Hur vi kan hitta användning av massor istället för att deponera?

Transkript

1 Hur vi kan hitta användning av massor istället för att deponera? Christina Lindbäck Hållbarhetschef NCC

2 NCC:S HÅLLBARHETSARBETE Våra långsiktiga målsättningar: VI ERBJUDER DE BÄSTA HÅLLBARA LÖSNINGARNA VI ÄR EN PÅLITLIG PARTNER SOM AGERAR MED HÖGA ETISKA NORMER OCH TRANSPARENS Produktportfölj VI ARBETAR I EN MILJÖ UTAN OLYCKOR VI ÄR KLIMATNEUTRALA Etik och compliance Klimat och energi Mer värde för kunder, aktieägare, NCC och samhället Material och avfall Hälsa och säkerhet Social inkludering VI ÄR EN DRIVANDE PARTNER I ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE VI SLUTER MATERIALFLÖDEN

3 Utmaningar Ca nya bostäder och ny infrastruktur till år 2025 Deponi Förtätning av städer Ombyggnation Uppförande av nya bostäder Infrastruktur- och anläggningsprojekt 3

4 PROBLEMET Byggindustrin står för 32% av allt avfall i Sverige 92% av allt byggavfall är massor, varav 80% har ett kommersiellt värde Källor: Eurostat 2014, Naturvårdverket 2012, Energimyndigheten 2017.

5 PROBLEMET Olika typer av hinder för ökad återanvändning av massor, även när föroreningsnivåerna är låga Hinderna ligger hos konsult/projektör, entreprenör, leverantör, beställare, myndighet och avfallsmottagare Rutinmässiga & bransch- och företagskulturella hinder Kunskapsrelaterade hinder Ekonomiska hinder Administrativa och lagstiftningshinder

6 PROBLEMET Varför används inte de massor som grävs upp på ett ställe på de många andra projekt som omger överskottet? Har marknaden inte lyckats lösa problemet därför att priset är felaktigt? Hinder för effektiv masshantering: 1. Ospecificerat - Icke-testat material är avfall 2. Osäkerhet - Olika tolkningar i 290 kommuner 3. Långsamhet - Tid är dyrt

7 DEPONI ELLER ÅTERVINNING? Finns det tydligt syfte, t ex bullervallar, parkeringsytor, vägförstärkning? Ersätter det annat material som annars skulle ha använts? Ska anläggningen färdigställas inom rimlig tid? Är massorna lämpliga för platsen? Massorna kan återvinnas för anläggningsändamål. Finns det risk för föroreningar? JA NEJ Tillstånd för deponering krävs Mindre än ringa risk Ringa risk Mer än ringa risk Ingen anmälan krävs Anmälan för miljöfarlig verksamhet Tillstånd för miljöfarlig verksamhet OBS: Om risk för väsentlig påverkan på naturmiljön (t.ex. ändring av marknivån) samråd med LST (Skogsstyrelsen) krävs enligt 12 kap. 6 miljöbalken

8 Juridiska utmaningar Praxis säger ofta att användning av rena massor är att anse som tillståndspliktig deponering En tillståndsprocess tar tid varför rena massor ofta istället körs till deponi Vi försvårar möljligheten att utnyttja resurser Men MÖD har i domar uttalat att finns skäl att förändra lagstifningen

9 VISION Effektiv och förenklad process rörande återvinning av låga och måttligt förorenade massor Att jobba med en mer cirkulär masshantering stödjs av flera av miljömålen

10 NÄSTA STEG Nytt material Återvinning Återanvändning Avgörande för att öka återvinningen och återanvändningen är att vi provtar allt material, både av miljöskäl och materialkvalitet Samarbete med duktiga miljökonsulter och laboratorier måste öka Dokumentation möjliggör för aktören med överskottet att sälja materialet istället för att betala för att bli av med det

11 EXEMPEL CO 2 bonus Centralstyrning Loop Rocks Myndigheter premierar lösningar där man använder högre grad av återanvänt/återvunnet material eller mindre transporter Bonus upp till 5% av anbudsvärdet En koordinator (Mikko) för massor i Helsingfors Alla massor som grävdes upp förra året återanvändes Nordens största marknadsplats för fyllnadsmassor Grundades av NCC användare som förmedlat 2 miljoner ton massor på 18 månader

12 AVSLUTNING Vi går miste om att utnyttja resurser! Skapa översikt av massbehov Tillgängliggör var de finns Samplanera masshanteringen Provta & dokumentera Ordna pop-up ytor Nyttja digitala verktyg Våga se kommersialisering som en möjlighet finns skäl att förändra lagstiftningen MÖD

13 13 Tack för uppmärksamheten! Frågor och kommentarer tar jag tacksamt emot: