Cykelplan Gatuförvaltningen augusti 2010

Transkript

1 Gatuförvaltningen augusti 2010

2 2

3 Cykelplan Varbergs kommun Gatuförvaltningen Projektledare: Handläggare: Sakkunniga: Jan Olof Söderström Madeleine Djupdahl Andreas Lindqvist Bertil Svensson 3

4 Innehållsförteckning Förord 4 1 Inledning Begreppsförklaringar Bakgrund Omfattning Syfte Mål Genomförande 5 2 Allmänt Cykel som transportmedel Trafiksäkerhet Tillgänglighet Miljö och hälsa Drift och underhåll Belysning Service 11 3 Dagens situation Dagens cykelnät Trafiknätsanalys Cykeltrafikflöden i centrala Varberg Cykeltrafikolyckor i Varbergs stad Strategi för Varbergs framtida cykelvägnät Cykelvägnät utanför staden Cykelvägnät i staden 19 5 Förslag till cykelplan för perioden Prioritering av nya länkar i cykelvägnätet Kattegattleden Finansiering Slutsatser 35 6 Samråd Remissvar med kommentarer 35 Referenser 37 Bilaga 1 Kartor 39 Bilaga 2 Inkomna synpunkter 59

5 1 Inledning 1.1 Begreppsförklaringar Cyklist i detta dokument används begreppet cyklist som samlingsbegrepp för både cyklande och förare av moped klass II. Cykelfält ett särkilt körfält som genom vägmarkering anvisas för cyklande och förare av moped klass II. Cykelbana/Cykelväg En väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. 1.2 Bakgrund Gatuförvaltningen fick i uppdrag av gatunämnden i maj 2005 att upprätta en Plan för utbyggnad av nya gång- och cykelbanor. Planen redovisades för gatunämnden i maj Avsikten med planen 2006 var att uppdatera den med c:a 5 års mellanrum. Föreliggande cykelplan är en uppdatering av cykelplanen från Omfattning Cykelplanen omfattar förslag till utbyggnader av nya cykelvägar och förbättringar av det befintliga cykelvägnätet. I planen har listan över prioriterade objekt reviderats med hänsyn till att en del objekt har genomförts och att nya önskemål om utbyggnader kan ha framkommit. Planen har även kalibrerats mot kommunens nya översiktsplaner (ÖP 2010). Den nya cykelplanen avses gälla under en 5-årsperiod, d.v.s. fram till år Syfte Syftet med cykelplanen är att den ska vara ett underlag för olika former av planeringen i kommunen. Cykelplanen kan också utgöra underlag för drift- och underhållsåtgärder och innehåller målsättningar för såväl byggande av nya cykelvägar som förbättringar av befintliga cykelvägar. Planen utgör därför även underlag för framtagande av budgetar på årsbasis. 1.5 Mål Cykelplanen ska skapa förutsättningar för ett väl fungerande, trafiksäkert och hållbart cykelvägnät så att kommunens invånare kan ta sig fram på säkra, attraktiva och lättillgängliga cykelvägar. Planen innehåller förslag till utbyggnad av nya cykelvägar och förbättringar av befintligt cykelvägnät. Detta förväntas leda till att invånarna i ökad utsträckning väljer cykeln som transportmedel och att antalet olyckor med cyklister inblandade minskar. 1.6 Genomförande Cykelvägnätet i kommunen berör flera olika väghållare. Kommunen, staten och vägföreningar/vägsamfälligheter har ett ansvar för drift och underhåll av cykelvägarna. Tillsammans har man även ett ansvar för att förbättra förhållandena för cyklister och medverka till att genomföra de åtgärder som föreslås i planen. Förutom utbyggnad av nya cykelvägar kan det handla om att förbättra skyltning, målning och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Speciellt gäller detta i konfliktpunkter med dokumenterad förhöjd olycksrisk. 5

6 Människan är mer medveten om risken att skadas i höjdled än i sidled. En människa som blir påkörd av en bil, som rör sig i 50 km/h, kan sägas motsvara ett fritt fall från tredje våning. 6

7 2 Allmänt 2.1 Cykeln som transportmedel Att transportera sig med cykel är konkurrenskraftigt upp till c:a 5 km. Generellt sett är mellan 70 och 80 procent av alla bilresor i tätorter kortare än 4 km. Detta borde innebära att det finns en stor potential för ökad cykeltrafik. För Varbergs del innebär detta, att både centralorten och serviceorterna i kommunen har goda förutsättningar för cykeltrafik. En serviceort är en tätort som svarar för den kommersiella och offentliga servicen i området. De tätorter som räknas som serviceorter är Bua/Väröbacka, Kungsäter, Rolfstorp/Skällinge, Tvååker och Veddige. 2.2 Trafiksäkerhet Allmänt Risken att skadas i trafiken kan delas in i två begrepp; sannolikhet för att råka ut för en olycka och vad olyckan kan leda till för konsekvens. Sannolikheten är kopplad till exponeringen, d.v.s. den mängd trafik, som trafikanten utsätts för. Konsekvensen (eller skadeföljden) är den grad av skada som trafikolyckan leder till. Det finns en stark koppling mellan fordonshastighet och skadeföljd vid en krock. På motstående sida visas krockvåldskurvor som beskriver risken för oskyddade trafikanter och bilister vid olika typer av kollisioner med fordon i relation till den hastighet som fordonet har. Den blåa kurvan beskriver risken för en oskyddad trafikant att dödas vid kollision med en bil och de svarta kurvorna beskriver risken för bilister att dödas vid kollison med andra fordon. På motstående sida visas även en illustration av hur människan uppfattar risker i höjd- respektive sidled. Cyklister är en olycksdrabbad trafikantgrupp. Per cyklad kilometer är risken för en cyklist fem gånger högre än en bilists risk per körd kilometer. Många cykelolyckor är singelolyckor. Vanliga orsaker till dessa olyckor kan vara brister i cykelvägens utformning, underhåll och skötsel. Mörkertalet när det gäller singelcykelolyckor är troligen stort eftersom många sådana olyckor aldrig rapporteras. Flertalet skadefall inträffar på lokalgator och på cykelvägar. För att minska risken för olyckor bör befintliga och nya cykelvägar utformas enligt gällande råd för utformning. Olyckor mellan motorfordon och cyklister får ofta stora konsekvenser. Detta beror naturligtvis på att cyklisterna inte tål det yttre våld som ett motorfordon kan vålla vid en kollision. Mörkertalet är inte så stort när det gäller denna typ av olyckor eftersom olyckorna oftast rapporteras. Dessa olyckor sker ofta i korsningar mellan cykelvägar och gator, s.k. cykelpassager. För att minska olycksrisken är det viktigt att utforma korsningarna på ett tydligt sätt för cyklister och motorfordon. Hur korsningarna utformas beror på de lokala förutsättningarna, trafikens storlek och fördelning, siktförhållanden samt om och hur cykeltrafiken är separerad fram till korsningen. Det är även viktigt att cykelpassagerna har belysning så att bilisterna kan se cyklisterna i god tid Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik Staten har pekat ut två övergripande mål i Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik. Dessa mål är att cykeltrafiken ska bli säkrare samt att cykeltrafikens andel av resorna ska öka. För att nå ut med dessa mål krävs satsning på cykeltrafik i kombination med en medveten 7

8 samhällsplanering. Risken med en ökad cykeltrafik är att fler cyklister dödas eller skadas. Den nationella cykelstrategin har sin utgångspunkt i nollvisionen och bygger på åtgärder som medför ökad trafiksäkerhet. Detta är även Gatuförvaltningens ambition i den här planen för nya gång- och cykelbanor Trafiklagstiftning I nu gällande trafiklagstiftning gäller följande: Cyklister ska färdas på cykelbana, cykelväg eller cykelfält om detta finns. När cykelbana saknas får cyklist använda sig av vägren eller körbana (enligt trafikförordningen 3 kap. 6, 12 ). Gångbana är reserverad för gående, där får inte cykel eller moped framföras. När cyklist kommer in på en gata eller väg från cykelbana har cyklisten väjningsplikt (trafikförordningen 3 kap 21). Cyklisten ska alltså i god tid före passage sänka hastigheten eller stanna, och får endast köra vidare om det kan ske utan fara eller hinder. Detta gäller även om passagen är markerad som cykelöverfart. När en bilförare närmar sig en cykelpassage har bilförare skyldighet att anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklister som är ute på cykelöverfarten. När en bilist har svängt i en korsning (eller ut ur en cirkulationsplats) och ska passera en cykelpassage, ska bilisten köra med låg hastighet och ge cyklande och mopedister klass II, som är ute på eller just ska ut på cykelöverfarten, tillfälle att passera. Den 1 januari 2005 tillkom en lag för att minska antalet dödade och skadade cyklister. Lagen säger att alla som färdas på cykel och är under 15 år ska använda cykelhjälm (enligt trafikförordningen 6 kap. 4a ). Transportstyrelsen har lagt fram ett förslag till ändrade trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor. Bestämmelserna om cykelöverfarter föreslås ändras så att: Väjningsplikt införs för fordonsförare som korsar en cykelöverfart. Väjningsplikt inte ska gälla för cyklister och förare av moped klass II som färdas på en cykelöverfart. Cykelöverfarter får beslutas genom lokala trafikföreskrifter under förutsättning att de har en viss utformning eller är bevakade. Bestämmelserna om hur cyklande eller förare av moped klass II ska bete sig innan de färdas ut på en cykelöverfart ändras så att de ska sakta ned och ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig överfarten Varbergs kommun Varbergs kommun har liksom andra kommuner tillgång till STRADA:s uttagsklient, (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), som staten tillhandahåller. Detta är ett nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Innehållet i STRADA bygger på inrapportering från polis och sjukvård. I Varberg rapporterar både polisen och 8

9 sjukvården olyckor sedan år Risken finns ändå att cykelolyckor inte inrapporteras. Orapporterade cykelolyckor är troligtvis främst singelolyckor. 2.3 Tillgänglighet och framkomlighet I städer och i större tätorter kan cykeln ofta konkurrera med både bil och kollektivtrafik för dörr-till-dörr-resor. Detta beror på att cykel är ett fordon med hög tillgänglighet. Cyklister är dock känsliga för förändringar som är energikrävande eftersom cyklisten är sin egen motor. Samtidigt är tidsaspekten mycket viktig för cyklisten. Bra standard värderas högt av cyklisten. Det är därför viktigt att planera för cykelbanor som innebär korta förbindelser. Omvägar är energikrävande och risken finns att omvägen väljs bort för den snabba och mindre trafiksäkra bilvägen. Stora höjdskillnader är ett annat exempel som kan ha negativ effekt på cyklistens framkomlighet. För att cyklisten ska kunna hålla jämn och god hastighet är det också viktigt att försöka planera bort onödiga stopp Enkelriktning Enkelriktningar på gator är ett problem för cyklisternas framkomlighet, eftersom de tvingas välja andra, längre vägar. Detta problem kan man dock undkomma genom att ordna en separat cykelbana. Alternativt kan man skylta upp att motorfordonstrafik förbjuden. Detta gör det möjligt för cykeln att färdas mot fordonstrafikens färdriktning. Detta kan göras om utrymme finns och det är låga hastigheter och låg trafikvolym på gatan samt att det inte innebär andra problem t.ex. med parkeringsplatser. Enkelriktade cykelbanor är ur säkerhetssynpunkt bättre än dubbelriktade banor. En dubbelriktad cykelöverfart innebär ökade olycksrisker genom att trafiksituationen blir mer komplicerad. Därför krävs det att stor omsorg läggs på utformningen av korsningarna mellan cykeltrafik och biltrafik. Dubbelriktade cykelbanor ger dock bättre kontinuitet och högre framkomlighet. I Varberg är alla cykelbanor upplåtna för dubbelriktad cykeltrafik Barriärer Tillfälliga avstängningar och trafikregleringar (t.ex. enkelriktning) är ett hinder för cyklisten. Det finns även andra, mer tydliga barriärer som ställer till med problem för cyklister. Järnvägsspår och gator med stora trafikflöden och höga hastigheter är exempel på detta. För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten kan det i vissa fall vara lämpligt att bygga en planskild korsning. Olämpligt lokaliserade eller dåligt utformade planskildheter kan dock leda till att de inte används. Planskildheter är endast trafiksäkra om de är naturligt att använda. Om planskildheten känns otrygg leder det till minskad användning. 2.4 Miljö och hälsa Det finns många fördelar med att cykla. Jämfört med andra transportmedel är cykeln både energisnål och miljövänlig. Den medför inga utsläpp och förorsakar inget buller. I jämförelse med bilen är cykeln c:a 30 gånger energisnålare per personkilometer. Att cykla ger motion och förbättrad hälsa. Syreupptagningen ökar, benskörheten minskar och kolesterolhalten i blodet sjunker. Cykeln är dessutom billig att äga och använda. 9

10 10

11 2.5 Drift och underhåll Drift och underhåll har stor betydelse för framkomligheten, tillgängligheten och säkerheten. Samtidigt som Varbergs kommun valt att satsa på utbyggnad av cykelbanor har Gatuförvaltningen prioriterat drift och underhåll av de befintliga cykelbanorna. Ambitionen är att snöröjningen och halkbekämpningen ska ske på cykelvägnätet före gatunätet. 2.6 Belysning Cykelbelysning Att se men framförallt synas är viktigt för cyklisterna. Cyklisternas olycksrisker i mörker är mellan 4 och 5 gånger högre än i dagsljus. Dagens lagstiftning ställer endast krav på att cykeln ska ha belysning för att synas. Det finns inget krav på att kvaliteten på en cykels belysning ska vara sådan att cyklisterna ska kunna se. Förekomst och användande av cykelbelysning är för låg. Modern belysning med LED-lampor som drivs med batteri i stället för dynamo har dock medfört en viss ökning av användandet av belysning Belysning på cykelvägar För att öka trafiksäkerheten bör cykelvägarna vara belysta, speciellt i större tätorter eller där cykelvägen är så lokaliserad att den kan kännas otrygg att använda under mörker. Där cykelvägar korsar bilvägar bör korsningen alltid vara ordentligt belyst. På dessa platser är det speciellt viktigt att belysningen även lyser upp cykelvägens tillfart till korsningen så att bilisterna kan se cyklisterna i god tid. 2.7 Service Cykelparkeringar Goda parkeringsmöjligheter för cykeln vid resans slut är väsentligt. Cyklisten vill ha en parkeringsplats så nära slutmålet som möjligt och platsen bör skydda mot väder, skadegörelse och stöld. Behovet av parkeringsutrymmet för en cykel är litet. På parkeringsplatsen för 1 bil får det plats nästan 20 cyklar. Behovet av cykelparkering tillgodoses ofta på gatu- och allmän platsmark. Men fastighetsägare måste också ta ansvar för detta och anordna cykelparkeringar på kvartersmark. Exempel på en välordnad cykelparkering syns överst på motstående sida Vägvisning och karta För att underlätta cykelåkande behövs även information om cykelvägnätet. Sammanhängande vägvisning är en viktig del av cykelvägnätets service så att cyklisten lätt hittar sina mål. Cykelvägnätet i Varbergs centralort har försetts med vägvisning med uppgifter om viktiga mål och avstånd till dessa. Under kommer en cykelreseplanerare att tas i drift i kommunen. Med hjälp av cykelreseplaneraren, som nås via internet, kan man planera sin cykeltur genom att t.ex. ta fram snabbaste eller säkraste vägen mellan start och mål och skriva ut en färdvägsbeskrivning för den valda rutten. Exempel på hur cykelreseplaneraren ser ut för en cykelresa i Göteborg framgår av figuren längst ned på motstående sida. Cykelreseplanerare för Stockholm/Göteborg/Malmö kan nås via trafiken.nu på internet. Att kunna tillhandahålla en cykelkarta är en annan viktig service till cyklisterna. Varbergs kommuns cykelkarta uppdaterades senast år

12 Cykelvägar 2010 i Varbergs kommun Cykelleder: Cykelspåret Ginstleden Åkullaleden Kattegattleden Befintliga cykelvägar: Separata cykelvägar Cykling i blandtrafik Gatuförvaltningen Jan Olof Söderström Skala 1: ,5 5 Km

13 3 Dagens situation 3.1 Dagens cykelvägnät Dagens cykelvägnät är ganska väl utbyggt i Varbergs stad. Utanför staden saknas många viktiga länkar för att t.ex. binda samman tätorterna på landsbygden. I hela kommunen finns det idag c:a 15,4 mil separata cykelvägar. Av dessa ligger c:a 8,3 mil i själva staden. I kommunen finns det ett antal speciella cykelstråk. Stråken går både på cykelvägar och på vägar med ringa biltrafik. Stråken är företrädesvis av turist- eller motionskaraktär. De stråk som finns idag är Cykelspåret, Ginstleden och Åkullaleden. Planering av en ny bilfri cykelled genom Halland, Kattegattleden, påbörjades under Leden startar i Helsingborg och slutar i Göteborg och skall dras kustnära. Region Halland ansvarar för projektet och leden beräknas vara i bruk före En stor del av sträckningen sammanfaller med Ginstleden. På motstående sida visas en kartbild över hela kommunen med alla nuvarande cykelvägar markerade. Även cykelstråken finns markerade i bilden. Under perioden deltar Varbergs kommun i ett EU-projekt som heter Nordiska cykelstäder. I projektet ingår 11 kommuner, 5 svenska, 4 danska och 2 norska. Huvudsyftet med EU-projektet är att hitta metoder för att stimulera till ökat cyklande. I projektet ingår flera arbetsområden. Varbergs kommun är med i arbetsgrupperna för cykling till arbetsplats och trafiksäkerhet för cyklister. Sedan 2006 har ett antal nya cykelvägar byggts. En del av de nya cykelvägarna har byggts i samband med exploateringar av bostadsområden som t.ex. delar av Brearedsområdet. Större cykelvägar t.ex. utmed allmänna vägar på landsbygden redovisas nedan. Genomförda utbyggnader av nya cykelvägar under de senaste åren Ny cykelbana har byggts utmed Videbergsvägen mellan Bua och Ringhals. Ny cykelbana utmed första delen av Strandbackavägen i Träslövsläge har byggts ut. Cykelbana mellan Hunnestad och Göthriks skola byggdes ut under Cykelbana utmed den nya sträckan av Österleden. Under 2009 påbörjades ett antal nya cykelvägar som blir färdiga under I redovisningen av dagens cykelvägnät har alla dessa cykelvägar redovisats som befintliga cykelvägar och vilka det är redovisas nedan. Pågående utbyggnader av nya cykelvägar Under 2009 byggdes en cykelväg utmed Industrivägen från Värö Bruk och fram till Ginstleden i Limabacka väster om Västkustbanan. Färdig i början av Under bygger Vägverket cykelväg från 200 m norr om bron över Viskan och norrut fram till GC-tunneln under Västkustbanan. I slutet av 2009 påbörjades utbyggnad av cykelväg utmed Prästgårdsvägen i Tvååker. I slutet av 2009 påbörjades utbyggnad av cykelväg från Breared till Almers skola. 13

14 Göingegården Farehammarsviken Kvarnagården Fågeltorn Tpl Varberg Centrum Holmagärde Brunnsbergs k:a Skultagården Hamn VARBERG Träslöv Skrivareklippan Varbergs k:a Träslövs k:a Hagadal Lunden Nygrannes Apelvikshöjds k:a Subbe fyr Apelviken Apelviken Jonstaka Nygård Cykelvägar 2010 i Varbergs stad Södra Näs Yttregård Befintliga cykelvägar: Separata cykelvägar Cykling i blandtrafik Rödskär Vare Gatuförvaltningen Jan Olof Söderström Skala 1: ,5 1 Km Svartskär Träslövsläge Bengtsgård

15 Kommunen har prioriterat utbyggnader av cykelvägar till framför allt skolor men även andra viktiga målpunkter. I samband med exploatering av nya områden ställs krav på utbyggnad av cykelvägar i de nya områdena och i anslutning till dessa. Trots detta saknas det länkar som gör cykelnätet mer komplett och trafiksäkert. På motstående sida visas en bild över cykelvägarna i staden. 3.2 Trafiknätsanalys för Varbergs stad 2008 I juni 2008 presenterades en trafiknätsanalys för Varbergs stad för Gatunämnden. I trafiknätsanalysen redovisas en kartläggning av trafiknätet i staden sett ur olika trafikanters perspektiv. Analysen visar på var det finns brister i dagens trafiknät och vad som kan göras för att förbättra nätet. Ett förslag i analysen handlar om att anpassa hastigheterna i bilvägnätet så att korsningspunkter med gående och cyklister blir så trafiksäkra som möjligt. Nedanstående bild är hämtad från trafiknätsanalysen. 15

16

17 3.3 Cykeltrafikflöden i centrala Varberg Under åren har mätningar av cykeltrafiken på viktigare cykellänkar i centrala staden utförts. Sedan hösten 2009 pågår nya mätningar av cykeltrafiken. Aktuella cykeltrafikflöden redovisas i figuren på motstående sida. 3.4 Cykeltrafikolyckor i Varbergs stad Under inträffade totalt 56 cykelolyckor i Varbergs kommun. Två olyckor var dödsolyckor och 11 olyckor resulterade i svåra skador. Resterande 43 olyckor medförde lindriga skador. I staden inträffade 49 cykelolyckor varav 8 med svåra skador. Se bild nedan. 17

18 Göingegården Farehammarsviken Kvarnagården Fågeltorn Tpl Varberg Centrum Holmagärde Brunnsbergs k:a Skultagården Hamn VARBERG Träslöv Hagadal Träslövs k:a Skrivareklippan Varbergs k:a Lunden Nygrannes Apelvikshöjds k:a Subbe fyr Apelviken Cykelplan Cykelstomnät Apelviken Södra Näs Jonstaka Nygård Yttregård Cykelväg i stomnätet Allmänt/Handel/Idrott Skola Rödskär Vare Gatuförvaltningen Jan Olof Söderström Skala 1: ,5 1 Km Svartskär Träslövsläge Bengtsgård

19 4 Strategi för Varbergs framtida cykelvägnät 4.1 Cykelvägnät utanför staden Kommunen har prioriterat utbyggnader av cykelvägar till framför allt skolor men även andra viktiga målpunkter. Utanför staden saknas det viktiga länkar som binder samman tätorterna och cykelnätet på landsbygden är därför inte komplett och trafiksäkert. En utbyggnad av cykelvägar utmed de större allmänna vägarna binder samman tätorterna och ger möjlighet för ett ökat cyklande som samtidigt kan medföra en minskning av biltrafiken. Utefter de större vägarna drar sig många idag för att ge sig ut i den farliga trafikmiljön. En utbyggnad av en cykelväg utmed en allmän väg medför en påtagligt förbättrad trafiksäkerhet både för cyklister och för bilister. Det är svårt att beskriva i förväg hur stor nytta en viss utbyggnad ger men erfarenheter visar att ökningen av cyklister kan bli betydande. 4.2 Cykelvägnät i staden Stomnät och lokalnät Cykelvägnätet är väl utbyggt i staden. Fortfarande saknas dock en del viktiga länkar i nätet. Trafiknätsanalysen från 2008 pekar ut en del viktiga brister. För att förbättra cykelvägnätet i staden behövs ett stråktänkande så att viktigare cykelvägar kan förbättras med avseende på säkerhet och framkomlighet. Ett sätt att åstadkomma detta är att klassificera cykelvägarna i stomvägar och lokalvägar. Stomvägnätet bör vara kontinuerligt och lättorienterat d.v.s. tydligt skyltat. Det ger bra färdhastighet med god komfort för de cyklister, t.ex. arbetspendlare, som färdas längre sträckor. Kortare cykelresor i närområde sker på lokalnätet som kan utgöras av både cykelvägar och lokala gator med låg biltrafik. I lokalnätet är färdhastigheten med cykel lägre. Hela cykelnätet ska vara säkert för alla som färdas i det Stråk och målpunkter i staden Markering av viktiga målpunkter i staden underlättar för identifiering av ett antal cykelvägar som är lämpliga att ingå i ett stomnät. I figuren på motstående sida redovisas viktiga målpunkter som skolor, idrottsanläggningar och centrumfunktioner samt ett förslag till indelning av cykelvägnätet i stomvägar Åtgärder i det befintliga cykelvägnätet Cykelplanens huvudsakliga inriktning är att föreslå utbyggnader av nya cykelvägar. En analys av föreslaget stomnät så som det visas på motstående sida pekar på att det saknas en del viktiga delsträckor t.ex. utmed Västkustvägen på östra sidan söderut från Hagarondellen till i höjd med Almers skola. Det finns även ett behov av att även utföra förbättringar i det befintliga cykelvägnätet, bl.a. i korsningar. Trafiknätsanalysen från 2008 visar på en del av bristerna. Trafiknätsanalysen pekar ut vilka åtgärdsbehov som finns och hur bristerna kan förbättras. Förslaget till stomcykelvägar medför ett behov att förbättra vissa av stomlänkarna så att stomnätet ger en god kontinuitet och komfort för cyklisterna. Komplettering med cykelparkeringar vid hållplatser för buss/tåg är viktigt så att kombinationen cykling kollektivtrafik underlättas. 19

20 5 Förslag till cykelplan för perioden Prioriteringsprinciper Kriterier för prioritering För att kunna prioritera utbyggnaden av nya cykelvägar i Varbergs kommun har ett antal kriterier tagits fram. Kriterierna används som ett hjälpverktyg för att prioritera objekten. Kriterierna antogs av Gatunämnden i samband med framtagandet av cykelplanen De kriterier som har använts vid prioriteringen av nya objekt i cykelvägnätet är användning, trafikmiljö/trafiksäkerhet samt byggkostnad Användning (andel cykeltrafikanter) För att få maximal samhällsnytta av en investering i cykelvägnätet bör prioriteringen vara att bygga ut de cykelvägar som bedöms ge flest cykeltrafikanter möjlighet att cykla i säker trafikmiljö i förhållande till utbyggnadskostnaden. Benägenheten att cykla ökar med minskad reslängd. I tätorter är % av alla resor med cykel kortare än 3 till 4 km. Samtidigt är nästan hälften av alla bilresor 5 km eller kortare. Det finns alltså en stor potential att ändra transporter som är under 5 km till att ske med cykel. Forskningsresultat visar att det är möjligt att överföra upp till 50 % av bilresorna under 3 km till transport med cykel. Två tredjedelar av resorna med cykel under 5 km är resor till arbete, skola eller fritidsaktivitet. Endast 10 % av resorna till affär görs med cykel. Det finns alltså anledning att planera cykelvägar framförallt som förbindelse från bostad till arbete, skola och fritidsanläggningar. Idag använder många sin bil till arbetet. Samtidigt är reslängden för många av arbetsplatsresorna under 5 km. Även här finns det alltså en stor potential att åstadkomma ett ökat cyklande. Detta kan dock vara svårt att påverka dessa bilresor eftersom forskning visar att bilinnehav är den faktor som har starkast samband med val av färdmedel. Den som har bil cyklar och går i mindre utsträckning än andra grupper. Till exempel visar en studie att 90 % tar bilen till arbetet om de har tillgång till gratis parkeringsplats. För denna grupp räcker det inte med att bygga ut infrastrukturen för att de ska ställa bilen och cykla istället. Den största andelen resor med cykel förekommer inom åldersgruppen år. Denna åldersgrupp gör många resor främst till skola och fritidsaktiviteter (idrottsplats, idrottshall, simhall, bibliotek m.m.). Anledningen till att den största andelen cykelresor sker i denna grupp beror naturligtvis på att ungdomarna ofta inte har tillgång till annat färdmedel och att med cykel väljer man själv när och vart man ska förflytta sig. Idag finns det även många barn som av olika skäl skjutsas till skolan. Fler barn och ungdomar bör dock kunna vara cyklister. Prioritering: Nya cykelvägar med förväntad hög användning ska ha hög prioritet. Nya cykelvägar som förbindelse till och mellan skola, arbetsplats och fritidsanläggning ska ha hög prioritet. 20

21 5.1.3 Trafikmiljö/Trafiksäkerhet Nollvisionen är en grund för arbetet med att skapa säkra trafikmiljöer. Risken att skadas i trafiken kan delas in i två begrepp - sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten är kopplad till exponeringen, d.v.s. den mängd trafik som cyklisten exponeras för. Konsekvensen är den grad av skada som en trafikolycka kan leda till. Konsekvensen har en stark koppling till hastighet. Utifrån detta resonemang är det skäligt att prioritera objekt där trafikmiljön på den aktuella sträckan består av ett stort antal fordon kopplat till att bilarna framförs med höga hastigheter. Det är extra viktigt med korta förbindelser för cyklister. Omvägar på mer än 25 % bör inte förekomma i det övergripande cykelvägnätet. Är omvägen för stor ökar risken för att många cyklister väljer att ge sig ut i biltrafiken istället. Den alternativa cykelvägen kan få vara en gata trafikerad med bilar om hastigheten på gatan inte överstiger 30 km/tim och biltrafikflödet är litet. Prioritering: Nya cykelvägar utmed vägar med hög trafikintensitet och hög hastighet och vars utbyggnad medför säkrare trafikmiljöer ska ha hög prioritet. Nya cykelvägar som gör det befintliga cykelvägsnätet mer sammanhängande och ger korta förbindelser ska ha hög prioritet Byggkostnad Utbyggnad av cykelvägar bör ske med hänsyn till dess anläggnings- och driftskostnader. Cykelvägar med stora tekniska svårigheter blir dyrbara att bygga och nyttan med cykelvägen bör därför relateras till byggkostnaderna. Långa cykelvägssträckor kan innebära begränsad användning och relativt höga underhållskostnader. 21

22

23 5.2 Kattegattleden Översikt Planeringen av en bilfri cykelled utmed kusten, Kattegattleden, påbörjades Leden börjar i Helsingborg och går norrut utmed Kattegatt upp till Göteborg. Den totala längden beräknas bli närmare 40 mil. Region Halland ansvarar för projektet som stöds nationellt och av EU. Projektet berör 3 regioner - Skåne, Halland och Västra Götaland - och 10 kommuner Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Båstad, Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka och Göteborg. Avsikten är att Kattegattleden skall vara i bruk före 2015 och målsättningen med leden är att den skall vara havsnära, bilfri och fylld av upplevelser. Med havsnära sträckning menas att leden går så nära havet att man t.ex. ser havet. Detta är ett önskemål som troligen inte kan tillgodoses utmed hela sträckan genom Varbergs kommun. För att Kattegattleden skall vara bilfri krävs att den använder separata cykelvägar. Cykling kan dock tillåtas i s.k. blandtrafik på bilvägar om biltrafiken inte uppgår till mer än fordon per dygn. Upplevelser finns redan på många ställen men de kommer troligen att bli fler när leden är etablerad. För att leden skall bli sammanhängande över hela sträckan före 2015 försöker man utnyttja befintliga cykelvägar och att på vissa sträckor låta leden gå tillsammans med biltrafik om miljön i övrigt tillåter detta. I Varberg finns det flera sträckor med utbyggda cykelvägar som är lämpliga att användas för Kattegattleden. Det finns även sträckor där cykling i blandtrafik kan tillåtas. Utöver detta finns det behov av att bygga nya cykelvägar för att få en sammanhängande, havsnära och bilfri Kattegattled. På motstående sida redovisas Kattegattledens sträckning från Helsingborg till Göteborg Finansiering Under de närmaste åren har Region Halland totalt 115 Mkr till sitt förfogande enligt följande: Skåne: Länstransportplan 10 Kommuner 10 Nationell plan 15 Totalt: 35 Halland: Länstransportplan 25 Kommuner 25 Nationell plan 25 Projektledning 5 Totalt: 80 23

24 Löftaån Vendelsöfjorden Nordvära Sallebacka Stavder Gloppe Ringhals Väröbacka Bua Kärradal Tångaberg Varberg Apelviken Kattegattleden genom Varbergs kommun Cykellänktyper: Befintlig cykelväg Cykling i blandtrafik Nybyggnad Framtida sträckning Södra Näs Träslövsläge Gamla Köpstad Lerjan Galtabäck Väg 768 Björkäng Gatuförvaltningen Jan Olof Söderström Skala 1: ,5 5 Km

25 5.2.3 Kattegattleden genom Varberg Tillsammans med Region Halland, Marknad Varberg och Planeringskontoret har Gatuförvaltningen studerat tänkbara sträckningar för Kattegattleden genom Varberg. Baserat på de uppställda målsättningarna för leden har ett förslag till sträckning tagits fram. Förslaget syftar till att med kort genomförandetid och till låg kostnad åstadkomma en sammanhängande, havsnära och bilfri cykelled genom kommunen. I den södra delen av kommunen saknas det idag cykelväg utmed väg 768 (gamla E6) från kommungränsen och upp till Gamla Köpstad (Kagabäcksvägen). Eftersom trafiken på väg 768 är omfattande och hastigheten hög (70 km/h) föreslås att en ny cykelväg byggs vid sidan av väg 768 från kommungränsen i söder och fram till Kagabäcksvägen med undantag för sträckan förbi Lerjans väg. Lerjans väg kan användas för Kattegattleden genom cykling i blandtrafik eftersom trafikflödet är relativt lågt på vägen. Kattegattleden föreslås sedan ledas genom Gamla Köpstad på Kagabäcksvägen i blandtrafik ända ned till strandområdet. Genom strandområdet fram till Träslövsläge behöver nya cykelvägssträckor anläggas runt Kagabäcksviken och genom Gamla Köpstads naturreservat. Även från Skepparvägen och fram till Fiskehamnsvägen i Träslövsläge behöver det byggas en ny cykelväg. Från Träslövsläge via Södra Näs och fram till Apelvikens camping behöver det byggas ny cykelväg på kortare och längre sträckor. Vissa delsträckor kan leden gå i blandtrafik. Genom Varbergs stad och ända upp till Tångaberg kan Kattegattleden gå omväxlande på befintliga cykelvägar och i blandtrafik. På Kärravägen genom Tångaberg och Kärradal sker cykling idag i blandtrafik. Sommartid är biltrafiken omfattande och en ny cykelväg behöver därför byggas ut. Sträckan är även prioriterad i cykelplanen. Från Kärradal och ända upp till Industrivägen i Väröbacka kan Kattegattleden fortsätta på omväxlande befintliga cykelvägar och i blandtrafik. Från Industrivägen förelås att Kattegattleden fortsätter Buavägen ut mot Bua, Vidbergsvägen till Ringhals, väg 848 österut, Skarviksvägen mot Gloppe, Stavder och Sallebacka tillbaka mot Västkustbanan. Utmed Buavägen saknas det separat cykelväg på nästan 3 km. Sträckan finns med i cykelplanen som prioriterad cykelväg. Utmed väg 848 från rondellen vid Ringhals och österut behöver drygt 500 m cykelväg byggas fram till Skarviksvägen. Härifrån kan sedan cykling ske i blandtrafik ända ner till Västkustbanan. Leden fortsätter här på åkervägar i drygt 800 m fram till Vendelsöfjorden på västra sidan om järnvägen. Åkervägarna behöver byggas om till bättre standard. Från Nordvära och upp till bron över Löftaån kan leden gå på befintliga cykelvägarna i området och i blandtrafik i lokalvägnätet. Möjligheten att dra Kattegattleden närmare havet i den södra delen har studerats. Här kan leden t.ex. dras närmare havet genom Björkäng och ned till Galtabäck samt från Galtabäck utefter strandlinjen genom Lerjan till Gamla Köpstad. Förslaget till Kattegattledens sträckning genom Varbergs kommun visas på bilden till vänster. Framtida förslag till utbyggnad av leden redovisas som streckad linje. 25

26 Göingegården Farehammarsviken Fågeltorn Kvarnagården Tpl Varberg Centrum Holmagärde Brunnsbergs k:a Skultagården Hamn VARBERG Träslöv Skrivareklippan Varbergs k:a Träslövs k:a Hagadal Lunden Nygrannes Apelvikshöjds k:a Subbe fyr Apelviken Cykelplan Varbergs stad Nya cykelvägar: Apelviken Oprioriterade nya cykelvägar Prioriterade nya cykelvägar Kattegattleden Befintliga cykelvägar: Separata cykelvägar Cykling i blandtrafik Södra Näs Jonstaka Nygård Yttregård Vare Gatuförvaltningen Jan Olof Söderström Skala 1: Rödskär 0 0,5 1 Km Svartskär

27 5.3 Nya länkar i cykelvägnätet Nya länkar i Varbergs stad På motstående sida redovisas behovet av nya cykelvägar i Varbergs stad. De nya cykelvägarna redovisas som Prioriterade (heldragen röd linje) och Oprioriterade (punktstreckad röd linje). Prioriteringen har utförts baserat på kriterierna för prioritering i kapitel 5.1. Prioriterade cykelvägar i staden från norr till söder och från väster till öster: Värnamovägens södra sida: Ny cykelväg på södra sidan om Värnamovägen mellan Äckregårdsvägen och Österleden. Simhallsgatan: Ny cykelväg på östra sidan av Simhallsgatan från befintlig cykelväg på södra sidan av Stenåsagatan och söderut till Håstens simhall/ishall. Åkullaleden: Utbyggnad av Åkullaleden från Skultagården och österut på gamla banvallen (Åkullabanan). Trädlyckevägen (väg 765) Skultagården: Ny cykelväg fram till ridanläggningen. Vägsträckan ingår idag i Åkullaleden. Västra Vallgatan från Lasarettsgatan till Baggens väg: Ny cykelväg genom stadskärnan på västra sidan av Västra Vallgatan. Magasinsgatan: Ny cykelväg på sträckan mellan Kungsgatan och Västra Vallgatan på norra sidan av Magasinsgatan.. Engelbrektsgatan: Ny cykelväg på sträckan mellan Kungsgatan och Västra Vallgatan på norra sidan av Engelbrektsgatan. Otto Torells gata: Ny cykelväg på norra sidan av Otto Torells gata från Östra Hamnvägen till Västra Vallgatan. Tångkörarvägen Nabbevägen Södra Näsvägen: Ny cykelväg på västra sidan av Tångkörarvägen från norra änden via Nabbevägen och via norra delen av Södra Näs samt via Olas väg fram till Södra Näsvägen. Ingår i Kattegattleden. Södra Näsvägen: Ny cykelväg utmed Södra Näsvägen från Ägovägen och fram till Svarteskärsvägen (badplats). Delen Nygårdsvägen Svarteskärsvägen ingår i Kattegattleden. 27

28 5 Km 2,5 Skala 1: Gatuförvaltningen Jan Olof Söderström Befintliga cykelvägar: Separata cykelvägar Cykling i blandtrafik Oprioriterade cykelvägar Prioriterade cykelvägar Kattegattleden 0 Nya cykelvägar: Cykelplan Varbergs kommun

29 Oprioriterade cykelvägar i staden: Oprioriterade cykelvägar är redovisade med en röd punktstreckad linje i kartan på motstående sida. De flesta oprioriterade cykelvägarna är de samma från den gamla cykelplanen. En del av de nya oprioriterade cykelvägarna i staden har hämtats från kommunens översiktsplaner. Några cykelvägar var prioriterade i cykelplanen från 2006 och har nu blivit oprioriterade. En av dessa cykelvägar som ändrats till oprioriterad är cykelvägen utmed väg 153 från Holmagärde och fram till Rolfstorp. Helt nya oprioriterade cykelvägar i Varbergs stad från norr till söder och från väster till öster är följande: Västkustvägen: Ny cykelväg utmed östra sidan av Västkustvägen på sträckan mellan PS-rondellen och fram till befintlig cykelväg in mot Lasarettet söder om bron över Västkustvägen. Sträckan är utsedd att ingå i stomcykelnätet. Träslövsvägen: Ny cykelväg mellan Mandelgatan och Trädlyckevägen (förbi Träslövs kyrka). Sträckan är utsedd att ingå i stomcykelnätet. Cykling på sträckan sker idag i blandtrafik Nya länkar utanför Varbergs stad På motstående sida redovisas behovet av nya cykelvägar utanför Varbergs stad. De nya cykelvägarna redovisas som Prioriterade (heldragen röd linje) och Oprioriterade (punktstreckad röd linje). Prioriteringen har baserats på kriterierna för prioritering som redovisas i kapitel 5.1. I bilaga 1 redovisas detaljerade kartbilder över viktigare delar av landsbygden med hänsyn till behovet av nya cykelvägar. Kartbilderna redovisas i ordning från norr till söder och från väster till öster. Prioriterade cykelvägar utanför Varbergs stad från norr till söder och från väster till öster är: Väg 845, gamla E6, Löftabro Stråvalla Ny cykelväg på västra sidan av väg 845, gamla E6, från bron över Löftaån till Stråvalla. Sträckan utgör skolväg till skola i Frillesås. Åkervägar söder om Nordvära: En åkervägar söder om Nordvära är prioriterad för utbyggnad i Kattegattleden. Hamnvägen i Bua: Sista delen av väg 850, Hamnvägen i Bua ner till hamnen är prioriterad för utbyggnad. Vägar i Veddige: Skolgatan, del av Syllingevägen samt del av Västra Ringvägen inne i Veddige har prioriterats för utbyggnad. 29

30 5 Km 2,5 Skala 1: Gatuförvaltningen Jan Olof Söderström Befintliga cykelvägar: Separata cykelvägar Cykling i blandtrafik Oprioriterade cykelvägar Prioriterade cykelvägar Kattegattleden 0 Nya cykelvägar: Cykelplan Varbergs kommun

31 Bjurumsvägen i Derome: Ny cykelväg utmed södra sidan av Bjurumsvägen (väg 854) på sträckan från befintlig cykelväg och västerut förbi Derome Såg. Kärravägen: Ny cykelväg utmed Kärravägen genom Tångaberg och Kärradal från Borrvägen i Tångaberg och upp till Lådvägen i Kärradal (cykelväg över till östra sidan av Västkustbanan) har tagits med för prioriterad utbyggnad. Trönningenäsvägen: Ny cykelväg på norra sidan av Trönningenäsvägen utgör cykelväg till skolan i Bläshammar och är därför prioriterad för ombyggnad. Delar av cykelvägen kommer troligen att byggas ut i samband med exploatering av områden utmed Trönningenäsvägen. Väg 845, gamla E6, förbi Bläshammar skola: Ny cykelväg från befintlig cykelväg från Lindhov och fram till Bläshammars skola utmed väg 845, gamla E6. Trönninge: Ny cykelväg utmed Lindbergsvägen (väg 804) mellan Trönninge och Lindberg utgör cykelväg till skolan i Lindberg och är prioriterad för utbyggnad. Förstudie är genomförd och arbetsplan kan komma att påbörjas under Utbyggnad beräknas i så fall ske 2011/2012. Ny cykelväg på norra sidan av Pilgatan mellan Trönninge och Lindhov utgör cykelväg mellan Trönninge och skolan i Bläshammar och är därför prioriterad för utbyggnad. Gödestad, väg 770: Ny cykelväg utmed väg 770 från Grimetons stationssamhälle och till Gödestad som förlängning av befintlig cykelväg till skolan i Göthriks och är därför prioriterad för utbyggnad. Vägar i Rolfstorp: Ny cykelväg utmed väg 153 från vägen mot Valinge (väg 812) och in mot Rolfstorp har prioriterats för utbyggnad. Ny cykelväg på östra sidan av väg 815 mot Skällinge från väg 153 och till befintlig cykelväg utgör cykelväg till skolan i Rolfstorp och har därför prioriterats för utbyggnad. Ny cykelväg på östra sidan av väg 815 mot Skällinge från befintlig cykelväg och upp till Skällinge utgör cykelväg mellan skolorna i Rolfstorp och Skällinge och har därför prioriterats för utbyggnad. Ny cykelväg utmed väg 764 (Tvååkersvägen) från Rolfstorps stationssamhälle och upp till väg 153 centralt i Rolfstorp. Grimeton, väg 766: Ny cykelväg på norra sidan av väg 766 från väg 770 vid Göthriks skola och fram till väg 764 i Grimeton. Cykelvägen utgör skolväg mellan Grimeton och Göthriks skola. 31

32 Lista över prioriterade nya cykelvägar augusti Gatunamn, vägnr Delsträckor Längd (m) Kostnad (Mkr) Ort Väghållare Varberg: Värnamovägen, väg 153 Äckregårdsvägen - Österleden 450 0,9 Varberg Kommunen Simhallsgatan Håstens simhall - Stenåsagatan 100 0,2 Varberg Kommunen Väg N 345 v Skultagården 850 1,9 Varberg Kommunen Magasinsgatan Kungsgatan - Västra Vallgatan 120 0,3 Varberg Kommunen Engelbrektsgatan Kungsgatan - Västra Vallgatan 100 0,3 Varberg Kommunen Otto Torells gata Västra Vallgatan - Östra Hamnvägen 120 0,3 Varberg Kommunen Västra Vallgatan Lasarettsgatan - Baggens gränd ,0 Varberg Kommunen Södra Näsvägen Ägovägen - Svarteskärsvägen ,0 Varberg Kommunen/Vägf. Stråvalla: Väg 845, gamla E6 Stråvalla - Löftabro ,2 Löftaskog Trafikverket Bua: Buavägen Hamnen - Hultavägen 630 1,9 Bua Trafikverket Veddige: Skolgatan Syllingevägen - Västra Ringvägen 380 1,6 Veddige Vägf. (Kommunen) Västra Ringvägen Viskastigen - Pilvägen 700 1,8 Veddige Vägf. (Kommunen) Syllingevägen Viskastigen - Skolgatan 230 0,6 Veddige Vägf. (Kommunen) Derome: Bjurumsvägen (väg 854) Förbi Derome Såg ,0 Derome Trafikverket Tångaberg - Kärradal: Kärravägen Borrvägen - Lådvägen ,1 Tångaberg Trafikverket Trönningenäs: Trönningenäsvägen Storängsvägen - bef. cykelbana ,5 Trönningenäs Vägförening Väg 845, gamla E6 Bef. cykelbana - Bläshammar skola 590 1,8 Trönningenäs Trafikverket Trönninge: Lindbergsvägen, väg 804 Pilgatan - Lindberg ,0 Trönninge - Lindberg Trafikverket Pilgatan Lindbergsvägen - Lindhov ,1 Trönninge Trafikverket Gödestad: Väg 770 Värnamovägen - Grimetons stn ,6 Gödestad Trafikverket Rolfstorp: Värnamovägen, väg 153 Utmed väg 153 i Rolfstorps samhälle ,0 Rolfstorp Trafikverket Skällingevägen, väg 815 Folkets hus - Skällinge ,8 Rolfstorp Trafikverket Skällingevägen, väg 815 Väg Enelundsvägen 550 1,6 Rolfstorp Trafikverket Tvååkersvägen, väg 764 Rolfstorps stn - Rolfstorp ,1 Rolfstorp Trafikverket Åkullaleden: Åkullaleden Varberg - Grimetons stn ,9 Varberg - Grimeton Kommunen Åkullaleden Grimetons stn - Rolfstorps stn ,0 Grimeton - Rolfstorp Kommunen Grimeton: Väg 766 Väg väg ,5 Grimeton Trafikverket Träslövsläge: Ankarskolan - Rodervägen 500 0,6 Träslövsläge Kommunen Gamla Köpstad: Väg 768, gamla E6 Kagabäcksvägen - Lerjans väg 440 0,7 Gamla Köpstad Trafikverket Tvååker: Bosgårdsvägen Kyrkogatan - Bosgårdsskolan 170 0,5 Tvååker Vägf. (Kommunen) Banvallen Centrum - söderut 230 0,3 Tvååker Vägf. (Kommunen) Järnvägsgatan Fastarpsvägen - Prästgårdsvägen 340 0,7 Tvååker Vägf. (Kommunen) Flatängsvägen Fastarpsvägen - Bosgårdsvägen 300 0,4 Tvååker Vägf. (Kommunen) Fastarpsvägen, väg 760 Alvägen - Ridhuset vid Store Sten ,2 Tvååker Trafikverket Summa kostnad: 98,4

33 Åkullaleden: Utbyggnad av Åkullaleden på gamla banvallen (Åkullabanan) från Varberg och österut fram till Rolfstorps stationssamhälle (väg 764). Träslövsläge: Nya cykelvägar mellan Rodervägen och Ankarskolan utgör cykelväg till Ankarskolan och har därför prioriterats för utbyggnad. Fiskhamnsvägen - Skepparevägen: Cykelväg från Fiskhamnsvägen utmed havet fram till Skepparevägen. Ingår i Kattegattleden. Skepparevägen - Kagabäcksvägen: Cykelväg genom Gamla Köpstads naturreservat. Ingår i Kattegattleden. Gamla Köpstad: Ny cykelväg utmed kustsidan av väg 768 (gamla E6) från Kagabäcksvägen fram till Lärjans väg har prioriterats för utbyggnad. Tvååker: Flera nya cykelvägar i centrala Tvååker, bl.a. Bosgårdsvägen, Flatängsvägen och Järnvägsgatan har prioriterats för utbyggnad. Järnvägsgatan kan komma att byggas ut i samband med nära förestående exploatering. Ny cykelväg utmed väg 760 från Tvååker och ut till ridanläggningen vid Store Sten har prioriterats för utbyggnad. En första delsträcka av cykelvägen närmast Tvååker beräknas bli utbyggd i samband med exploatering på västra delen av Smeakalles äng. Oprioriterade cykelvägar utanför staden: Oprioriterade cykelvägar utanför staden är redovisade med en röd punktstreckad linje på kartbilden på sidan 24 och 26 samt i detaljbilderna i kartbilagorna. De flesta oprioriterade cykelvägarna är de samma som i den gamla cykelplanen. En del av de nya oprioriterade cykelvägarna har hämtats från kommunens översiktsplaner. Några cykelvägar var prioriterade i cykelplanen från 2006 och har nu blivit oprioriterade. En av dessa cykelvägar som ändrats till oprioriterad är cykelvägen utmed väg 153 från Holmagärde och fram till Rolfstorp. Helt nya oprioriterade cykelvägar i Varberg utanför staden från norr till söder och från väster till öster är följande: Andins väg i Väröbacka: Ny cykelväg utmed Andins väg i Väröbacka är markerad som oprioriterad. Vabrännaområdet i Veddige: Flera cykelvägar i Vabrännaområdet och dess närhet har markerats som oprioriterade nya cykelvägar. Cykelvägarna kommer troligen att byggas ut i samband med att Vabrännaområdet exploateras. Väg 41 norr om Veddige: En ny cykelväg förbi Strängbetong och norrut till länsgräsen har markerats som oprioriterad. Vägsträckan har mycket dålig trafikstandard och kombinerat med stora trafikflöden och stor 33

34 andel tung trafik upplevs vägen som farlig för oskyddade trafikanter. Den cykling som idag förekommer på sträckan sker helt i blandtrafik. Väg 845 mellan Åskloster och Bläshammar: En ny cykelväg markerats som oprioriterad utmed gamla E6 från Åskloster till Bläshammar. Vägsträckan har bred sektion. Befintliga bostadsområden öster om vägen saknar cykelväg och då framför allt till skolan i Bläshammar men även till busshållplatser. Den cykling som idag förekommer på sträckan sker helt i blandtrafik. Köpmansvägen i Skällinge: En ny cykelväg utmed Köpmansvägen genom Skällinge har markerats som oprioriterad. Vägen är smal och upplevs som farlig av oskyddade trafikanter. Cykling sker idag i blandtrafik. Åkullaleden: På sträckan från Rolfstorps stationssamhälle och ut till Åkulla har ny cykelväg markerats som oprioriterad. Även sträckan från Åkulla till kommungränsen är markerad som oprioriterad. Utbyggnad av sträckan öster om Åkulla är beroende av vad som sker i Falkenbergs kommun. Stenenområdet i Tvååker: Nya cykelvägar fram till Stenenområdet väster om Tvååker har markerats som oprioriterade. Cykelvägarna beräknas bli utbyggda i samband med exploateringen av området. 5.4 Finansiering För alla objekt som prioriterats har grova kostnadskalkyler utförts. I kalkylerna har förutsatts att cykelvägarna byggs med en bredd av 2,5 meter och med belysning till en beräknad kostnad av c:a kr/lpm (exkl. broar). För att iordningsställa den gamla banvallen (Åkullabanan) har kalkylen baserats på en kostnad av c:a kr/lpm. En stor del av de prioriterade cykelvägarna på landsbygden ligger utmed vägar där staten är väghållare. I den nya infrastrukturplanen (Region Halland) sker en speciell satsning på cykelvägar genom samfinansiering. Flera av de prioriterade objekten i cykelplanen kan därför komma att bli aktuella med hjälp av medel ur Region Hallands budget för utbyggnad av cykelvägar både utmed allmänna vägar och utmed det kommunala vägnätet. På sidan 32 återfinns en tabell över alla prioriterade cykelvägsobjekt (exklusive de som ingår i Kattegattleden) med uppskattade byggkostnader. Cykelvägsobjekt, såväl prioriterade som oprioriterade, kan bli aktuella för utbyggnad i samband med att andra åtgärder utförs på den aktuella sträckan. Det kan t.ex. handla om exploatering av nya områden. Inom Varbergs stad kan t.ex. utbyggnad av fjärrvärme innebära möjligheter att bygga cykelväg. Ett sådant projekt är utbyggnad av fjärrvärme i Södra vägen på sträckan mellan Almers väg och Rödaledsstigen. En utbyggnad av de prioriterade cykelvägarna enligt tabellen på sidan 32 beräknas kosta drygt 98 miljoner kr. Hur mycket av detta som kan samfinansieras med Region Halland/Trafikverket är för närvarande svårt att uppskatta. Utbyggnaden av Kattegattleden medför att en del objekt kommer att samfinansieras under de närmaste åren. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att för varje meter ny cykelbana uppstår en kostnad för drift och underhåll. För en 2,5 meter bred cykelbana med belysning kostar 34

35 vinterväghållning, barmarksrenhållning, belysning samt beläggning c:a 40 kr/lpm och år. En kapitalkostnad tillkommer även under avskrivningstiden. 5.5 Slutsatser I denna plan för nya cykelvägar har möjligheten till vardagliga resor prioriterats. Planen avser att skapa ökad möjlighet för cyklande till skola, arbete och fritidsintressen/motion. Särskilt har barns och ungdomars behov av att fritt kunna välja vart de av egen kraft vill förflytta sig fått stor påverkan på planen. Detta beror på att rörelsefriheten för barn och ungdomar är begränsade till gång, cykel och moped. De kriterier som har använts för prioriteringen har inneburit att ett antal objekt i serviceorterna har fått hög prioritet. Detta ligger även i linje med kommunens strävan att uppmärksamma serviceorternas behov. Det är framförallt cykelvägar till skolor i serviceorterna som prioriterats högt. 6 Samråd Gatuförvaltningen skickade i april ut cykelplanen på remiss till kommunens förvaltningar och till olika intressenter. Bl.a. ingick Barn- och Utbildningsförvaltningen, Kultur- och Fritidsförvaltningen, Planeringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Region Halland, Transportverket, Marknad Varberg, Cykelfrämjandet och Korpen i remissförfarandet. Remisstiden gick ut den 4 juni och därefter har remissvaren sammanställts och kommenterats. Den slutliga versionen av cykelplanen kommer att behandlas på Gatuförvaltningens sammanträde den 26 augusti Remissvar med kommentarer Remissvar har inkommit från Byggnadsnämnden, Kultur- och Fritidsförvaltningen, Planeringskontoret, Trafikverket och Cykelfrämjandet. Sammanfattningar av remissvaren och kommentarer till dessa redovisas nedan. Remissvaren redovisas i sin helhet i bilaga 2. Barn- och Utbildningsnämnden: Barn- och Utbildningsnämnden stöder Cykelplanens prioritering av utbyggnad av olika cykelvägar och då speciellt de cykelvägar som ger minskat behov av skolskjutsar och minskad skjutsning med bil. Kommentar: Ingen kommentar. Byggnadsnämnden: Byggnadsnämnden pekar på vikten av att Cykelplanen samordnas med kommunens olika översiktsplaner. Man föreslår även att Kattegattsleden beskrivs tydligare i Cykelplanen. Koppling till FÖP stadsområdet (ÖP 2010) Byggnadsnämnden föreslår att en ny cykelväg längs kusten mellan Träslövsläge och Strandpromenaden prioriteras istället för cykelväg utmed Södra Näsvägen. Kommentar: En beskrivning av Kattegattleden genom Varbergs kommun har arbetats in i Cykelplanen. Sträckningen av leden söder om stadsområdet innebär att en i stort sett 35