NR ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll

Transkript

1 JERNKONTORET NR ÅRGÅNG 198 Problemlösning på Älvstrandsgymnasiet i Hagfors. Ett år med Järnkoll Stålindustrin har ett ständigt behov av att rekrytera personer med relevant utbildning. Det kommer till exempel att saknas ungefär ingenjörer i Sverige år 2030, till stor del en följd av pensionsavgångar. Det var mot bakgrund av detta som idén till Järnkoll föddes. Järnkoll är ett sätt att i ett tidigt stadium fånga in gymnasieelever som kan tänka sig en karriär inom stålindustrin. Järnkoll ger eleverna möjlighet att fördjupa sig inom matematik och kemi, att få en inblick i hur det är att arbeta i stålindustrin, men också att knyta värdefulla kontakter inför framtiden. Text: Liv Wallinder Foto: Liv Wallinder/Lars Ragnarsson Jernkontorets projekt Järnkoll drog igång 2013 och är en satsning för att få gymnasieelever intresserade av stålindustrin och se den som en framtidsbransch. Tillsammans med ett antal partnerskolor och stålföretag genomförs olika aktiviteter med elever som läser på teknik- och naturvetenskapsprogrammen. Tanken är att aktiviteterna ska ge eleverna både akademiska och karriärmässiga fördelar. Framför allt får eleverna en unik inblick i alla de jobb som stålindustrin erbjuder. När Järnkoll startades 2013 kunde syftet med projektet sammanfattas till följande fyra punkter: Sprida en positiv bild av stålindustrin, öka samverkan mellan skola och stålindustrin, inspirera till vidare studier inom viktiga områden för industrin och framtida rekryteringar. Sprida en positiv bild av stålindustrin Att nå ut med budskapet att stålindustrin är en framtidsbransch är viktigt. Många ungdomar har kanske bilden av stålindustrin som smutsig och föråldrad Järnkolls partnerskolor och företag Höganäs Borlänge Sandviken Avesta Hagfors Örebro Hällefors Björneborg därför är det viktigt att vi visar hur det verkligen ser ut i stålföretagen. Att det handlar om högteknologi, varierande och utmanande arbetsuppgifter och stort fokus på ständiga miljöförbättringar och minskade utsläpp. Det är också essentiellt att berätta om stålets betydelse för det moderna samhället. Hur mycket vi använder materialet i vårt dagliga liv och hur beroende vi faktiskt är av det för att bygga hållbara samhällen. Öka samverkan mellan skola och stålindustri Som en ofta stor arbetsgivare och industriföretag i en mindre kommun är - Kullagymnasiet, Höganäs AB - Soltorgsgymnasiet, SSAB - Göranssonska skolan, Sandvik Materials Technology - Karlfeldtgymnasiet, Outokumpu - Älvstrandsgymnasiet, Uddeholms AB - Tullängsgymnasiet, Suzuki Garphyttan - Pihlskolan, Ovako - Brogårdsgymnasiet, Scana Steel 32 Bergsmannen 2014/06

2 JERNKONTORET Elever från Älvstrandsgymnasiet lyssnar på Mikael Svensson som är processingenjör på Uddeholms AB. Gymnasiearbete på SSAB. Jonathan och Simon från Soltorgsgymnasiet tillsammans med sin tekniklärare Petter Karlsson och Erik Olsson från SSAB. det värdefullt att få visa upp en säker och högteknologisk arbetsplats med stora möjligheter till karriärutveckling för ungdomarna i kommunen. Ungdomarna ges ökad förståelse för arbetsmarknaden, branschen och stålet som material. Inspirera till vidare studier inom viktiga områden för industrin Det ligger egentligen i hela Sveriges intresse att visa vad man kan läsa för utbildningar som kommer leda till jobb i framtiden. Elever behöver rekryteras till civilingenjörsprogrammen inom till exempel gruvteknik och metallurgi där det råder underskott på utbildad arbetskraft. Framtida rekryteringar Projektet handlar också om en form av långsiktig rekrytering för företagen som deltar. De får direkt kontakt med unga potentiella framtida medarbetare och får en unik möjlighet att marknadsföra sig själva. Information, materiallära och studiebesök Järnkolls samarbete med en partnerskola brukar inledas med en introduktionsföreläsning, där processledaren, Lars Ragnarsson, berättar om stålindustrin. Syftet är att informera eleverna om industrins betydelse för Sverige och vilka jobb som finns och kommer att finnas i framtiden. Vad gör till exempel en ingenjör och vilka karriärmöjligheter erbjuds? Föreläsningen blir avstamp till den kommande materiallektionen. Tillverkning av stål handlar till stora delar om materialegenskaper; det man inte kan se eller vidröra. Därför hålls en lektion där Lars tillsammans med eleverna tittar på till exempel vad som händer när ett legerat stål stelnar. Eleverna undersöker en mikrostruktur och genom fasdiagram fastställs den ursprungliga sammansättningen vid ståltillverkning. Uppgifterna genomförs i regel enbart vid högskolan men enligt Lars Ragnarsson har eleverna inga som helst problem att följa med i resonemanget och diskutera ämnet. Efter materialfördjupningen är det dags för studiebesök på det företag som är knutet till skolan. Målet är att få in interaktiva moment som återspeglar vad som händer i olika processer i ett stålverk. Eleverna ska förstå komplexiteten i tillverkningsprocessen, för att ge rätt materialegenskaper. Ett lyckat exempel var ett studiebesök på Suzuki-Garphyttan med Tullängsgymnasiet i september 2014, där eleverna fick se och även genomföra kvalitetsanalys av de olika processtegen. Järnkoll arbetar aktivt med att hitta nya idéer och samarbeten mellan elever, lärare och industrin Lars Ragnarsson Gymnasiearbete om stål En annan möjlighet som Järnkoll erbjuder gymnasieeleverna är hjälp med förslag på ämnen och kontaktpersoner då de vill skriva sitt gymnasiearbete om stål. För närvarande gör till exempel ett par elever från Soltorgsgymnasiet ett gymnasiearbete där de använder sig Lars Ragnarsson Född: 1981 i Smedjebacken, Dalarna. Utbildning: Civilingenjörs- och doktorsexamen i materialteknik från KTH i Stockholm, men började sin utbildning på Högskolan Dalarna. Favoritämne i skolan: Fysik. Roligaste kursen på universitet: Transportfenomen. Fritidsintressen: Snickra, lyssna på musik, möbelhantverk. Det bästa med att jobba med Järnkoll: Att man känner att man gör en insats för att väcka intresse och skapa en positiv bild av stålbranschen. Bergsmannen 2014/06 33

3 JERNKONTORET Lärare från Brogårdsgymnasiet besöker Scana Björneborg. Elever från Tullängsgymnasiet besöker Suzuki Garphyttan. av samma styrsystem från Siemens som SSAB har i sin produktion. Tanken är att driftsätta SSABs transportbana för kullager. I uppdraget ingår att lära sig hur datoriserad styrutrustning fungerar i industrin, samt att skapa ett fungerande program för att styra anläggningen. Sammantaget gäller det att hitta ett samarbete som passar både skola och företag. Vi arbetar aktivt med att hitta nya idéer och samarbeten mellan elever, lärare och industrin, säger Lars Ragnarsson. Långsiktig relation Tanken är att bygga en långsiktig relation med eleverna så att stålindustrin finns med dem under större delen av studietiden. För elever som är extra intresserade erbjuds även kompletterande aktiviteter genom Järnkoll plus. Det kan handla om mentorskap, praktik eller skuggning, att få följa en chef i vardagen, på ett stålföretag. Många av företagen väljer att låta sina unga ingenjörer medverka som mentorer inom Järnkoll. De utvecklas i sin yrkesroll samtidigt som eleven lär sig mer om att arbeta som ingenjör. Det blir en win-win-situation för både skolan och företaget. Idag samarbetar Järnkoll med åtta skolor. Målet är att inleda samarbete med minst två skolor till under Järnkoll är ett långsiktigt projekt som ska bli allt bättre på att möta behov och önskemål hos både skola och företag. Företag och lärare om Järnkoll Järnkoll blir även en viktig del i hela vårt employer branding-arbete och bidrar till att vi får en röd tråd genom alla våra aktiviteter. Hela den svenska industrin står inför stora utmaningar med stora pensionsavgångar och Järnkoll bidrar till att vi kan hitta rätt kompetens framöver hos personer som redan bor på orten. Jonas Sandelin, personal/employer branding på Ovako Eleverna på naturvetenskapsprogrammet på Pihlskolan har fått se tillämpningar av naturvetenskapen i stålindustrin och de har också fått en ganska god inblick i produktionen samt hur man går tillväga för att arbeta med stål i framtiden. Fredrik Fogelqvist, lärare i fysik och matematik på Bildningsförvaltningen i Hällefors kommun Nyttan som jag ser med Järnkoll är att eleverna får veta mer om stålindustrin i stort och inte bara oss som stålföretag på orten och vad man senare kan jobba med som ingenjör inom stålindustrin. Samarbetet med gymnasieskolan har initialt utvecklats med hjälp av Järnkoll, men det är lättare för att oss som företag att hålla direkt kontakt med skolan kring aktiviteter nu när vi är igång. Anna Larsson, kompetensutvecklare på SSAB Järnkoll ger oss möjlighet att nå ut till elever som kan vara våra framtida medarbetare på ett organiserat och innovativt sätt. Tillsammans med järnkolls projektledare blir det både enklare och mer effektivt att nå rätt målgrupp. Ellen Myrén Scott, personalchef, Uddeholms AB Den största nytta med järnkoll för vår skola/elev är att vi får kontakt med elevernas framtid, dvs att eleverna får se vad en ingenjör kan jobba med och att eleverna får se hur det är att studera vidare. Jag är mycket nöjd med de aktiviteter som järnkoll har anordnat. Magnus Åkerblad, lärare på Tullängsskolan i Örebro 34 Bergsmannen 2014/06