Innehållsförteckning. Visionen 3. Detta är Triple Steelix 4. Första halvåret 2009 i korthet 5. Röster om Triple Steelix 6-9. Verksamheten 10-13

Transkript

1 Verksamhetsrapport 2009

2 Innehållsförteckning Visionen 3 Detta är Triple Steelix 4 Första halvåret 2009 i korthet 5 Röster om Triple Steelix 6-9 Verksamheten Triple Steelix projektportfölj Styrelse och processledning 21 Samarbetspartners 22 Rullformningscenter i Fagersta.

3 Visionen Triple Steelix ska med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen Tillväxten I Bergslagen finns det cirka 720 företag med totalt över personer som jobbar i stålbranschen på ett eller annat sätt. Under 2008 uppgick värdet av den svenska stålexporten till ca 70 miljarder. Triple Steelix är en av de aktörer som skapar den jordmån som krävs för att de små och medelstora företagen ska satsa i Bergslagen. En jordmån som främjar tillväxt för stål och verkstadsbranschen i Bergslagen. Attraktionskraften Triple Steelix är ett samarbete mellan näringslivet, forskningen och den offentliga sektorn. Triple Steelix skapar ett ökat samarbete över gränserna mellan offentlig sektor, näringsliv och högskolor. Därmed får de små och medelstora företagen den resursbas som krävs för att bli attraktiva som arbetsplatser. Ett attraktivt arbetsliv är en förutsättning för att Bergslagen ska fortsätta att utvecklas. Våra mål till 2012 Triple Steelix-initiativet har nu varit i funktion under fyra år. De erfarenheter som gjorts och de resultat som uppnåtts ligger till grund för det som ska åstadkommas under de kommande fyra åren. Fram till och med 2012 ska Triple Steelix bidra till att: Öka kontakterna med internationella innovationssystem och vara en aktiv partner i dessa Skapa fler projekt baserade på FoU med hög kompetensnivå och öka kunskapsnivån hos regionens små företag Öka affärsmedvetenheten och de kommersiella drivkrafterna hos de små företagen i Bergslagen Skapa nya och förstärka de etablerade företagsnätverken inom stål- och verkstadsbranscherna Intensifiera besöksverksamheten och närvaron ute hos företagen för att ytterligare öka tilliten till och kunskapen om Triple Steelix Stödja innovatörer och entreprenörer för att skapa nyetableringar 3

4 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Detta är Triple Steelix! Cirkeln beskriver Triple Steelix sätt att arbeta, där företagen kontinuerligt rör sig mellan olika aktivitetsnivåer. Den grå yttre ringen är de stålanknutna företag som ännu inte är engagerade i Triple Steelix. Den röda ringen innanför omfattar de företag som anmält intresse, men som för tillfället inte är aktiva de kallas informellt för Steelix Club och informeras löpande om vad som är på gång. Nästa ring omfattar de företag som regelbundet deltar i aktiviteter och möten. Längst in finns kärnan i Triple Steelix, de företag som är aktiva med egna utvecklingsprojekt inom Triple Steelix. Uppdragsgivare och målgrupp Triple Steelix målgrupp är drygt 700 stålanknutna små och medelstora företag i Bergslagen; många är underleverantörer till de stora stålverken medan andra bearbetar och förädlar stålverkens produkter. Triple Steelix-initiativets uppgift är att förbättra det innovationssystem som finns i Bergslagens stål och verkstadsindustri. Detta sker genom att i konkreta projekt stärka enskilda företag och samtidigt utveckla kunskapen och samverkan mellan näringsliv, högskola och offentliga organisationer. Triple Steelix finansieras av Region Dalarna, Region Gävleborg, VINNOVA, kommuner, samarbetspartners och de stålanknutna företagen själva. Funktion och arbetssätt Av de drygt 700 företagen deltar cirka 150 i de aktiviteter Triple Steelix genomför. Av dessa utgör mellan 30 och 50 den kärna som vid varje tidpunkt är aktörer i olika specifika Triple Steelix-projekt. Målsättningen för Triple Steelix är att företagen ska förstärka sin konkurrenskraft och därmed bidra till en hållbar utveckling för företaget, dess medarbetare och det samhälle de verkar i. Företagen ska röra sig från periferin in mot centrum när behovet finns, för att sedan lämna plats åt andra företag när ett konkret projekt är avslutat. På så sätt kan resurserna utnyttjas på bästa sätt. När ett nytt behov uppstår hos ett företag kan det återkomma in i centrum med ett nytt projekt. Regionalt ledarskap Den modell för uppbyggnad av innovationssystem som Triple Steelix arbetar efter har namnet Triple Helix. Den har fått sitt namn efter den kemiska strukturen på ett ämne i kroppen där molekylerna lindar sig i långa strängar runt varandra likt ett tvinnat rep. För ett innovationsystem som Triple Steelix består de tre sammanflätade strängarna, som tillsammans ger styrka, av näringslivet, forskningen och samhället. Tidigare levde företagen, forskningen och förvaltningen i skilda världar. Genom initiativ som Triple Steelix rivs dessa osynliga gränser och man kan arbeta enklare mot gemensamma mål. För Triple Steelix har detta synsätt varit mycket fruktbart. Inte minst de deltagande kommunerna vittnar om att Triple Steelix varit mycket framgångsrikt på att aktivt driva ett regionalt ledarskap där många parter kan samarbeta över gränserna. En bidragande orsak till detta har varit att Triple Steelix arbetar över en stor geografisk region och har därför valt att investera i att göra varumärket känt hos alla aktörer. Triple Steelix är nu ett känt och respekterat begrepp över hela Bergslagen; bland företagen, på högskolor och i den offentliga förvaltningen. 4

5 Innovationssystemet Första halvåret i korthet Några viktiga resultat inom Triple Steelix under perioden: De geografiska verksamhetsområdena inom Triple Steelix har genomfört 259 företagsbesök, varav 36 är nya företag. Tjänster & Service jobbar vidare med avtalsmodeller och Supply Chain. 30 forsknings- och utvecklingsprojekt pågår inom Triple Steelix med en total omslutning på cirka 50 miljoner kronor. 13 av dessa projekt har inletts under Forsknings och internationaliseringsstrategin är under utveckling och ska beslutas av styrelsen under året. Ockelbo kommun har gått med i Triple Steelix och är därmed den trettonde kommunen i innovationssystemet. Kommunkontakterna fördjupas under året genom att Triple Steelix processledare besöker samtliga deltagande 13 kommuner för att diskutera bl.a. kompetensförsörjning och företagsutveckling. Smart-konceptet har utvecklats vidare. Smart Nätverk är ett processinriktat projekt som nu är igång hos fem företag i Mora och Vansbro. Smart Arbetsplats har inletts hos två företag i Fagersta. Smart Marknad kommer att startas med tre företag i Gävleborg. Smart Robot är ett samarbete mellan Robotdalen och Triple Steelix där tre företag i Triple Steelix verksamhetsområden Nord och Öst samarbetar. Effektiva Arbetsplatser pågår hos tre företag i Gävleborg. Sefströms Materialdagar vid Högskolan Dalarna mars i samarbete mellan Högskolan, Ruukki, SSAB, Ovako, Sandvik, Erasteel och Jernkontoret. Robotmässa och seminarium i samarbete med Dalarnas Svetsteknik och SSAB genomfördes i Borlänge med ett stort antal besökare från företag i regionen. 15 examensarbeten med anknytning till Triple Steelix genomförs på fem företag i regionen. HIAK och Ostnor deltar i Produktionslyftet en utbildning med inriktning på Lean production och produktionsteknik. Finansiering sker gemensamt av VINNOVA, KKstiftelsen och Nutek. Hemsidan har cirka besökare varje månad. Budkavlen som Triple Steelix genomför hos samtliga deltagande kommuner nådde Gävle med diskussioner kring framtidens kompetensbehov och efterföljande presskonferens. Utbildning i ritningsläsning och mätteknik med ett femton tal deltagare har genomförts i Fagersta. De internationella kontakterna utvecklades bl.a. genom att Triple Steelix fanns representerade vid Sweden-China Trade and Economic Cooperation Forum i Stockholm. Tidigare internationella kontakter har fördjupats. Avesta Industrigrupp, där Triple Steelix är en av aktörerna, har beviljats 4,9 miljoner för kompetensutveckling inom de dryga tiotalet företag som ingår i gruppen. 5

6 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Bosse Lilja, Triple Steelix processledning, vd IUC Dalarna: Uppströmsföretagens utmaningar ger Triple Steelix viktiga uppgifter Triple Steelix-relationerna med företagen kan beskrivas enligt modellen uppströmsnedströms. Mittströms finns de stora ståltillverkarna SSAB, Outokumpu och Sandvik som är grunden för den stålanknutna industrin i Bergslagen. Uppströms finns alla de företag som är leverantörer till stålverken av service, tjänster och insatsprodukter. Nedströms finns företagen som utvecklar och tillverkar produkter där stålet ingår; antingen som underleverantörer eller helt egna produkter. Den här modellen har varit till stor hjälp i Triple Steelix verksamhet. Den gör det lätt och snabbt att identifiera olika typer av företag och deras behov. Det är också en modell där man tydligt ser de synergier som kan skapas genom samarbete mellan företagen. Nedströms gäller det naturligtvis samverkan på marknadssidan, där man kan få en helt annan styrka genom att ingå i ett kluster. Ett fint exempel är Borlängeföretaget Sittab, som tillverkar detaljer till förarstolar i bl.a. skogsmaskiner och traktorer. Sittab är med i Triple Steelix och tack vare att man kunde hänvisa till att man genom Triple Steelix har en direktlänk till SSAB och deras höghållfasta stål blev Sittab utvalda som strategisk leverantör åt ett tyskt företag i ett stort utvecklingsprojekt mot tunga fordon. Även uppströms är samverkan ofta central, vilket avspeglas i de projekt som Triple Steelix bedriver när det gäller leveranssamarbete och funktionsavtal. Under året har bl.a. ett projekt bedrivits riktat mot Sandvik. Projektet har varit en viktig lärprocess för Triple Steelix och inblandade parter vad gäller funktionsavtal. Erfarenheterna visar tydligt att det måste finnas lång erfarenhet på leverantörssidan för att bli framgångsrik. Förtroende hos kunden byggs upp under lång tid och djup kunskap om kundens verksamhet är en förutsättning för ett fungerande funktionsavtal. Arbetet med att vidareutveckla och förfina de avtalsmodeller som Triple Steelix tagit fram sker kontinuerligt. Det har visat sig vara strategiskt viktigt att man bättre tydliggör den unika kompetens som finns hos respektive leverantörer i ett projekt. Vidare jobbar vi med avtalsmodeller för att säkerställa de mindre leverantörernas betalningar när man är underleverantör till någon av de internationella maskinbyggarna i leveransprojekt mot regionens stålindustri. Tydliga avtalsmodeller sänker tröskeln för leverantörerna när det är aktuellt med större upphandlingar, man kan koncentrera sig på uppdragets innehåll istället för avtalsdiskussioner. För regionens del är det oerhört viktigt att uppströmsföretagen är konkurrenskraftiga när stålverken nu allt mer går över till ett fåtal utvalda hovleverantörer. Bosse Lilja 6

7 Röster om Triple Steelix Maria Engholm, Triple Steelix processledning: Tydligt fokus på företag med utvecklingspotential Under det senaste verksamhetsåret, det fjärde för Triple Steelix, har några viktiga kurskorrigeringar genomförts. Vi har fått ett tydligare fokus på företag, verksamhet och idéer med långsiktig utvecklingspotential. Vi har medvetet styrt mot att företag ska både gå in i och ut ur Triple Steelix kärnverksamhet. Detta för att kunna hjälpa och stödja ett antal SME-företag med full kraft och inte fördela tillgängliga resurser på för många projekt och aktiviteter samtidigt. Vi har blivit mer fokuserade på att hjälpa företagen att utveckla sina affärsupplägg samt sina kontakter med andra Triple Steelix-företag och med företag utanför Bergslagen och utanför Sverige. Våra kontakter med kommunerna och de regionala aktörerna har fördjupats ytterligare, bland annat genom att ytterligare en kommun, Ockelbo, har gått med i Triple Steelix. Under 2009 genomförs en serie möten mellan Triple Steelix processledning och var och en av de deltagande kommunerna. Triple Steelix är nu mycket väl etablerat i regionen vi har identifierat fler än 700 företag som möjliga uppdragsgivare eller partners till Triple Steelix. Den befintliga projektportföljen i Triple Steelix omfattar idag projekt som uppgår till 50 miljoner kronor. När företagen knackar på vår dörr eller vi på deras är vi beredda. Antingen i projekt tillsammans med Triple Steelix eller i samarbete med andra som IUC Dalarna, Länsstyrelsen, ALMI, Invest in Dalarna och Exportrådet. Ytterligare en samarbetspartner är Inkubatorn vid Teknikdalen i Borlänge. Vårt uppdrag under de närmaste åren är att hantera alla dessa företag på rätt sätt utifrån deras förutsättningar och deras potential. Vi vet att många stålanknutna företag är ganska nöjda med sin nuvarande position, men vi har också fått en klarare bild av det stora antal företag i Bergslagen som har både vilja och möjlighet att växa. Vårt jobb är att sålla och satsa på de företag som både vill och kan växa. När dessa företag är beredda att ta ytterligare ett steg vidare i sin utveckling är Triple Steelix väl förberedda att stötta dem i innovations- och utvecklingsarbetet. Under våra första verksamhetsår har vi varit fokuserade på att utveckla vår resursbas på ett sätt som är anpassat till företagens behov. Nu vet vi att resursbasen fungerar i alla steg av utvecklingsarbetet. Några av företagen har redan avslutat projekt, andra håller på med projekt och ytterligare andra har redan hunnit lämna Triple Steelix. Vi ser inte Triple Steelix som ett statiskt system, utan vi ser innovationssystemet som ett centrum kring vilket det finns 700 företag med en gemensam bas; stålet i Bergslagen. De 700 företagen vill vi ska gå in i och ut ur Triple Steelix allt efter deras behov. Vi strävar efter att samarbeta med de företag som vid varje given tidpunkt har de största möjligheterna att bli framgångsrika på sin marknad och samtidigt stärka attraktionen hos Bergslagen. Maria Engholm 7

8 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Peter Samuelsson Peter Samuelsson, ordförande i Triple Steelix styrelse, forsk.dir. Outokumpu Stainless AB : Nu har vi nått den verkligt produktiva fasen Etableringen av Triple Steelix i regionen kan nu anses slutförd. Vi har byggt upp relationerna med praktiskt taget alla de företag, offentliga aktörer och forskningsinstitutioner vi velat nå. Namnet och begreppet Triple Steelix är väl etablerat i regionen, liksom innehållet i vår verksamhet I och med att vi nu täckt in regionen väl och har en stabil bas att stå på i Bergslagen har vi möjlighet att bygga upp vidare kontakter både i Sverige och utomlands. Det gäller både möjliga affärskontakter och samarbeten med företag på andra håll i Sverige och exportsatsningar som görs av företagen inom stål och verkstadsindustrin. Även på forskningssidan strävar vi efter att bli mer utåtriktade. Vårt samarbete med Högskolan Dalarna är väl etablerat, både genom Bearbetningscentrum och genom projekt med anknytning till högskolans arbetslivsforskning. Under året har också ett samarbetsavtal tecknats med Ångströmslaboratoriet i Uppsala vars resurser väl kompletterar den kompetens som finns vid Högskolan Dalarna när det gäller avancerad materialteknik. Från och med 2009 går vi också över i en mycket mer operativ fas. Det är nu den verkliga klusterutvecklingen börjar genom att de första Triple Steelix-projekten ger konkreta resultat för de involverade företagen resultat som ofta kan få en spridningseffekt till andra företag i regionen tack vare de fördjupade kontakter som Triple Steelix skapar. Projekten har en stor spännvidd, men det finns alltid en unik faktor med utvecklingspotential i varje projekt. Triple Steelix har därmed en mer långsiktig ambition än traditionella aktörer för projekt- och företagsfinansiering. Dessutom fördjupas nu samarbetet mellan företagen inom Triple Steelix genom de gemensamma affärsutvecklingsoch marknadsföringsprojekt som pågår. Att jobba tillsammans är oerhört viktigt för de små och medelstora företagen. Redan nu ser vi att många av företagen inom Triple Steelix refererar till varandra inför kunderna, och att de förstår nyttan och möjligheterna att öka konkurrenskraften. Peter Samuelsson Elisabeth Nilsson, vd, Jernkontoret: Triple Steelix har en stor roll att fylla Elisabeth Nilsson Jernkontoret är huvudman för Triple Steelix. Denna dynamiska och ovanliga struktur fyller en viktig funktion för att utveckla stålklustret i Bergslagen. Den tuffa globala konkurrensen innebär att alla aktörer i ett konkurrensutsatt system ständigt måste effektivisera sin verksamhet och förbättra sina produkter och tjänster för att överleva. Triple Steelix har en stor roll att fylla. Kunskapen som finns i företagen, stora som små, kombinerad med den djupa kompetens inom specialområden som vi hittar vid Högskolan Dalarna ger stora möjligheter till att utveckla nya tekniska lösningar och produkter. Samverkan inom tjänsteområdet är ett annat betydelsefullt kärnområde för Triple Steelix. Olika 8

9 Röster om Triple Steelix former av underhålls- och servicetjänster måste finnas och fungera väl för att de stora stålföretagen själva ska nå världsklass. De olika nätverken som byggs upp i Triple Steelix-klustren underlättar kunskapsutbyten och att idéer slår rot och förädlas. För att Triple Steelix över huvudtaget ska fungera krävs hårt arbetande människor. Processledningens stora engagemang och energi, liksom styrelseledamöternas viktiga och långsiktiga arbete är grundpelare för ett framgångsrikt kluster. VINNOVAs, kommunernas och länens starka stöd och omfattande arbetsinsats och vilja till utveckling av regionen är ett annat fundament för Triple Steelix verksamhet och framgång. Och allra viktigast är att så många företag har valt att lägga tid och kraft i Triple Steelix-arbetet. Jag är övertygad om att detta gagnar de enskilda företagens långsiktiga utveckling och därmed stärker hela Bergslagens näringsliv. Elisabeth Nilsson Cecilia Johansson, Vinnova: Det är imponerande hur Triple Steelix kopplar samman teknisk utveckling och marknadstänkande Triple Steelix är ett resultat av den statliga innovationssmyndigheten Vinnovas satsning på att stödja utvecklingen av ett antal kluster i landet regionala innovationssystem som bygger på befintliga specialiteter, kompetens och resurser. Idag finns tolv kluster som ingår i denna satsning med namnet Vinnväxt. Klustren spänner över ett brett fält; från avancerad livsmedelsproduktion till bioteknik och fiberoptik. Cecilia Johansson är en de handläggare på Vinnova som har det löpande ansvaret för de olika Vinnväxt-klustren. Hon har följt Triple Steelix på nära håll sedan starten för fyra år sedan och hon är klart imponerad av de resultat som uppnåtts: Utmaningen för Triple Steelix har varit att bidra till en snabb omvandling av Bergslagen från ett traditionellt bruksområde till en modern region där många olika typer av företag växer och utvecklas med hjälp av varandra och insatser från forskning, kommuner och andra aktörer. Det arbetet har nu kommit igång på allvar med mycket goda resultat hittills. Framför allt är Cecilia Johansson imponerad av hur Triple Steelix på kort tid skapat helt nya kontaktvägar och arenor där de små och medelstora företagen kan mötas: Det håller på att växa fram en ny dynamik i regionen tack vare att den slumrande kraft som funnits i många av företagen nu kan kanaliseras genom Triple Steelix. Det gäller såväl tekniskt utvecklingsarbete som marknadstänkande och gemensam affärsutveckling. Triple Steelix börjar redan fungera som ett system där företagen samarbetar enligt marknadens behov. Cecilia Johansson understryker också att utvecklingen bygger både på ett envetet och effektivt kontaktskapande av Triple Steelix processledning och på en stark vilja hos företagen att utvecklas. Ett innovationssystem som Triple Steelix kan aldrig byggas från toppen, det måste växa fram underifrån genom fotarbete och personliga möten. Från Vinnovas sida är vi övertygade om att Triple Steelix har alla möjligheter att ytterligare stärkas som ett internationellt konkurrenskraftigt kluster baserat på både stålanknuten tillverkning och leverans av service och tjänster till processindustrin. Cecilia Johansson 9

10 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Triple Steelix verksamhetsområden Triple Steelix är organiserat i fyra verksamhetsområden. De tre geografiska områden, Nord, Öst och Syd, samt Tjänster & Service. För de geografiska områdena finns en regionansvarig. Alla de fyra verksamhetsområdena har ett nära samarbete när det gäller kontaktytor och arbetsmetoder. Triple Steelix jobbar enligt IUC-processen där företagens behov är styrande för de insatser som skall genomföras. IUC-processen innehåller allt från första kontakten med företaget till att ett projekt är paketerat och färdigt för genomförande ute hos företaget. Christian Jepsson Tjänster & Service, täcker hela Triple Steelix-regionen och här ingår alla de företag som är leverantörer till stålverken av service, tjänster och insatsprodukter. Tjänster & Service arbetar till stor del med de projekt som fokuserar på övergripande affärsutveckling, leveranssamarbete och funktionsavtal. Steelix-företag, huvudsakligen i Gävleområdet. Ett tiotal projekt och förstudier har inletts, bland annat etableringen av ett kapcenter tillsammans med Sandvik Tooling och ett projekt där Bulten Stainless tillsammans med tre forskningsinstitut ska undersöka nya typer av material för fästelement. Syd, med Christian Jepsson som regionansvarig, har under året genomfört företagsbesök i Smedjebacken, Fagersta, Norberg, Avesta och Hedemora. Vidare har bl.a. uppbyggnaden av Kompetensgrupp Skärande Syd liksom etableringen av Smart Robot i Dalarna och Gävleborg tillsammans med VINNVÄXT-klustret Robotdalen i Västmanland genomförts. Öst, med Anne-Marie Morell Östlund som regionansvarig, har gjort närmare femtio företagsbesök. Sex av dessa är nya Triple Nord, med Bengt Löfgren som regionansvarig, har expanderat i riktning nordväst genom att verksamheten i Mora-området har ökat. Möten har hållits med enskilda företag och företagsgrupperingar i Mora. SSAB har deltagit i flera av mötena som gällt stålegenskaper på hög teknisk nivå. Dessa kontakter har gett Högskolan Dalarna nya ingångar till företagen i området. Ett projekt som nu med Triple Steelix, Swerea/IVF och Finnveden AB i Mora gäller kartläggning av återfjädring i höghållfasta stål. Anne-Marie Morell Östlund Bengt Löfgren Följeforskning Följeforskningen utförs kontinuerligt vid Dalarnas Forskningsråd. Dalarnas Forskningsråd har medverkat som oberoende utvärderare för Triple Steelix allt sedan starten och är även rådgivare till Triple Steelix processledning, bland annat i frågor som gäller FoU och internationalisering. Arbetet med internationalisering och FoU-strategin har gått vidare och fördjupats under våren. Under de första åren fokuserade följeforskningen på att analysera de strukturer, rutiner och arbetsformer som etablerades inom Triple Steelix. Resultaten från följeforskningen har återförts till styrelse, processledningen, VINNOVA och andra intressenter. Nästa steg i följeforskningen är dels att fokusera på de företag som på olika sätt är knutna till Triple Steelix, antingen i egna projekt eller aktiva i möten och konferenser, dels att titta på projekten mer i detalj. Detta innebär att beskriva och analysera Triple Steelix initiativets projektportfölj, vem och vad riktar sig projekten till, vilka involveras, vilka kunskaper söks osv. Granskningen av projekten som nu inletts innebär att befintlig kunskap i företagen kartläggs och hur den efterhand utvecklas under projektets gång. Följeforskningen övergår nu till att utvärdera Triple Steelix i full drift. Den första preliminära utvärderingen av projekten kommer att vara klar till års- 10

11 Verksamheten skiftet , men så här långt är det fullt klart att Triple Steelix har uppfyllt målsättningen att fokusera på de små och medelstora företagen mycket väl. Grundmodellen för Triple Steelix, där företag, forskning och offentlig sektor ska samverka, har också uppfyllts mycket väl, i första hand tack vare ett nära samarbete med högskolorna, företagsnätverk samt de 13 kommuner och andra regionala aktörer som ingår i klustret. Innehållet i de pågående projekten har också utvecklats sedan starten. Betydligt fler projekt fokuserar på affärs- och företagsutveckling. Teknikinnehållet har också ökat avsevärt till mer högindustriella och komplexa produkter. Forsknings- och utvecklingsinsatserna har tyngdpunkt i tillämpad forskning och avancerade ingenjörsinnovationer. Internationalisering Triple Steelix har till uppdrag att verka för en ökad internationalisering av de stålanknutna företagen i Bergslagen. Både konkurrensförmåga och attraktivitet bygger på att företagen förstärker sina internationella kontaktytor. Internationaliseringsarbetet sker på flera sätt. En väg är att satsa på projekt med en tydlig internationell potential hos företag med exporterfarenhet, t.ex. Dellner Couples och HIAK. Samtidigt genomförs flera projekt, t.ex. inom Clean Production Center, som kan resultera i helt nya företag med unik kompetens och stor exportpotential. En annan väg är att utbyta erfarenheter och kontakter med andra klusterorganisationer utomlands med likartade förutsättningar och inriktning. Under året har Triple Steelix processledning inlett kontakter med två franska kluster med inriktning mot järnvägsindustrin. Här finns klara beröringspunkter, bland annat när det gäller utnyttjandet av nya stålsorter för att tillverka tåg. Triple Steelix var också representerat på den stora klusterkonferensen TCI i Sydafrika vid årsskiftet Samarbetet med andra kluster och klusterorganisationer är oerhört viktigt eftersom det är en genväg till ökad kunskap om hur man sjösätter internationellt aktiva företag och hur företag inom ett kluster kan samverka för att få gemensam styrka på den internationella marknaden. Genom CLIP Centrum för Logistik och Innovativ Produktion på Högskolan i Gävle finns ett internationellt samarbete bl a Erasmus University i Rotterdam och det internationella nätverket Continuous Innovation Network Ett exempel på det sistnämnda är Triple Steelix-projektet Supply Chain där ett antal företag gemensamt erbjuder sina tjänster till stålanvändare på den internationella marknaden genom olika marknadsföringsaktiviteter. Supply Chain lyfter fram den samlade kompetens som finns i Bergslagen både när det gäller stålbearbetning och när det gäller service och tjänster till ståltillverkare. Smart Export är ett begrepp som nu lanseras inom Triple Steelix och som handlar om att ha rätt angreppssätt och rätt verktyg för att skaffa nya kunder i andra länder. Ett projekt som redan inletts med en internationell samarbetspartner gäller återfjädring vid formning av höghållfasta stål. Återfjädringen är en central fråga vid användning av dessa ståltyper inom bilindustrin. Triple Steelix samarbetar därför med experter vid University of Ohio, där spetskompetensen på forskning inom plåtformning finns. Under 2009 har ett internt arbete pågått inom Triple Steelix för att formulera en strategi för internationalisering. Strategin föreläggs styrelsen i september 2009 och utgör grunden för det fortsatta och intensifierade internationaliseringsarbetet. 11

12 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Kommunikation Triple Steelix arbetar kontinuerligt med webbsidan som är ett viktigt forum för kontakterna med de företag som ingår i målgruppen. Nyheter och pressklipp uppdateras så gott som dagligen och all annan relevant information läggs snabbt ut på hemsidan. Det finns nu också en engelsk adress som leder direkt till den engelska sidan: com. Under första halvåret 2009 har hemsidan haft cirka 700 unika besökare per månad. Antalet besök på sidan har varit cirka 1500 per månad. Triple Steelix har utvecklat kontakter med ett flertal journalister i regionen, inom riksmedia och nu även internationellt journalister som känner oss väl och förstår vårt arbete. Vi har också ett nära samarbete med ett antal skribenter som producerar artiklar som används för våra pressreleaser och andra informationsaktiviteter. Andra viktiga informationsaktiviteter har varit publiceringen av ett antal debattartiklar om klusterarbetets positiva effekter på tillväxten i en region. Artiklarna har tagits fram gemensamt av Maria Engholm, processledare för Triple Steelix, och processledarna för andra VINNVÄXT-projekt. Ett tiotal företag har anmält intresse av att vara med på Elmia Subcontractor på Elmia-mässan i Jönköping i november 2009 och planeringen för den gemensamma montern har inletts. Triple Steelix genomförde en likartad aktivitet 2008 med stor framgång. Marknadskommunikation är ett område där Triple Steelix kunnat hjälpa många av de mindre företagen med utformningen av olika aktiviteter. Jämställdhetsarbetet Jämställdhetsfrågor finns alltid med i har gjorts på VINNVÄXT-klustret Fiber Triple Steelix arbete. Vid tillsättning av Optic Vally för att få en djupare inblick i nya styrelseledamöter och representanter till styrgrupper anger styrkorten hur Inom Triple Steelix drivs också projek- deras arbete med jämställdhetsfrågorna. representationen bör fördelas. tet Jämt Attraktiv/GATT, som ska stärka Stålstjärnorna är Triple Steelix nätverk för kvinnor i stålbranschen. Lunchställdhet ger företagen. Det görs bland an- insikten om den potential som ökad jämträffarna med Stålstjärnorna har fortsatt nat genom att initiera förändringsprocesser med ett antal gästföreläsare inom olika hos de företag som är engagerade i Triple områden, bl.a. Jernkontorets VD Elisabeth Nilsson som berättade om sin erfarerat sätt där alla insatser dokumenteras Steelix. GATT genomförs på ett välstrukturenhet som ledande kvinna i branschen. noga och utvärderas bland annat ingår Hela Triple Steelix verksamhetsgrupp en arbetslivsforskare vid Högskolan Dalarna som arbetar med en doktorsavhandling har haft ett seminarium om jämställdhet med temat På med genusglasögonen där GATT-projektet utgör en viktig del. och vem skapar normen?. Studiebesök Samarbete med stålindustrin Ståltillverkningen i Bergslagen har månghundraåriga rötter. Idag är ståltillverkar- inte direkta konkurrenter, vilket gör att de alla sina utpräglade nischprodukter och är na den mylla där Triple Steelix nätverk av alla är aktiva partners i Triple Steelix. små och medelstora företag kan växa och Ståltillverkarna som är motorn för de blomstra. små företagen ser Triple Steelix som ett Ståltillverkningen i Bergslagen domineras av stora, internationellt verksamma struktur de behöver för att själva kunna sätt att värna och utveckla den infra- företag: Erasteel, Fagersta Stainless, Outokumpu, Ovako, Sandvik och SSAB. De har Därför är man mycket generösa i växa. sitt 12

13 Verksamheten samarbete med Triple Steelix-företagen, till exempel när det gäller test, provningar, utvecklingshjälp och att vara kunskapskällor. Samarbete med högskolor och forskningsinstitut Triple Steelix primära samarbete inom forskningen sker med högskolorna i regionen och de specialiserade forskningsinstituten inom stålbranschen. Kontakter har också etablerats med andra högskolor och universitet i Sverige. Det första internationella forskningssamarbetet har nyligen etablerats genom ett samarbete med Ohio State University. All forskning är behovsmotiverad och både resultat och forskningsmöjligheter ska spridas hos företagen i stål- och verkstadsbranscherna. Triple Steelix primära samarbetspartners på forskningsområdet är: Högskolan Dalarna Högskolan Dalarnas natur- och teknikvetenskapliga verksamhet har tyngdpunkten på det materialvetenskapliga området och är inriktad på forskning som är relevant för stål- och verkstadsindustrin. Högskolan i Gävle Fyra av profilområdena på Högskolan i Gävle har sin tyngdpunkt inom teknikområdet och utbildning/forskning sker i samverkan med näringsliv och offentlig sektor i regionen. Triple Steelix samverkar tillsammans med Högskolan i Gävle i projektet CLIP Centrum för Logistik och Innovativ Produktion. CLIP erbjuder forskning, utbildning, kompetensstöd och kunskapsspridning både på nationell och internationell nivå. Mälardalens högskola På Mälardalens Högskola finns unika forskningsmiljöer med inriktning på robotik och intelligenta sensorsystem; områden med nära anknytning till de stålanknutna företagens behov. Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet Laboratoriet är ett av Europas främsta när det gäller materialvetenskap med mycket stora resurser för att bl.a. kartlägga mikrostrukturer, vilket är ett centralt område för att skapa framtidens stål. Swerea / IVF Triple Steelix har samarbetsavtal med IVF som ingår i Swerea. Swerea är en industriforskningskoncern där de båda högt specialiserade stålforskningsinstituten Swerea KIMAB och Swerea MEFOS ingår. KIMAB och MEFOS utför uppdragsforskning åt hela den svenska stålbranschen. Samarbete med den offentliga sektorn För närvarande är tretton kommuner aktivt engagerade i Triple Steelix. Dessutom deltar länsstyrelserna i Dalarna, Västmanland och Gävleborg, regionsförbund samt ett flertal regionala utvecklingsorganisationer. De kommuner som nu deltar i Triple Steelix har gemensamt att stålindustrin utgör ett högprioriterat område inom samtliga kommuner. Det innebär att kommunerna i Triple Steelix har ett antal gemensamma frågeställningar inför framtiden frågeställningar som ligger till grund för deras aktiva engagemang. Den viktigaste frågan är hur det stora behovet av utbildad arbetskraft i Bergslagen under kommande år ska lösas. Hur skapar man attraktivitet i Bergslagen som en region att arbeta och bo i? Och hur underlättar man för de stålanknutna företagen att växa och utvecklas och därmed ge ekonomiskt underlag för en god kommunal service? Ockelbo, ny kommun i Triple Steelix. 13

14 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Materialapplikationer Tjänsteproduktion Bearbetningsteknik Människa & Kompetens Större projekt där andra är projektägare Projektportföljen inom Triple Steelix Projekt För närvarande pågår ett trettiotal projekt och förstudier där Triple Steelix är huvudfinansiär eller en central aktör. Projekten omsluter totalt cirka 50 miljoner kronor och är väl fördelade över de tretton kommuner som ingår i Triple Steelix-klustret. Triple Steelix finns representerade i styrgrupper eller styrelser för flera projekt där andra är huvudmän. I dessa sker utveckling i regionen inom specifika utvecklingsområden. Mer information om dessa projekt finns på Triple Steelix hemsida. Alla projekt som beslutas av styrelsen följs upp flera gånger under året. Exempelvis skriver varje projektledare en utförlig rapport två gånger om året. Däremellan följs projekten upp genom företagsbesök. För att underlätta och effektivisera hanteringen av alla projekt har ett nytt projektuppföljningssystem introducerats under året. Systemet leder till bättre information till Triple Steelix styrelse och en bättre översiktsbild av läget i respektive projekt. Systemet används av flera VINN- VÄXT-kluster, vilket skapar ett gemensamt synsätt på klusterutvecklingen. Ett urval av de senaste projekten presenteras på följande sidor. En komplett förteckning finns på Triple Steelix hemsida. 14

15 Rullformningscenter i Fagersta Triple Steelix engagerar sig också i projekt som bygger på befintlig kompetens och existerande resurser. Ett av de mest lovande är det nya rullformningscentret i Fagersta, där man blåser nytt liv i en produktion som för några år sedan ansågs vara utan framtid och lades ner. Kommunen och olika regionala och lokala intressenter, inklusive Triple Steelix, har bidragit till en fortsatt drift av Outokumpus tidigare rörverk i Fagersta. Till att börja med handlar det om en relativt begränsad verksamhet; en testverkstad där slutkunder och stålleverantörer gemensamt kan prova och utvärdera potentialen i höghållfasta rör i små serier. Projektet har tre centrala aktörer: Outokumpu med sin kompetens när det gäller rostfria material och rörproduktion, SSAB med sina avancerade höghållfasta stål och IKEA som är en mycket stor användare av olika typer av rör i sina möbler. Outokumpu och SSAB är ägare medan IKEA är en drivande samarbetspartner. Fördelarna med att använda nya avancerade stål i möbelproduktionen är i första hand viktminskning och möjligheten att designa smäckra men ändå starka möbler. Minskad vikt innebär både mindre materialåtgång och sänkta transportkostnader två centrala faktorer för en global koncern som IKEA. Verksamheten som startade sommaren 2009 hade redan från början fulltecknade orderböcker under något år framåt, om än med en begränsad personalstyrka. Målet är dock att snabbt öka kapaciteten och att få in nya aktörer som kan vidareutveckla resultaten från provningar och tester till serieproduktion att lägga grunden till ett antal företag som är specialiserade på att göra rör som ligger i framkant på den tekniska utvecklingen. Förutom rör till möbler gäller det rör till krocksäkerhetsdetaljer i bilindustrin, t.ex. sidokrockskydd. Invigningen av det nystartade rullformningscentret i Fagersta samlade en stor del av ståleliten i Bergslagen i slutet av juni. Kommunalrådet i Fagersta Stig Henriksson tryckte på startknappen till denna viktiga satsning. Rullskidor i Vansbro Den som tränar på rullskidor vill känna svikten i spannet. Då blir åkningen lik upplevelsen i vinterns skidspår. Med hjälp av avancerade simuleringsprogram, gedigna erfarenheter inom plåtbearbetning och ett av SSABs ultra höghållfasta stål, Domex 1000DP, har Hydroforming Design Light AB i Vansbro utvecklat en helt ny typ av rullskida. Tack vare konstruktion och material är skidans spann justerbart och kan anpassas helt till åkarens vikt. Det ger de nya rullskidorna egenskaper som öppnar helt nya möjligheter för produkten. Utvecklingsarbetet inleddes sent hösten 2008, men de första prototyperna har redan rullat många hundra mil och teståkarna är entusiastiska. Hydroforming Design Light har använt 15

16 Triple Steelix halvårsrapport 2009 kunskap och erfarenheter från tillverkningen av säkerhetsdetaljer till bilar vid konstruktionen av de nya rullskidorna. Triple Steelix har bland annat deltagit i projektet genom att förmedla kontakter med materialspecialister på SSAB i Borlänge. Så snart prototyperna utvärderats planerar Hydroforming Design Light en förserie, innan tillverkningen kan starta i full skala. Sterners Specialfabrik AB, Dala Järna, har tagit initiativ till projektet och ska slutmontera, marknadsföra och distribuera de nya rullskidorna via sporthandeln. Torque Grip i Söderbärke Idén bakom Torque Grip är att skapa en koppling mellan en drivaxel och olika slag av utrustning som ska anslutas till axeln. Normalt sker detta med hjälp av gängor eller andra metoder som kräver verktyg och tar tid. Med Torque Grip sker låsningen så fort drivaxeln börjar rotera. Ett band av icke-cirkulära drivpinnar omsluter axeln och överför kraften från axel till nav. Användningsområdet för Torque Grip är i första hand inom industrin där man snabbt kan byta maskinelement eller utrustning. Man sparar material och underhållsarbetet kan göras snabbare. Under det gångna året har ett antal prototyper av Torque Grip testats och verifierats. Under andra halvåret 2009 inleds en ny serie tester där dimensioner och belastningar ökar ytterligare för att säkerställa funktionaliteten hos konstruktionen. Svetsrobotcenter i Borlänge Svetsrobotcenter har redan hunnit genomföra sin första publika aktivitet som lockade många svetsanvändare från hela Dalarna. Projektet stödjer Borlängeföretaget Dalarnas Svetsteknik AB i deras omformning från ett renodlat legoföretag med låg teknisk nivå till ett företag med ett utbud av egna produkter, tjänster och utbildning inom robotsvetsning. Det nya företaget, Svetsrobotcenter i Dalarna, kommer att vara ett regionalt kompetenscenter där tillverkande företag kan köpa ny robotsvetsutrustning, få möjlighet att uppgradera befintlig utrustning samt få utbildning och experthjälp. Svetsrobotcenter är också distributör för utrustningstillverkaren Oerlikon och gasproducenten Air Liquide. Dessa båda stora internationella företag har varit mycket aktiva i etablerandet av Svetsrobotcenter och ser det som ett intressant projekt vid distribution av sina produkter. I mars 2009 lanserades Svetsrobotcenter officiellt vid en industrimässa som genomfördes i samarbete med bl.a. Triple Steelix, SSAB och Borlänge Näringsliv. Mässan var mycket välbesökt av företag i regionen. Triple Steelix har varit en central partner för Svetsrobotcentrum under hela utvecklingsfasen, både när det gäller affärsutveckling och etablerande av ett kontaktnät när det gäller teknikfrågor och utbildning. Svetsrobotcenter visar på de affärsmöjligheter som finns inom klustret när det gäller att utveckla företag som erbjuder en kombination av produktion, utrustning och tjänster som utbildning. Anisotropa egenskaper hos stål Detta är ett grundforskningsprojekt som utförs vid Högskolan Dalarna. Anisotropi betyder att egenskaperna hos ett material, t.ex. stål, varierar i olika riktningar i materialet. Det kan alltså uppföra sig på olika sätt när det sträcks, bockas och trimvalsas i olika riktningar. För ett företag som använder stålet i sina produkter är det av stor betydelse att känna till dessa förändringar så att stålet 16

17 kan utnyttjas effektivt. Forskningsprojektet ska kartlägga de anisotropa effekterna hos ett antal ofta använda höghållfasta stål. Man utvecklar nu en materialmodell och testar den på två av SSABs stål, Docol 600 och Docol 900. Med hjälp av dessa materialmodeller går det sedan att prediktera materialförändringar vid bl.a. rullformning, den formningsmetod som nu blir allt vanligare. Rullformningen används i fordonsindustrin där man behöver kunna forma detaljer med avancerad geometri samtidigt som man måste ha full kontroll över materialegenskaperna med tanke på krocksäkerhet och rationell produktion. När stålet valsas, som här i kallvalsverket på SSAB, påverkas det så att egenskaperna vid vidare bearbetning kan variera beroende på i vilken riktning bearbetningen sker. Ett av Triple Steelix forskningsprojekt utvecklar modeller för dessa förändringar. 17

18 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Gasturbin Pack i Hedemora I den här avancerade ljuddämpande inneslutningen finns en gasturbin av ungefär samma slag som sitter i stora trafikflygplan. HIAK i Hedemora är ett industriföretag som är specialiserat på akustiklösningar för olika typer av industrier; man utvecklar och tillverkar inneslutningar och kapslingar som dämpar ljudet från maskiner, motorer och luftflöden. Med stöd från Triple Steelix utvecklar man nu en helt ny typ av inkapsling för de gasturbinanläggningar som används bland annat för att pumpa olja genom pipelines och till kraftgenerering i olika delar av världen. Det handlar om stora inkapslingar, cirka tjugo meter långa, elva meter höga och fyra meter breda. En gasturbin är i princip en fast monterad jetmotor med mycket hög ljudnivå och stora flöden av luft och avgaser. Det är alltså ett mycket avancerat designarbete som genomförts vid HIAK i den första fasen. När produkten lanserats på marknaden kommer produktion och montering att ske i Bergslagen vid HIAK och hos underleverantörer. En del av detaljerna kommer att tillverkas i höghållfast stål för att ge lägre vikt och ökad hållfasthet. Inkapslingen är en renodlad exportprodukt och bedöms ha en mycket god affärspotential. Bearbetningscentrum i Borlänge Uppbyggnaden av Bearbetningscentrum fortsätter vid Högskolan Dalarna. Den maskin för 3D-rullformning som tidigare installerats är nu i full drift med en ansvarig projektledare. Visionen om att med Bearbetningscentrum skapa ett nav för avancerad bearbetningsteknik inom Triple Steelix-regionen är därmed på väg att förverkligas. Samtidigt som man tillverkar prototyper av olika detaljer på uppdrag av bilindustrin, görs också ett mer systematiskt kartläggningsarbete av rullformningsegenskaperna hos olika typer av höghållfasta stål. Under året har ett antal biltillverkare, svenska och utländska, gjort studiebesök vid Bearbetningscentrum. Intresset är mycket stort och paradoxalt nog öppnar lågkonjunkturen nya möjligheter för 3D-rullformningen bilindustrin ser nu över alla delar av produktionen för kunna göra lätta och säkra bilar till lägsta möjliga kostnad. Bearbetningscentrum i Borlänge är i full drift med sin nya maskinpark för bland annat svarvning, fräsning och 3-D rullformning. 18

19 Avbandningsutrustning i Falun Stålplåt med tjocklek under 6-7 millimeter levereras ofta i form av stora rullar, s.k. coils. Vid leverans till kunderna, eller transport inom stålverket, är rullarna säkrade med hjälp av tunna stålband som spänns runt dem. Att klippa loss dessa spännband är ett manuellt arbete som kan vara farligt och tidsödande. Därför har konstruktionsföretaget Bergs i Falun, som är specialiserade på utrustning för stålindustrin, utvecklat en automatisk avbandningsmaskin som både eliminerar riskerna och rationaliserar arbetet. Det är en fast installation som monteras i en produktionslinje och som rullar upp de smala fästbanden på spolar så att de sedan kan återvinnas. Avbandningsutrusningen är nu färdigutvecklad och kommer att sättas i produktion när konjunkturen förbättras. Supply Chain och flerpartssamverkan Triple Steelix omfattar flera projekt som gäller affärsutveckling och metoder för samverkan mellan de stålbaserade företagen i regionen. Drivkraften för dessa projekt är de stora investeringar som är planerade i processindustrin i regionen. I samband med dessa har storföretagen tydligt meddelat att man inte är intresserad av att hantera ett stort antal lokala leverantörer var för sig, utan vill ha ett fåtal huvudentreprenörer som kan ta ansvar för funktionsupphandlingar. I projektet Investeringsprojekt som drivkraft för företagsutveckling ska metoder och rutiner utvecklas som kan säkerställa att så stor del av upphandlingarna som möjlighet kommer regionens företag till del samtidigt som erfarenheterna från de olika upphandlingarna sprids även till de företag som inte är direkt involverade. Det blir alltså både affärsresultat och en lärprocess för företagen. Projektet Supply Chain har en likartad inriktning, men är mer knutet till vissa företag, i det här fallet i Avesta där Outokumpu planerar en stor utbyggnad av sitt stålverk. I båda projekten diskuteras bl.a. utformning av avtal och andra formalia, projektorganisation, logistik och kvalitetssäkring. Vidare pågår mer övergripande diskussioner kring gemensam marknadsföring av företagen inom Triple Steelix på den internationella marknaden kontakter har redan etablerats i Tyskland och Triple Steelix deltar i den årligen återkommande underleverantörsmässan Elmia. supply chain In simply out advanced Einkaufen leicht gemacht legen sie ihre investition in unsere hände put your investment in OuR hands Clean Production Center Triple Steelix är en av huvudaktörerna i det kompetenscenter kring miljöanpassad produktion som är under uppbyggnad i Hofors. Clean Production Center, CPC, har nu två projekt igång. Projektet Kunskapsbaserad avfallshantering ska kartlägga de flöden av restprodukter som uppstår i ståltillverkningen. En del av dessa flöden återanvänds redan i dag av stålverken, men det finns också många led i produktionen där mindre volymer av restprodukter uppstår och ofta blandas. Med effektivare metoder att hantera dessa flöden kan både effektivitetsoch miljövinster uppnås. Att systematisera kunskapen kring dessa restprodukter kan leda fram till utveckling, produktion och försäljning av ny teknisk utrustning i Sverige och utomlands. Projektet Energianalyser i stålindustrin syftar till att utveckla metoder för att analysera och anvisa lösningar för att utnyttja överskottsenergin inom stålindustrin på ett ekonomiskt hållbart sätt. Även här handlar det i stor utsträckning om att kartlägga och systematisera den kunskap, den spetsteknik och de erfarenheter som finns inom området. Projektets huvudmål är att etablera en verksamhet vid CPC som kan erbjuda energianalyser till stålföretagen i Bergslagen. 19

20 Triple Steelix halvårsrapport 2009 Dellner Couplers i Vika Dellner Couplers i Vika är en världsledande tillverkare av koppel för tågvagnar. Dellner levererar koppel till ett flertal av de stora tillverkarna av tågsätt och tunnelbanevagnar, bland annat till det nya höghastighetståg som franska Alstom håller på att ta fram. De krafter som ett koppel utsätts för är oerhört stora, samtidigt som tågen ska vara så lätta som möjligt. Dellner och Triple Steelix samarbetar i två olika projekt för det franska höghastighetståget. Dels har man tagit fram en luckkonstruktion där kopplen i fronten av tåget dras in, dels håller man på att utveckla en helt ny material- och konstruktionslösning för kopplen. I båda projekten handlar det om att med hjälp av höghållfasta stål minska vikt och samtidigt öka styrkan. Dellner, som har 400 anställda, är redan väl etablerat internationellt och de nya lösningarna stärker positionen ytterligare. Fredrik Hisvåls (i mitten) på Dellner Couplers har ett nära samarbete med Micke Eriksson på Evocon och Johan Hansson på TJ Service vid utvecklingen av nya koppel för höghastighetståg. Återfjädring Syftet är att underlätta predikteringen av återfjädringen när man bockar och formar stål. Återfjädring innebär att stål måste överbockas med stor exakthet för att få den profil man eftersträvar. Höghållfasta stål är ofta svårare att forma än mjukare stål, och datorstödd prediktering effektiviserar produktionen. Projektet utförs i samarbete mellan Triple Steelix och forskningsinstitutet Swerea/IVF på uppdrag av Finnveden GMF AB. Dessutom anlitas specialistkunskap vid Ohio State University i USA. Finnveden är en ledande underleverantör av komponenter till fordonsindustrin, där höghållfasta stål används för att minska vikten och öka säkerheten. 20

21 Styrelse och processledning Det övergripande ansvaret för hela Triple Steelix ligger hos en styrelse där Peter Samuelsson är ordförande. Styrelsen består av representanter för näringsliv, samhälle och forskning i regionen. En processledning med processledare utgör den verkställande ledningen för Triple Steelix. Styrelsen Peter Samuelsson, ordförande, forsk.dir. Outokumpu Stainless AB Stig Henriksson, vice ordf., kommunalråd, Fagersta kommun Marita Forsell, enhetschef, Länsstyrelsen Gävleborg Anders Friberg, kommundirektör, Avesta kommun Svante Nordh, kommundirektör, Sandvikens kommun Fredrik Sandberg, enhetschef, AB Sandvik Materials Technology Henrik Stigers, vd, AB Dalforsån Lars Tallkvist, vd, Hedemora Industriakustik AB Bengt Lindström, samverkansansv. Högskolan Dalarna Göran Carlsson, regionchef, Region Dalarna Helena Weslien, vd, Sals Anders Marén, VINNOVA, adjungerad Processledning Maria Engholm, Triple Steelix Bosse Lilja, IUC Dalarna/Triple Steelix Ledningsgrupp Lars Enoksson, Avesta kommun Michael Norell, Sandvikens kommun Nils Lindqvist, Hofors kommun Anette Eriksson, Tillväxtgruppen Norra Västmanland Birgitta Pettersson, Mora kommun Maria Engholm, Triple Steelix Styrgrupper Tjänster & Service Svante Nordh - Sandvikens kommun Anders Enbom - AB Sandvik Materials Technology Börje Andersson - Bäckströms Mekaniska AB Roger Hydén - GR Sanering AB Sven-Olof Renström - Midroc Electro AB Sten Lyckström - Ovako AB Maria Engholm - Triple Steelix Region Ost Michael Norell - Näringslivsenheten Sandvikens kommun Owe Bäcker - Näringslivsavdelningen Gävle kommun Matz Lenner - Högskolan Gävle Johan Martin - Martins Mekaniska AB Jörgen Frisendahl - Sandvik Coromant Börje Andersson - Bäckströms Mekaniska AB Anne-Marie Morell Östlund - Triple Steelix Bosse Lilja - Triple Steelix Region Syd Anders Hellström - Mälardalens Högskola Inger Wilstrand - Hedemora Näringsliv John Carlsson - Essbe Teknik Lars Enoksson - Avesta kommun Lars Norström - Norströms Mek & svetsprodukter Maria Glaes - Outokumpu Stainless / ARC Matz Lenner - Högskolan i Gävle Thomas Granqvist - AFG Engineering Bengt Norrlén - FöretagarCentrum i Smedjebacken Toivo Karmala - Morgårdshammars Verkstäder Bosse Lilja - Triple Steelix Christian Jepsson - Triple Steelix Region Nord Ted Anderses - Folke Perforering Tiina Olsson - Borlänge Näringslivsenhet Riitta Pettersson - Borlänge Näringslivsenhet Oskar Lundgren - Vansbro Näringsliv Hans Ahlin - Falun Näringsliv Lars Mattson Frost - Mora Kommun Göran Uhlin - SSAB Bengt Löfgren - Triple Steelix/Högskolan Dalarna Maria Engholm - Triple Steelix Jämt attraktiv - GATT Michael Norell - Näringslivsenheten Sandvikens kommun Carina Emtebrink - Tillväxt Avesta Riitta Pettersson - Borlänge Näringslivsenhet Inger Wilstrand - Hedemora Näringsliv Tommy Bäck - SSAB Hans Lundkvist - Triple Steelix Lena Norrström - Triple Steelix 21