Kvalitetsredovisning 2012

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Djuptjärnsskolan Katrin Andersson

2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Djuptjärnsskolans grundskola och skolbarnomsorg 4 Förutsättningar för undervisning, rastaktiviteter, samlad skoldag och fritidshemmet 4 Vilka förutsättningar har vi för att nå god kvalitet? 5 Utveckling och lärande 5 Resultat 7 Vidare utveckling och analys av resultaten 8 Elevernas ansvar och inflytande 8 Normer och värden 9 Sammanfattning 10 Kommande/fortsatta utvecklingsområden 10 2

3 Inledning Utbildningsförvaltningen i Kalix har som vision att bli Sveriges bästa skola. Med utgångspunkt i detta pågår ett långsiktigt arbete inom förvaltningen för att höja kvaliteten i skolan. Kvalitetsredovisning är en sammanställning och värdering av det arbete som gjorts under läsåret 2011/2012. Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår ifrån verksamheten i relation till nationella mål som uttrycks i läroplanen, LGR 11. Djuptjärnsskolan behöver ytterligare systematisera och dokumentera kvalitetsarbetet. Hur detta kommer att ske beskrivs längre fram i rapporten. Kvalitetsarbete är viktigt för att säkra att verksamheten lever upp till de målsättningar som finns. Ambitionen är att dokumenteringen av det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till konstruktiva samtal på skolan som involverar barn, elever, föräldrar och medarbetare. Det kommer att läggas stor vikt vid analysen av resultat och att ta fram relevanta åtgärder på organisation, grupp och individnivå. Om man inte vet vart man ska så är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme. Nalle Puh! Rektor Katrin Andersson 3

4 Djuptjärnsskolans grundskola och skolbarnsomsorg Djuptjärnsskolan ht 2012 Antal elever Skolbarnsomsorg 98 Förskoleklass 37 Grundskola 180 Djuptjärnsskolan med 216 elever utgör Djuptjärns rektorsområde. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6 samt skolbarnsomsorg. Den pedagogiska personalen arbetar i arbetslag. Eleverna vid Djuptjärnsskolan är organiserade i årskursvisa klasser. Klasserna är tvåparallelliga i fyra av sex årskurser. Skolan har få elever med annat modersmål än svenska. Förutsättningar för undervisning, rastaktiviteter, samlad skoldag och fritidshemmet? Djuptjärnsskolan byggdes på 1980-talet och ligger i centrala Kalix med närhet till skog, skidstadium med tillhörande elljusspår, skridskoplan/fotbollsplan samt närhet till slalombacke. Skolgården består av asfalterade ytor och små gräsområden för lek och spel. Skolgårdens utrustning bör ses över vid Djuptjärnsskolan. Vi har en stimulerande utemiljö i direkt anslutning till skolans område vilket nyttjas i undervisningen. I samband med att fritid och kulturnämnden tog delar av vår fotbollsplan och en klätterställning för att dra en väg till skidstadium blev vi lovade en multiarena som ersättning. Denna är nu under uppförande. Lastbryggan där matleveranser sker ligger på skolgården vilket är en risk då leverans kan ske i samband med att många elever vistas på gården. För att minska risken för olyckor har matleveransen planerats ske innan skolstart. Skolan som är över trettio år är i stort behov av renovering, anpassning till modern lärmiljö och komplettering av arbetsrum för personal. Skolans lokaler är i de flesta fall anpassade för den verksamhet som bedrivs. Man har utrustat nästan alla klassrummen med projektorer och skrivtavlor. Skrivtavlor saknas fortfarande i fyra av klassrummen. I personalrummet behöver möblerna bytas ut. Konferensrum där all personal kan samlas för konferenser saknas. Likaså saknas ett funktionellt skolbibliotek. Tillgången och kvaliteten på läromedel är i många avseenden god vid skolan. Även tillgången till datorer är tillfredsställande. All pedagogisk personal har en egen arbetsdator. Eleverna har tillgång till två datavagnar med 16 respektive 12 datorer. På lågstadiet finns ca 1 dator/5 elever i form av bärbara och någon stationär dator. Mellanstadiet har färre datorer i direkt anslutning till klassrummen, ca 2 datorer/klass. Nätverket behöver ses över. De elever som är i behov av särskilt stöd där datorn är ett hjälpmedel har fått egen dator via kommunens skoldatatek. Skoldatateket tillhanda håller bra handledning för elever, föräldrar och personal. 4

5 Fritidshemmet har ca 100 elever inskriva i skolbarnomsorgen. Lokalerna är integrerade i skolan och används under skoldagen i samverkan med skolan. För att göra lokalerna bättre anpassade har en vägg byggts i ett genomfarts rum och på så sätt fått ytterligare ett rum. Två av rummen saknar vatten, vilket är ett stort behov att få indraget. Förskoleklassen kommer under läsåret 2012/2013 ha en topp av barn, 37 inskrivna. För att kunna möta alla dessa barn och ge en bra pedagogisk miljö har lokalerna anpassats med en skjutvägg, fler torkskåp och klädhyllor. Vilka förutsättningar har vi för att nå god kvalité? Djuptjärnsskolan har innevarande läsår 12,16 lärartjänster med ansvar för undervisning, 2,30 förskollärare med ansvar för förskoleklassens verksamhet, 4,20 fritidspedagoger samt 1,5 fritidsledare. All pedagogisk personal har adekvat utbildning. Rektorsområdet har 100 % specialpedagog, uppdelad på två personer. Dessa delar på ansvaret mellan förskoleklass till år 3 och åk 4 till 6. De tre elevassistenter som jobbat under vårterminen 2012 har inför höstterminen 2012 bytts ut mot resurspedagoger för att öka kompetensen runt elever med beteende problematik. Skolan har via elevhälsoteamet tillgång till talpedagog, psykolog och kurator. Två gånger/månad samlas elevhälsoteamet (EHT) bestående av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagoger och pedagoger, för övergripande elevhälsoarbete och för prioriteringar av ärenden. Både skolsköterska och kurator har egna lokaler på enheten, där de kan utöva sin verksamhet. Elevhälsoteamets arbete behöver utvecklas effektiviseras och anpassas så att det innefattar mer förebyggande arbete. Under läsåret har implementeringen av nya Skollagen och nya läroplanen, Lgr 11 varit ett prioriterat område då det gäller fortbildning. Vid sidan om dessa implementeringsinsatser har kommunen centralt satsat på två projekt, matematiklyftet och språklyftet. I samband med de skärpta kraven i skollagen och kunskapskrav med betyg från åk 6 inleddes under läsåret samtal om att jobba som ämneslärare med mentorsuppdrag på skolan. Under senare delen av läsåret flyttade skoladministratören in i skolan vilket underlättar det administrativa arbetet. Utveckling och lärande Elevernas kunskaper skall vara väl kända hos den pedagogiska personalen så att möjligheter ges för varje elev att utvecklas optimalt. Vi försöker att fortlöpande ha gemensamma pedagogiska diskussioner vid arbetsplatsträffarna. Tyvärr är möjligheterna för förskoleklassens och fritids personal begränsade att delta regelbundet. Under detta läsår har möjligheterna att delta för förskoleklassens personal ökat eftersom delar av planeringen lagts ut på tid då konferensen ligger. Rektors pedagogiska roll är en viktig förutsättning för verksamhetens kvalité. Under läsåret har den tidigare rektorn fasats ut för att ta pension och ersatts av en ny oerfaren rektor. 5

6 Vi jobbar med att utveckla de pedagogiska planeringarna så att det blir tydliga för både elever och personal vilka förmågor som tränas och vad elever förväntas kunna. I och med ny skollag och nya läroplanen, LGR 11 har mycket arbetet ägnats åt att implementera dessa. Pedagogerna upplever att kraven på elevernas kunskap har ökat. Ökade kunskapskrav, behörighetskrav och legitimation har gjort att pedagogerna tycker att ämneslärarsystem är ett måste. Från innevarande läsår jobbar mellanstadiet som ämneslärare och lågstadiet prövar på i vissa ämnen. Lärare från mellanstadiet går ner på lågstadiet för att undervisa och möta eleverna där. Detta för att få en smidig övergång från åk 3 och lågstadiet till mellanstadiet. Ämneslärarsystemet kräver ännu tydligare att all personal är insatt i alla elevers åtgärdsprogram. Vi försöker hitta former för mötesplatser där vi tillsammans diskuterar elevernas behov. Ämneslärarna behöver i högre utsträckning ha dialog med specialpedagog och kollegor runt den enskilda eleven. Även anpassningen av uppgifter och texter behöver bli bättre. Om en elev riskerar att inte nå målen i något ämne ska ett åtgärdsprogram upprättas. I dagsläget har vi ca 19 elever med åtgärdsprogram av olika slag. Det är viktigt att kontinuerligt uppfölja och utvärdera de insatser och åtgärder man jobbar med utifrån överenskommelsen i åtgärdsprogrammet. Senare delen av vårterminen och under höstterminen 12 har arbetet med att kartlägga och systematisera alla behov och åtgärder hos eleverna. Vi har nu en plan på när och hur uppföljning ska ske. Det är viktigt att eleverna känner sig trygga och är väl förberedda inför övergångarna som de gör i skolsystemet. Förskoleklassen och förskolan (5-åringarna) byter barn ett antal gånger under våren. År 1-3 och förskoleklassen har gemensamma aktiviteter (ex. allsång, dans, temaarbete och utedagar). Under vårterminen besöker år 6 högstadieskolorna. Information vid alla överlämningar sker via överlämnandekonferenser och överlämnandedokument. Skolbarnsomsorgen riktar sin verksamhet mot värdegrundsarbete, friskvård och språk. Eleverna vistas i skolan 6 timmar redan från åk 1. För att kunna erbjuda samlad skoldag har vi organiserat dagen så att skolämnen för åk 1-2 varvas med fritidsverksamhet. Fritidspedagogerna jobbar då med praktisk matematik, språklig medvetenhet, värdegrund, friskvård och IT. Personalen upplever att samarbetet fungerar bra och elever och personal trivs. Samverkansformerna har ett stort värde i att personalen delger varandra erfarenheter från respektive ansvarsområde och på så sätt bidrar till varandras kompetensutveckling. Det ger också förutsättningar för att olika kompetenser kommer eleverna till godo. Arbetet inom arbetslagen fungerar bra. Samarbetet mellan stadierna bör förbättras och en ökad samverkan mellan arbetslagen utvecklas vidare. På Djuptjärnsskolan jobbar vi kontinuerligt med NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, ett material för No/teknik undervisning framtaget i samverkan med bl.a. Kungliga vetenskapsakademin. Arbetet sker genom iakttagelser vid laborativt arbete samt genom skriftlig dokumentation. Arbetet har fungerat bra. Vissa svårigheter med stora grupper har dock upplevts. Det har kommit en del nya lådor vilket leder till att personal som ska jobba med ämnena NO och Teknik behöver få utbildning på de nya lådorna. Vi har gjort många bra aktiviteter där eleverna har tränat sig i att planera, organisera och leda. Flera klasser har gjort skoltidningar, elever har också planerat och 6

7 genomfört trivseldagar m.m. Att få visa upp sina arbeten i sociala medier som bloggar har varit inspirerande och motiverat eleverna. Flertalet klasser har en egen klassblogg eller webbtidning. En del av aktiviteterna har genererat pengar till elevråds- och klasskassor. Deltagit i Snilleblixtarna där eleverna utifrån gamla apparater uppfunnit nya, dokumenterat och argumenterat för hur dessa ska användas. Skolan representerades på en Utvecklingsmässa i Kommunen. Resultat Verksamheten i förskoleklassen, fritidshemmet och årskurserna 1-6 ger eleverna möjligheter att utvecklas enligt läroplanens intentioner. Skolan har under våren 2012 genomfört de nationella ämnesproven i årskurs 3 i ämnena svenska och matematik och i åk 6 i ämnena svenska, engelska och matematik. Resultat åk 3 nationella prov matematik och svenska våren

8 Resultat av nationella prov åk 6 i ämnena engelska matematik och svenska En del i det goda resultatet på de nationella proven kan bero på kommunens övergripande verksamhetsutvecklare och pedagogiska ämnesträffar. En elev i åk 3 har missat flera delprov och i detta fall är åtgärdsprogram upprättat. Enligt vår analys av de sammanlagda resultaten av proven är det viktigt att vi jobbar med styrt skrivande och läsande. Eleverna behöver få strategier för läsning och hur man läser olika typer av texter, lika så gäller skrivande. Ämneslärarsystemet kommer ytterligare att öka kvaliteten på undervisningen i samtliga ämnen. Lärare som undervisar i matematik kommer att utveckla det flippade klassrummet, de kommer att tillsammans med elever göra små filmer med olika delar i matematikundervisningen. Vidare utveckling och analys av resultaten. Kvalitetsarbetet på vår skola behöver systematiseras så att verksamheten mer systematiskt och återkommande analyserar verksamhet och resultat. Detta kommer att ske genom att planera när och hur vissa delar av verksamheten kommer att analyseras närmare. Enheten kommer att följa en aktivitetskalender där man i förväg bestämt hur och under vilken tid att året olika enkäter och resultat ska följas upp. De åtgärder man tillsammans genom analyser och konstruktiva samtal med personal, föräldrar och elever kommer fram till skall sedan ligga till grund för kommande års verksamhetsplan. Den för skolan fastställda lokala verksamhetsplanen skall stämma väl överrens med de lokalpolitiskt och nationellt uppsatta målen. Enheten har följt upp all frånvaro. I de fall då det har ansetts som nödvändigt har frånvaro tagits upp i EHT för vidare åtgärd. Ett led i att jobba med ökad närvaro är att vi vid höstens föräldramöte hade en punkt som behandlade just närvaro. Elevernas ansvar och inflytande Pedagogiska planeringar ska finnas i varje ämne inför varje område. Mycket tid har lagts på utvecklande av dessa planeringar. Från centralt håll har man försökt hjälpa till i arbetet med planeringar genom att ge mallar att använda vid upprättande av pedagogiska planeringar. Dessa behöver ytterligare utvecklas så att de har fokus på 8

9 vilka förmågor eleven ska utveckla. Individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen görs för samtliga elever. Inför detta läsår då betyg kommer att införas från åk 6 har kommunen ändrat på upplägget med skriftliga omdömen, IUP och utvecklingssamtal. I slutet av terminen skriver lärarna ett skriftligt omdöme om eleven i alla ämnen, i början av nästkommande termin upprättas en individuell utvecklingsplan (IUP) som kommuniceras med vårdnadshavare, elev och lärare på utvecklingssamtalet. Kommunen har köpt in en lärplattform som är gemensam för alla grundskolor och nu även gymnasieskolan. Här dokumenteras all frånvaro, planering, skriftliga omdömen och IUP. Detta är ett bra verktyg för dokumentation och underlättar i kontakten mellan hemmet och skolan. Det är enkelt att få fram frånvarostatistik så att man på ett tidigt stadium kan fånga upp de elever som är frånvarande. Användandet av Schoolsoft är under utveckling och både personal och vårdnadshavare tränar sig hela tiden på att använda verktyget på bästa sätt. Möjligheten att påverka sitt eget lärande sker vid utvecklingssamtal och vid upprättande av individuella utvecklingsplaner samt vid planeringen av det löpande skolarbetet. De pedagogiska planeringarna ska tydliggöra för eleverna vad de förväntas kunna och vilka förmågor de ska utveckla. Eleverna får möjlighet att tillsammans med pedagogen forma undervisningen. Detta behöver utvecklas mer genom att aktivt jobba med metakognition. Eleverna deltar vid planering av sitt eget och skolans arbete bl.a. genom fungerande klassråd som förbereder till elevråd med två representanter/klass. Djuptjärnsskolans elevskyddsombud ger eleverna möjligheter att påverka skolans arbetsmiljö. Enkät genomförs inför skolans skyddsrond. Det formella inflytandet fungerar väl. Samverkan mellan hemmet och skolan är av god kvalitet. Vi har skolråd ca 4 ggr/läsår. Föräldrarepresentanterna i skolrådet är utsedda på föräldramötet i respektive klass. Normer och värden I skolan sker arbetet med normer och värden i den dagliga verksamheten. Ett särskilt fokus har lagts på värdegrundsfrågor där målet är att alla elever i det dagliga arbetet ska visa i ord och handling att de vet vad våra ledord HÄNSYN, ANSVAR och RESPEKT innebär. Vi jobbar förebyggande mot kränkande behandling och har flertalet år utbildat kamratstödjare i år 6. Fadderverksamhet förekommer mellan olika åldersgrupper i form av läxläsning, träna spel och lekar m.m. Eleverna har stor valfrihet att välja aktiviteter under fritidsvistelsen. Skolan har en fungerande likabehandlingsplan samt en likabehandlingsgrupp som snabbt kan inkallas vid behov. Stor vikt läggs just nu på att alla kränkningar ska anmälas till rektor och utredas med hjälp av den blankett som är särskilt framtagen för utredning av kränkningar. Vi har under läsåret haft flertalet elever med åtgärdsprogram utifrån sitt beteende. Fler elever är utåtagerande och har svårt med det sociala samspelet. Personal känner sig osäker hur man ska bemöta elever med svår beteendeproblematik. Därför 9

10 har vi under detta läsår haft fokus på detta område. Vi har i personalgruppen startat ett arbete i samarbete med Specialpedagogiska institutet, Vilse i skolan. Vilse i skolan utgår från en bok av Ross Greene och handlar om bemötande av elever med dessa problem. Vi har även ett arbete i samarbete med kuratorn där vi jobbar på grupp och individnivå med att förstå roller i gruppen. Arbetet för att nå fördjupad samsyn om värdegrund fortsätter i klass och personalgrupp. Sammanfattning Under föregående läsår har fokus varit på implementering av ny skollag och ny läroplan. Verksamheten på vår skola har haft fullt upp med att försöka anpassa verksamheten på bästa sätt och nå bästa möjliga måluppfyllelse. Under läsårets senare del har enheten bytt rektor. Den nya rektorn har i första hand försökt sätta sig in i rektorsuppgifterna och även försökt att organisera och anpassa lokalerna för att på bästa sätt kunna ta emot toppen av antalet elever under läsåret 2012/2013. Ett led i att skapa förutsättningar för bästa måluppfyllelse har varit att organisera lärarna att jobba som ämneslärare med mentorsansvar. Elevernas resultat har diskuterats i arbetslag och tillsammans med kommunens verksamhetsutvecklare. Jag som rektor ser med tillförsikt fram emot arbetet med att skapa Sveriges bästa skola. Rektorsutbildningen som startar till våren kommer förhoppningsvis att ge rektor verktyg att effektivare och mer strukturerat leda arbetet på vår skola och i vår kommun. Kommande utvecklingsområden Fortsatt arbete med värdegrunden grupprocesser grupp, individ och personalgrupp Ökat elevinflytande för sitt eget lärande/metakognition Fortsatt utveckling av pedagogiska planeringar (PP), Individuella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen Utökad samverkan över stadiegränserna och mellan enheterna Rektor 10