Konjunkturrapport Mars 2014

Transkript

1 Konjunkturrapport Mars 2014

2 Givet den lite gråa tillvaro vi ser för den globala tillväxten så känns det viktigt att över några rader höja blicken en smula, bortom konjunkturcykeln. Sveriges samhällsliv måste präglas av innovations- entreprenörsanda om vi även i framtiden vill skörda framgång. Det är genom att ständigt nyfiket söka svaren på både stora små utmaningar som nya produkter, system eller metoder ser dagens ljus. Vår strävan att bli allt mer effektiva i att bota sjukdomar, hushålla med energi eller på andra sätt bidra till ett bättre liv en bättre värld är viktiga drivkrafter för en sådan utveckling. En god idé blir dock riktigt bra först när den satts på marknaden blivit kommersialiserad. Sverige behöver en samlad näringspolitisk idé. Vi kommer inte kunna skapa jobb utan att samtidigt ha framgångsrika företag. Vi kommer inte kunna ha en välfärd utan att samtidigt bedriva en väl genomtänkt näringspolitik. Vi började med att ställa oss frågan: Vad ska Sverige leva av i framtiden? Hur Sveriges Ingenjörer tänker kring svaren finns att läsa i förbundets Näringspolitiska program. sverigesingenjorer.se Näringspolitiskt program Vid frågor, kontakta: Alexander Gusterman, , alexander.gusterman@sverigesingenjorer.se eller Anna Sandgren, statistiker, , anna.sandgren@sverigesingenjorer.se Konjunkturrapport publicerad 03/2014

3 Vem ska växla upp tillväxten? Ansvarstagande finanspolitik riskerar att hämma svenska förutsättningar. Byggsektorn kan komma att axla ansvaret. Internationellt ser vi baksidan av gångna års räntepolitik samt ny oro i form av geopolitisk osäkerhet. Som tidigare ett par steg framåt ett tillbaka. Sakta, sakta framåt är vår tids melodi. > Svenska hushåll fortsätter att hålla tillväxten under armarna vilket syns i anställningsmönstren. Restaurang handel har sedan 2010 bidragit med över nya arbetstillfällen: Konsumtionsservice i storstadsregionerna ersätter bruksorternas försvunna industrigolv. > För ser vi att nybyggandet bidrar med en dramatisk ökning jämfört med under krisåren. Detta är den enda sektorn där vi ser en marknadsdriven logik bakom ökade investeringar, vilket krävs för att växla upp tillväxten. > Den mer traditionella svenska industrin förblir dock avgörande för svenskt värdeskapande den är fortsatt präglad av svag internationell efterfrågan. Även här syns det realekonomiska mönstret i arbetsstatistiken. Arbetstillfällen inom företagsnära tjänster växer kraftigt i takt med industrins ökande kompetensinnehåll. > I valtider följer vi det märkliga fenomenet ekonomiskt ansvarstagande som tydligen tros vara vägen till valseger hos båda blockens valstrateger. Det är ett olyckligt partipolitiskt strategispel som förbiser våra starka statsfinanser riskerar kosta samhället tillväxt, arbetstillfällen konkurrenskraft. 3

4 Sverige tuffar på trots mindre valfläsk än väntat 2013 var i stort ett år i linje med förväntningarna: försiktig tillväxt minskad global finansvolatilitet. Sveriges Ingenjörer ser för svensk del en förbättring under fortsatt driven av hushållen i ökande grad av en normalisering inom byggsektorn. En fortsatt svag global efterfrågan fortsätter att hämma vår exportorienterade ekonomi håller tillväxten på beskedliga nivåer. Som Sveriges Ingenjörer visade i tidigare rapporter vilar det sunda nuläget på förbättrade förutsättningar för svenska konsumenter. Sverige har sett ökade reallöner, lägre skatter, låga räntor samt nästan nya privata jobb bara under Fler människor med mer pengar i fickan skapar inhemsk konsumtion som driver oss framåt. En tydlig trend i svenskt jobbskapandet är ökningen inom tjänstesektorn. Detta gäller hela löneskalan från hotell restaurang till avancerade företagstjänster. en har tre drivkrafter. Hushållens livskvalitetskonsumtion, ökande behov av vård omsorg av äldre samt industrins tjänstefiering. Politiken överaskar negativt med få statliga satsningar trots valår I ett avseende har vi varit fel ute i våra bedömningar. I våra två tidigare konjunkturrapporter ( hos de flesta andra bedömare) fanns en genomgående tanke att tillväxten sannolikt skulle finna stöd av politiska initiativ som följer av ett valår. Vi ser här två problem. Dels en kommunikativ fara med att retoriskt hålla fast vid överskottsmålet på 1 procent som vi betraktar som orealistiskt i praktiken. Glappet mellan praktik retorik riskerar att urholka förtroendet för svensk finanspolitik vilket över tid kan straffa sig på finansmarknaden. Omdefiniera istället målet, satsa gärna offensivt men gör det långsiktigt. Använd Sveriges förhållandevis starka position i tider av internationellt ekonomiskt lågtryck. Vi är ett av få länder med förutsättningar att finansiera visioner. Om regeringen gör det ställer vi oss gärna bakom ett nytt budgetmål. Kanske ett balansmål där vi låter inflationen amortera på statsskulden. Att tävla i ansvarstagande finanspolitik i dessa tider är olyckligt. Inflationen är väldigt låg, det finns fri kapacitet i verksamheter samt i arbetslöshetssiffrorna framförallt, det finns ett realt behov av investeringar i det svenska samhället. Vi ska spara i ladorna. Ladan är dock redan ganska full någonstans går man över gränsen från att vara ansvarstagande sparsam till att bli den som dricker sur mjölk förr eller senare tvingas lägga pengar på dofilus för att balansera magen. 4

5 Byggandet överaskar stödjer konjunkturen Det positiva i detta är att svensk tillväxt ändå är i linje med våra förväntningar, även utan valfläsk. Den intressantaste förklaringen för detta är en överaskande ökningstakt i nybyggandet främst under fjärde kvartalet. Vi tror på en fortsättning i denna riktning givet utvecklingen för inkomna bygglovsansökningar tillsammans med våra förväntningar om en försiktig förstärkning i anläggningsinvesteringar. Dessa minskade under 2013, något vi tror antyder en uppbyggd efterfrågan som under 2014 kan ge byggsektorn ytterligare stöd. en har hittills inte satt några synbara spår i jobbstatistiken vilket illustererar överkapaciteten i sektorn. Detta tillsammans med byggbolagens verksamhetsberättelser tyder på att sektorn har utrymme även för offentliga infrastruktursatsningar utan att bli inflationsdrivande. I industrin ser vi fortsatt mulna tillväxtförhållanden Det främsta hindret för industrin i Sverige globalt fortsätter vara låg internationell efterfrågan. Då faller det sig naturligt att bolagen drar sig för att investera i den egna verksamheten. Det begränsar den investeringsdrivna efterfrågan som är avgörande för den avancerade svenska industrisektorn. Därför ser vi inte någon kraftig återhämtning varken under 2014 eller under Under 2013 pressade varuexporten BNP-tillväxten. Tack vara en stark utveckling av tjänsteexporten bidrog dock exportnettot med 0,1 procentenheter till 2013 års BNP. Som sagt, svenskt näringsliv tjänstefieras. Till följd av den fortsatt låga efterfrågan förblir industrins resursutnyttjande lågt. I grafen nedan ser vi dock ett slut på den negativa trenden i varselstatistiken vi ser framför oss att nästa mätning följer en ny positiv trend om än fortsatt försiktig takt. 100% Konjunkturbarometern Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under det senaste halvåret? 90% 80% 70% 60% 50% 40% Konjunkturella förutsättningar är ofta tydligast inom råvaruintensiva sektorer. Det 30% Nej Ja 20% 10% 0% :1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1* 2012:2* 2013:1* 2013:2* 2014:1* *Tjänstemän arbetare 5

6 fortsätter vi se på de svenska skogs-, papper- stålindustrierna. Svag global efterfrågan strukturell överkapacitet har lett till låga priser för stålet. Detta illustreras tydligt i de svar vi fått in i SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Bara under fjärde kvartalet 2013 försvann nästan jobb i massa-, pappers- pappersvaruindustrierna. Trots en återhämtning i nybyggandet fortsätter utbudet på sågade trävaror att vara långt större än efterfrågan. Att såga en stock till brädor lönar sig knappt, eftersom priset inte skiljer sig nämnvärt mellan de två. I början av året steg priserna på trävaror i USA europeiska aktörer skeppade varor över Atlanten. Kanada flyttade då en del av sin försäljning av trävaror från Kina till USA priserna sjönk kraftigt. Kinesiska uppköpare vände sig till Europa exporten av trävaror till Kina ökade starkt. Den dystra globala efterfrågar är således av vikt, även för något så lokalt som en svensk skog. Den låga globala efterfrågan det följande låga kapacitetsutnyttjandet sätter ramarna för industrin. Det fortsätter pressa lönsamheten i Sverige globalt. Industrin har svårt att föra vidare den ökade enhetskostnaden genom pris-höjningar. Sveriges Ingenjörer står fast vid bedömningen att vi lär får vänta till tidigast 2015 innan vi ser någon meningsfull ändring i denna dynamik. Först då tror vi företagen kan höja priserna tillräckligt för att skydda sina rörelsemarginaler. 100% Konjunkturbarometern Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? 90% 80% 70% 60% 50% 40% Vet ej Dålig Tillfredställande God 30% 20% 10% 0% 2009* 2010:1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 2013:1 2013:2 2014:1 * Annan svarsskala: Mycket god, god, dålig, mycket dålig Vi skrev dock i vår förra rapport att vi förväntade oss ett positivt trendskifte. Vi ser nu hos våra förtroendevalda att antalet som betraktar det ekonomiska dagsläget som dåligt har minskat. Dessutom har antalet som finner läget gott ökat, något vi inte sett sedan första kvartalet Detta är ett första steg som måste sjunka in, leta sig in i de interna budgetprocesserna, skapa visioner till slut landa i konkreta investeringsbeslut. Det är först då det kan ta fart. 6

7 100% Konjunkturbarometern Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? 90% 80% 70% 60% 50% 40% Vet ej Sämre Oförändrad Bättre 30% 20% 10% 0% :1 2010:2 2011:1 2011:2 2012:1 2012:2 2013:1 2013:2 2014:1 Sannolikt är vi inte riktigt där ännu. Andelen av våra förtroendevalda som ser en ljusare framtid har ökat men de utgör fortfarande bara knappt 30 procent. Uppsidan begränsas helt enkelt av globala utmaningar, särskilt på vår europeiska huvudmarknad. Det är därför Sveriges Ingenjörer efterfrågar inhemska politiska satsningar. Satsningar som skapar jobb i nuet men även som främjar vår position i en global ekonomi. Här behöver bostadsbyggandet få förutsättningar att möta efterfrågan. Förändringen av svensk optionsbeskattning som skulle kunna avhjälpa kompetensbehovet i våra små medelstora företag behöver få momentum. Aktiv näringspolitik helt enkelt. Svensk politik antyder en tro att världen är ute ur krisen. Kanske har de missat poängen Amerikanska centralbankens initiativ att tidigt i krisen agera resolut, tillsammans med det reala alibit kring skiffergasens möjligheter återindustrialiseringen av landet har skapat viss tilltro håller nu tillgångsvärden som huspriser, aktier obligationer under armarna. Det har skapat lugn därmed förutsättningar för den inhemska ekonomin. Sveriges Ingenjörer ser i grunden positivt på den amerikanska utvecklingen för Nu kan man dock argumentera för att bubbel-tendenser har börjat uppstå. Man ser till exempel institutionella investerare gå in köpa upp bostadsportföljer om än i för dem liten skala. Detta introducerar en ny typ av aktör på bostadsmarknaden. Man bör nog ställa sig frågan om det är en långsiktig position. Om inte betyder det att hushållens balansräkningar innehåller en del luft då bostadens inflaterade värde är en stor del av hushållens balansräkning en grundsten i deras nulägesanalys. 7

8 Belåningen av amerikanska aktier är även den på historiskt höga nivåer. Risken att investerare tvingas sälja ökar då, vilket kan leda till kraftigare börsrörelser mer osäkerhet. Januaristatistiken visade även sämre jobbtillväxt än väntat. Där fanns dock positiva signaler dolda i jobbsiffrorna. Byggbranschen stack exempelvis ut positivt. Februarisiffran var dessutom betydligt starkare än väntat. Det är framförallt investeringshistorien som är viktig här. När jobb byggbranschen tar fart är det en grön knopp för bostadsinvesteringar. Om dessa är kopplade direkt till människor deras behov av ett hem skulle det kunna vara en sund accelerator som får hjulen att snurra. Detta gäller både på vår inhemska marknad men även globalt med amerikanska husköpare i ryggen. Faran ligger i om de nya husen istället byggs på spekulation. Detta är grunden till bubblor likt den i Spanien där helt nybyggda områden fortfarande står tomma bankerna som finansierade det hela fortfarande vacklar. Europa är dock vår främsta exportmarknad, cirka 72 procent under 2012 visar statistik från SCB. Detta är sannolikt en överskattning då en del av exporten skeppas vidare från till exempel Rotterdam, ut i världen. Sveriges Ingenjörer tror att exporten fortsätter svagt under I februaris framåtblickande inköpschefsindex visade endast Frankrike negativ utveckling vilket dock tyder på att saker går åt rätt håll. Men det saknas fortfarande underliggande efterfrågan på den europeiska kontinenten. Denna låga efterfrågan bidrar till att skapa den överkapacitet som vi belyste tidigare. Det innebär dystra förutsättningar för den höga arbetslösheten i Europa. Det i sin tur dämpar efterfrågan på färdiga produkter där sluter vi cirkeln. Europa, vår huvudmarknad har dragit på sig för mycket skuld låtit industrin falla i internationell konkurrenskraft. Det är alltså en lång väg att gå för många länder kanske når Europa aldrig fram till den position kontinenten hade före Det kommer fortsätta att märkas för svensk industri. 8

9 sekonomierna står även de inför utmaningar. Givetvis är dämpad konsumtion i väst ett bekymmer. Men även Kina, världens tillväxtmotor, lider av strukturell överkapacitet. Dels till följd av vad som händer hos oss dels främst till följd av interna obalanser. Kina delar inte västvärldens brist på investeringsdriven efterfrågan. Den kinesiska regimens tillväxtmål om 7,5 procent har ifrågasatts i ökande utsträckning. Från Sveriges ingenjörers sida tror vi dock på dessa nivåer även för Det som får oss att tvivla för 2015 bortom är den stora snabbt växande delen som investeringar utgör av BNP. För 2013 uppskattar Goldman Sachs denna siffra till 52 procent. Högre än i något annat land någonsin. GS menar även att under 2008 bidrog varje investerad krona med ytterligare 36 öre i BNP. Denna siffra menar GS nu har fallit till 16 öre. Investeringarna kan således inte ge samma draghjälp till ekonomin. Det krävs helt enkelt mer mer pengar för att nå tillväxtmålet. Många av världens snabbväxande länder har haft kraftigt negativa bytesbalanser drivna av en inhemsk konsumtion eller av en investeringstakt större än vad den reala ekonomin klarar av. Risktoleransen på marknaderna försvann under sommaren återigen runt årsskiftet till följd av Federal Reserves minskning av sin marknadsstödjande verksamhet. Då utvecklingsekonomierna upplevs som mer riskfyllda minskade kapitalströmmarna dit. MSCI Emerging Markets vägda aktieindex för utvecklingsekonomierna har i skrivande stund fallit med cirka 10 procent under de senaste tolv månaderna. Dow Jones ligger runt 20 procent plus för samma period. Strukturella problem i dessa ekonomier som tidigare maskerats av tillgängligheten på kapital kommer nu till ytan. De fallande valutorna i dessa länder skapar förvisso en attraktiv exportdynamik som tyvärr hjälper måttligt när vi i väst inte har någon underliggande efterfrågan. Deras svaga valutor fördyrar då endast nödvändig import så som energi, vilket effektivt driver upp inflation räntor vilket än mer påverkar den inhemska situationen negativt. Och igen, en negativ spiral där vägen ut inte är uppenbar. Indien illustrerar problematiken tydligast. Detta ställer dock krav på politiska krafter att reformera samhälle näringsliv vilket till viss mån sker. Där av vår huvudtes små, små steg i rätt riktning.

10 Enkät till förtroendevalda I följande tabeller redovisas resultatet från enkäten till förtroendevalda i februari Även graferna ovan bygger på enkäten, som skickades till samtliga ordföranden med e-postadress på företag inom privat arbetsmarknadssektor (600 st). Svarsfrekvensen var 66 procent. De tillfrågade ombads göra en bedömning av stämning konjunkturläge, dvs de behövde inte samla in specifika fakta för att svara på enkäten. Resultatet från enkäten redovisas nedan totalt uppdelat på industri- respektive tjänsteområdet. Avtalsområden med tio eller fler svarande akademikerföreningar redovisas separat. Antalet medlemmar som de tillfrågade representerar varierar stort. I sammanställningen har dock ingen hänsyn tagits till föreningens storlek.. 10

11 Vilken är din samlade bedömning av den ekonomiska situationen i dagsläget på det företag där du är förtroendevald? God 30% 41% 21% 20% 27% 41% 17% 19% 10% 20% 23% 53% Tillfredställande 52% 46% 57% 50% 49% 51% 59% 67% 35% 59% 69% 40% Dålig 18% 13% 22% 30% 24% 7% 24% 14% 55% 20% 8% 7% Vet ej 1% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% Antal Hur tror du den ekonomiska situationen för företaget ser ut det kommande halvåret jämfört med hur det ser ut idag? Bättre 27% 30% 27% 20% 16% 41% 41% 24% 40% 30% 8% 13% Oförändrad 64% 64% 62% 80% 68% 49% 56% 71% 45% 61% 77% 87% Sämre 6% 5% 7% 0% 7% 7% 2% 5% 10% 8% 15% 0% Vet ej 2% 1% 3% 0% 9% 2% 0% 0% 5% 1% 0% 0% Antal

12 Hur är arbetsbördan för de anställda i dagsläget? Tjänstemän För stor 47% 37% 56% 40% 78% 22% 34% 67% 35% 47% 77% 27% Lagom 45% 53% 38% 50% 22% 66% 56% 29% 40% 48% 23% 67% För liten 6% 7% 5% 10% 0% 7% 7% 5% 20% 4% 0% 0% Vet ej 2% 3% 1% 0% 0% 5% 2% 0% 5% 1% 0% 7% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Arbetare För stor 13% 6% 19% 10% 30% 0% 3% 38% 15% 11% 15% 14% Lagom 28% 12% 36% 0% 27% 6% 8% 43% 40% 39% 23% 64% För liten 6% 1% 9% 0% 2% 3% 0% 0% 30% 12% 0% 0% Vet ej 9% 4% 12% 0% 9% 6% 0% 10% 15% 14% 8% 7% Yrkesgruppen finns ej på företaget 44% 78% 23% 90% 32% 86% 90% 10% 0% 25% 54% 14% Antal

13 Hur har antalet anställda förändrats under andra halvåret 2013? Tjänstemän Ökat 27% 33% 21% 30% 32% 56% 22% 14% 15% 19% 31% 33% Oförändrat 39% 34% 44% 20% 36% 27% 39% 38% 50% 51% 23% 33% Minskat 32% 31% 34% 50% 30% 17% 37% 48% 35% 30% 46% 27% Vet ej 2% 1% 1% 0% 2% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 7% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Arbetare Ökat 8% 2% 12% 0% 20% 0% 3% 5% 5% 10% 23% 13% Oförändrat 27% 11% 35% 10% 30% 12% 3% 40% 50% 33% 8% 60% Minskat 16% 8% 22% 10% 10% 0% 3% 40% 35% 22% 8% 7% Vet ej 8% 5% 10% 0% 8% 0% 3% 5% 10% 13% 8% 7% Yrkesgruppen finns ej på företaget 42% 75% 21% 80% 33% 88% 89% 10% 0% 22% 54% 13% Antal

14 Har det förekommit varsel av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2013? Tjänstemän Ja 19% 20% 19% 40% 18% 20% 15% 14% 15% 18% 23% 7% Nej 81% 80% 81% 60% 82% 80% 85% 86% 85% 82% 77% 93% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Arbetare Ja 10% 5% 14% 10% 7% 0% 3% 15% 20% 13% 8% 0% Nej 46% 18% 62% 10% 60% 8% 13% 75% 80% 60% 38% 87% Yrkesgruppen finns ej på företaget 44% 77% 24% 80% 33% 92% 85% 10% 0% 27% 54% 13% Antal

15 Har det förekommit uppsägning av personal pga arbetsbrist på ert företag under andra halvåret 2013? Tjänstemän Ja 28% 30% 28% 50% 25% 30% 33% 19% 25% 29% 31% 13% Nej 72% 70% 72% 50% 75% 70% 68% 81% 75% 71% 69% 87% Yrkesgruppen finns ej på företaget 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Arbetare Ja 12% 7% 16% 10% 7% 0% 3% 10% 32% 16% 8% 0% Nej 44% 18% 60% 10% 60% 9% 13% 80% 68% 57% 38% 86% Yrkesgruppen finns ej på företaget 44% 76% 24% 80% 33% 91% 84% 10% 0% 27% 54% 14% Antal

16 Sveriges Ingenjörer Box 1419, Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsg. 48, Tel , Fax