Verksamhetsberättelse. Handikappförvaltningen

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Handikappförvaltningen 2014

2 Innehåll Handikappförvaltningens årsredovisning Inledning Omvärldsanalys Mål och strategier... 5 Förvaltningens värdeord... 8 Kvalitetsberättelse... 9 Medborgardialog Biståndsavdelningens årsberättelse Team HO (handikappomsorg) Team barn och unga Team Assistans Team Psykiatri Team Arbete och fritid Specialistteamet Handikappsekreterare, uppdrag och årsredovisning IT-verksamheten Medicinskt ansvarig sjuksköterska, uppdrag och årsredovisning Ekonomiskt bokslut Personalbokslut Mångfald och jämställdhet Miljöbokslut (76)

3 Handikappförvaltningens årsredovisning 1. Inledning Förvaltningen ska genom verksamhetsberättelsen redogöra för måluppfyllelse och avge rapport om utvecklingsarbete och särskilda händelser under året. Där ska ingå redovisning av ekonomiskt utfall och personalstatistik med åtföljande kommentarer. Målgrupp är i första hand nämndansvariga politiker. Verksamhetsberättelsen är ett viktigt underlag för revisionens granskning av handikappnämndens måluppfyllelse sett genom förvaltningens samlade insatser. Verksamhetsberättelsen följer samma struktur som är lagd för internbudgeten. Särskilda utvecklingsområden och uppdrag kommenteras i särskild ordning. Ekonomiskt bokslut, personalbokslut och miljöbokslut redovisas enligt given mall. Måluppfyllelse för förvaltningens olika verksamheter på områdesnivå redovisas inte i verksamhetsberättelsen. Samtliga måldokument redovisas på intranätet. Målarbetet på områdesnivå granskas och värderas i samband med utdelning av nämndens kvalitetspris. Verksamhetsmålet som är beslutat av kommunfullmäktige anger att beslut ska verkställas inom tre månader. Detta följs upp löpande under året kopplat till budget och personaluppföljningar. 2. Omvärldsanalys En bra social omsorg utgår från att varje individ har behov av ett individuellt utformat stöd. Detta ställer stora krav på att finna lösningar som svarar mot enskildas behov och som ger funktionsnedsatta möjlighet att själva påverka sina liv och få möjligheter till en meningsfull tillvaro. Nämnden har under året fokuserat på ett antal fokusområden som nedan beskrivs med vilka aktiviteter som genomförts: Självbestämmande och integritet Arbete med att ta fram en delaktighetsplan har påbörjats. Planen kommer gälla för all verksamhet som nämnden bedriver. Trygghet och säkerhet Under året har nämnden kartlagt de huvudprocesser som tagits fram. Arbetet fortgår med att stödja de enskilda verksamheterna att ta fram egna kvalitetskriterier och att säkra de processer som gäller för varje enskild arbetsplats. Kunskapsbaserad verksamhet Nämnden har tillsett att egen personal deltar i de utvecklingsområden som tar kraft i evidensbaserad praktik EBP, både på regional som central nivå. 3(76)

4 Samverkan: Det etiska motivet samverkan för att hindra att den enskilde faller mellan stolarna, uppnås genom ett fortsatt arbete med processkartläggning. Verksamhetsmotivet nämnden har tagit initiativet till att ta fram lokal samverkan mellan berörda förvaltningar och landsting. Härigenom ökar sannolikheten att personer med behov av stöd från mer än en huvudman eller förvaltning ska få rätt insats i rätt tid av rätt verksamhet. Effektivitetsmotivet en ny verksamhet är organiserad, med uppdraget att samordna insatserna till de personer som har de största behoven och genererar de största kostnaderna. Medarbetaren Nämnden har redan sedan ett par år tillbaka arbetat med att föra in nya förmågor i våra arbetsgrupper. Det blir mer och mer tydligt att arbetslag med multipel kompetens kommer vara en framgångsfaktor för att möta medborgarnas krav på stöd och service. Arbete Nämnden har tagit initiativ till ytterligare samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa för att skapa ytterligare möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. IPS är fortsatt ett framgångsrikt koncept och förvaltningen kommer arbeta med samma metod för personer med utvecklingsstörning. Delaktighet Det ställs högre krav på delaktighet och det är viktigt att förvaltningen bjuder in till dialog tidigt i våra planeringsprocesser. En god medborgardialog kommer förstärka bilden av nämndens vilja att erbjuda rätt form av stöd i rätt tid. Förvaltningen behöver utveckla samarbetet med brukarorganisationer samt fortsätta sitt arbete med att bjuda in brukare till information om kommande förändringar samt diskussion kring önskemål om utveckling av vår verksamhet. Fortsatta utvecklingsområden Behovet av attraktiva boendemiljöer fortsätter öka, framförallt kopplat till centrala Karlskrona. Enskildas möjligheter till att få stöd av förvaltningen, i attraktiva områden måste utvecklas. Detta gäller etablerande av särskilda boende såväl centralt i Karlskrona som i bostadsområden i utkanterna av stadskärnan. Behovet av stöd ökar till personer med psykisk funktionsnedsättning där nya diagnoser med sammansatta och komplicerade behov finns. Samverkan kring barn och ungdomar måste utvecklas, både internt i kommunen som tillsammans med övriga huvudmän 4(76)

5 3. Mål och strategier Nämnden har brutit ner fullmäktiges övergripande mål och tagit fram mål och aktiviteter för att nå dessa. Nedan följer en redogörelse för hur måluppfyllnaden varit avseende dessa. Förvaltningens styrkort finns beskrivet längre fram i dokumentet. 3.1 Övergripande sociala mål Vi ska öka andelen personer i egen försörjning Vi ska ha en god folkhälsa Vi ska ha omsorg med kvalitet som ger gemenskap, trygghet och valfrihet Verksamhetsmål Under 2014 skall förberedelser göras för att minst en arbetsplats inom den kommunala sysselsättningen skall kunna drivas i kooperativ form Antalet deltagare i IPS skall öka med 20 % Utbud avseende möjliga fritidsaktiviteter skall fortsatt vara på samma höga nivå som 2013 Resultatet i Kommunens Kvalitet I Korthet skall öka med 15 % i förhållande till 2013 års resultat, avseende serviceutbud i särskilt boende. Nämnden klarar samtliga uppsatta mål förutom resultat i kommunens kvalitet i korthet, KKiK. Nämnden konstaterar att resultatet blir lägre på grund av minskat personalstöd och ökningar avseende hot- och våldssituationer. 3.2 Övergripande ekologiska/miljömässiga mål Vi ska minska spridningen och nyanvändningen av ämnen och material som hämtas ur berggrunden Vi ska minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning Vi ska bevara naturens produktionskapacitet och värna mångfalden i naturen Verksamhetsmål Antalet leasade fordon skall ligga kvar på samma nivå som 2013 Transporter till och från daglig verksamhet skall optimeras Strategier Chaufförsverksamheten skall utvecklas under året Ny organisation avseende resor till och från daglig verksamhet kommer införas från halvårsskiftet Nämnden klarar samtliga uppsatta mål. 5(76)

6 3.3 Övergripande ekonomiska/finansiella mål Vi ska ha årliga resultat under åren som är positiva. Inriktningen är att resultatet på sikt ska motsvara minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Soliditeten ska minst bibehållas under planperioden Resultatet för Handikappnämnden redovisas i särskilt kapitel. Nämnden har under året satt som mål att utveckla förmågan att minska de mest kostnadsdrivande insatserna och externa placeringar. I det avseendet har nämnden klarat sina målsättningar och har en fungerande organisation för att möta dessa scenarion. 3.4 Övergripande personalpolitiska mål Kommunens samlade verksamheter arbetar med perspektiv Kompetens i det personalpolitiska programmet under 2014 Verksamhetsmål Dokumentationsutbildning kommer genomföras för samtliga chefer och specialister Samtliga verksamheter ska arbeta med det systematiska förbättringsarbetet och processkartläggning Utbildning ska genomföras avseende genomförandeplaner Strategier Vid nyrekrytering ska medarbetare anställas som har rätt kompetens och profil för arbetet. Vi tar ansvar för arbetsmiljön och upplever att vi mår bra Vi känner oss delaktiga vid arbetsplatsens förändringar Alla medarbetare vet sitt uppdrag och ansvar i verksamheten Risk- och konsekvensanalys genomförs innan förändringar Nämnden konstaterar att utbildning genomförts avseende genomförandeplaner och dokumentation. Samtliga verksamheter ner till områdeschefsnivå arbetar aktivt med att kartlägga processer och systematisera sitt förbättringsarbete. Målen uppnådda. 3.5 Prioriterade utvecklingsområden Kommunfullmäktige har, utifrån vision 2030, tagit fram ett antal prioriterade utvecklingsområden. Handikappnämnden har valt att bryta ner ett av dessa och redogör för vilka aktiviteter inom nämndens ansvarsområde, som bär mot de mål som fullmäktige fastställt. Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt i Attraktiv livsmiljö Vi ska ha kommuninvånare som anser att de har inflytande Vi ska ha kommuninvånare som anser att kommunens verksamheter är bra och servicenivån hög Vi ska ha nöjda kommuninvånare som anser att Karlskrona kommun är en bra plats att leva och bo i 6(76)

7 Handikappnämndens aktiviteter Samverkan skall ske med landstinget för att barn- och ungdomar med psykisk ohälsa inte skall fara illa. Nämnden ansvarar för att ett lokalt samarbetsavtal med inriktning barn och unga tas fram. Samverkan skall ske kring vuxna med stora psykiska funktionsnedsättningar. Nämnden skall satsa på att personer som blir placerade på annan ort, så snart som möjligt kan få sitt stöd tillgodosett i hemkommunen. Samtliga verksamheter inom nämndens ansvarsområde skall utveckla metoder för att kunna tillvarata respektive brukares synpunkter på hur hans eller hennes stöd skall utformas. Nämnden har genomfört samtliga aktiviteter under året. 3.6 Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Samtliga personer som fått ett beslut om beviljad insats ska ha få sitt beslut verkställt senast tre månader från beslutsdatum. Det är tydligt att nämnden lever upp till målet enligt god ekonomisk hushållning, under förutsättning att nämnden själv kan påverka situationen för den enskilde. I ett antal fall har nämnden inte kunnat verkställa beslut inom fastställd tidsram, vilket skett på grund av skeenden som är utanför nämndens kontroll såsom brist på särskilda boenden. I samtliga fall har andra insatser verkställts som komplement till den beviljade. I tjänsten Claes Wiridén Förvaltningschef 7(76)

8 Förvaltningens värdeord Förvaltningen har arbetet fram värdeord som skall vara vägledande för verksamheten. Respekt Våra ramar är tydliga och kända av alla. Vi har rätt information. Alla får tycka och bli lyssnad på. Delaktighet Vi har ett gemensamt ansvar och vi bjuder in till dialog. Vi ställer frågor och bekräftar varandra. Utveckling Vi tillåter och stimulerar kreativa lösningar. Vi ger stöd till möjligheter. Vi uttrycker vår vilja på ett positivt sätt. Varje verksamhet tar ansvar för att arbeta vidare med att tillämpa förvaltningens värdeord inom respektive område. I en del verksamheter har man valt att använda sig av Kulturbärare. Kulturbärare är en person som gruppen valt och som skall hålla vara ett stöd till arbetsgruppen i att behålla och utveckla den kultur vi enats om. I tjänsten Tomas Gotthardsson Utvecklingschef 8(76)

9 Kvalitetsberättelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handikappnämnden fastställde den 19 december 2012 ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Till det övergripande ledningssystemet finns en, av Handikappnämnden, beslutad kvalitetsplan för med prioriterade fokusområden gällande kvalitetsarbetet. Uppföljning av kvalitetsplan - Hur långt har vi kommit och kvarstående viktiga område 2015 En uppföljning av kvalitetsplanen redovisades i nämnden i september 2014 med genomförda aktiviteter, pågående aktiviteter samt kvarstående aktiviteter inom respektive kvalitetsområde. Uppföljningen av kvalitetsplanen visade att förvaltningens arbete med det systematiska kvalitets-och förbättringsarbetet har kommit en bra bit på väg men det finns behov av ytterligare tid för förvaltningen och verksamheterna att genomföra aktiviteter enligt kvalitetsplanen och för att färdigställa arbetet. Nuvarande tidplan för kvalitetsplanen revideras så att den gäller fram till och med Aktiviteter som genomförts under 2014 och resultat inom respektive kvalitetsområde Utgångspunkter för kvalitetsarbetet En arbetsgrupp har arbetat med att ta fram ett underlag för kvalitetsdeklarationer gällande Bostad med särskild service för vuxna jml 9:9 LSS som ska fastställas av nämnden under första kvartalet Processer och rutiner Under 2014 har ett fortsatt arbete pågått med att kvalitetssäkra framtagna processer samt framtagande av nya processbeskrivningar. Processbeskrivningar har genomförts/ fastställts inom; ledningsprocess, boendestöd, verkställighet boende med särskild service LSS. Pågående arbete med handläggningsprocess, genomförandeprocess daglig verksamhet, verkställighet sysselsättning/ Jobbcenter och samordning av processer gällande korttidsboende SoL. En redovisning har gjorts av samtliga framtagna processer till OC, handläggare och specialister. Ett IT-baserat processkartläggningssystem finns nu på plats och arbetet med att använda processverktyget kommer att inledas under första kvartalet Verktyget kommer att underlätta kartläggningarna samt ge möjligheter till en större helhet och överskådlighet över verksamhetens alla kartlagda processer. Nödvändiga rutiner och dokument ska sedan kopplas till respektive process. 9(76)

10 Systematiskt förbättringsarbete Under 2014 har en inventering genomförts som visar på brister i rutiner, brister i information om rutiner samt att det saknas rutiner och uppdaterade riktlinjer inom vissa områden. - Nya riktlinjer och rutiner för lex Sarah har utarbetas och fastställts av Handikappnämnden Nytt utbildningsmaterial angående rapportering enligt Lex Sarah som skall användas för information en gång per år i verksamheterna. - Nya riktlinjer gällande det systematiska förbättringsarbetet-avvikelsehantering har tagits fram och fastställdes av Handikappnämnden Verksamheten har under 2014 rapporterat avvikelser i verksamhetssystemet. Detta ger större möjligheter till att få fram sammanställningar och genomföra analyser som underlag för det systematiska förbättringsarbetet både på verksamhetsnivå och förvaltningsövergripande. I och med upprättade rutiner för avvikelsehantering kommer det grundläggande arbetet att vara genomfört och verksamheten får bättre förutsättningar att bedriva ett aktivt och systematiskt förbättringsarbete. Egenkontroll samt dokumentationsskyldighet av systematiskt förbättringsarbete Ett underlag för mallar gällande egenkontroll har arbetats fram och kommer att kunna genomföras fullt ut under verksamhetsåret Säkerhetsställa personal och kompetens Nya föreskrifter har kommit från Socialstyrelsen gällande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättningar (SOSFS 2014:2) som ska arbetas in i kompetenskravsarbetet. En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram en kompetensförsörjning plan som bygger på SOSFS 2014:2. Förslaget skall omfatta både rekrytering och kompetensutveckling för anställda. Arbete med kvalitetsplanen under 2015 Kvalitetsmål, Handikappnämnden har ännu inte fastställt kvalitetsmål enligt SoL, LSS och HSL. Fortsatt arbete med att upprätta verksamhetsbeskrivningar, kvalitetsindikatorer, kvalitetsdeklarationer för daglig verksamhet och bostad med särskild service för barn och unga jml 9:8 LSS. Socialstyrelsen har kommit med nya föreskrifter gällande dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) som ska arbetas in i respektive process. Att lokala rutiner upprättas samt rutiner för samverkan internt/ i kommunen/externt. Att det bedrivs ett aktivt systematiskt förbättringsarbete. Fortsatt arbete med att säkerhetsställa bemanning, kompetenskrav och kompetensbehov samt uppdatera och komplettera nuvarande uppdragsbeskrivningar och säkra introduktion för nyanställda. 10(76)

11 Systematiskt kvalitetsarbete Dialog möten För att utveckla arbetet med att kvalitetssäkra våra insatser har förvaltningen startat SKA-Dialog två gånger per år. SKA står för Systematiskt Kvalitets Arbete. Vid mötet deltar de chefer som ansvarar för att verkställa insatser och alla som har uppdrag som kvalitetssäkringssamordnare. Vid SKA-dialogen i april var fokus - Hur får vi igång det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet i varje verksamhet? Som bakgrund informerades det om förvaltningens övergripande kvalitetsarbete, syfte med systematiskt kvalitets-och förbättringsarbete och en gemensam diskussion gällande hur vi tillsammans kan skapa en struktur för ett aktivare arbete. En genomgång gjordes av förbättringsområden utifrån inkommande synpunkter/klagomål, Lex Sarah, tillsyner från IVO samt verksamhetsuppföljningar under föregående år (2013). Därefter gruppdiskussioner om förbättringsområden- Vad kan vi lära oss? Vad behöver vi följa upp? Nedan följer en sammanställning av resultat från gruppdiskussionerna; Dokumentation- finns brister Hur kan vi utveckla och säkra kvaliteten? arbeta med genomförandeplaner, lokala rutiner, ansvarsområden, processkartläggning, muntlig och skriftlig överrapportering Vad ska följas upp; ex avvikelser, genomförandeplaner, rutiner, återkopplingar KSS-uppdraget tydlighet i uppdraget, fokus? Avvikelsehanteringen- behov av att upprätta lokala rutiner Synpunkter och klagomål- behov av tydliggörande av rutiner samt upprätta lokala rutiner Behov av stöd- upprätta processbeskrivningar, återkopplingar på verksamhetsberättelsefå feedback hur arbeta vidare? Exempel visades på pågående lokala kvalitetsarbeten för att informera och kunna ge varandra inspiration och idéer. Vid SKA dialogen i oktober var fokus - Hur långt har vi kommit i vårt systematiska kvalitetsarbete och vilka är de viktiga områdena inför 2015? Som underlag för gruppdiskussioner redovisades en sammanställning av genomgångna processers förbättringsområden samt behov av rutiner. Enligt sammanställningen framkommer bl.a. följande förbättringsområden; Bättre informationsöverföring-internt, externt Information som är anpassad till brukaren i varje process samt information till brukaren. Behov av tydlighet- vem gör vad och när kommer olika professioner in i andras processer? Behov av samordning av processer. Fortsatt arbete med förhållningssätt/bemötande/arbetssätt, kompetens, samordning. Behov av uppdatering / upprättande av lokala rutiner Uppdatering/upprättande av riktlinjer. Varje arbetsgrupp diskuterade sedan dessa förbättringsområden och prioriterade inom vilka områden deras arbetsgrupp skulle arbeta vidare utifrån sina behov. 11(76)

12 Information om underlag till verksamhetsberättelse för Områden vi särskilt skall redovisa gällande kvalitets-och förbättringsarbete; Genomförandeplaner- uppföljning Avvikelser- uppföljning Klagomål -uppföljning. Att arbeta med genomförandeplan, ett sätt att säkra kvalitet för varje brukare. En genomgång av Avvikelser tillbud. LSS, SOL, HSL-AML Vad är vad? Genomförda utbildningar Krav på social dokumentation för områdeschefer, handläggare. Att arbeta med genomförandeplaner, 1 gång för områdeschefer, kuratorer samt vid 3 tillfällen under året för verksamheten.(genomförandeplansutbildningar kommer även att ges under 2015). Grunderna i verksamhetssystem och krav på Social dokumentation för baspersonal. Egenkontroll - Verksamhetsuppföljningar under året Vi har under året genomfört verksamhetsuppföljningar av tre olika verksamheter; bostad med särskild service för vuxna jml LSS -två i gruppbostad och en i servicebostad. Uppföljningarna visar att verksamheterna har en väl fungerande inre struktur gällande innehåll och arbetssätt. Vid två av enheterna finns aktuella genomförandeplaner. De har även upprättade rutiner för varje individ. Vid en enhet finns inte aktuella genomförandeplaner. Vid två enheter sker dokumentationen i verksamhetssystemet. Åtgärder: Uppföljning av social dokumentation bör göras för att utveckla dokumentation. Att lokala rutiner upprättas för det systematiska arbetet med avvikelser och klagomål. Att verksamhetsbeskrivning upprättas för att tydliggöra krav och förväntningar på verksamheten. En av verksamheterna behöver utveckla sitt arbete med att planera innehåll och stödinsatser utifrån brukarnas individuella stödbehov samt brukarnas delaktighet gällande planering och genomförande av insatser. Förvaltningsövergripande Identifierade risker: genom att separera boendestöd och insatsen servicebostad har verksamhetens fokus flyttats till de boende i servicebostaden. Det tidigare arbetssättet med att samma personal gav stöd i två olika stödinsatser och utifrån olika lagstiftningar medverkade till att skillnaderna mellan insatserna blir otydlig. Tillsyn av IVO (Inspektionen för vård och omsorg) Handikappnämnden har tre bostäder med särskild service jml LSS för barn/ungdomar där det vid tillsynen verkställdes 13 beslut. Under året har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, genomfört två tillsyner i bostad med särskild service för barn/ungdomar. Det är en tillsyn som 12(76)

13 IVO har skyldighet att genomföra årligen. Vid första tillfället fokuserade de på verksamhetens dokumentation och ungdomarnas delaktighet. I den andra tillsynen var fokus på hur verksamheterna har möjlighet att erbjuda fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. I denna tillsyn har IVO även granskat hur verksamheten är bemannad. IVO har framfört följande; I en av verksamheterna var inte alla genomförandeplanerna aktuella. De övriga verksamheterna har aktuella genomförandeplaner och ungdomar och anhöriga har varit delaktiga eller haft möjlighet att vara delaktiga i arbetet med planen. När det gäller den andra tillsynen har IVO framfört att ungdomarna kan vara med och bestämma aktiviteter. Det finns alltid personal tillgänglig och personalen känner till ungdomarnas intressen och de erbjuds såväl individuella aktiviteter som gruppaktiviteter. Systematiskt förbättringsarbete Avvikelser SoL/ LSS -Sammanställning och analys Redovisning av inrapporterade avvikelser SoL/LSS i verksamhetssystemet för 2014 är 113 st (därutöver tillkommer 98 inrapporterade avvikelser gällande fallrapporter och läkemedel enligt HSL som redovisas separat av MAS). Antal Typ av avvikelse Kommentar Vidtagna åtgärder 20 Annan avvikelse/fel-brist Brister i hantering av mediciner (4) brister i kommunikation, sjukvården inte skickat remiss(1) brister i information från personal till brukare (2) brister i kommunikation mellan personal vilket lett till att tid missats (1) bristande rutin (1) missad signering av läkemedel (1) svårigheter vid omvårdnad (1) bemötande (3) oro vid transport (1) finns ingen text(2) övriga händelser(3) 1 Hjälpmedel inblandat Handlar om anpassning i anslutning till eget boende/ 3 Brister i informationsöverföring arbetsmiljö Brister mellan LT/kommun (1) miss av kvällsmedicinering(1) ingen text (1) 1 Brister i rehabilitering Ordinerad träning har inte signerats Ex. pratat med PAS, översyn rutiner, samtal med personal Sökt arbetsterapeut Samtal med Lt. Information till gemensam samverkansgrupp, översyn av informationsrutiner? 13(76)

14 5 Fys. el. psykiskt våld Slag mot personal (1) kast med föremål mot personal (1) verbalt mot personal (1) anhörig som orsakat oro för annan brukare(1) bemötande mot brukare(1) 10 Hot och våld Spark, slag mot personal vid omvårdnad (2), brukare ger personal knuff (1), utåtagerande brukare, hotfull (2), verbala hot(2), slag mot personals hand (1), kastar möbler, riktar slag 4 Felaktig el. bristande utförd insats (1), våld mellan brukare(1) Bristande rutiner runt brukare vid semesterperiod(1) brister vid omvårdnad (2) brister i bemötande(1) 69 Ej utförda insatser Uteblivet stöd på grund av sjukdom hos personal, annan frånvaro (6) inga tillgängliga vikarier (39), utebliven, dubbelbokad eller ombokning av vikarie (5) brister i kommunikation, rutin, planering(9) hög arbetsbelastning(2)brister i omvårdnad (1) inte kommit i kontakt med brukare (3) Bristande rutin handkassa(1) saknas text(3) I 2 av händelserna har samtal skett med personal Samtal med brukare, kontakt med sjukvården Avvakta till möte med sjukvård till hösten? Samtal med personal Ex muntlig och skriftlig information vid brister i kommunikation, rutiner. Samtal med personal, kontakt PAS, samtal med VC samt god man (vid brister i omvårdnad) Analys - Ej utförda insatser En stor anledning till avvikelserapportering av att beviljade insatser inte utförts har enligt inrapportering varit på grund av bristande tillgång till tillgängliga vikarier. Konsekvenser För brukarna; ex. att planerade aktiviteter, matlagningsstöd, medicindelning inte utförts. I vissa fall mindre tillsyn och aktivering det har även förekommit rapporterade avvikelser att brukares dagliga stödbehov inte utförts alls. Vid upprepade uteblivna insatser i verksamheter enligt LSS bör konsekvenserna analyseras vidare utifrån de lagkrav som finns enligt utformning av insats enligt LSS (kvalitetsbrister?). Hur görs prioritering vid behov av omplanering på grund av bristande personalresurser? Vid sammanställning kan också ses att det är vissa brukare som förekommer mer än andra gällande vid ex utebliven insats. 14(76)

15 Vilka konsekvenser detta får för den enskilde brukaren bör ansvarig områdeschef analysera vidare. Övriga konsekvenser för brukarna när planerat stöd uteblir kan även uppstå i form av oro, otrygghet och försämrat psykiskt mående då flertal av våra brukare är i behov av tydlig struktur och att planerade aktiviteter utförs. Konsekvenser blir även för övrig personals arbetsmiljö med mer stress, ökad arbetsbelastning samt ökade risker för att nya avvikelser, fel och brister ska uppstå. Hot och våld (fysiskt eller psykiskt våld) Av inrapporterade avvikelser gällande hot och våld är 9 av 10 händelser riktade mot personalendast 1 inrapporterad händelse är mellan brukare. Samma sak gäller för fysiskt eller psykiskt våld där 4 av 5 inrapporterade avvikelser är händelser mellan brukare och personal. Finns underrapportering gällande hot och våld mellan brukare eller brukare som blir utsatt för hot och våldssituationer/ bevittnar hot och våldssituationer? Utvecklings- och förbättringsområden utöver vidtagna åtgärder Analys och förbättringsåtgärder för att minska antalet insatser som inte utförs. I verksamhetssystemet för avvikelserapportering saknas i en del inrapporterade avvikelser dokumentation om vad avvikelsen omfattar. Information och dokumentation om handlingsplan har upprättats eller vilka åtgärder som avvikelserapporten lett till saknas ofta. Vid stor risk för upprepning av avvikelsen och/eller det blir konsekvenser för brukaren måste en riskanalys göras och en handlingsplan upprättas. Gällande inrapporterade och även upprepade avvikelser ex vid brister i omvårdnad, svårigheter vid omvårdnad bör handlingsplan/åtgärdsplan upprättas för att förbättra för brukaren samt ge stöd till personal i omvårdnadssituationen -kopplingar finns även till inrapporterade avvikelser angående hot och våld. När avvikelsen handlar om hantering av läkemedel ska avvikelserapporten även skickas till PAS. Övrigt: Av förvaltningens verksamheter är det ca 9 verksamheter som rapporterat in avvikelser enligt SoL/LSS i verksamhetssystemet- har övriga verksamheter inte haft några avvikelser alls? Behov finns av översyn, information samt upprättande av lokala rutiner för avvikelserapportering. 15(76)

16 Synpunkter och klagomål - Sammanställning och analys Redovisning av registrerade inkomna klagomål och synpunkter 2014; 11 klagomål och 3 synpunkter (2013 inkom 18 klagomål och 2 synpunkter) När det gäller inkommande klagomål har 6 gällt brister i gruppbostad avseende omvårdnad (3) bristande kommunikation och information till anhöriga (2) bristande rutiner/information gällande brukarlarm (1). Övriga inkommande klagomål avser; brister i utförande av stödinsatser i eget boende (1), brister i handläggning avseende bemötande, självbestämmande och integritet samt kontakter med anhöriga (1) samt ytterligare 1 klagomål i samma ärende gällande brister i handläggningen av klagomålsärendet. Bristande rutiner vid sjukanmälan personlig assistans (1) brister i yrkesutövande (1). De 3 synpunkterna har handlat om maillistor, information på hemsidan samt synpunkter på anställning av semestervikarier. Av de 11 inkomna klagomålen är 7 från anhörig, 1 är från god man. Varför så få klagomål från brukare? Vidtagna åtgärder Med anledning av inkommande klagomål har vidtagna åtgärder varit samtal med och information till personal, anhöriga, svarsbrev till klagande med information om vidtagna åtgärder, arbetssätt samt i 1 ärende beslut om åtgärdsplan. Ytterligare 1 klagomål har lämnats till IVO gällande brister vid gruppbostad och möjligheter till ute/ fritidsaktiviteter. Utvecklings/förbättringsområden utöver vidtagna åtgärder; Beslutade riktlinjer och rutiner för klagomålshantering följs inte i flertalet av de handlagda klagomålen. Det framgår inte av handläggningen i klagomålsärendet om det finns ett beslut om åtgärdsplan samt har inte återrapportering till diariet för registrering skett. Behov av att mer aktivt arbeta för att brukares synpunkter och klagomål gällande verksamhetens kvalitet ska fångas upp och tas tillvara-ett första steg bör vara att tydligare informera om möjligheten att lämna synpunkter/klagomål och att underlätta för brukarna att lämna synpunkter på verksamhetens innehåll och kvalitet. Lex Sarah rapporter Handikappnämnden har under året inte haft några Lex Sarah rapporteringar. I tjänsten Tomas Gotthardsson, utvecklingschef Ingrid Karlsson, myndighetschef 16(76)

17 Medborgardialog Under 2014 genomfördes en brukarundersökning av insatsen assistans. Undersökningen genomfördes av Blekinge kompetenscenter(bkc) som är ett samarbete mellan Landstinget och länets kommuner. Undersökningen är beställd av kommunerna. Undersökningen håller på att sammanställas och resultaten kommer att publiceras under Landstinget och länets kommuner driver i samverkan med NSPH, via BKC, ett utvecklings- och forskningsprojekt, Paraplyprojektet som handlar om återhämtning. Under hösten anordnades en konferens på Ronneby Brunn som presenterade projekt och resultat av forskningen. I förvaltningen har vi påbörjat ett arbete med att öka delaktigheten i verksamheterna. Vi provar att arbeta efter Delaktighetsmodellen. Ett strukturerat arbetssätt som tagits fram av FOU Region Skåne. Vi har under 2014 utbildat 5 vägledare som har börjat arbeta efter modellen. Förvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram en Delaktighetsplan som skall vara vägledande för förvaltningens fortsatta arbete med att utveckla delaktigheten på alla nivåer i vår verksamhet. Sex personer med intellektuella funktionshinder har bildat en arbetsgrupp som driver en träffpunkt. De har tillgång till det stöd de anser sig behöva för att planera och driva verksamheten Svarta Pärlan som just nu har öppet en kväll i veckan. Vi arbetar med att stödja bildandet av ett aktivt brukarråd för personer med psykiska funktionshinder och deras anhöriga. Ett uppdrag för 2015 är att skapa ett forum för utbyte mellan intresseorganisationer och förvaltningsledning. I tjänsten Tomas Gotthardsson Utvecklingschef 17(76)

18 Biståndsavdelningens årsberättelse Ansvarsområde Biståndsavdelningen ansvarar för myndighetsutövningen i hela organisationen. Verksamhetens mål är att tillförsäkra den enskilde en rättssäker handläggning och leda till för den enskilde ett korrekt beslut, invägt även annan lagstiftning, förordningar och riktlinjer utifrån delegation. Gällande lagstiftning/områden; LSS-lagen- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och SoL- Socialtjänstlagen för personer, yngre än 65 år, i behov av stöd, Psykiatrireformen (dvs. personer med långvariga och allvarliga psykiska funktionshinder) samt handläggning av parkeringstillstånd enligt Trafikförordningen. Huvudsakliga arbetsuppgifter för biståndshandläggare är att utreda behov av bistånd/insatser efter ansökan/anmälan, dokumentera, fatta beslut och beställa insatser. Huvudansvar för samordning av insatser samt samverkan med andra berörda myndigheter. Hembesök och vårdplaneringar, telefonkontakt för att ge information, rådgivning m.m. Fortlöpande inventeringar av funktionshindrades behov av stöd, uppföljningar och omprövningar av tidigare beslut. Måluppfyllelse Biståndsavdelningen har under 2014 arbetat med uppsatt mål. Målen har uppnåtts inom alla områden utom ett. Målet kollegiegranskning har överförts till 2015 och kommer att starta under våren. Värdegrund Två värdegrundsombud finns i handläggargruppen som ansvarar för punkten värdegrund på arbetsplatsträffen. Ombuden ingår i ett värdegrundsnätverk inom förvaltningen. Kvalitetsberättelse Handläggarna har under våren och hösten haft ärendehandledning både inom lagområdena LSS och SoL. LSS handläggarna har även träffat nätverket inom södra regionen, KKKHV, samt Blekinge kommunerna för att utbyta erfarenheter. Handläggargruppen har under våren också haft en extern handledare som utbildat och informerat om de nya dokumentationsföreskrifterna samt ICF. Inför ett fortsatt arbete med detta. Processkartläggningen som startade 2013 har fortlöpt under 2014 för att säkerställa alla processer inom myndighetsutövningen. Ett klagomål har inkommit under 2014 vilket ledde till att rutinen för samtycke till samverkan har aktualiserats samt att en blankett för samtycke har tagits fram. 18(76)

19 Utbildningar/föreläsningar: Kurs MI (Motiverande samtal, motivational interviewing) Kurs i egenvård och psykossjukdomar. SIP-utbildning Föreläsning om kriminalitet hos vuxna 2 dagars seminarier Psykisk ohälsa Föreläsning Linneuniversitetet Växjö Rapporterade ej verkställda ärenden under året LSS-insatser Kvartal 1: 7 st. beslut bostad med särskild service jml 9:9. Kvartal 2: 4 st. beslut bostad med särskild service jml 9:9. Kvartal 3: 9 st. 5 st beslut bostad med särskild service jml 9:9 3 st beslut kontaktperson jml 9:4. 1 st beslut daglig verksamhet jml. 9:10 LSS. Kvartal 4: 11 st. 8 st. beslut bostad med särskild service jml 9:9. 3 st. beslut biträde av kontaktperson jml. 9:4. SoL-insatser Kvartal 1: 0 st. Kvartal 2: 0 st. Kvartal 3: 3 st. 2 st. särskilt boende 4 kap. 1 SoL (Psykiatrin). 1 st. kontaktperson jml. 4 kap 1 SoL. Kvartal 4: 2 st. särskilt boende 4 kap. 1 SoL (Psykiatrin). Svårigheter med att verkställa beslut 9:9 LSS beror på bristen av bostäder samt några ärenden som har speciella önskemål om bostadens belägenhet. Vidare har det varit svårt att engagera kontaktpersoner efter ökad efterfrågan. LSS beslut under 2014 LSS 9:2 personlig assistans LSS 9:2 personlig assistans tillfällig utökning LSS 9:3 ledsagarservice LSS 9:4 kontaktperson LSS 9:5 avlösarservice i hemmet LSS 9:6 korttidsvistelse utanför hemmet LSS 9:7 korttidstillsyn för ungdomar över 12 år LSS 9:8 bostad för barn/och unga LSS 9:9 bostad med särskild service LSS 9:10. daglig verksamhet: 5 beslut 38 beslut 3 beslut 44 beslut 5 beslut 17 beslut 3 beslut 2 beslut 5 beslut 19 beslut 19(76)

20 Antal överklaganden 9 överklaganden till Förvaltningsrätten: Förvaltningsrätten avslog 7 av dessa. 1 har gått vidare till Kammarrätten som avslår överklagandet. 1 har gått vidare till Kammarrätten som upphäver underinstansernas avgöranden. Antal parkeringstillstånd under året 298 stycken parkeringstillstånd har utfärdats under året. 6 ansökningar om parkeringstillstånd har avslagits. 3 överklagan till Länsstyrelsen varav Länsstyrelsen avslår överklagan i alla 3. Eventuell riskbedömning 2014 Över tid har ansökningar om LSS insatser ökat. Ökningen av bifall på ansökningar mellan 2010 till 2011 var sammanlagt 26 LSS insatser. Mellan 2011 till 2012 var ökningen 15 LSS insatser. Ökningen mellan 2012 till 2013 var 3 LSS insatser emedan ökningen mellan 2013 till 2014 var hela 103 LSS insatser. Antalet ansökningar har markant ökat under hela Vilket har lett till en hög arbetsbelastning för handläggarna. Ökning av ansökningar Kontaktperson och ledsagning från brukare som har beslut bostad med särskild service. Detta eftersom personaltätheten i verksamheterna inte medger tillfälle för enskilda aktiviteter för brukaren. Vidare har ansökningar om boendestöd enligt SoL ökat. Detta kan bero på att landstinget har lagt ner en av sina avdelningar inom psykiatrin och de som vårdplaneras ut från psykiatriska avdelningen har ett större behov av insatser och flera insatser än innan. Vi kan också se att antalet personer med psykiatriska problem ökar i antal. Detta gör att arbetsbelastningen för handläggarna har ökat under 2014 och fortsätter att öka. I tjänsten Annette Thiman Verksamhetschef Biståndsavdelningen 20(76)

21 Team HO (handikappomsorg) Ansvarsområde gällande SoL och LSS lagstiftningen: Gruppbostäder, servicelägenheter samt daglig verksamhet för vuxna Korttids- och tillsynsverksamhet för vuxna. Ledsagning, avlösarservice för vuxna/ barn, anhörigvård och kontaktpersoner. Måluppfyllelse Som mål 2014 hade Team Ho att implementera SAM-pärmen med årshjulet fullt ut i alla verksamheter. Detta mål är delvis uppfyllt, vi kommer att fortsätta arbetet under Vidare hade teamet som mål att upprätta individuellt utformade genomförandeplaner där brukaren så långt som möjligt är delaktig i sin egen plan. Detta mål är uppfyllt i så gott som alla verksamheter. Genom kreativ personal och flexibla mötesformer gör vi brukarna delaktiga i möjligaste mån. Alla brukare vill dock inte vara med på genomförandeplanerna. Vi har med hjälp av förvaltningens controllers utbildat oss i budgetverktyget Hypergene. Genom att regelbundet göra verksamhetsanpassade schemaändringar arbetar vi för att använda personalresurserna så kostnadseffektivt som möjligt. Under året har vi utbildat vår personal i avvikelsemodulen Under året har vi också arbetat med att göra en verksamhetsbeskrivning av verkställigheten när det gäller nya beslut gruppbostad. I de flesta verksamheter ges möjlighet till s.k. husmöten, brukarnas eget forum, detta för att öka delaktigheten och att få individuellt utformat stöd. Vi har i teamet 144 brukare. Utav dessa har 20 ingen aktuell genomförandeplan. Att det finns brukare som inte har genomförandeplaner beror på att arbetet med detta ännu inte är implementerat i verksamheten. Fyra brukare inom vår verksamhet har en SIP. (Samordnad individuell plan mellan Kommun och Landsting) All personal har fått utbildning i dokumentation. På våra teamträffar har vi en fortlöpande dialog vad det gäller team HOs totala budget, för att på så sätt säkerställa att vi använder resurserna rätt ute i verksamheterna. Särskilda händelser 2014 Det har varit turbulent under året med många byten inom chefsgruppen. Vi har haft tre nyrekryteringar under året samt en vakant tjänst som inte blivit tillsatt förrän 1/ Två områdeschefer har bytt team. I februari öppnade gruppboendet Nornornas väg. Mycket tid har gått åt till att strukturera upp de nya verksamheterna. Detta innebär nya personalgrupper och många nya beslut. 21(76)

22 Tack vare en aktiv satsning på handledning och arbete med handlingsplaner och riskbedömningar kan vi se att antalet arbetsskador har minskat. Daglig verksamhet i Bastasjö har fortsatt sitt arbete med Ipad som verktyg, för att pussla, spela spel, musik, abc och kommunicera. Kvalitetssäkring Som ett led i att ytterligare kvalitetssäkra verksamheterna har bl.a. följande utbildningar genomförts under året: Delaktighetsmodellen Avvikelsehantering i Procapita Metodhandledning Tillstyrkarutbildning i Heroma Genomförandeplansutbildning Systematiskt kvalitetsarbete SKA- dialog Samtalsmatta, ett kommunikationsverktyg Team HOs verksamheter har haft handledning ute i personalgrupperna. Vi arbetar vidare med att implementera värdegrundsarbetet i personalgrupperna. Ett forum för arbetsmiljöarbetet har varit SAM- dialog-träffar. Detta har varit ett uppskattat inslag i att arbeta mer effektivt med arbetsmiljöarbetet. Ett flertal särskilda boenden och korttidsboenden har haft representanter från räddningstjänsten på plats för att upprätthålla personalens kunskaper vad det gäller insatser vid brand. Flertalet av våra personalgrupper i team HO har varit på olika kompetenshöjande och kompetensförnyande föreläsningar och utbildningar under Studio tre utbildningar Ekonomi Förvaltningen minskade personalbudgeten med sex procent. Tilldelade resurser överensstämmer inte med ökade nivåbedömningar. Vår prognos är, trots det, ett nollresultat. Detta kan förklaras med att brukarna inte längre har möjlighet till individuella aktiviteter. Även antalet gruppaktiviteter har minskat. Personalens arbetsmiljö håller mycket låg nivå och är i några fall helt oacceptabel. I vårt team och i förvaltningen i stort ser vi en ökad vårdtyngd och volymökningar. Vi har tillfälliga och varaktiga personalförstärkningar på grund av mer komplexa ärenden med blandade diagnoser och åldersrelaterade sjukdomar. Verksamheten fungerar till stor del för att personalen är lojal. Vi har även minskat det ekonomiska utrymmet för utbildning, kurser, handledning och andra kompetens-och kvalitetshöjande åtgärder. Att vara områdeschef och verksamhetsansvarig under nuvarande premisser är inte hållbart. Under det gångna året har vi haft stora problem med att vikarietillsätta vakanta turer. Vilket har inneburit mycket inbeordring av ordinarie personal till dubbla kostnader. 22(76)

23 I åtskilliga av verksamheterna är årsarbetspriset för lågt räknat i förhållande till de faktiska lönerna. Särskilda utvecklingsområden 2015 Personalgrupperna behöver mer utbildning, föreläsning, handledning, kompetenshöjning och kompetensförnyelse av olika slag för att på ett pedagogiskt sätt kunna bemöta brukarna. Informera om och implementera de nya avtalen i AB. Inom team HO anser vi att en introduktionsplan/pärm behövs för nya områdeschefer. Detta för att säkra kvaliteten och bevara utarbetade rutiner samt för att stärka vårt rykte som en attraktiv arbetsgivare. Utöka delaktighetsmodellen, DMO. Riskbedömningar/Analys 2015 Vi anser att det under 2015 kommer att bli svårt att hålla tilldelad personalbudget, då budgeten inte överensstämmer med personalbehovet. Vi kommer inte att kunna leva upp till de lagstadgade kvalitetskraven. Vi ser även stora svårigheter med att kunna ge brukarna en rik fritid. Bristen på vikarier bidrar till ökad arbetsbelastning på ordinarie personal vilket i sin tur leder till sjukskrivningar för dessa. Vikariebristen leder även till ökad semesterlöneskuld. Allt fler administrativa uppgifter såsom dokumentation, självservice och schemaläggning läggs på boendepersonalen, vilket i sin tur leder till minskad vård-och aktivitetstid med brukarna. Tid som rätteligen tillhör brukarna. Våra brukare blir äldre och mer vårdkrävande. Detta leder till ökad efterfrågan på kompetensförnyelse i arbetsgrupperna, inom exempelvis äldrevård och demens samt palliativ vård. Fler brukare går i pension och mister sin dagliga verksamhet. Detta innebär mer tid i hemmet/gruppboendet utan högre nivåbedömningar och därtill medföljande resurser. De yngre brukarna har andra behov, såsom krav/önskemål på fler aktiviteter, individuella och i grupp. Vi ser en stor fara i att tiden som områdeschef inte räcker till för att vara den närvarande chef som krävs och önskas av såväl personalen som av oss själva. Vi ser ett samband mellan minskad tid i våra arbetsgrupper och ökat antal avvikelserapporter då fler arbetsuppgifter fördelas om med risk för att hamna på fel nivå i organisationen. Med tillräckliga resurser kommande år har vi möjligheter att utveckla verksamheten i takt med de förändringar vi ser i samhället. För att detta ska ske måste vi ges de förutsättningar som krävs för att områdeschef i Handikappförvaltningen ska vara ett hållbart yrke. I tjänsten Områdeschefer Team HO 23(76)

24 Team barn och unga Ansvarsområde Målgruppen vi verkar för är barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar samt rörelsenedsättningar. Verksamheten består av bostäder med särskild service för unga, korttidstillsyn, korttidsvistelse och kontaktpersoner. Teamet utgörs av ca 80 anställda varav tre områdeschefer. Måluppfyllelse Verksamheten Ledningssystem för kvalitet Utbildning och implementering i den nya genomförandeplanen har genomförts under Vi har även påbörjat processkartläggningen med verkställighetsprocessen. Brukaren i centrum Makt över sitt liv Alla barn och unga har genomförandeplan. Det är ett levande dokument som är under ständig uppdatering då barnets utveckling aldrig avstannar. Under året har fokus lagts på barn och ungas delaktighet och medbestämmande. Utforma personalens arbetstidsschema efter den enskildes behov är ett ständigt pågående arbete som vi är särskilt bra på i korttidsverksamheten. Vi har utbildat personal för att öka kompetensen hos dem som arbetar med att lägga schema för ökad flexibilitet och snabbare omställning efter verksamhetens behov. Brukaren i centrum Forum för inflytande För att öka möjligheterna att arbeta med brukaren i centrum har vi under året gjort satsningar kring olika metoder (MI- motiverande samtal, samtalsmattan, Studio III, SIP- samordnad individuell plan) både genom utbildning och genom handledning samt förankrat de metoder som personal utbildades i under Personal och OC har påbörjat att säkerställa rutinen kring ankomstsamtal, då detta är en viktig del av barnverksamheten. I vissa verksamheter är husmöten nu rutin och i andra verksamheter får vi anpassa möjligheten till inflytande efter barnets ålder och mognad. Det har genomförts möten där områdeschef och ungdomar har samtalat kring kvalitet och värdegrund. Detta har givit goda resultat och vi ser det som ett utvecklingsområde i hela teamet. Intresset och delaktigheten har ökat markant hos anhöriga. Flera föräldramöten har genomförts med stort deltagande. Den samlade bilden kring den unge är ovärderlig, varför samverkan och nätverksträffar intensifierats. 24(76)

25 Medarbetarskap och ledarskap Att arbeta med schema utifrån familjens, barnets och ungdomens behov ser vi som en självklarhet. Under året slutfördes rekryteringen av den tredje områdeschefen till teamet och därmed är Team Barn & Unga redo för att börja med övergripande planering och samverkan i verksamheterna. Särskilda händelser under året September 2015 slutfördes rekrytering av områdeschef till teamet. Under året har vi fått erfarenhet av hur svårt det kan vara med samverkan mellan förvaltningar och lagtexter. Vi har verkställt ett LVU/LSS 9:8. IVO gjorde inspektion gällande LSS 9:8, de hade inga anmärkningar på våra verksamheter. Kvalitetsberättelse Vid årets slut kan vi nöjt konstatera att vi har fem st. KSS i teamet, en i varje verksamhet. Arbete för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten se rubrik brukaren i centrum. Kompetensutveckling se under rubrik brukaren i centrum. Arbetet med avvikelser har i vissa verksamheter digitaliserats. Avvikelser finns som stående punkt på alla verksamheters arbetsplatsträffar. Formalia kring klagomål och synpunkter är ett område som är eftersatt, där det ständigt pågår ett förbättringsarbete Arbetet med SIP (samordnad individuell plan) ökar och i nuläget har vi 8 SIP aktuella. I en verksamhet med 76 barn och ungdomar fanns det under aktuella genomförandeplaner. Ekonomisk uppföljning 2014 har inneburit fortsatta volymökningar och ökande behov. Korttidsverksamheten, främst Västra Mark har under året gjort ett betydande underskott. Detta kan härledas till flera orsaker, bl.a. gjordes det inte budget utifrån de faktiska behov och förutsättningar vi ser idag, stora volymökningar, ökade stödbehov, flera situationer med hot och våld som genererar ökat personalbehov, verkställighet för bostad med särskild service för två personer som väntar på att beslut LSS 9:9 ska verkställas. I all barnverksamhet infaller under året 16 lovveckor, studiedagar och klämdagar vilket innebär en betydande ökning i verkställighet som medför kraftigt ökade personalkostnader. Under 2014 andra hälft har Npf barn verkställt ett tillfälligt LSS 9:8 som krävt stora personalresurser. Kostnaden har vi delat med Socialförvaltningen. Särskilda utvecklingsområden 2015 Implementera 2015 års Styrkort Team Barn & Unga med start vid Kickoff dag februari Denna dag är starten på ett teamarbete där all personal (80 st.) får möjlighet att ta del 25(76)

26 förvaltningsövergripande information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Viktigt är även en naturlig rörlighet mellan verksamheter, där personal får möjlighet att optimera resursanvändning såväl utifrån kompetens som såväl personaltäthet. TIPS! Läs våra styrkort Samtalet, relationen och motivation är återkommande inslag av utmaningar i våra verksamheter. Detta gör att vi under 2015 har valt att rikta utbildningen MI (motiverande samtal) till de verksamheter där behovet är stort av den kompetensutvecklingen. Vi fortsätter med arbetet att utveckla samverkan kring våra insatser för barn och unga. Samnyttjande av lokaler, rörlig, nyfiken och multikompetent personal. Vi ser ett behov av att uppdatera vår kompetens när det gäller dokumentation och vidare utveckling av arbetet med genomförandeplaner. Allt detta tror vi leder till en ökad rättsäkerhet i verkställighet kring den enskilde. I de verksamheter där vi har barn/unga med stora funktionsnedsättningar ämnar vi utveckla korttidsvistelse. Detta tror vi leder till att vi kan minska behovet av med bostad med särskild service gör vi en stor översyn av handledning i våra verksamheter. Vi ser att den handledning som pågått under några år har i vissa delar stagnerat vilket gör att vi utvärderar tidigare handledning och inventerar vad verksamheterna har för behov. Eventuell riskbedömning 2015 Platsbrist Volymökningar Kompetensförsörjning Handledning I tjänsten Catrin Brissmalm Anna Hedlund Karin Månsson Områdeschefer Team barn och unga 26(76)

27 Team Assistans Ansvarsområde gällande lagstiftningen Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialförsäkringsbalken 51 Assistansersättning (SFB) Inom personlig assistans finns vuxna brukare, barn, ungdomar, avlösare, hemvård barn och kontaktpersoner. Teamets mål Assistansens mål är fortsatt att ha en tydlig och gemensam struktur vad beträffar arbetsrutiner och riktlinjer, och att anställa en kvalitetssäkrare. För att nå fram till detta har vi fortsatt vårt arbete med processkartläggning. Vi har under 2014 haft en samordnare som kvalitetssäkrat ett av våra ärenden. Detta har förstärkt vår intention att framöver ha en övergripande Kvalitetssäkrare som är behjälplig i alla våra ärenden. Inom området Brukaren i centrum har vi fortsatt vårt arbete för ökad självständighet och delaktighet. Målet vi arbetar för är att ge brukare möjlighet att bli mer delaktiga och självständiga i form av kommunikationsstöd. Viss personal från vår verksamhet har deltagit i Ipad och applikationsutbildning. Vad beträffar personal och arbetsmiljö, har vi fortsatt arbetet inom SAM. En egen SAM-fikagrupp har startat upp för personer som arbetar i ordinärt boende. Inom ekonomin har vi haft dialog med bokningens personal om långsiktiga lösningar. Vi har presenterat önskemål om olika teknikstöd för våra ekonomer, så att vår överblick av vår egen verksamhet kan bli bättre. Intraphone Intraphone har underlättat och förbättrat rapporteringen på SFB-timmar till försäkringskassan markant. Vid årsskiftet var 20 av våra SFB ärenden inlagda i Intraphone. Sammanlagt finns ca 300 personal inlagda i Intraphone, där knappt hälften är personal från Äldreförvaltningen. Vi har påbörjat arbetet med att föra in våra LSS ärenden i Intraphone och därmed höjt kvalitetssäkringen även inom detta område. Bl.a. har Intraphones funktioner kvalitetssäkrat möjligheten att vid behov kunna jämföra verklig arbetstid mot schemalagd tid. Detta har särskilt varit till stor hjälp för att styra upp debiteringen från Äldreförvaltningen som förut debiterade handikappförvaltningen beställd schablon tid, och nu istället debiterar verklig tid som är utförd enligt Intraphones rapporteringssystem. Enligt statistik på tiden vi betalade till Äldreförvaltningen innan så har den mer än halverats sedan Intraphone infördes. Även Intraphones möjlighet att visa statistik har förbättrats och kommer att förbättra kvaliteten för våra brukare. Detta genom att man snabbt och enkelt ser hur många personer som varit på 27(76)