammet ovan visar hur stor andel av eleverna som ofta tycker att de inte duger till. I Nacka uppger ungefär var femte flicka i årskurs 9 och år 2 i gymnasiet att de inte duger något till. Bland pojkarna i Nacka är det knappt en av tio som anger samma sak. Huvudvärk är det vanligaste psykosomatiska symptomet bland unga i Nacka. Diagrammet ovan visar att nästan 40 procent av alla flickor i årskurs 9 lider av huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för flickor i årskurs 2 gymnasiet är drygt 30 procent. Ungefär hälften så många pojkar som flickor har uppgett att de lider av huvudvärk minst en gång per vecka. 32 (95)

33 Hur kan psykisk hälsa främjas? Forskning inom området lyfter fram flera orsaker till ökningen av psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige. I SOU-rapporten Ungdomar, stress och psykisk ohälsa förklaras utvecklingen dels av att den till viss del följer konjunkturkurvan. I samband med lågkonjunkturer minskar antalet förvärvsarbetande, när arbetsmarknaden sedan återhämtar sig gäller inte det för gruppen ungdomar i samma utsträckning, vilket leder till arbetslöshet eller olika arbetsmarknadsåtgärder. En annan förklaring som ges i rapporten är den ökade individuella friheten i kombination på ökade krav på prestation. När nya möjligheter öppnas blir livet mindre förutsägbart. Förmågan att hantera en situation med många valmöjligheter har inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har uppstått. Detta leder till ökad risk för psykisk ohälsa. Snedfördelningen mellan flickor och pojkar kan förklaras med att flickor upplever att de har mindre handlingsutrymme i livet än pojkar. Detta påverkar förmågan att hantera olika påfrestningar i livet, som de ovan nämnda. En viktig del i arbetet med att främja psykisk hälsa för ungdomar är således att skapa trygga och goda uppväxtvillkor på lika villkor för pojkar och flickor. Goda relationer inom familjen ökar förutsättningarna för god psykisk hälsa för barnen under resten av livet. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår i Sverige inom området föräldrastöd, där regeringen har tagit fram en nationell strategi. Syftet är att genom utvecklingsprojekt öka tillgängligheten och evidensen kring olika föräldrastödsprogram. För att komma vidare i utvecklingen av metoder för att främja psykisk hälsa krävs utvärdering av redan etablerade program och implementering och utvärdering av nya metoder. Flera av de metoder som används idag har blivit kritiserade för att de brister i evidens. Det har lett till en nationell debatt om vilka utvärderingsmodeller som passar för generella folkhälsoinsatser. Folkhälsoinstitutet har därför fått i uppdrag av regeringen att föreslå riktlinjer för hur utvärderingar av folkhälsoinsatser skall graderas. 33 (95)

34 Ett annat nationellt arbete som pågår kring barn och ungas psykiska hälsa samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Syftet är att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Nacka är en del av det arbetet och deltar med projektet Tidiga insatser, se länk nedan Familjecentralen ett andra hem för Fisksätrabor Till Fisksätra familjecentral kommer nyblivna föräldrar med sina barn för att få stöd av personal, umgås med andra föräldrar och för att leka med sina barn. Här kan också gömda familjer finna en fristad och känna sig tryggare i sin roll som förälder i ett främmande land. Tillströmningen har varit god och engagemanget hos föräldrarna har ökat. Men resurser saknas för att utveckla verksamheten. Mamma Sonja med rötter från Polen och tillsammans med en muslimsk man är en av föräldrarna som fått stöd att stärka sin mammaroll. Jag upplevde att min relation till mitt sista barn inte kändes bra. Men när jag fick stöd av en familjeterapeut samt gick en kurs i babymassage blev kontakten med barnet bättre. Det var dock inte självklart för Sonja att söka hjälp hos Familjecentralen. Hennes nära och kära i Polen är av tradition mycket skeptiska till terapier och psykologer, berättar hon. Men med facit i hand så var det rätt beslut och Familjecentralen med sina fastare regler har blivit mitt andra hem, säger Sonja med ett leende. Familjecentralen ligger anspråkslöst i Fisksätra centrum. Det är inte helt lätt att hitta dit. Det är alla barnvagnar som står parkerade utanför som skvallrar om vilken verksamhet som pågår. Maria Elf, psykolog och enhetschef på Familjecentralen, möter upp och jag kryssar mig fram bland barn som mest kryper men också springer omkring i lokalen. Det är fullt hus med föräldrar och barn då den populära sångstunden står på programmet. 34 (95)

35 Öppna förskolan hjärtat av verksamheten Familjecentralen är samlingsnamnet för Familjeverksamheten i Nacka kommun, Öppna förskolan och Barnavårdscentralen, BVC. Huvudsyftet med en Familjecentral är att verka förebyggande. Ju tidigare insatser desto mindre problem i framtiden. Målet är att barn och ungdomar ska erbjudas en god uppväxtmiljö oavsett huvudmannaskap. Genom att tidigt uppmärksamma och stödja barn och familjer i riskzonen, kan man snabbt erbjuda lämpligt stöd. Öppna förskolan är hjärtat av verksamheten och det är där alla samlas. Här får vuxna med små barn, upp till 6 år, en tidig kontakt med Familjecentralen. Sköterskorna på BVC, som drivs av landstinget, är dock de som allra först kommer i kontakt med nyblivna föräldrar. De leder föräldragrupper och informerar om Öppna förskolan och Familjeverksamheten som ligger i direkt anslutning till BVC. Öppna förskolan är inte en förskola där man lämnar in sitt barn. Här är tanken att föräldrar aktivt ska delta i aktiviteter och ta ett ansvar för sina barn. Det finns olika rum för att tillgodose barnens olika behov, sagorum och ritrum med mera. Leksaker är ett säkert spår av alla barn på Öppna förskolan. Leksakerna är pedagogiskt placerade så att barnen själva kan plocka ut sina favoriter. Tanken är att barnen utforskar och bjuder in föräldrarna i leken så att det blir ett samspel. Vad betyder det för nyblivna föräldrar att komma hit? De uppskattar att träffa föräldrar med barn i samma ålder och livsfas. Det finns mycket att diskutera, utbyta idéer och mötas kring att vara föräldrar, säger Gabriella Pedersen, som arbetar på Öppna förskolan 35 (95)

36 Öppna förskolan är en mötesplats för barn och föräldrar utan barnomsorg. Det är inte bara mammor utan pappor finns också här. I samtalen mellan föräldrar uppkommer det alltid frågor om barn och föräldraskap. Vi drar ihop föräldrarna för att stötta dem. Vi finns sedan i bakgrunden att stötta upp om det behövs kurser i föräldrautveckling eller om barnen behöver särskilt stöd säger Maria Elf. Öka tilltron till föräldrarnas egen förmåga Meningen är inte att tvinga alla till föräldrautbildning. Tvärtom, syftet är att öka tilltron till föräldrarnas egen förmåga. Att få kunskap som förälder men också möjlighet att bygga nätverk med andra föräldrar och få del av andras erfarenheter. På förskolan finns kompetens lite över det vanliga bland Familjebehandlarna. Ebba är bildterapeut vilket underlättar när barnen vill teckna och måla. Pelle är yrkesmusiker och spelar och sjunger med föräldrar och barn tillsammans med Öppna Förskolans personal. Bygga bort stuprören Familjecentralstanken är inte ny. Under 1990-talet fanns en rad försöksverksamheter runt om i landet. Hösten 2009 öppnade Familjecentralen i Fisksätra centrum, Nacka kommuns enda Familjecentral som är i drift. Det finns både för och nackdelar med ett delat huvudmannaskap, men samverkan mellan landsting och kommun är en förutsättning för att starta en familjecentral menar Maria Elf och fortsätter. Det gäller att få bort stuprörstänket och samverka vilket ger bättre förutsättningar att skräddarsy lösningar för ett specifikt behov. Familjeverksamhetens, det tredje benet i Familjecentralen, uppgift är att hjälpa familjer som har kört fast att hitta lösningar på sina svårigheter. De utbildar också Öppna förskolans personal att identifiera problem tidigt. Familjeverksamheten har kunniga familjebehandlare som står till Familjecentralens förfogande. De är specialister på att lösa problem och konflikter där våld bland annat är inblandat. Råd och stödsamtal erbjuds kostnadsfritt till en viss gräns. På Familjecentralen har man utvecklat ett program för föräldragrupper vilket man genomfört i sann Fisksätraanda med Källan, ett tvärreligiöst, muslimskt/kristet rådgivningscenter inom kyrkan. Där har man till exempel pratat om FN:s barnkonvention och om hur det är att vara förälder i Sverige och i andra länder. 36 (95)

37 Familjecentraler lyckat koncept Familjecentraler har i studier visat sig vara mycket lyckade just i områden där en stor andel av befolkningen har invandrarbakgrund. I Botkyrka där jag jobbade tidigare i många år hade vi goda erfarenheter, dessvärre har många av familjecentralerna senare lagts ner på grund av vårdvalsreformen i landstinget säger Maria Elf En hel del Barnavårdscentraler som ingår i Familjecentraler i ett bostadsområde får inte in tillräckligt många patienter som listar sig enligt vårdvalet. Det blir för lite intäkter viket får till följd att Familjecentraler läggs ner. Samhällsekonomiskt lönsamt I rapporten Tänk långsiktigt (En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa, Skolverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut, 2004) nämns ett exempel att en missbrukare under en trettioårsperiod kan kosta samhället miljoner kronor. För den summan går att det ordna föräldrautbildning för föräldrar till barn. Jämförelsen visar att satsningen på föräldrautbildning är samhällsekonomiskt lönsam. Utveckla verksamheten Maria Elf vill utveckla sin verksamhet då den växer men har då stött på svårigheter. BVC går bara in med tid men inga pengar vilket gör att vi inte kan lägga mer tid på samverkan. Jag vill gärna hålla öppet under skolornas sommarlov då det finns ett stort behov men Öppna förskolans personal kan inte arbeta då, avslutar Maria. Det här innebär en familjecentral: Familjecentralen ska "främja barns hälsa genom tidiga insatser och genom råd och stöd till föräldrar". På Familjecentralen ska det i gemensamma lokaler finnas tillgång till förskollärare, barnpsykolog, socionom, barnläkare och ibland barnmorska och barnsjuksköterska. Biblioteket, kyrkan, Röda korset och konsumentvägledare ska kunna vara delaktiga i arbetet. Familjecentralen ska vända sig till barn upp till tolv år och deras föräldrar. Text: Lars-Eric Sjölander 37 (95)

38 3.3 Alkohol, narkotika och tobak Att minska användningen av tobak, begränsa alkoholens negativa effekter, och verka för ett narkotikafritt samhälle är viktiga folkhälsofrågor. I Nacka kommun ses en ökning i andelen rökande tonårsflickor. Även narkotikaanvändningen ökar, främst bland unga pojkar. En positiv trend är att alkoholanvändningen minskar. En förändring i attityden till narkotika kan ligga bakom de ökade talen. De vuxnas beteende och attityder påverkar de unga. En femtedel av den vuxna befolkningen i Nacka har någon gång använt narkotika. Enligt en undersökning som Statens folkhälsoinstitut låtit genomföra i sex gymnasieskolor finns det ett starkt samband mellan tobaksrökning, alkoholvanor och cannabisanvändning. Till exempel visar undersökningen att 64 procent av de som röker testat cannabis, medan motsvarande siffra hos ickerökarna är fyra procent. Nacka kommun har antagit en drogförebyggande policy. Enligt policyn ska det förebyggande arbetet i kommunen bedrivas hälsofrämjande och fokusera på friskfaktorer. Den övergripande visionen är att alla barn och ungdomar i Nacka kommun ska ha rätt till en trygg uppväxt och rätt till drogfria ungdomsmiljöer, samt att Nacka kommun ska vara en narkotika- och dopingfri kommun. 38 (95)