Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Transkript

1 Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental Workshop Miljösamverkan Skåne

2 Program CLP, ny EG-förordning om klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter Elna Nilsson - WSP Environmental Tillämpningen av klassificeringsreglerna med koppling till avfallsförordningen mm Erik Bergstedt och Linda Johnsson - WSP Environmental Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor - Avfall Sverige rapport 2007:01 - Klassificering enligt avfallsförordningen - Användning av Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor (2007:01) - Användning av CLP-förordningen vid klassificering - Användningen av handbok för återvinning av avfall i anläggningsändamål (NV 2010:1) Erik Bergstedt och Linda Johnsson - WSP Environmental Praktisk träning i granskning av säkerhetsdatablad och produktmärkning enligt CLP Elna Nilsson och Ingela Fondin - WSP Environmental Genomgång av träningspasset Elna Nilsson - WSP Environmental Praktikfall Erik Bergstedt och Linda Johnsson - WSP Environmental Avslutning 2

3 VAD ÄR AVFALL? Naturvårdsverkets hemsida: Med avfall menas alla föremål, ämnen eller substanser som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Avfallsdefinitionen är gemensam för EU (EG-direktiv 2006/12/EG om avfall), och ska därför tolkas i ljuset av EG-domstolens praxis. 3

4 AVFALL KAN VARA FARLIGT ELLER ICKE-FARLIGT! Det är avfallets inneboende egenskaper som avgör om det är farligt eller inte! Med inneboende egenskaper avses brandfarlighet, giftighet, miljöfarlighet mm. Ingen hänsyn tas till hur avfallet ska hanteras, förvaras eller deponeras! 4

5 KLASSIFICERING AV AVFALL FÖRORENADE MASSOR I dagsläget sker klassificering utifrån Avfallsförordningen (2001:1064) Till avfallsförordningen finns 5 bilagor. Bilaga 2 och 3 är intressanta vid klassificeringen av förorenade massor. I bilaga 2 finns en lista med olika typer av avfall. I bilaga 3 finns Anmärkningar - en lista med gränsvärden som används vid klassificeringen. Dessa gränsvärden kommer från preparatdirektivet. Preparatdirektivet är inarbetat i Svensk lagstiftning via KIFS 2005:7. Under en övergångsperiod fram till 2015 kommer KIFS 2005:7 och CLPförordningen gälla parallellt. 5

6 KLASSIFICERING AV AVFALL FÖRORENADE MASSOR SKYNDA LÅNGSAMT! AVVAKTA ANVÄND FORTSATT BILAGA 3 I AF Enligt Naturvårdsverket och Avfall Sverige är det skynda långsamt som gäller när det handlar om att ändra klassificering av förorenade massor. I förslaget till ny avfallsförordning (Ds 2009:37) finns inte längre hänvisningen till ämnes- och preparatdirektivet, eller listan med gränsvärden, kvar! Naturvårdsverket har påpekat detta och tror att det kommer finnas med i det slutliga förslaget. Vidare tror Naturvårdsverket att de gränsvärden som finns i dagens Avfallsförordning även kommer vara de som finns i den nya Avfallsförordningen, trots att de inte stämmer överens med CLP-förordningen. 6

7 DUBBLA INGÅNGAR EU-kommissionen beslutade år 2000 att införa så kallade dubbelingångar/ spegelingångar i den europeiska avfallslistan EWL att användas vid klassning av avfall. Avfallslistan innehåller 839 avfallskoder, varav nästan hälften betecknar farligt avfall. Farligt avfall är markerat med en asterisk (*) i avfallsförteckningen i bilaga 2 till avfallsförordningen eller: Farligt avfall har en eller flera farliga egenskaper (H1-H14) enligt bilaga 3 till avfallsförordningen. Även de asteriskmärkta avfall förutsättes ha någon eller några av de farliga egenskaper (H1-H14). Cirka 200 avfallskoder försågs med så kallade dubbel- / spegelingångar där endera av dessa betecknar farligt avfall. 7

8 SÅ KLASSIFICERAS AVFALL FÖRORENADE MASSOR 1. Förorenade massor utgör något av avfallsslagen: * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Annan jord och sten än den som anges i * Muddermassor som innehåller farliga ämnen Andra muddermassor än de som anges i * Spårballast som innehåller farliga ämnen Annan spårballast än den som anges i Innehåller de förorenade massorna farliga ämnen? Farliga ämnen är ämnen med farliga egenskaper! Farliga egenskaper är enligt bilaga 3 i AF ämnen med någon av egenskaperna H1-H För egenskaperna H4-H8, H10 och H11 finns haltgränser i bilaga 3 till AF. 4. För egenskaperna H9, H12-H14 finns inga kriterier i AF. 8

9 VAD ÄR AVFALLETS INNEBOENDE EGENSKAPER? FINNS I BILAGA 3 TILL AVFALLSFÖRORDNINGEN H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 H9 H10 H11 H12 H13 H14 EXPLOSIVT OXIDERANDE BRANDFARLIGT IRRITERANDE HÄLSOSKADLIGT GIFTIGT CANCERFRAMKALLANDE FRÄTANDE SMITTFÖRANDE FOSTERSKADANDE MUTAGENT AVGER GIFTIGA GASER GER UPPHOV TILL LAKVÄTSKA MED FARLIGA EGENSKAPER EKOTOXISKT 9

10 AVFALL SVERIGE RAPPORT 2007:01 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor I rapporten finns en lista med föreslagna gränser för när förorenade massor kan anses vara farligt avfall. I listan finns ett 40-tal ämnen/ämnesgrupper. I Rapport 2007:01 lyfts följande upp som oklara frågeställningar vid klassificeringen: Haltgränser för ämnen som kan ge upphov till annat ämne med farliga egenskaper (H13) Haltgränser för ämnen med miljöfarliga egenskaper (H14) Ämnen med särskilda gränser för klassificeringen Sammanvägning av ämnen som är mycket giftiga, giftiga och hälsoskadliga Sammanvägning av irriterande och frätande ämnen Sammanvägning av miljöfarliga ämnen 10

11 PRINCIPER FÖR ATT FASTSTÄLLA HALTGRÄNSER De egenskaper som är relevanta för att bedöma förorenade massor är egenskaper som är hälsofarliga (H5-H7, H10-H11) och miljöfarliga (H13- H14). I avfallsförordningen anges haltgränser för egenskaperna H5-H7 samt H10-H11. Däremot saknas haltgränser för egenskaperna H13 och H14. Avfall Sverige ger följande rekommendation för bedömning av farliga egenskaper som saknar haltgränser i avfallsförordningen, med avseende på förorenade massor: 11

12 H13: Ämnen eller preparat som på något sätt efter omhändertagande kan ge upphov till annat ämne, t ex lakvätska som har något av de egenskaper som ovan uppräknats Lakvatten från förorenade massor har normalt inte halter av farliga ämnen i en sådan utsträckning att det ska klassificeras som farligt avfall. Ännu finns inga konkreta förslag till värden. Vid tillämpning av acceptanskriterier vid mottagning av massor vid en deponi tas hänsyn till effekten av bildat lakvatten samt även vid bedömningen av massornas miljöfarliga egenskaper, H14. 12

13 H14: Ämnen eller preparat som omedelbart eller på sikt innebör risk för en eller flera miljösektorer Avfall Sverige rekommenderar i stort att preparatdirektivet används. Vissa förbehåll för metaller. 13

14 Generella principer De haltgränser som används för metallföreningar används för bedömning av metallen. Haltgränser jämförs med analyser av halter räknat per torrsubstans av massorna. De särskilda haltgränser för märkning som anges för vissa ämnen skall tas hänsyn till vid klassificeringen av förorenade massor som farligt avfall. 14

15 SÅ KLASSAS AVFALL FÖRORENADE MASSOR I Avfall Sveriges rapport 2007:01 finns en pedagogisk genomgång av hur FA-gränser beräknas. EXEMPEL Massa B Koppar: 590 mg/kg TS Bly: 870 mg/kg TS Zink: 1650 mg/kg TS SKA MASSA B KLASSAS SOM FARLIGT AVFALL ELLER INTE? 15

16 Sammanvägning av vissa farliga egenskaper En sammanvägning av de farliga egenskaperna i beredningen/blandningen görs utifrån KIFS: Ämnen med hälsofarliga, giftiga och mycket giftiga egenskaper (H5 och H6) Ämnen med irriterande och frätande egenskaper (H4 och H7) Ämnen med miljöfarliga egenskaper (H14) Modellsubstanser använda av Avfall Sverige Bly blyföreningar utom sådana som är upptagna på annat ställe i listan. Koppar kopparsulfat Zink - zinkklorid 16

17 ANMÄRKNINGAR Avfall som klassificeras som farligt anses uppvisa en eller flera av de egenskaperna enligt ovan, och vad beträffar H 3-H 8, H 10 (*) och H 11, en eller flera av följande egenskaper: - flampunkt = 55 C, - ett eller flera ämnen som klassificeras (**) som mycket giftiga vid en total koncentration = 0,1 %, - ett eller flera ämnen som klassificeras som giftiga vid en total koncentration = 3 %, - ett eller flera ämnen som klassificeras som hälsoskadliga vid en total koncentration = 25 %, - ett eller flera frätande ämnen som klassificeras som R35 vid en total koncentration = 1 %, - ett eller flera frätande ämnen som klassificeras som R34 vid en total koncentration = 5 %, - ett eller flera irriterande ämnen som klassificeras som R41 vid en total koncentration = 10 %, - ett eller flera irriterande ämnen som klassificeras som R36, R37 eller R38 vid en total koncentration = 20 %, - ett ämne som är känt för att vara cancerframkallande (kategori 1 eller 2) vid en koncentration = 0,1 %, - ett ämne som är känt för att vara cancerframkallande (kategori 3) vid en koncentration = 1 %, - ett ämne som är skadligt för fortplantningen (kategori 1 eller 2) och som klassificeras som R60 eller R61 vid en koncentration = 0,5 %, - ett ämne som är skadligt för fortplantningen (kategori 3) och som klassificeras som R62 eller R63 vid en koncentration = 5 %, - ett mutagent ämne (kategori 1 eller 2) som klassificeras som R46 vid en koncentration = 0,1 %, - ett mutagent ämne (kategori 3) som klassificeras som R40 vid en koncentration = 1 %. 17

18 SÅ KLASSA AVFALL FÖRORENADE MASSOR Hälsofarliga, giftiga och mycket giftiga H5 och H6 Bly, koppar och zink är klassificerade som hälsoskadliga (Xn). Inget av ämnena klassificeras som giftiga (T) eller mycket giftiga (T+). Hälsoskadligt = 25vikts-% = mg/kg TS ( )/ = 0,012<1 -> EJ HÄLSOSKADLIGT 18

19 SÅ KLASSA AVFALL FÖRORENADE MASSOR Frätande och irriterande H4 och H8 Zink klassificeras som frätande (R34) Koppar klassificeras som irriterande för ögon och hud (R36/38) 1650/ / = 0,013 <1 -> EJ FRÄTANDE ELLER IRRITERANDE 19

20 SÅ KLASSA AVFALL FÖRORENADE MASSOR Ekotoxiska H14 Bly, koppar och zink klassificeras som mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter på miljön. ( )/2500 = 1,2 > 1 -> MILJÖFARLIGT 20

21 SÅ KLASSIFICERAS AVFALL FÖRORENADE MASSOR Utifrån uppmätt halt av varje enskilt ämne är massorna inte att betrakta som FA H5 och H6 -> EJ HÄLSOSKADLIGT H4 och H8 -> EJ FRÄTANDE ELLER IRRITERANDE H14 -> MILJÖFARLIGT DEN AKTUELLA MASSAN KLASSIFICERAS SOM FARLIGT AVFALL 21

22 CLP OCH KLASSIFICERING AV FÖRORENADE MASSOR Om Massa B klassas utifrån CLP istället för enligt Avfallsförordningen/Ämnesdirektivet blir det då någon skillnad? 22

23 JÄMFÖRELSE H3-H8, H10 och H11 Tidigare betecknig Ny beteckning Ny Tidigare R41 Eye Dam 1 H318 1% 10% Cancerframkallande kategori 1 Canc. 1A H350 0,1% 0,1% Cancerframkallande kategori 2 Canc. 1B H350 0,1% 0,1% Cancerframkallande kategori 3 Canc. 2 H351 1,0% 1% R35 Skin Corr 1A H314 0,1% 1% R34 Skinn Corr 1B H314 0,1% 5% R36 Eye irrit 2 H319 10% 20% R37 STOT SE H335 R38 Skinn irrit 2 H315 10% 20% R60 Repr 1A och 1B H360F 0,3% 0,5% R61 Repr 1A och 1B H360D 0,3% 0,5% R62 Repr 2 H361F 3,0 5% R63 Repr2 H361D 3,0 5% R46 Muta 1B H340 0,1% 0,1% R40 Carc. 2 H351 1,0 % 1% SLUTSATS: FA-gränserna borde kunna bli något lägre! 23

24 H14 KIFS CLP N; R50-53 >0,25% Aquatic Acute 1 H400 Aquatic Chronic 1 H410 N; R51-53 >2,5% Aquatic Chronic 2 H411 R52-53 >25% Aquatic Chronic 3 H412 R53 >25% Aquatic Chronic 4 H413 R50 >25% Aquatic Acute 1 H400 R52 >25% M=multiplicationsfaktor Finns en M-faktor ska de allmänna gränsvärdena för beaktande justeras. Om M-faktorn är 1 blir det i princip inga förändringar. SLUTSATS: FA-gränserna borde kunna bli LÄGRE! 24

25 HANDBOK 2010:1 ÅTERVINNING AV AVFALL I ANLÄGGNINGSARBETEN Handboken är endast avsedd att användas när materialet är definierat som avfall och då avfallet ska användas för anläggningsändamål. Exempel på anläggningsändamål är Anläggningsarbete inom vägar och järnvägar Bullervallar Ytor såsom parkeringsytor eller ytor för annan verksamhet. Deponitäckning ovan tätskikt. Utgångspunkten för handboken utgörs av miljöbalken, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskuff samt andra specialbestämmelser. 25

26 HANDBOK 2010:1 ÅTERVINNING AV AVFALL I ANLÄGGNINGSARBETEN NÄR HANDBOKEN INTE SKA ANVÄNDAS Skillnaden mellan återvinning och bortskaffande är avgörande Användning av avfall för dess näringsinnehåll Bundet material Användning som inte är anläggningsändmål Under tätskikt på deponier 26

27 HANDBOK 2010:1 ÅTERVINNING AV AVFALL I ANLÄGGNINGSARBETEN Till skillnad från AF utgår Handboken från de risker avfallet utgör då det används för specifika ändamål. Kap 13.5 Vi har låtit utreda hur avfallsklassificieringen är uppbyggd jämfört med målet om utfasning och riskminskning som återfinns i miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Utredningen visade att avfallsklassificeringen inte kan användas som kriterium för om avfallet är lämpligt att använda för anläggningsändamål. Avfallsklassificeringen i kategorierna farligt avfall och icke-farligt avfall är generella och beskriver avfallets inneboende egenskaper huvudsakligen utifrån haltgränser. Avfallsklassificeringen tar inte hänsyn till risken i en specifik användning. Även om avfallsklassificeringen i sig inte kan användas som ett kriterium är det dock osannolikt att ett farligt avfall är lämpligt att använda för anläggningsändamål. Med största sannolikhet medför en användning av farligt avfall en risk som är mer än ringa och kommer därmed att kräva en tillståndprövning. 27

28 HANDBOK 2010:1 Överskridande av halter innebär att en riskbedömning behövs, det diskvalificerar inte direkt ett avfallet från återvinning 28

29 HANDBOK 2010:1 och jämförvärden 29