MASSHANTERING. Att återanvända schaktmassor Upprättad av: Magnus Dalenstam Granskad av: John Sjöström och Jenny Forsberg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MASSHANTERING. Att återanvända schaktmassor Upprättad av: Magnus Dalenstam Granskad av: John Sjöström och Jenny Forsberg"

Transkript

1 MASSHANTERING Att återanvända schaktmassor Upprättad av: Magnus Dalenstam Granskad av: John Sjöström och Jenny Forsberg

2 MASSHANTERING Att återanvända schaktmassor KUND Sveriges Bergmaterialindustri Box Stockholm KONSULT WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Magnus Dalenstam, , 2 (9)

3 INNEHÅLL BAKGRUND OCH SYFTE 4 ÅTERVINNING AV AVFALL 4 KUNSKSKAPSLÄGE 6 Inom Sverige 6 Internationellt 7 CEN TC/SIS 8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE 8 3 (9)

4 BAKGRUND OCH SYFTE I hela Sverige pågår stora satsningar på bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Särskilt i storstadsregionerna pågår stora projekt och bygg- och konstruktionsverksamheter enbart i Stockholms län genererar omkring 5-15 miljoner ton jord- och schaktmassor per år 1 Dessa schaktmassor transporteras ofta till mottagningsanläggningar belägna långt ifrån platsen där de uppkommer och stora mängder naturmaterial används för återfyllnad. För att nå ett mer resurseffektivt samhälle behöver insatser göras på flera håll. Enligt den gällande principen för avfall (avfallshierarkin) ska man i första hand förebygga att avfall uppstår och i andra hand arbeta för att förbereda för återanvändning på platsen de uppkommit eller annan plats. I sista hand finns alternativet bortskaffning, till exempel genom deponering. Många av de stora deponierna i framförallt storstadsregionerna har i dagsläget brist på plats och kanske framförallt för schaktmassor som klassificeras som ej förorenade eller måttligt förorenade. För att effektivisera masshanteringen är det centralt att öka återanvändningen av schaktmassor samt att minska transporterna och hitta nya platser och användningsområden för att återvinna och återanvända schaktmassor. SBMI och dess medlemmar strävar efter att kunna bidra till en ökad återvinning av schaktmassor, till exempel som material för efterbehandling av täkter men även för konstruktioner såsom bullervallar och vägkonstruktioner inom och i anslutning till medlemsföretagens verksamheter. SBMI har därför efterfrågat en kunskapsgenomgång av vilka krav och regler som finns för återanvändning av massor men även en översiktlig inventering av vilka initiativ som pågår inom området, främst inom Sverige men även internationellt. Syftet med föreliggande rapport är att: översiktligt beskriva vilka krav och möjligheter som finns gällande återanvändning av schaktmassor översiktligt kartlägga status på pågående initiativ inom masshantering i Sverige och internationellt. ÅTERVINNING AV AVFALL Definition på avfall enligt Avfallsförordningen (2011:927) är alla föremål, ämnen eller substanser som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med och som ingår i någon av de avfallskategorier som finns i bilaga 4 till Avfallsförordningen (2011:927). Utifrån detta kan konstateras att schaktmassor så gott som alltid betraktas som avfall när avsikten är att avlägsna massorna från platsen där de uppkommer. För transport och omhändertagande av schaktmassor på deponi gäller kraven i avfallsförordningen, deponiförordningen samt Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (2004:10). Om man istället för att se massorna enbart som ett avfall som ska kvittblivas (deponeras) och istället ser det som en resurs kan avfall under vissa omständigheter användas för återvinning i anläggningsändamål. Användningen av avfall för anläggningsändamål är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet, definitionen av miljöfarlig verksamhet kan ses i 9 kap1 miljöbalken. 1 Jord och schaktmassor i Stockholms län - Ecoloop intern rapport Hållbar materialförsörjning i Stockholms län 3, 4 (9)

5 För vissa miljöfarliga verksamheter finns utöver gemensamma krav även bestämmelser om när verksamheten kräver anmälan eller tillstånd från tillsynsmyndighet. Bestämmelser om när det krävs anmälan eller tillstånd finns i Miljöprövningsförordningen (29 kap. Avfall). För schaktmassor finns tre relevanta fall: Tillståndspliktigt. Gäller för användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt där användningen bedöms medföra mer än ringa risk för förorening av mark, vattenområde eller grundvatten. Detta styrs av kap Miljöprövningsförordningen och benämns med verksamhets kod och klassificeras som en tillståndspliktig verksamhet (B verksamhet). Tillståndsansökan görs normalt till aktuell länsstyrelse. Anmälningsplikt. Gäller för användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt där användningen bedöms medföra ringa risk för förorening av mark, vattenområde eller grundvatten. Detta styrs av kap Miljöprövningsförordningen och benämns med verksamhets kod och klassificeras som anmälningspliktig verksamhet (C verksamhet). Anmälan görs normalt till den lokala miljöförvaltningen. Användning utan föregående anmälan eller tillståndsansökan. För verksamheter som bedöms medföra mindre än ringa risk för förorening krävs varken anmälan eller tillståndsansökan. Dessa verksamheter klassificeras som U verksamheter. Observera att om en verksamhet klassificeras som en B eller C verksamhet betyder detta inte att anläggningen där avfall planeras att användas inte kan uppföras. Däremot så kommer det att krävas en anmälan eller tillståndsansökan inför uppförandet. I beslut från tillsynsmyndigheten kan sedan villkoras om vilka typer av avfall som får användas, skyddsåtgärder för skydd av omgivningen eller tredje man eller andra kriterier för hur anläggningen ska uppföras. Det är också viktigt att beakta att en anmälan ska lämnas in minst sex veckor innan arbetet påbörjas och att en tillståndsansökan kan ta relativt lång tid. Det är därför viktigt att man påbörjar arbetet med att återanvända massor i god tid innan det planerade utförandet för att undvika att få stopp i pågående projekt. Om anläggningen planeras inom detaljplanelagt område kan det även behövas marklov. Om anläggandet innebär väsentlig påverkan på naturmiljö ska det ske samråd med berörd tillsynsmyndighet enligt 12 kap 6 miljöbalken. Observera att detta kan gälla även om anläggningen inte kräver anmälan eller tillstånd enligt ovan. Exempel på väsentlig påverkan på naturmiljön kan till exempel vara: Anläggandet av viltvatten, dammar och biotopförbättrande åtgärder Vägar, dikning Anläggning av leder för friluftsliv Tippningar och upplag av schaktmassor (som inte är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen ovan). För att förtydliga begreppet mindre än ringa risk och ge förutsättningar för att bedöma när återvinningen av avfall i anläggningsändamål kan antas medföra mindre än ringa risk publicerade Naturvårdsverket 2010 handboken Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (2010:1). I handboken ges riktlinjer för att bedöma när återvinningen av avfall för anläggningsändamål kan bedömas utgöra mindre än ringa risk. I handboken finns ett antal kriterier specificerade för bedömning av när användningen medför mindre än ringa risk, t.ex. risk för grumling av vattendrag, påverkan på grundvatten, användning inom skyddade område m.fl. För 13 av några av de vanligast förekommande föroreningarna har även riktvärden räknats fram för återanvändning som deponitäckning och för övrig användning. 5 (9)

6 Riktvärden är framtagna både för totalhalter och för att visa på lakbarhet 2, för tabeller med riktvärden hänvisas till NV 2010:1. Viktigt att poängtera är att det inte enbart räcker att titta på de ämnen det finns riktvärden för utan en bedömning av lämpligheten av platsen som massorna ska användas på måste alltid göras. För att kunna återanvända avfall i anläggningsändamål måste även följande kriterier uppfyllas: 1. Användningen har ett tydligt syfte som kan motiveras. Detta innebär till exempel att man inte kan uppföra en högre bullervall än vad som anses motiverat för att minska bullerspridningen eller att man inte får använda mer massor än nödvändigt för anläggandet av en skogsväg. 2. Uppförandet av anläggningen ska vara definierad i tid och rum. Platsen för anläggningen ska vara känd och fastlags och tidsutsträckningen för uppförandet ska vara rimlig. 3. Användningen av avfall ska inte öka föroreningsbelastningen på platsen. Viktigt att tänka på är att även användningen av massor med låg föroreningshalt kan öka den totala belastningen av vissa ämnen på platsen där de används. KUNSKSKAPSLÄGE WSP har genom intervjuer, tidigare erfarenheter och sökningar på internet gjort en kortfattad översikt över olika initiativ och projekt som pågår inom masshantering. Främst riktat mot användningen av ej förorenade massor. Inom Sverige I Stockholms län initierades under åren i samarbete mellan Ecoloop och dåvarande regionplanekontoret projektet Hållbar materialförsörjning. Projektets mål var att skapa förutsättningar för en hållbar försörjning av material genom att 1) förbättra kunskapen om systemets påverkan på regionen och 2) skapa förutsättningar för ett fortsatt kunskapsutbyte och engagera transport-, projekt- och kommunala planeringsaktörer samt 3) inleda ett internationellt utbyte med länder runt Östersjön för att dela erfarenheter kring problem och möjligheter. Projektet hållbar materialförsörjning utvidgades senare till ett nationellt initiativ genom att Luleå Tekniska Universitet genom Formas fått forskningsanslag från Trafikverket för projektet Optimass för att forska på och utveckla hållbar materialförsörjning i storstadsregionerna i Sverige. Projektet är indelat i fyra delar/arbetspaket; 1. WP 1. Sortering och styrning på arbetsplatser. Arbetspaketet syftar till att förenkla informationsutbyte om hur massor hanteras inom projekt och möjliggöra ett effektivare utbyte av massor mellan projekt. 2. WP2. Användning, klassificering och uppgradering. Genom en uppgradering av material kan man spara resurser och arbetspaketet syftar till att ge förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av jord- och bergmassor. Till exempel genom stabilisering och fraktionering. Inom arbetspaketet har man haft ett flertal workshops och diskuterat samverkan inom frågan. SIG har för tillfället i uppdrag att under 2 Nivåerna anger när lakbarheten från material utgör en acceptabel risk. 6 (9)

7 2015 ta fram en vägledning för hur jord- och bergmassor kan hanteras. Vägledningen planeras vara färdigställd december Vägledningen kommer att hantera: Entreprenadberg Lera Fyllnadsmassor Till vägledningen ska kopplas goda exempel på hur exempelvis fyllnadsjordar och entreprenadberg kan hanteras i forma av fallstudier som ska utföras under WP3. Privat och offentlig markförsörjning Undersöker potentialen med en effektivare hantering av massor. I samordningen är en viktig del att kunna tillhandahålla ytor där hantering av massor där man kan lagra och hantera massor för att kunna öka utbytet mellan projekt. 4. WP4. Nationell plattform och internationell samverkan I WP 4 sammanställs erfarenheter från WP 1-3 och syftar till att ta fram underlag för att ge information om projektet och masshantering i allmänhet, både nationellt och internationellt. Inom Stockholmsregionen kan Tyresö kommun lyftas fram som ett bra exempel på där man har tagit del och inspirerats av ovanstående projekt och tagit fram en plan för att säkra lokala upplagsplatser för de större byggen som sker de närmaste åren. På upplagsplatserna hanteras framförallt bergkross och asfalt. Syftet med upplagsplatserna är att kunna återanvända materialet lokalt inom kommunens egna projekt. Enligt en beräkning gjord av kommunen minskar detta byggkostnaderna i Tyresö kommun med 16,7 miljoner kronor fram till år Internationellt Många storstäder runt om Europa har motsvarande grundproblem men även egna specifika förutsättningar gällande geografiska och geologiska förutsättningar, kulturella skillnader m.m. Det har under 2000-talet funnits ett antal initiativ av olika storlek där man tittat på förutsättningarna för återanvändning av schaktmassor. WSP i Göteborg gjorde under 2011 en mindre utredning om masshantering internationellt. Inom ramen för detta arbete har studier av hur schaktmassor hanteras i andra länder gjorts och då främst med inriktning på så kallade jordbörser där handel av schaktmassor sker och man kan köpa och sälja överskottsmassor från olika projekt. I studien har man bland annat studerat masshantering i Finland, Holland och Toronto i Kanada. Handelsplatser för jord och schaktmassor av varierande storlek och framgång finns bland annat i Tyskland och Finland. I Sverige har det dock varit svårt att få till stånd något liknande initiativ, några försök har gjorts men inget har lyckats bli beständigt. I ett annat internationellt projekt har storstäder i Östersjöregionen gått samman för att utbyta erfarenheter har med hjälp av medel från SIDA, Sustainable and Innovative Material Management for Construction in Cities (SIMM-CCities). Projektet syftar till att initiera ett kunskapsnätverk där regionerna kan utbyta erfarenheter och problem genom att lyfta sina respektive nyckelfrågor, genom detta kan varje region utveckla en mer hållbar materialhantering. Under hösten 2011 hölls en internationell konferens i Stockholm där ett antal storstadsregioner presenterade sina frågeställningar och problem och projektet startades upp. Detta följdes sedan upp med ett nytt möte våren 2013 där resultatet blev att ett nätverk startades upp samt att ett nytt projekt kallat SIMM-Center med fokus på miljöteknik för återvinning startades. SIMM-Center är ett delprojekt inom det svenska projektet Optimass och målsättningen är att sprida kunskap om svensk miljöteknik med fokus på teknik som tillhandahålls av små- och medelstora företag. Parallellt med det svenska initiativet finns liknande initiativ i Finland och Estland. 7 (9)

8 CEN TC/SIS Eftersom frågan med masshantering är en stor fråga för stora delar av Europa har det framkommit ett behov av att standardisera arbetet med utförandet av schakt och fyllnadsarbeten i anläggningsarbeten. Det har därför inletts ett standardiseringsarbete av CEN (European Comittee for Standardization), CEN/TC 396 Earthworks, vars syfte är att skapa standarder för schakt och fyllnad i anläggningsarbeten. I Sverige drivs detta arbete av SIS. Målet med arbetet är att skapa standarder som omfattar terminologi och principer, definition av processer för schakt och fyllnad, transporter, packning och stabilisering, provning, klassifikation av jord och berg, kvalitetskontroll och övervakning, samt miljöaspekter. Standardarbetet är indelat i ett flertal olika arbetsgrupper: General: Earthwork principles, design rules, environmental aspects, terminology, national practices Classification systems for earthwork purposes and characterization of excavatability Construction procedures Quality control and monitoring Hydraulic fill Inom dessa arbetsgrupper pågår just nu arbete med att ta fram standarder med tidplan enligt tabell 1. Tabell 1. Pågående arbete inom CEN. Title Initial Date Next Stage Forecasted voting date Part 4: Soil treatment with lime and/or hydraulic binders Part 5: Quality control and monitoring Part 6: Land reclamation with dredged hydraulic fill Continuous Compaction Control (CCC) Part 2: Classification of materials Part 3: Construction procedures Part 1: Principles and general rules Av tabellen framgår att arbetena är i inledande skeden just nu och ska gå in i nästa fas under sommaren Standarderna beräknas vara klara under början av För SBMIs del bedöms främst Part 1, Part 2 Part 5 vara relevanta. Inom ramen för SIS arbete pågår just nu ett projekt Continuous Compaction Control (CCC) using vibratory rollers. Detta projekt bedöms inte relevant för SBMI. Ingen information har kunnat erhållas från SIS om tidplan eller eventuellt övriga kommande arbeten. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Det pågår för tillfället ett flertal initiativ inom masshantering och WSP har under det senaste året kontaktats av ett flertal kommuner och företag som vill ha information om frågan och hur man kan effektivisera masshanteringen inom kommunen eller ett specifikt projekt. Inom de initiativ som pågår bedöms framförallt Optimass vara relevant för SBMIs medlemmar, på sikt även den SIS standard som ska tas fram. Den vägledning som ska tas fram inom ramen för WP2 inom Optimass kan förhoppningsvis ge konkreta exempel på hur man kan hantera schaktmassor och vilka tekniker som finns tillgängliga för att kunna öka möjligheten till återvinning. För SBMIs del så kan ett förslag vara att ta fram en egen vägledning för hur medlemmarna kan arbeta med frågan. I vägledningen skulle man kunna kort förklara bakgrund i form av lagstiftning och krav men även ge konkreta exempel på hur man kan återvinna massor. Till exempel genom 8 (9)

9 att beskriva olika riktade åtgärder för att t.ex. skapa en strandzon eller arbetsyta inom befintligt arbetsområde med tydligt syfte eller hur efterbehandling av täkter kan ske. I beskrivningarna skulle man kunna ta upp vilka typer av massor som kan var lämpliga, checklistor för vad man ska tänka på och om det generellt behövs anmälan eller tillstånd och hur man då till väga för att lämna in tillståndsansökan eller anmälan. Mycket av detta finns att utläsa i NVs handbok och liknade skrifter från tillsynsmyndigheter och länsstyrelser men det kan vara svårt att utläsa relevant information ur dessa. En uppdatering av läget inom Optimass och arbetet inom CEN/SIS kan lämpligen göras i början av Stockholm, datum som ovan WSP Sverige AB Magnus Dalenstam 9 (9)

Varför är masshantering en fråga?

Varför är masshantering en fråga? Varför är masshantering en fråga? Strävan i samhället efter; Resurshushållning Minskade utsläpp (CO2, NOx, partiklar) Att inte sprida föroreningar i miljön Källa: Sven Brodin, Tyresö kommun Schaktmassor

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Fastighet och sökande/anmälare

Fastighet och sökande/anmälare ANMÄLNINGSBLANKETT Datum Sid 1 (5) Bygg- och miljöförvaltningen Box 66 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Fastighet och sökande/anmälare Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (om annan än sökande)

Läs mer

Senast uppdaterad 2014 09 08

Senast uppdaterad 2014 09 08 Hantering av massor kort information om olika hanteringssätt Senast uppdaterad 2014 09 08 Innehållsförteckning Inledning 3 Är uppgrävda massor alltid avfall? 3 Vad kan massorna användas till? 3 Hur prövas

Läs mer

Avfall i anläggningsarbeten

Avfall i anläggningsarbeten Avfall i anläggningsarbeten Beskrivning av vår vägledning och handbok Filip Norlén Sektionen för avfall och kemikalier Örebro 21 november 2013 2013-09-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning sker åtgärder i förorenat område? Anmälan enligt 28 FMH kan vara nödvändig. är materialet ett avfall?

Läs mer

Tillfällig mottagningsanläggning för schaktmassor i Stockholm stad

Tillfällig mottagningsanläggning för schaktmassor i Stockholm stad Tillfällig mottagningsanläggning för schaktmassor i Stockholm stad En förstudie beställd av Exploateringskontoret i Stockholm Karin Tornberg WSP Markgruppen Stockholm-Mälardalen 2013-09-26 Syfte: Utreda

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara

Läs mer

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 6274-13 angående föreläggande att ansöka om

Läs mer

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen Dokumentnamn Projekteringsskede Ansvarig part Konstruktör TeknisktPM Tillståndsansökan M2 - Miljö/MKB Per Molander Upprättad datum 2011-12-21 Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt

Läs mer

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19 2016-02-01 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se johan.fallenius@regeringskansliet.se. Svar på remiss M2015/02675/R Prövning av miljöfarlig verksamhet Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI,

Läs mer

Yttrande över innehåll i överklagan om förbud mm för. miljöfarlig verksamhet på fastigheten Luleå Rutvik 17:8.

Yttrande över innehåll i överklagan om förbud mm för. miljöfarlig verksamhet på fastigheten Luleå Rutvik 17:8. 92 Yttrande över innehåll i överklagan om förbud mm för miljöfarlig verksamhet på fastigheten Luleå Rutvik 17:8 Ärendenr M 2016 1201 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

Handläggarstöd Massor och masshantering

Handläggarstöd Massor och masshantering Miljökontoret Handläggarstöd Massor och masshantering Nikolaus Söderström - Version 1 Januari Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte 2 2. Begrepp och verksamhetstyper 2.1 Begreppen massor, masshantering

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Optimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI

Optimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI Optimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI OPTIMASS, 2013-2016 Jord- och bergmassor från undermarksbyggande Massor med möjligheter Ökad kunskap, utvecklad

Läs mer

Massor för anläggningsändamål

Massor för anläggningsändamål Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Masshantering GERTRUD GYBRANT

Masshantering GERTRUD GYBRANT Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden Avfall för anläggningsändamål Avfall eller produkt? Ändringar i 29 kapitlet MPF Täkter och masshantering Muddermassor Avfall Definition finns

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin Hållbar Materialförsörjning Sven Brodin Ca 415.000m3 = 600.000 ton Från presentation 2011 Dessa mängder ska Tyresö kommun transportera under 5-6 år. Från presentation 2011 Till varje km väg som ska byggas

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Hur arbeta med förorenade massor

Hur arbeta med förorenade massor Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19 2014-10-16 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se erika.nygren@regeringskansliet.se. Svar på remiss av Europeiska kommissionens förslag (COM(2014)397 final) Synpunkter inför kommande revidering

Läs mer

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental Bilaga 2 VA-policy Karlskrona kommun 2014-01-20 WSP Environmental Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för

Läs mer

Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55

Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55 Hantering av massor - kort information om olika hanteringssätt Rapport 2016:55 Rapportnr: 2016:55 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Gudrun Magnusson Foto: Gudrun Magnusson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

RIVNINGSPLAN (EB.3:3) RIVNINGSPLAN (EB.3:3) 1(6) Datum Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Diarienummer Anmälan inlämnad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Mark Elert och Celia Jones

Mark Elert och Celia Jones Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Grävarbeten i förorenad jord upplysning, anmälan och slutredovisning

Grävarbeten i förorenad jord upplysning, anmälan och slutredovisning upplysning, anmälan och slutredovisning När du gräver och upptäcker en markförorening ska arbetet omedelbart stoppas och samhällsförvaltningen kontaktas. Den här blanketten använder du för att lämna en

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE Sida 1 av 5 Anmälan om avhjälpandeåtgärder efterbehandling av förorenat område - upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Personuppgifter

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag: PM Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun 2016-07-04 Uppdrag: 10233249 Upprättad av: Ann Helén Österås Granskad av: Maria Lindberg 1 (9) PM Platsspecifika riktvärden

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet

Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet TVL-info 2015:5 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet En verksamhet som har ett tillstånd enligt 6 kapitlet

Läs mer

Information om hantering och provtagning av massor

Information om hantering och provtagning av massor TVL-info 2014:15 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Information om hantering och provtagning av massor Informationsmaterialet vänder sig till inspektörer på myndigheter, privatpersoner och till

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till täkt på fastigheterna Grän 3:1, 4:1, 1:18 och Karby 2:1

Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till täkt på fastigheterna Grän 3:1, 4:1, 1:18 och Karby 2:1 1 (6) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-10-14 2012-5963- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 6 november 2014 Adressat: Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Förvaltningsdata väg och järnväg

Förvaltningsdata väg och järnväg Gäller för Version Handbok Trafikverket 1.0 BVH 1584.308 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2013-09-30 Tillsvidare -- Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av TRV 2011/11038 Väg- och järnvägsdata

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN

FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN FÖRSTUDIE NY DEPONI HALMSTADS KOMMUN Halmstads kommun, Stadskontoret, Samhällsbyggnad 2004-06-08 WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Tel: 035-18 11 00 Fax: 035-18 11 01 WSP Sverige AB Org

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Användning av överskottsmassor exempel från Ale kommun

Användning av överskottsmassor exempel från Ale kommun Användning av överskottsmassor exempel från Ale kommun Seminarium Nätverk Renare Mark 2012-10-18 Marie Lindström miljö- och hälsoskyddsinspektör Ale liten kommun med stora projekt Utbyggnad av väg E45

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Vad händer på nedskräpningsområdet?

Vad händer på nedskräpningsområdet? Vad händer på nedskräpningsområdet? Stockholm 7 december 2016 Maria Ivarsson Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-13 1 Aktuellt arbete på Naturvårdsverket Nya

Läs mer

Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten

Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten UTVÄRDERING AV NV HANDBOK 2010:1 ÅTERVINNING AV AVFALL I 2015-12-10 Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Under åren 2006-2010 utarbetade Naturvårdsverket

Läs mer

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson Miljöriktig användning av askor 2009 Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier Ramböll Sverige AB Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson anna.wilhelmsson@ramboll.se gunilla.jansson@ramboll.se

Läs mer

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG

NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG BILAGA 5 NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun Remisshandling, 2012-08-24 1 GAMLA AVFALLSUPPLAG Ett förslag till handlingsplan för förorenade områden i Eskilstuna kommun håller på att

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Materialinventering 2 Inventeringens ingående avfallsslag Inventeringen avser identifiering av ändringens alla ingående avfallsslag Ja Nej, inventeringen avser endast identifiering av följande avfallsslag

Läs mer

Presentation MinBaS dagen

Presentation MinBaS dagen MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,

Läs mer

Farligt avfall från verksamheter

Farligt avfall från verksamheter Bygg & Miljö Farligt avfall från verksamheter Information och praktiska tips Foto: Mikael Ulvholt Den här informationsbroschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här finns

Läs mer

PM Avfallshantering. Västlänken och Olskroken planskildhet PM 2014/ Kerstin Larsson _ MPU02 1 (5) Projektnamn

PM Avfallshantering. Västlänken och Olskroken planskildhet PM 2014/ Kerstin Larsson _ MPU02 1 (5) Projektnamn Projektnamn Västlänken och Olskroken planskildhet Dokumenttyp Ärendenummer PM 2014/98935 Skapad av Filnamn Patrik Lindberg MPU02-00-025-00-0340 Godkänt av Godkänt datum Version Kerstin Larsson 2016-06-27

Läs mer

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad Projektplan för Hantering av massor uppdaterad 2015-11-13 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling

Läs mer

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring

Läs mer

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete RIVNINGSPLAN 1(6) Datum Diarienummer Bygganmälan inlämndad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr Fastighetens

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060303 DOM 2016-12-08 Stockholm Mål nr M 5877-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2016-06-13 i mål nr M 2028-16, se bilaga A KLAGANDE Lantmännen

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg European Wenture Group Miljöbolaget i Storfors Förvärvades av EWG, European Wenture Group AB 2013/2014 Inom

Läs mer

Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap Miljöprövningsförordning (2013:251)

Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap Miljöprövningsförordning (2013:251) Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område 1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:

Läs mer

Lagar och direktiv. Är asfaltmassor avfall? Är tjärhaltiga asfaltmassor farligt avfall? Vad krävs vid återvinning av farligt avfall?

Lagar och direktiv. Är asfaltmassor avfall? Är tjärhaltiga asfaltmassor farligt avfall? Vad krävs vid återvinning av farligt avfall? Lagar och direktiv Är asfaltmassor avfall? Är tjärhaltiga asfaltmassor farligt avfall? Vad krävs vid återvinning av farligt avfall? EG-direktiv Ramdirektiv för avfall 75/442/EEC (91/156/EEC) Farligt avfall

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

PUBLIKATION 2007:99 Hantering av uppgrävda massor

PUBLIKATION 2007:99 Hantering av uppgrävda massor PUBLIKATION 2007:99 Hantering av uppgrävda massor Administrativa krav Titel: Hantering av uppgrävda massor - administrativa krav Publikation: 2007:99 Utgivningsdatum: Oktober 2007 Utgivare: Samhälle och

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall

Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall 2012-02-10 Checklista för gränsöverskridande transporter av avfall Checklista för tillsyn på anläggning (eller motsvarande) som exporterar avfall ut ur Sverige och/eller importerar avfall in till Sverige.

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist

2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist UNDERLAG FÖR SAMRÅD (6 KAP 4 MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Gladö kvarn inom fastigheterna i Björksättra 1:3 och Gladö 76:5 i Huddinge kommun, Swerock AB. 2012-07-04 Upprättad av: Jenny

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område 1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger Nätverket Renare Mark 2013-03-20 Mark Elert och Celia Jones Kemakta Konsult AB Innehåll Att ta fram kriterier för nya

Läs mer

Berggren 10, Karlskrona kommun. Ny automatstation, OKQ8. Översiktlig geoteknisk utredning 2015-05-12

Berggren 10, Karlskrona kommun. Ny automatstation, OKQ8. Översiktlig geoteknisk utredning 2015-05-12 Berggren 10, Karlskrona kommun 2015-05-12 Upprättad av: Martin Holmberg Granskad av: Elin Ekström Uppdragsnummer: 10213373 BERGGREN 10, KARLSKRONA KOMMUN Kund Karlskrona kommun Ola Robertsson Konsult WSP

Läs mer

HAMMARBY 19:4 Förbud att ta emot mer fluff

HAMMARBY 19:4 Förbud att ta emot mer fluff Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum 1 (5) DELEGATIONSBESLUT Ulrika Palmblad 016-710 18 76 Vallby Svets & Smide AB Att: Åke Lönnfors Hammarby 1 635 07 ESKILSTUNA HAMMARBY 19:4 Förbud att ta emot mer

Läs mer