Kommunal tillväxt november 2017

Transkript

1 Kommunal tillväxt

2 Välkommen! Emelie Värja Ekonomie doktor Agenda Kommunernas intäkter Vad påverkar tillväxten Attraktiv stad Konsekvenser Bonus 2

3 Kommunernas intäkter 3

4 Offentlig sektor kommunal sektor Den offentliga sektorn i Sverige har växt över tid och de offentliga konsumtionsutgifterna i förhållande till totala har gått från 15 procent 1950 till ca 37 procent Tillhandahållandet av de offentliga tjänsterna är också oftast decentraliserat till någon grad, som i Sverige från stat till kommun och landsting/regioner. Offentliga konsumtionsutgifter 0,4 Huvudfunktioner 0,35 1. Arbeta mot effektivt resursutnyttjande 0,2 2. Fördela resurser 0,15 3. Stabilisera ekonomin 0,3 0,25 0,1 Där 1 och 2 ofta vägs mot varandra 0, Källa: SCB 4

5 Skillnader över kommunerna Skattekraft Årjäng Trelleborg Danderyd Skillnaden i skattekraft per invånare över Sveriges kommuner är stor. Tar vi en genomsnittlig skattesats på 20,75 % får: Årjäng en skatteintäkt på kr Trelleborg en skatteintäkt på kr Danderyd en skatteintäkt på kr Inkomstutjämning 2016 Årjäng kr Trelleborg kr Danderyd kr 5

6 Har inte den egna skattebasen någon effekt? Kommun A Kommun B Kommun C Kommun D Underlag för inkomstutjämning Inkomstutjämning Skatteintäkter Totala intäkter Skillnad mot medel Skillnad mot kommun med samma skattesats Skattekraft Skattesats 6

7 Vad kan en kommun göra för att påverka sina skatteintäkter? Skatteintäkter = skattebasen * skattesatsen Kommunen kan antingen höja sin skattesats eller höja sin skattebas för att påverka sina skatteintäkter Skatteintäkter Laffer-kurvan till höger, visar sambandet mellan skatteintäkter och skattesatser. = Sverige skattesats Källa: SCB Skattebasen = Medelinkomst * antalet invånare 7

8 Om vi inte kan höja skattesatsen hur ökar vi skatteintäkterna? Vi kan öka medelinkomsten i kommunen Vi kan öka antalet invånare i kommunen Men hur skapar vi tillväxt? Kartan till vänster visar tillväxten i medelinkomsten mellan perioden , kartan till höger visar perioden Mörkare färg = högre tillväxt 8

9 Vad påverkar tillväxten Teori och empati 9

10 Teorier om tillväxt Neoklassiska tillväxtmodeller (Solow) Teknisk utveckling är drivkraften bakom tillväxt men exogen Faktiska investeringar > nödvändiga kortsiktig tillväxt Endast arbetskraftsbesparande teknisk utveckling leder till tillväxt Faktiska investeringar = nödvändiga steady state Endogena tillväxt modeller (Romer) Här är det viktig att förstå de ekonomiska drivkrafterna bakom de teknologiska framstegen, vi kan påverka den tekniska utvecklingen genom exempelvis utbildning och skattepolitik 10

11 Satsa på elitidrott och skapa tillväxt? Sports and Local Growth in Sweden: Is a Sports Team Good for Local Economic Growth? Får kommunen tillbaka något i form av ökade skatteintäkter? Mäter både medelinkomsten och nettoinflyttningen Data: Samtliga kommuner med oförändrade gränser mellan Kontrollvariabler: Allt som är konstant över tid samt, Grannkommuners tillväxt, Medelinkomst, Befolkningstäthet, Arbetslöshet, skattesats, utbildningsnivå, andel yngre, andel äldre, kommunala utgifter, utjämningsbidrag och slutligen finns det ett lag i SHL, eller Allsvenskan 11

12 Satsa på elitidrott och skapa tillväxt? Resultatet från studien blev nej, vad kan detta bero på? Alternativkostnaden; satsar man inte på elitidrott kan man satsa på andra saker som minskade barngrupper, förbättrad äldreomsorg Substitution; ett hushåll har en relativt konstant andel av sin disponibla inkomst som går till just fritidsaktiviteter. Istället för att gå och bowla går man nu på hockey, inga nya pengar tillförs då till den lokala ekonomin Läckage; en elitidrottsman har en kort karriär och hög sparkvot de kan ha familjen på annan ort. Detta kan sättas emot en servitris på en bowlinghall där större andel spenderas lokalt vilket innebär en ökad multiplikator. 12

13 Satsa på elitidrott och skapa tillväxt? Invändningar: 1. Stora kommuner påverkar för mycket 2. Går inte att fånga i denna modellen 3. Arenor borde vara med, det är de som har effekt 4. Nu klumpar du ju ihop kommuner som har i näst högsta ligorna 5. Det är skillnad på lag som håller sig kvar och som hoppar in och ut 6. Går inte att fånga med en dummy 7. Ni kan inte kontrollera med inom kommunen för lite variation 8. I våran kommun är det annorlunda 13

14 Omfördela resurser mellan olika verksamhetsområden, kan detta skapa tillväxt Pågående studie; The Composition of Local Government Expenditure and Growth: Empirical Evidence from Sweden Vi håller intäkterna konstanta, kan kommunen med dagens resurser öka sin tillväxt genom omfördelning mellan olika verksamhetsområden så som infrastruktur, barnomsorg, skola äldreomsorg? Finns indikationer på att ökade utgifter för barnomsorg och äldreomsorg korrelerar positivt med tillväxten i medelinkomsten - Om mina barn har de bra på förskolan, och mina föräldrar blir väl omhändertagna inom äldrevården då kan jag arbeta mer, fokusera mer och bli mer produktiv. Infrastruktur, ses som en produktiv utgift, men tar den över för mycket finns indikationer på negativ korrelation med tillväxten. 14

15 Vad spelar roll för en attraktiv stad? Ej påverkbara Som vi såg ovan påverkar grannkommunernas tillväxt också tillväxten i kommunens befolkning. Kommuntypen, där storstäder och förorts/pendlingskommuner ökar mest. Kommuner med lägre skattekraft idag växer snabbare än kommuner som har högre skattekraft idag Påverkbara Tittar man på forskning är arbete en viktig del, ett bra företagsklimat är en viktig orsak till ökad befolkning. Kriminalitet har också setts som en viktig faktor, hög kriminalitet ger minskad befolkningstillväxt. 15

16 Kommunal tillväxt? Kommunal tillväxt handlar i grunden om att utveckla välfärden, vilket kan göras med ökade resurser, så det är en del. Men det finns andra dimensioner Tillväxt i lycka Hållbar ekologisk tillväxt Social tillväxt. Handlar i grunden om att skapa en attraktiv stad 16

17 Vad gör en stad attraktiv? 17

18 Tio områden som verkar spela stor för attraktivitet och tillväxt för en stad eller region 18

19 Tio områden som verkar spela stor för attraktivitet och tillväxt för en stad eller region Human- och intellektuellt kapital - Mäter utbildningsnivå och skolornas resultat samt innovation och FoU i företag (5 indikatorer) Teknologisk beredskap och mottaglighet - Mäter tillgång till internet och datorer (4 indikatorer) Ekonomisk styrka och magnetismekonomisk tillväxt, köpkraft hos invånarna, produktivitet m.m. (7 indikatorer) Företags- och affärsklimat Företagsklimat, attityd till företagande m.m. (Svenskt näringsliv. (4 indikatorer) Kostnadsläge- Levnadskostnad, kostnad periodkort (2 indikatorer) Hälsa, trygghet och säkerhet- Sysselsättning inom hälso- och sjukvård, patientupplevd kvalitet, kriminalitet segregation ( 5 indikatorer) Demografi och livskvalitet- kulturellt mångfald, livskvalitet, andel i arbetsför ålder (5 indikatorer) Hållbarhet och miljö klimat, återvunnet avfall m.m. (4 indikatorer) Global tillgänglighet- Internationella besökare, hotellrum, tillgång till flygplats (6 indikatorer) Transport och infrastruktur- Offentliga kommunikationer, antal taxibilar/inv., boende nyproduktion m.m. (4 indikatorer) 19

20 Attraktiviteten syns i ekonomiska termer - Korrelation mellan summan av variabler och tex produktivitet (GDP/sysselsatt) 1200 Toronto San Fransisco Stockholm 1000 Chicago Tokyo Sydney 800 Overall CoO Score New York Paris Beijing Los Angeles Kuala Lumpur Moscow 600 y = 21,177x + 577,92 R² = 0,6494 Istanbul Johannesburg Mumbai Productivity Score (GDP/employment) 20

21 Korrelation även bland svenska kommuner CoO värde i relation till lönesumma/sysselsatt (rankad) Halmstad Varberg Malmö Stockholm Härryda Göteborg Falkenberg CoO värde Lidköping Tingsryd Svenljunga 500 y = 5,0759x + 725,81 R² = 0, Lönesumma/sysselsatt (rankad) 21

22 Stockholm, Göteborg och Malmö Intellektuellt kapital och innovation Teknologisk bedredskap och mottaglighet Transport och infrastruktur Global tillgänglighet Ekonomisk styrka och magnetism Hållbarhet och miljö Företags- och affärsklimat Demografi och livskvalitet Kostnadsläge Hälsa, trygghet och säkerhet Malmö Göteborg Stockholm 22

23 Indirekt global jämförelse Malmö relativt Göteborg och Stockholm i den svenska studien Stockholm relativt globala städer (totalt 30) i den globala Cities of Opportunity Det går som tidigare nämnt inte att direkt jämföra de olika spindeldiagrammen eftersom de utgår från olika grupper av städer och variablerna inte är exakt lika även om de 10 indikatorerna är desamma. Diagrammen kan dock ge en viss vägledning eftersom Stockholm är med i båda studierna. Om vi tex tittar på Hälsa, trygghet och säkerhet, så presterar Stockholm bäst av de 30 städerna inom detta område i den globala studien. Detta indikerar att Malmö ur ett internationellt perspektiv borde komma bättre ut i indikatorn Hälsa, trygghet och säkerhet även om Malmö kommer dåligt ut i en svensk jämförelse, vilket i sig inte gör problemet mindre. 23

24 Finns mycket att vinna för många Lönesumma Intellektuellt kapital och innovation Teknologisk bedredskap och mottaglighet Transport och infrastruktur Global tillgänglighet Ekonomisk styrka och magnetism Hållbarhet och miljö Företags- och affärsklimat Demografi och livskvalitet Fastighetspriser Kostnadsläge Hälsa, trygghet och säkerhet Malmö Göteborg 24

25 Tillväxten och demografisk utveckling Konsekvenser 25

26 Försörjningskvoten Försörjningskvot = ܤ ݐݐ ݏ ݏݏݕݏ ݐݐ ݏ ݏݏݕݏ Försörjningskvot (ålder) = ܤ 0 19, 65 + ܤ Med utgångspunkt i kommunens befolkningsutveckling/-tillväxt står kommunen liksom många andra inför stora utmaningar framöver. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre samtidigt som vi har många barn och därmed en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år 2035 om kostnadsökningen endast tillåts komma från demografin. 26

27 Kostnadsutveckling i verksamheten Grundskola Gymnasieskola Förskola och pedagogisk omsorg Äldreomsorg Funktionshindrade Övrigt Totalt Index (2016 = 100)

28 Konsekvenser En ökad försörjningskvot i riket ökade kostnader i förhållande till intäkter i kommunerna. 300% Möjliga Lösningar 250% Skattehöjning (5kr) Effektivisering (1%) Höja avgifter Sänka ambitionsnivån Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 200% 150% 100% 50% 0%

29 Effektiviseringspotential I ESO-rapporten Mer än tur i struktur I effektivare verksamheter kan utföra: samma arbete till en lägre kostnad mer och/eller bättre verksamhet till samma kostnad Enkel modell utan struktur procents effektivisering Modell med hänsyn taget till struktur procent. Tidiga insatser - ett helt eget seminarium 29

30 Bonusmaterial 30

31 Nobelpriset i ekonomi Namn: Richard Thaler Ämne: Beteendeekonomi Vinner priset då han ger nya insikter i hur psykologi påverkar ekonomin och får personer att fatta ej rationella beslut Kan bygga system för att hjälpa personer fatta bättre beslut. 1 Hinder Kreditkort hög ränta men har ändå pengar på ett sparkonto med låg ränta 2 3 Mental Social Man vill ej sälja en aktie under sitt inköpspris trots att det är rationellt Vi värderar rättvisa The Ultimatum game 31

32 The Ultimatum game Två och två Bestäm vem som är person A och person B Ni har nu 100 kronor som skall fördelas mellan er Person A bestämmer fördelningen Person B väljer om hen vill acceptera erbjudandet Om person B nekar får ingen någonting Om person B tackar ja erhåller ni den summan som person A bestämt. 32

33 Vill du veta mer? Kontakta mig gärna Emelie Värja Läs mer på: Följ oss på 2017 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, refers to PricewaterhouseCoopers i Sverige AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.