NR ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll"

Transkript

1 JERNKONTORET NR ÅRGÅNG 198 Problemlösning på Älvstrandsgymnasiet i Hagfors. Ett år med Järnkoll Stålindustrin har ett ständigt behov av att rekrytera personer med relevant utbildning. Det kommer till exempel att saknas ungefär ingenjörer i Sverige år 2030, till stor del en följd av pensionsavgångar. Det var mot bakgrund av detta som idén till Järnkoll föddes. Järnkoll är ett sätt att i ett tidigt stadium fånga in gymnasieelever som kan tänka sig en karriär inom stålindustrin. Järnkoll ger eleverna möjlighet att fördjupa sig inom matematik och kemi, att få en inblick i hur det är att arbeta i stålindustrin, men också att knyta värdefulla kontakter inför framtiden. Text: Liv Wallinder Foto: Liv Wallinder/Lars Ragnarsson Jernkontorets projekt Järnkoll drog igång 2013 och är en satsning för att få gymnasieelever intresserade av stålindustrin och se den som en framtidsbransch. Tillsammans med ett antal partnerskolor och stålföretag genomförs olika aktiviteter med elever som läser på teknik- och naturvetenskapsprogrammen. Tanken är att aktiviteterna ska ge eleverna både akademiska och karriärmässiga fördelar. Framför allt får eleverna en unik inblick i alla de jobb som stålindustrin erbjuder. När Järnkoll startades 2013 kunde syftet med projektet sammanfattas till följande fyra punkter: Sprida en positiv bild av stålindustrin, öka samverkan mellan skola och stålindustrin, inspirera till vidare studier inom viktiga områden för industrin och framtida rekryteringar. Sprida en positiv bild av stålindustrin Att nå ut med budskapet att stålindustrin är en framtidsbransch är viktigt. Många ungdomar har kanske bilden av stålindustrin som smutsig och föråldrad Järnkolls partnerskolor och företag Höganäs Borlänge Sandviken Avesta Hagfors Örebro Hällefors Björneborg därför är det viktigt att vi visar hur det verkligen ser ut i stålföretagen. Att det handlar om högteknologi, varierande och utmanande arbetsuppgifter och stort fokus på ständiga miljöförbättringar och minskade utsläpp. Det är också essentiellt att berätta om stålets betydelse för det moderna samhället. Hur mycket vi använder materialet i vårt dagliga liv och hur beroende vi faktiskt är av det för att bygga hållbara samhällen. Öka samverkan mellan skola och stålindustri Som en ofta stor arbetsgivare och industriföretag i en mindre kommun är - Kullagymnasiet, Höganäs AB - Soltorgsgymnasiet, SSAB - Göranssonska skolan, Sandvik Materials Technology - Karlfeldtgymnasiet, Outokumpu - Älvstrandsgymnasiet, Uddeholms AB - Tullängsgymnasiet, Suzuki Garphyttan - Pihlskolan, Ovako - Brogårdsgymnasiet, Scana Steel 32 Bergsmannen 2014/06

2 JERNKONTORET Elever från Älvstrandsgymnasiet lyssnar på Mikael Svensson som är processingenjör på Uddeholms AB. Gymnasiearbete på SSAB. Jonathan och Simon från Soltorgsgymnasiet tillsammans med sin tekniklärare Petter Karlsson och Erik Olsson från SSAB. det värdefullt att få visa upp en säker och högteknologisk arbetsplats med stora möjligheter till karriärutveckling för ungdomarna i kommunen. Ungdomarna ges ökad förståelse för arbetsmarknaden, branschen och stålet som material. Inspirera till vidare studier inom viktiga områden för industrin Det ligger egentligen i hela Sveriges intresse att visa vad man kan läsa för utbildningar som kommer leda till jobb i framtiden. Elever behöver rekryteras till civilingenjörsprogrammen inom till exempel gruvteknik och metallurgi där det råder underskott på utbildad arbetskraft. Framtida rekryteringar Projektet handlar också om en form av långsiktig rekrytering för företagen som deltar. De får direkt kontakt med unga potentiella framtida medarbetare och får en unik möjlighet att marknadsföra sig själva. Information, materiallära och studiebesök Järnkolls samarbete med en partnerskola brukar inledas med en introduktionsföreläsning, där processledaren, Lars Ragnarsson, berättar om stålindustrin. Syftet är att informera eleverna om industrins betydelse för Sverige och vilka jobb som finns och kommer att finnas i framtiden. Vad gör till exempel en ingenjör och vilka karriärmöjligheter erbjuds? Föreläsningen blir avstamp till den kommande materiallektionen. Tillverkning av stål handlar till stora delar om materialegenskaper; det man inte kan se eller vidröra. Därför hålls en lektion där Lars tillsammans med eleverna tittar på till exempel vad som händer när ett legerat stål stelnar. Eleverna undersöker en mikrostruktur och genom fasdiagram fastställs den ursprungliga sammansättningen vid ståltillverkning. Uppgifterna genomförs i regel enbart vid högskolan men enligt Lars Ragnarsson har eleverna inga som helst problem att följa med i resonemanget och diskutera ämnet. Efter materialfördjupningen är det dags för studiebesök på det företag som är knutet till skolan. Målet är att få in interaktiva moment som återspeglar vad som händer i olika processer i ett stålverk. Eleverna ska förstå komplexiteten i tillverkningsprocessen, för att ge rätt materialegenskaper. Ett lyckat exempel var ett studiebesök på Suzuki-Garphyttan med Tullängsgymnasiet i september 2014, där eleverna fick se och även genomföra kvalitetsanalys av de olika processtegen. Järnkoll arbetar aktivt med att hitta nya idéer och samarbeten mellan elever, lärare och industrin Lars Ragnarsson Gymnasiearbete om stål En annan möjlighet som Järnkoll erbjuder gymnasieeleverna är hjälp med förslag på ämnen och kontaktpersoner då de vill skriva sitt gymnasiearbete om stål. För närvarande gör till exempel ett par elever från Soltorgsgymnasiet ett gymnasiearbete där de använder sig Lars Ragnarsson Född: 1981 i Smedjebacken, Dalarna. Utbildning: Civilingenjörs- och doktorsexamen i materialteknik från KTH i Stockholm, men började sin utbildning på Högskolan Dalarna. Favoritämne i skolan: Fysik. Roligaste kursen på universitet: Transportfenomen. Fritidsintressen: Snickra, lyssna på musik, möbelhantverk. Det bästa med att jobba med Järnkoll: Att man känner att man gör en insats för att väcka intresse och skapa en positiv bild av stålbranschen. Bergsmannen 2014/06 33

3 JERNKONTORET Lärare från Brogårdsgymnasiet besöker Scana Björneborg. Elever från Tullängsgymnasiet besöker Suzuki Garphyttan. av samma styrsystem från Siemens som SSAB har i sin produktion. Tanken är att driftsätta SSABs transportbana för kullager. I uppdraget ingår att lära sig hur datoriserad styrutrustning fungerar i industrin, samt att skapa ett fungerande program för att styra anläggningen. Sammantaget gäller det att hitta ett samarbete som passar både skola och företag. Vi arbetar aktivt med att hitta nya idéer och samarbeten mellan elever, lärare och industrin, säger Lars Ragnarsson. Långsiktig relation Tanken är att bygga en långsiktig relation med eleverna så att stålindustrin finns med dem under större delen av studietiden. För elever som är extra intresserade erbjuds även kompletterande aktiviteter genom Järnkoll plus. Det kan handla om mentorskap, praktik eller skuggning, att få följa en chef i vardagen, på ett stålföretag. Många av företagen väljer att låta sina unga ingenjörer medverka som mentorer inom Järnkoll. De utvecklas i sin yrkesroll samtidigt som eleven lär sig mer om att arbeta som ingenjör. Det blir en win-win-situation för både skolan och företaget. Idag samarbetar Järnkoll med åtta skolor. Målet är att inleda samarbete med minst två skolor till under Järnkoll är ett långsiktigt projekt som ska bli allt bättre på att möta behov och önskemål hos både skola och företag. Företag och lärare om Järnkoll Järnkoll blir även en viktig del i hela vårt employer branding-arbete och bidrar till att vi får en röd tråd genom alla våra aktiviteter. Hela den svenska industrin står inför stora utmaningar med stora pensionsavgångar och Järnkoll bidrar till att vi kan hitta rätt kompetens framöver hos personer som redan bor på orten. Jonas Sandelin, personal/employer branding på Ovako Eleverna på naturvetenskapsprogrammet på Pihlskolan har fått se tillämpningar av naturvetenskapen i stålindustrin och de har också fått en ganska god inblick i produktionen samt hur man går tillväga för att arbeta med stål i framtiden. Fredrik Fogelqvist, lärare i fysik och matematik på Bildningsförvaltningen i Hällefors kommun Nyttan som jag ser med Järnkoll är att eleverna får veta mer om stålindustrin i stort och inte bara oss som stålföretag på orten och vad man senare kan jobba med som ingenjör inom stålindustrin. Samarbetet med gymnasieskolan har initialt utvecklats med hjälp av Järnkoll, men det är lättare för att oss som företag att hålla direkt kontakt med skolan kring aktiviteter nu när vi är igång. Anna Larsson, kompetensutvecklare på SSAB Järnkoll ger oss möjlighet att nå ut till elever som kan vara våra framtida medarbetare på ett organiserat och innovativt sätt. Tillsammans med järnkolls projektledare blir det både enklare och mer effektivt att nå rätt målgrupp. Ellen Myrén Scott, personalchef, Uddeholms AB Den största nytta med järnkoll för vår skola/elev är att vi får kontakt med elevernas framtid, dvs att eleverna får se vad en ingenjör kan jobba med och att eleverna får se hur det är att studera vidare. Jag är mycket nöjd med de aktiviteter som järnkoll har anordnat. Magnus Åkerblad, lärare på Tullängsskolan i Örebro 34 Bergsmannen 2014/06

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: 1. Var medveten om vilken målgruppen är I Problemlösarna är det elever i årskurs 8-9 som är målgruppen. Många ungdomar i den

Läs mer

Vill du vara med och DESIGNA DIN FRAMTID och ge andra samma möjlighet?

Vill du vara med och DESIGNA DIN FRAMTID och ge andra samma möjlighet? Vill du vara med och DESIGNA DIN FRAMTID och ge andra samma möjlighet? Den här handboken är ett PEPP-PAKET som inspirerar och guidar dig från början till slut! PEPP-PAKETET innehåller Introduktion... 3

Läs mer

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina LÄRARHANDLEDNING Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina Sverige och Kina är ett inspirationsmaterial för gymnasieskolan i tre delar. Det har tagits fram av Svenskt Näringsliv tillsammans med

Läs mer

Teknikcollege. Där alla är vinnare

Teknikcollege. Där alla är vinnare Teknikcollege Där alla är vinnare Teknikcollege Där alla är vinnare förord Teknikcollege skapar bra förutsättningar Ägare av varumärket Teknikcollege är Industrirådet som består av ledande företrädare

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats Ung i Ängelholm EN VAG IN FORSLAG från projekt till mötesplats INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND - Ung i Ängelholm PROJEKTSPÅR - Program för unga arbetssökande - Näringslivsengagemang - Entreprenörskap - Samverkan

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Syns du finns vi. Att vara ombud i Lärarförbundet

Syns du finns vi. Att vara ombud i Lärarförbundet Syns du finns vi Att vara ombud i Lärarförbundet Välkommen som ombud! Du som är ombud på arbetsplatsen är en viktig person i Lärarförbundet både för medlemmarna på din arbetsplats och för hela förbundet.

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Framgångsrik rekrytering Vårdförbundet är en idéburen organisation vi samlas runt idén om bättre arbetsvillkor, utvecklingen av våra yrken och utveckling

Läs mer

INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan

INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan 1 ATT BÖRJA PÅ EN INGENJÖRS UTBILDNING KAN KÄNNAS ÖVERVÄLDIGANDE. Klasserna är större, böckerna tjockare och tempot högre Och

Läs mer

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Katalog 2015 Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Innehåll Ett växande problem Vad är InteOkej? Våra program Workshops

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

VILL DU HA ETT AV VÄRLDENS VIKTIGASTE JOBB DÄR DU PÅVERKAR SVERIGES FRAMTID?

VILL DU HA ETT AV VÄRLDENS VIKTIGASTE JOBB DÄR DU PÅVERKAR SVERIGES FRAMTID? VILL DU HA ETT AV VÄRLDENS VIKTIGASTE JOBB DÄR DU PÅVERKAR SVERIGES FRAMTID? 2015 2016 REKTOR HAR ORDET Välkommen till MDH! Här börjar din resa som kommer att ge dig ny kunskap, nya vänner och många upplevelser.

Läs mer

Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011

Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011 Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011 Karina Solax Stridh och Julia Kjäll november 2013 Frejaskolan i Gnesta är ortens enda 6-9-skola. Antalet elever varierar från

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Så löser vi rekryteringsutmaningarna

Så löser vi rekryteringsutmaningarna SVERIGES VIKTIGASTE JOBB Så löser vi rekryteringsutmaningarna EN RAPPORT OM REKRYTERINGSBEHOVEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA Så löser vi rekryteringsutmaningarna 1 Förord Framtidsjobben finns i välfärden. När

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer