Beredningsmöte

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Beredningsmöte"

Susanne Lind
för 6 år sedan
Visningar:

MINNESANTECKNINGAR Beredningsmöte 2017-05-30 Beredning för Samhällsutveckling Tid: den 30 maj 2017 Plats: Blå, Stadshuset Närvarande: Beredningen: Carl-Axel Andersson ordf.

Tjänstepersoner: Caroline Benson (beredningskoordinator). 1. Webbseminarium VTI elvägar Ladda medan du kör tekniken finns, men hur ska vi använda den?

1 MINNESANTECKNINGAR Beredningsmöte Beredning för Samhällsutveckling Tid: den 30 maj 2017 Plats: Blå, Stadshuset Närvarande: Beredningen: Carl-Axel Andersson ordf. (EP), Tommy Jönsson 1:e vice ordf. (S), Kjell-Arne Nilsson (S), Anders Sönne (EP), Lennarth Svensson (L), Birgitta Markevärn (SD), Johan von Horn (M), Agneta Norrman (M). Tjänstepersoner: Caroline Benson (beredningskoordinator). 1. Webbseminarium VTI elvägar Ladda medan du kör tekniken finns, men hur ska vi använda den? Tekniken som möjliggör kontinuerlig laddning av ett bilbatteri genom skena i vägbana eller luftledning finns redan. Under ett seminarium den 23 mars 2016 välkomnade KTH och VTI till diskussion om elvägar som en pusselbit för den fossilfria fordonsflottan. För er som vill lyssna igen följer här länk till föreläsningen: Sofia Lundberg, VTI och Peter Georén, KTH Mycket gods fraktas idag via väg, och ser ut att fortsätta så. Därmed anledning att kunna frakta hållbart på väg. Elvägar är förslag på lösning på det problemet. Mycket forskning pågår i Sverige däribland en 100 miljoner satsning. Och Sverige är i en ledande utvecklingsposition i världen. Medför därför stora exportmöjligheter. Frågor kring vem som ska äga, drifta och underhålla elvägar kvarstår. Prislapp för att elektrifiera alla riks och Europavägar är uppskattat till 120 miljarder kr. Visionen är att elvägar tillsammans med järnväg löser de transportpolitiska målen. Järnväg och elvägar står inte i motsatshet till varandra, utan bör ses som komplement. Människan har ett högt tidsvärde och elbilar där man kan ladda under tiden man kör är att föredra. Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (4) Håkan Sundelin, Viktoria Swedish ICT Håkan presenterar en genomgång om vad som sker runt om i världen inom elvägar. EU: Fabric första internationella projektet som tittar på elvägar (induktivteknik). Kommer medföra demonstration i Frankrike och Italien. Länk för den nyfikne: El in Go förstudie i Norge för att börja titta på teknik för sträckan Oslo Trondheim. Slide In Electric Road System Leds av Volvo och Svenska Energimyndigheten. Länk för den nyfikne: Elways projekt med fokus på utveckling av system för att mata fordon under färd med elektricitet för att härigenom ta bort den nuvarande begränsning som batterier innebär. Länk för den nyfikne: Vinova strategisk satsning om hur man satsar vidare efter testytor/banor? England utredning av induktiv teknik för hela landets vägbana. Demoprojekt: Sydkorea har haft elbussar i drift på en 24 km lång busslinje på allmän väg sedan Dessa laddar under drift. Satsat en halv miljard på projektet. Sydkorea och Sverige varit ledande i forskning och utveckling men nu börjar många fler aktörer bli intresserade. Björn Hasselgren, KTH Transportsystemet på längre sikt. Organiserar vi oss offentligt eller privat i övergångentill elvägar? Ofta driver privata, stark entreprenör utveckling framåt, där politik hänger på i senare skeden. Tidiga samarbeten mellan privata aktörer och politik stor förbättringspotential. Björn pratar om vikten av att organisationer positionerar sig och hänger med i utvecklingen. Vem bekostar elvägarna? Nationella vägar möjliga att ha i marknadsform; få avfarter, enklare att styra och därmed också ta betalt för av användare. Kommunala vägar är ofta mer komplexa och invävda i samhällsbyggandet och därför svårare att hantera och ta betalt för. Här föreslås istället en modell där offentlig sektor finansierar med skatter. Enskilda vägar, uppfarter, industrivägar etc. föreslås organiseras och finansieras genom privat regi.

3 3 (4) Karolina Isaksson, VTI & KTH Hållbar omställning: viktighet att ställa om till hållbart transportsystem och hur detta bäst görs. Vi har stått inför likande frågor innan (där man inte visste vilken teknik som skulle bli den nya, och bästa). Staten bestämde då att bygga ut järnvägsnätet vilket visade sig vara en god idé. Poängen är att man fattade beslutet trots oklarheter. Lagar och regler viktiga i processen men också attityder och mindset. 2. Diskussion baserat på seminariet Gruppen uppfattar det som att forskare och politiker inte skrämds av kostnaderna som en omställning till elvägar kan/kommer att medföra. Viktigt at hitta gemensamma spårvidd/system för att kunna överlappa. Elvägar ses som en nationell fråga eller tom EU-fråga, så hur ska beredningens fokus på elvägar se ut? Förslagsvis titta på lämplig lösning till våra lokala behov. Även vara förberedda och mottagliga för den nya tekniken. Men gruppen inser också att det är en stor fråga långt över vår kommun. Gruppen är positiva till elvägsträckor i kommunen. Gruppen ser en framtid för elbilar i Ängelholm. Och även om man under seminariet nämnde självladdande elbilar som framstående på lång sikt, ser gruppen att laddstolpar för elbilar kommer behövas i Ängelholm för att tillgodose det lokala behovet. Frågan kom om kommunen idag har laddstolpar för att elcyklar. Caroline ställer frågan till Ann-Kristin Wiinberg och återkopplar. 3. Lotta Skogh presenterar kommunens varudistributionen 2012 togs beslutet att en central varudistribution skulle starta. Varudistributionen infördes med målet att minska miljöpåverkan, minska mängden av tunga transporter i stadsmiljön och förbättra arbetsmiljön ute på arbetsplatser. Men även för att mer tid skulle möjliggöras till kärnverksamheten när många leveranser skulle bli ett fåtal. 90 % av varorna idag är livsmedel (råvaror, material till skolköken). Två bilar kör de kommunala leveranserna till totalt 194 leveranspunkter, med varierande frekvens. Högst leveransfrekvens har leveranserna till köken runt om i kommunen, som får leveranser 3 gånger i veckan. Tidigare fick köken dagliga leveranser och ofta mer än en leverans per dag. 29 leverantörer levererar idag till varucentralen. Skrymmande material kan levereras direkt till slutmål, t.ex. grus, brunnslock eller fotbollsmål. Avtalet sträcker sig till 2020, med möjlighet att förlänga. Varudistributionen har medfört minskade utsläpp på 42 ton per år och en 8 % sänkning av inköpskostnaden av varor. Arbete kring att minska antal leveranspunkter och utvärdera leveransfrekvens fortlöper för att ytterligare effektivisera verksamheten. Även att maximera antal leverantörer som levererar till centralen. I nya upphandlingar är varudistributionen i regel alltid tvingande.

4 4 (4) Gruppen diskuterar kring privata aktörer kan uppmanas att samarbete i liknade form för att minska transporter framförallt på Storgatan i Ängelholm. Caroline tar kontakt med Madeleine Eidmark för att förhöra sig om intresse från centrumgruppen. Hur ser regler ut för lastning på Storgatan idag? Efterföljs dem? Kan man ytterligare styra leveranserna t.ex. med lokal trafikstadgan? Idén presenteras kring en leveranscentral för privata företag utanför centrum för att minimera tunga leveranser i centrum. Små elektiska bilar fraktar godset vidare till centrum och sitt slutmål. 4. KS beslut hyrcyklar i Ängelholm I veckan skrev hd.se artikeln Därför är kommunala hyrcyklar inget för Ängelholm. Länk till artikeln: Vid anteckningarna /Caroline Benson

5 Samordnad varudistribution 1

6 Ängelholms kommun invånare 420 kvkm 500 år % av Sveriges kommuner är mindre än Ängelholm Ca 3000 anställda Ny organisation 1/ Ingår i Köper för 800 miljoner TendSign Upphandling/Avtalskatalog Proceedo Beställningssystem Raindance Ekonomisystem Hypergene - Beslutsstöd 2

7 Bakgrund Miljöprogram 2009 Minskad klimatpåverkan Öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön Mindre och lokala leverantörer ska ges möjligheter att leverera varor till kommunens verksamheter Samordna leveranser Ökad tid för kärnverksamheten 3

8 Historik Beslut i KF Uppstart av projekt

9 Projektorganisation 5

10 E-handelslösning Delprojekt 1 Upphandling sommaren 2012 Implementation hösten 2012 E-handel Certifieringsutbildning hösten 2012 Första beställningen (kockar) Skannade fakturor

11 Distributionscentral Delprojekt 2 Upphandling av transporttjänster 2013 Start Informerat ute på enheterna Lokalt åkeri Nära samarbete 7

12 Övergång till förvaltning Delprojekt 3 Utse ansvarig för E-handel & DC Systemförvaltning Fortlöpande utbildning Fortlöpande leverantörsanslutningar Hela projektet avslutades

13 Distributionscentral 194 leveranspunkter varav 42 kök 8 turer/vecka 29 leverantörer via DC Kostnad per stopp (stort 470:-, litet 195:-) Extra/expressleveranser mot extra kostnad Första året -Transportersättning Nu ca 8% lägre varupriser 9

14 Fördelar med DC Möjligheter för mindre lokala leverantörer Borttaget minsta ordervärde Flexibelt åkeri (kan hämta och lagerhålla) Egna avtal med vissa leverantörer 10

15 Tänk på Förbered organisationen Support viktigt att ha centralt Identifiera leveranspunkter GLN, objekt Tydliga avtal leveranser ska gå via DC 11

16 Utmaningar Ändra beteenden c/o adresser Meddela frånvaro för att undvika bomkörningar 12

17 Utvecklingsmöjligheter Minska antalet stopp/leveranser (genom ex.vis sambeställningar och större beställningar) Korta ledtiderna (Beställning-Leverans) 13

18 Tack för mig!

Relevanta dokument

Beredningsuppdrag Trygg och säker kommun

MINNESANTECKNINGAR Beredningsuppdrag Trygg och säker kommun Beredning: Beredning för samhällsutveckling Uppdrag: Trygg och säker kommun Tid: 27 september 2016 kl. 13:30-16:00 Plats: Stadshuset, Grå Närvarande: